www.pwc.se Omvärldsbladet
Omvärldsbladet Det gäller att hänga med! Vår omvärldsbevakning för våra förtroendevalda revisorer Omvärldsbladets syfte är att hålla våra förtroendevalda revisorer uppdaterade om vad som händer inom ekonomi, samhälle, politik, teknik, media samt sociala frågor och värderingar. Med hjälp av Omvärldsbladet blir det lättare att hålla jämna steg med omvärldens snabba förändringar och få fram nya uppslag till intressanta granskningar för kommunrevisionen. Omvärldsbladet! Fokus på omvärldens förändringar inom: Ekonomi Samhälle Politik Teknik Media Sociala frågor och värderingar
Innehållsförteckning 1. En tillbakablick på första halvåret 2013... 1 1.1. Genomförda lagändringar vid årsskiftet 2012/2013... 1 1.1.1. Lagändringarna utifrån ett revisionsperspektiv... 1 2. Aktuella frågor i och för kommuner...2 2.1. Sveriges Kommuner och Landsting....2 2.2. E-samhällets krav på kommunal sektor...2 2.3. I media och dagspress...2 2.4. Rapport...3 2.4.1. Förslag på framtida revisionsinsatser...3 2.5. Till sist, har du koll på din kommun?...4 3. År 2013 och framåt...5 3.1. Kommunernas ekonomi i backspegeln och prognoser...5 3.1.1. Prognosen utifrån ett revisionsperspektiv...6 3.2. Statens offentliga utredningar...6 3.3. Informationssäkerhet allt viktigare med ny teknik...6 3.3.1. Förslag på revisionsinsatser...7 4. Våra kunskapsnätverk har ordet...8 4.1. Samhällsbyggnad och teknik...8 4.2. Ägarstyrning kommunala bolag...8 4.3. Utbildning & Lärande...9
1. En tillbakablick på första halvåret 2013 1.1. Genomförda lagändringar vid årsskiftet 2012/2013 I avsnittet nedan gör vi i en tillbakablick och redogör för några av de lagar och förordningar som trädde i kraft vid årsskiftet 2012/2013. Den som är intresserad kan läsa mer om lagändringarna genom att klicka på följande länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/58/74/07e51691.pdf Nya bestämmelser för de kommunala företagen. Ändring: Kommunallagen (1991:900). De nya bestämmelserna innebär bland annat att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten i fråga ska anges i bolagsordningen för helägda aktiebolag. Vidare ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje kommunalt aktiebolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Bättre tillgång till kommunala föreskrifter. Ändringar: Bland annat kommunallagen (1991:900). Kommuner och landsting har på flera områden givits rätt att meddela föreskrifter. Det saknas dock ett enhetligt sätt för hur dessa ska kungöras. Det förtydligas nu att kommunernas och landstingens föreskrifter som huvudregel ska kungöras genom meddelande på den kommunala anslagstavlan. För att föreskrifterna ska vara lätt åtkomliga, ska de dessutom hållas tillgängliga på kommunernas och landstingens webbplatser på ett samlat och ordnat sätt under den tid de gäller. Rätt för äldre att få bo tillsammans. Ändring: Socialtjänstlagen (2001:453). Trädde i kraft den 1 november 2012. En ändring i socialtjänstlagen slår fast att äldre människor, som varaktigt har levt tillsammans och sammanbott, ska kunna fortsätta att göra så även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. 1.1.1. Lagändringarna utifrån ett revisionsperspektiv De genomförda lagändringarna innebär att kommunerna måste anpassa sina verksamheter utifrån dessa. De nya reglerna för de kommunala bolagen är något som kommunrevisionen kan uppmärksamma. De kan exempelvis granska ägarstyrningen av de kommunala bolagen. För kommunrevisionen kan det bli intressant att utifrån ett medborgarperspektiv granska om kommunen fullt ut följer den nya lagstiftningen om bättre tillgång till kommunala föreskrifter Med anledning av ändringen i socialtjänstlagen kan kommunrevisionen granska kvaliteten (med särskilt inriktning på boendeformer) i kommunens äldreomsorg. 1 av 9
2. Aktuella frågor i och för kommuner I det här avsnittet tittar vi på aktuella frågor och diskussioner i kommunerna. Underlaget är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt media. Under varje textstycke finns en länk där den som vill, kan klicka sig vidare och ta del av hela artikeln. 2.1. Sveriges Kommuner och Landsting. Bra samarbete ger bra mottagande. SKL föreslår nu en rad konkreta åtgärder för att kommunerna på bästa sätt ska klara sina uppgifter inom asyl- och flyktingområdet. Läs mer på: http://www.skl.se/press/nyheter_2/bra-samarbete-ger-bra-mottagande Splittrad syn på huvudmannaskapet hämmar skolans utveckling. Inför årets Skolriksdag handlar skoldebatten glädjande nog allt mer om att skolans utmaningar behöver mötas med ett bra ledarskap och moderna undervisningsmetoder. Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. Lärare behöver samarbeta och utveckla sina undervisningsmetoder, inte minst inom IT-området. Läs mer på: http://www.skl.se/press/debattartiklar/splittrad-syn-pa-huvudmannaskapethammar-skolans-utveckling Seniorer bidrar till vårdens utveckling. Hur ska man ta tillvara seniorers kunskap och långa erfarenhet till gagn för en bättre vård och omsorg av mest sjuka äldre? Läs mer på: http://www.skl.se/press/nyheter_2/seniorer-bidrar-till-vardens-utveckling 2.2. E-samhällets krav på kommunal sektor Det finns idag stora skillnader mellan kommuner gällande i vilken grad man har tagit till vara på digitaliseringens möjligheter och hur man erbjuder smarta digitala välfärdstjänster. SKL visar på tre övergripande mål för e-samhället mot 2015 enligt handlingsplanen Den digitala vägen till morgondagens välfärd: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Läs mer på: http://www.skl.se/binaryloader.axd?ownerid=48276e00-5e91-4ef2-a2a8-7aa693207bc1&ownertype=0&propertyname=embeddedimg_2ddc4354-2e57-47c3-8728- 0b7846dc216f&FileName=SKL+Handlingsplan+Cesam_WEBB.pdf&Attachment=False 2.3. I media och dagspress Nya riktlinjer tvingar kommuner att bemanna demensboenden bättre. Från och med nästa år blir det fler personal på demensboendena i landet och större möjlighet för de dementa att komma ut på promenad eller välja själva när de vill gå och lägga sig. Det är Socialstyrelsen som lagt nya bindande riktlinjer för att komma till rätta med den låga bemanningen. Läs mer på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5531418 2 av 9
Logotyper för miljoner skattebetalarna får stå för notan. Nu satsar svenska kommuner på att synas. Många vet egentligen inte vad de gör. Läs mer på: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16723110.ab Kommunernas metod att köpa ut anställda blir vanligare. Metoden att köpa ut långtidssjukskrivna, mobbade eller besvärliga medarbetare har blivit allt vanligare under senare år i svenska kommuner. Läs mer på: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=5513648 2.4. Rapport Ny rapport om ungas liv på nätet. 45 procent är utsatta för nätkränkningar nu kräver Friends och Norton att vuxna engagerar sig i ungas nätvanor. Varannan ung mellan 12 och 16 år uppger i en ny undersökning att de har blivit kränkta via nätet eller mobilen. De har fått elaka kommentarer och sms eller känt sig utanför. Men bara var sjätte vuxen tror att deras barn har blivit utsatt. Friends nätrapport 2013, som tagits fram i samarbete med Norton, fokuserar på ungas liv på nätet och visar hur vuxna kan agera för ett bättre nätklimat. Läs mer på: http://www.friends.se/$-1/file/friends-ettan/pdf-1/friends-natrapport- 2013.pdf 2.4.1. Förslag på framtida revisionsinsatser Revisorerna bör granska hur kommunen klarar sina uppgifter inom asyl- och flyktingområdet. Revisorerna bör granska kommunens systematiska kvalitetsarbete i skolverksamheten. Revisorerna bör granska hur kommunen arbetar med utvecklingsfrågor inom äldreomsorgen Revisorerna bör följa upp vilken beredskap kommunen har för att anpassa sin verksamhet till den nya lagstiftningen avseende demensvården. Uppgiften om att flera kommuner satsar stora pengar på att synas är något som kommunrevisionen kan ha som underlag för en granskning. Exempelvis kan kommunrevisionen granska kommunens marknadsföringsinsatser. Har din kommun köpt ut anställda för stora pengar? Detta är något som revisionen bör uppmärksamma. Exempelvis kan kommunens strategiska kompetensförsörjningsarbete granskas. Rapporten om att varannan ung mellan 12 och 16 år uppger att de har blivit kränkta via nätet eller mobilen är något som kommunrevisionen bör observera. Kommunrevisionen kan exempelvis granska kommunens arbete mot mobbning och diskriminering SKL:s skrift om e-samhället kommunrevisionen kan exempelvis granska hur kommunen arbetar med detta område. 3 av 9
2.5. Till sist, har du koll på din kommun? Nedan presenteras tre aktuella kommunrankningar. Klicka på de olika länkarna och ta reda på var din kommun hamnar Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner: http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00037/f_retagsklimat_2013 3707 8a.pdf när Naturvårdsverket rankar friluftslivet i Sveriges kommuner: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6556-0.pdf när tidningen Fokus rankar var det är bäst att bo: http://www.fokus.se/2013/05/har-ar-det-bast-att-bo-2013/ 4 av 9
3. År 2013 och framåt I det här avsnittet blickar vi framåt och tittar dels på SKL:s ekonomiprognos, dels på några av statens offentliga utredningar (SOU) och propositioner som kommer att ligga till grund för framtida lagförändringar och förordningar. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av hela rapporten eller utredningen. 3.1. Kommunernas ekonomi i backspegeln och prognoser SKL:s ekonomirapport. Befolkningsförändringar utmanar ekonomin. Efter en lång vinter med svag tillväxt ser vi nu vissa vårtecken i ekonomin. Men tillväxttalen är låga, i år växer BNP med 1,5 procent och nästa år med 2,5 procent. Samtidigt tilltar kostnadsökningarna i kommuner och landsting till följd av kraftiga befolkningsförändringar. De beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014. Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Skatteunderlaget stärker sektorns ekonomi framöver, men räcker ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i sektorn de närmaste åren. De demografiska förändringarna med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Diagram. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter. Procentuell förändring, index 2010 = 100. De demografiska förändringarna som till exempel fler eller färre barn i skolverksamheterna och fler äldre som ställer krav på kommunerna att anpassa resurserna i takt med detta. För att rymma de kostnadsökningar som väntar inom äldreomsorg, barnomsorg och grundskola krävs anpassning av kostnaderna inom till exempel gymnasieskolan, där behoven under 5 av 9
några år nu har minskat kraftigt. Från 2015 vänder behovsutvecklingen även inom gymnasieskolan. Läs mer på: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-700-9.pdf?issuusl=ignore 3.1.1. Prognosen utifrån ett revisionsperspektiv Står din kommun inför stora volymförändringar? Redovisade din kommun ett underskott år 2012? Om ja, vilken verksamhet eller verksamheter gäller det och hur hanterar din kommun det här? Dessa frågor bör kommunrevisionen granska. 3.2. Statens offentliga utredningar En effektivare plan och bygglovsprocess. Regeringen gav ursprungligen Plangenomförandeutredningen i uppdrag att se över reglerna om genomförande av detaljplan i syfte att åstadkomma en tydlig, effektiv och transparent plangenomförandelagstiftning. Uppdraget har senare utvidgats till att också utreda förutsättningarna för att förenkla och förkorta plan- och byggprocessen genom att se över: kravet på detaljplan kravet på bygglov möjligheterna att använda så kallat enkelt planförfarande och möjligheterna för kommunfullmäktige att uppdra åt kommunal nämnd att anta en detaljplan Utredningen föreslår bland annat att översiktsplanen utvecklas som verktyg för att ge tydlig vägledning för efterföljande beslut. Merparten av dialogen mellan stat och kommun bör klaras ut i arbetet med översiktsplanen. Om staten och kommunen är överens om markanvändningen, upphör detaljplanekravet att gälla inom områdesplanen. Fler ärenden kan då hanteras direkt i bygglovet, vilket underlättar förändringar. Läs mer på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/62/93/d7dd2aee.pdf Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Utredningen har enligt regeringens direktiv gjort en översyn av det kommunala informationsansvaret för unga som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Utredningen lyfter bland annat fram följande förslag på åtgärder: Ett förtydligat kommunalt ansvar för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år. Bättre information om elever som riskerar att avbryta utbildningen. Studie- och yrkesvägledningen ska uppmärksamma elever i riskzonen. Syftet med anpassad studiegång förtydligas. Läs mer på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/97/22/8da8f9ac.pdf 3.3. Informationssäkerhet allt viktigare med ny teknik Datainspektionen genomförde nyligen en granskning av hur socialnämnder använder Ipad och andra surfplattor. Man kunde då konstatera att nämnderna inte gjort någon ordentlig bedömning av riskerna med att hantera känsliga personuppgifter på surfplattor. Surfplattor används i större utsträckning idag än tidigare varför man bör ha detta område i åtanke. 6 av 9
Läs mer på: http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2013/socialnamnder-har-intebedomt-riskerna-med-surfplattor/ 3.3.1. Förslag på revisionsinsatser Plan- och bygglovsprocessen har de senaste åren dels varit föremål för lagändringar, dels fått kritik för att den är en utdragen process. Kommunrevisionen bör granska om kommunens detaljplaneprocess och/eller bygglovsprocess är ändamålsenlig och effektiv. Mot bakgrund av att utredningen Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun pekar ut ett antal utvecklingsområden bör kommunrevisionen överväga att granska hur kommunen arbetar med denna grupp. Har socialnämnden i din kommun gjort en riskbedömning avseende hur känsliga personuppgifter ska hanteras i surfplattor? Datainspektionens rapport gör det aktuellt för kommunrevisionen att uppmärksamma denna fråga. 7 av 9
4. Våra kunskapsnätverk har ordet har ett antal nätverk där vi samlat specialister inom områdena: Hälso- och sjukvård Kommunal ekonomi Ledarskap Nämndsadministrativa processer och juridik Regional utveckling Samhällsbyggnad och teknik Socialtjänst Utbildning & lärande Verksamhetsstyrning (LEAN) Ägarstyrning Kommunala bolag. Nedan presenterar tre av våra nätverk förslag på områden som kommunrevisionen bör uppmärksamma. 4.1. Samhällsbyggnad och teknik Klimatförändringarna är här och det blir värre. Många kommuner har redan drabbats av kortvariga regn med extrema nederbördsmängder och långa regn där marken mättas. I båda fallen uppstår översvämningar som drabbar såväl kommunens infrastruktur som kommunmedborgarna hårt. Som om inte det var tillräckligt kommer havsnivån att stiga kraftigt framöver, vilket medför stora problem med erosioner, skred/ras, översvämning och slamströmmar med mera. Kommunerna har ett stort ansvar i planeringsskedet. Det krävs att kommunerna har analyserat och bedömt riskerna i planeringsstadiet. Exempel på sådana åtgärder är karteringar för att identifiera stabiliteten i olika områden, geotekniska undersökningar av mark- och grundläggningsförhållanden samt analyser av olika flöden och översvämningsrisker vid byggande nära vatten. Det är alltså inte bara kustkommuner som är utsatta. Sjöar, åar och andra vattendrag som översvämmas utsätter också kommunerna för mycket stora risker och skador. Förslag på revisionsinsats: Hur har kommunen förberett sig i den fysiska planeringen för klimatförändringarna? 4.2. Ägarstyrning kommunala bolag Teckal-kriterierna. I januari 2013 trädde Teckal-kriterierna i kraft och ingår numera i vår nationella lagstiftning. Teckal-kriterierna innebär att till exempel kommunala bostadsbolag inte behöver använda regelverket utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU), om kriterierna för Teckal-kriterierna är uppfyllda. Detta gäller vid upphandlingar då parterna anses ha ett internt förhållande. Läs mer om teckal-kriterierna på: http://www.kkv.se/t/page 6333.aspx Förslag på revisionsinsats: Följer kommunen regelverket under upphandlingsförfaranden med kommunens bostadsbolag? 8 av 9
4.3. Utbildning & Lärande Skillnaderna mellan skolorna har ökat. Skolverket bedömer i Lägesrapport 2013 att likvärdigheten har försämrats. Resurser i form av skickliga lärare och stöd hamnar inte alltid där de bäst behövs. Sättet som utbildningen bedrivs på är avgörande för elevers lärande och något som varje skola kan påverka. Läs mer på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3014 Förslag på revisionsinsats: Hur arbetar kommunen med följande frågeställningar: Fördelas resurser utifrån elevernas behov? Görs uppföljning av vad riktad resurstilldelning används till? 9 av 9