EUROPA SPEGELN nr 2, 2002 Intresserad av exportutbildning? sid 2 Interprise Woodworking - än är det inte för sent sid 3 Estland - ett land på frammarsch sid 4 Växtkraft Mål-3 i Västmanland sid 5 Smånyheter sid 6 Europa och Euron sid 7
Kalendarium 31 maj - 1 juni, 2002 EU-Malaysia Partenariat 2001 Kuala Lumpur, Malaysia Elektronik; IT och ITK; maskiner och utrustning; livsmedel och livsmedelsteknik; miljöteknik m.m. För mer info: http://www.eu-malaysiapartenariat.com 3-4 juni, 2002 Interprise Woodworking Sätra Brunn, Sverige Träindustri. Mer information finnes på: http:// www.euroinfo.se/ interprisewoodworking. 24-25 juni, 2002 Europartner Dortmund, Tyskland Flertalet branscher, minipartenariat. Mer info på: http://europartner-nrw.com 25-27 juni, 2002 Vise/VIBEX Göteborg, Sverige Fordonsindustrin 9-11 juli, 2002 AL-Invest partenariat Mexico City, Mexico Underleverantör till fordonsindustrin. 28 september - 1 oktober, 2002 Adriatic Sea Partenariat 2002 Split, Kroatien Flertalet branscher Intresserad av Exportutbildning?? OM VI FÅR TILLRÄCKLIGT många som är intresserade planerar vi att göra ett projekt inom exportutveckling under hösten. Utbildningen pågår vid 5 olika tillfällen där vi bl a tar upp strategi, hitta nya affärspartner, leveransvillkor, tullar, affärskultur, finansiering mm. Vi blandar teori med praktik. Om Du är intresserad skicka ett e-mail eller slå en signal till oss senast 30 juni 2002. Ta kontakt med oss! Vi finns här för att hjälpa Dig med relevant information och rådgivning i EUrelaterade frågor. EURO INFO CENTRE MÄLAR REGION Stora gatan 16 722 12 Västerås Tel: 021-10 78 60 Fax: 021-10 7869 www.euroinfo.se Leena Kallio Christina Söderström Information Officer EIC Manager Tel: 021-10 78 62 Tel: 021-10 78 64 leena@eiv.u.se christina@eiv.u.se Colin Bell Carin Brosten Internationell Information Officer Affärsrådgivare Tel: 021-10 78 61 Tel: 021-10 78 07 carin@eiv.u.se colin.bell@almi.se 2
Ny bolagsform - Europabolag blir verklighet år 2004. ÄNDA SEDAN BÖRJAN AV 1970-talet har man diskuterat att det borde finnas en europeisk bolagsform, men det är först nu, drygt trettio år senare, som det har bestämts att det ska bli verklighet. I oktober förra året nådde man en överenskommelse angående Europa bolag, eller SE-bolag som de kommer att kallas. SE står för Societas Europae. Ett europabolag kan till exempel bildas genom att minst två aktiebolag i olika EUländer slås i hop eller genom att ett aktiebolags dotterbolag i ett annat land omstruktureras. Man vill med detta göra det lättare för företag att expandera och verka i flera EU-länder. Fördelen med ett europabolag är att det inte hindras av nationell lagstiftning utan alla europabolag följer samma lag stiftning. Detta kan innebära att de administrativa kostnaderna blir lägre eftersom bolaget endast behöver rätta sig efter en uppsättning bolagsrättsliga regler. Man kan i och med detta samla sin europeiska verksamhet i ett bolag och man måste inte registrera sig i hela EU. För att kunna bilda ett Europabolag måste man ha ett aktiekapital på minst 120 000 Euro och bolaget ska vara registrerat i det medlemsland där huvudkontoret ligger. Lagstiftningen träder i kraft i oktober 2004 men man vet fortfarande inte riktigt hur de nya bolagen kommer att utformas. Bland annat vet man ännu inte hur de nya Europabolagen ska beskattas. Vidare så måste de anställda få möjlighet att förhandla med arbetsgivaren innan ett europabolag bildas. Detta regleras i direktivet om arbetstagarinflytande (2001/86/EG) som ännu inte har implementerats i svensk lag stiftning. Läs mer om europabolag på http:// www.euroinfo.se under Starta företag i EU (generella regler). Källa: EU & Arbetsrätt nr3, 2001, Nyhetsbrevet Entreprenör 16 feb, 2002, samt EIC Bulletin nr4, 2001. Interprise Woodworking Interprise Woodworking Än är det inte för sent! TA CHANSEN OCH VAR MED på Interprise Woorworking på Sätra Brunn den 2-3 juni. Det finns fortfarande möjlighet att delta. Katalogen med deltagande företag kan rekvireras från oss! Samma information finns också på hemsidan. Intresset är stort och som deltagare kommer du att kunna träffa företag från flera länder, bland andra; Nederländerna, Tyskland, Skottland, Estland, Ukraina, Tjeckien, Norge, Spanien, Georgien, Ryssland och Polen. Gemensamt för de deltagande företagen är att de alla är verksamma inom träbearbetningssektorn och att alla hoppas på att kunna knyta nya affärskontakter. Ta vara på tillfället att hitta leverantörer, tillverkare, produktutvecklare och samarbetspartner för olika marknader du också! De aktuella produktgrupperna är: Sågade och hyvlade trävaror, Trähus och prefabricerade byggnader, Konstruktions- och byggnadssnickerier, Emballage, Andra träprodukter så som maskiner, utrustning, verktyg för träbearbetning och till sist Tjänster så som transport eller forskning etc. Om du har några frågor eller om du vill ha mer detaljerad information, kontakta Christina Söderström på 021-10 78 64 och gå även gärna in på hemsidan. http:/ /www.euroinfo.se/ interprisewoodworking 3
Estland - Ett land på frammarsch. Tallin, Estlands huvudstad Huvudstad: Tallinn Befolkning: ca 1,4 miljoner Yta: 45 227 km 2 Språk: Estniska Majoritet i kandidatländerna vill gå med i EU En övervägande majoritet av befolkningen i kandidatländerna vill gå med i EU år 2004. Hela 65% av invånarna anser det som historiskt och kulturellt naturligt att ingå i EU. Lika många, 65%, svarade att de skulle rösta ja till en anslutning till EU om det vore folkomröstning idag. Det visar resultatet från den första Europabarometer undersökning som genomförts i kandidatländerna. 47% tror att de personligen kommer att få fördelar om deras länder går med i EU. I Rumänien förväntar sig 80% att få det bättre genom ett EU-medlemskap och i Bulgarien och Ungern hoppas 73 respektive 71 % på detsamma. Undersökningen visar att de flesta av kandidatländernas invånare ser positivt på framtiden, men att de inte är lika optimistiska om sina framtidsutsikter som befolkningen i de nuvarande EU-länderna. ESTLAND LIGGER INTE SÅ långt från Sverige som man kanske tror. Landet gränsar till Lettland i söder och Ryssland i öster. Avståndet till Stockholm är cirka 38 mil och till Helsingfors i Finland är det ungefär 8 mil. Naturtillgångar och export Estland är ett land med relativt många naturtillgångar. Det finns gott om byggnadsmaterial så som sand, grus, kalksten och dolomit men även fosfor och skifferolja. Landet exporterar maskiner och utrustning, träprodukter, textilier och även metaller och metallprodukter. Land med gamla anor De äldsta kvarlevor man funnit i det som idag är Estland har daterats till åtminstone 7500 år f. Kr, men de första förfäderna till de nuvarande esterna kom till kusten vid Baltiska havet omkring 3000 år f. Kr. Namnet ester användes för första gången under 1800-talet. Invasioner och åter invasioner Esterna var fria fram till 1200-talets början då de kristnades av tyska korsriddare. Det här var början på flera århundraden av invasion av bland annat danskar, polacker, svenskar och ryssar. Sverige hade makten i Estland från 1561till 1710 och då tog Sovjetunionen över. De styrde i sin tur Estland fram till 1918 då Estland blev självständigt. Självständighet till slut Självständigheten varade inte länge eftersom Sovjetunionen, under före vändning av Molotov Ribbentrop pakten, återtog Estland år 1940. Denna pakt var en överenskommelse mellan Tyskland och Sovjetunionen att inte kriga mot varandra om det skulle bli krig. Detta ledde till att Stalin kunde ta makten i bland annat Estland. Några år senare, 1941, invaderades Estland av Tyskland men återtogs snart igen år 1944 av Stalin och Sovjetunionen. Det dröjde ända till 1991 innan Estland blev självständigt igen, men trots detta lyckades det estiska folket ändå bevara sitt språk och sitt kulturella arv. Estland har kommit långt Idag är Estland ett land på frammarsch. Nyskapandet bland företag har varit stor. Många företag som tidigare varit statliga har idag privatiserats. Den första januari 1995 ingick Estland ett frihandelsavtal med EU och därför saknas i stort sett handelshinder. Exporten och även importen är fri, med några få undantag. Det var också under 1995 som Estland ansökte om medlemskap i EU. Estland och EU Kristina Tshistova på Euro Info Centre i Tallinn berättar att det dagligen pågår debatter i dagstidningarna om fördelar och nackdelar med att gå med i EU. Man tror att antalet som är för ett medlemskap till EU i Estland kommer att öka eftersom informationen om detta ämne går ut till allmänheten genom media, info centres och även genom regeringen. Redan nu är majoriteten positiv. Enligt de senaste undersökningarna från februari i år visar siffrorna att 59 % av befolkningen är positiva till ett medlemskap, 35 % är emot och 6 % har ingen åsikt. Liskom flera andra kandidatländer tror man att ett medlemskap i EU kommer att ge många positiva fördelar i och med att det blir fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Samtidigt är man bland annat orolig för att priserna på de egna varorna kan bli högre. Estland ligger långt fram i medlems processen och man hoppas att kunna gå med i EU i början av år 2004. Kristina berättar att det kommer att ske en folkomröstning, troligen under hösten eller vintern nästa år. Källa: Estonia Country Guide, Estlands Ambassad i Stockholm, Europeiska unionen på Internet,Mittsveriges Industrioch Handelskammare samt Euro Info Centre i Tallinn. 4
Växtkraft Mål 3 - möjlighet till kompetensutveckling. VI PÅ EURO INFO CENTRE får ofta frågor om bidrag för bland annat kompetens utveckling och Växtkraft Mål-3. Vi skickar dessa frågor vidare till Svenska ESF-rådet som ansvarar för detta program i Sverige. Inom programmet finns det fyra insats områden som innefattar: Kompetens utveckling av anställda, Ökad anställ barhet och företagaranda, Integration, mångfald och jämställdhet samt Lokal utveckling. Växtkraft Mål 3 Både människor och arbetsplatser måste förändras för att de ska kunna följa med i utvecklingen och för att de ska kunna uppfylla de krav som ställs. Växtkraft Mål-3 gör det möjligt för små och medelstora företag, offentlig sektor och organisationer att klara den här typen av anpassning genom att satsa på just människors kompetensutveckling. Ökad kompetens Målet med Växtkraft Mål-3 är att man ska kunna öka kompetensen och stärka den enskilda individens ställning i arbetslivet. Inom programmet kommer sammanlagt ca 12 miljarder kronor av offentliga medel att satsas på tillväxt och ökad syssel sättning i Sverige mellan åren 2000 och 2006. Mindre företag och arbetsplatser har prioriterats. Fyra insatsområden Börjar med analys Insatsområde 1, kompetensutveckling av anställda, riktar sig till anställda och söks av företaget /arbetsplatsen. Man börjar med att genomföra en verksamhets- och kompetensanalys som ska ligga till grund för de utvecklingsinsatser man vill genomföra. Små och medelstora arbets platser med högst 250 anställda kan få stöd för analysen. Analysen resulterar i en handlingsplan som ligger till grund för ansökan om den generella stimulansen för kompetensutveckling och/eller andra åtgärder man ser behov av. Det handlar således om kompetensutveckling av den egna personalen. Hela projektet ska präglas av stor delaktighet från hela personalen och man ska i analysen belysa frågor om jämställdhet, integration, IT och miljö och deras påverkan på organisationen. Det finns också möjlighet att bilda och ingå i nätverk där flera arbetsplatser är representerade. Inom nätverket kan man göra analys i grupp vilket är särskilt lämpligt för företag med färre anställda än 5 personer och man kan även koncentrera sig på annan gemensam utveckling. Olika sorters stöd Arbetsplatser som genomför egen kompetensutveckling och som anställer en vikarie som är arbetslös kan få stöd för detta. Det finns även möjlighet för organisationer och företag att starta projekt där chansen för arbetslösa att få jobb eller starta eget förbättras, eller åtgärder som främjar integration och mångfald i arbetslivet genom att driva projekt för arbetslösa med utländsk bakgrund eller funktionshinder. Det finns även projekt som ska stärka jämställdheten mellan kvinnor och män. Stor efterfrågan på projektmedel Efterfrågan på projektmedel i Västmanland är stor. Under 2001 god kändes över 400 ansökningar i analys steget. Eftersom intresset är så stort så har även 2002 års budget intecknats. Alla som skickar in ansökan kommer därför att få stå i kö efter ansökningsdatum tills nya medel kommer. Mer information Det finns mycket bra och utförlig information på Svenska ESF-rådets hemsida. Adressen dit är: http:// www.esf.se. Det kan förekomma regionala olikheter och prioriteringar, se därför till att söka efter rätt regionkontor. Vill du veta mer kan du också kontakta: Svenska ESF-rådet i Västmanlands län Munkgatan 20 722 12 Västerås Telefon: 021-34 94 90 Fax: +21-34 94 91 Källa: http://www.esf.se, Människor, möjligheter - En presentation av ESFrådets program Växtkraft Mål 3. Text: CARIN BROSTEN. i samarbete med BIRGITTA CLASING, Svenska ESF-rådet i Västmanlands län. 5
Smånyheter EU halkar efter i innovationsförmåga och nyföretagande. EU-länderna måste bli bättre på att skapa och ta till vara på sina innovationer. Det underströk EU-kommissionär Erkki Liikanen, ansvarig för näringsliv och informationssamhället när han besökte Stockholm för att delta i en konferens om nyföretagande och innovation. Third European forum For Innovative Enterprises. För närvarande är EU:s BNP ca 2/3 av USA:s eller ungefär hälften av Japans. Skillnaderna har inte varit så stora sedan 60-talet. Vi måste bli mer framträdande på de innovationstekniska och forskningsbaserade områdena samt introducera och tjäna pengar på informations- och kommunikations teknik, sa han i sitt inledningstal. Ska EU kunna konkurrera med USA och Japan krävs enligt Liikanen mer vetenskapligt arbete, förnyelse och innovationer, både i den offentliga och den privata sektorn. Läs hela Liikanens tal på Europeiska kommissionens webbplats: http:// www.eukomm.se. Krafttag för säkrare Internet Kommissionen har antagit ett förslag om att förbättra säkerheten på Internet. Handlingsplanen om säkerhet på Internet från 1999 ska i samband med att den förlängs fram till 2004 utökas till att gälla fler åtgärder. Förutom tidigare grepp som att filtrera information och göra internet användandet säkrare, omfattar handlings planen en rad nya åtgärder, från att utöka informationsutbytet mellan medlems- och kandidatländer till insatser för att skydda barn från att bli kontaktade av pedofiler. Innehållet och tillämpningarna står högt på prioritetslistan när det gäller Internets fortsatta utveckling. Men vi måste också förvissa oss om att Internet blir säkrare för alla, säger Erkki Liikanen. Läs mer på: http://europa.eu.int.eu för ett uppkopplat Europa I Sverige används domänen.se i slutet av många internetadresser. Nu blir Internetdomänen.eu tillgänglig i alla EUländer. Som ett komplement till de redan befintliga toppdomänerna i respektive land gör den nya eu-domänen ingen åtskillnad på webbplatser och e- postadresser inom EU:s gränser. Domänen är en del av kommissionens handlingsplan för att öka användandet av Internet i EU, och kommissionen ska se till att domänen så fort som möjligt tas i bruk i användandet av Internet i EU. Man tror att en ny Internetdomän kommer att skapa en gemensam identitet för alla Internetanvändare inom hela EU. Enklare godkänna utbildning mellan EU-länder. Det ska bli lättare att få sin utbildning erkänd i ett annat EU-land. Kommissionen har nu lagt fram ett förslag till direktiv om erkännande av yrkes kvalifikationer. Direktivet kommer att ersätta de nuvarande 15 direktiven på området och en hel del ändringar föreslås. Till exempel ska det bli enklare att utöva så kallade skyddade yrken i andra EUländer, som att arbeta som läkare, advokat eller turistguide. Kommissionen föreslår även att de nationella myndigheterna skapar ett tätare samarbete för att bättre kunna ge information och lösa eventuella problem som kan uppstå för den som vill få sin utbildning erkänd i ett annat EUland. Det var på toppmötet i Stockholm som ministrarna gav kommissionen i uppdrag att arbeta fram ett nytt direktiv för att underlätta ett ömsesidigt erkännande av utbildning. Förslaget ska antas av rådet tillsammans med Europaparlamentet. Kandidatländerna mot stabilare ekonomi Kandidatländerna har kommit en god bit på vägen i sin strävan mot att stabilisera sina ekonomier. De har genomfört strukturella reformer, inte minst i den finansiella sektorn, och många har kommit långt med privatiseringen av sina banker. Men ländernas banksektorer är fortfarande relativt små och den finansiella sektorn utanför bankerna ännu mindre, vilket innebär en begränsad möjlighet att låna pengar. Det påpekar kommissionen i sin senaste rapport om kandidatländernas ekonomier och uppmanar länderna att ytterligare stärka och omvandla sina ekonomier. Trots den stabilitet som uppnåtts på det ekonomiska området och i den finansiella sektorn måste kandidatländerna vara fortsatt vaksamma på faktorer som kan äventyra denna stabilitet säger Pedro Solbes, kommissionär för ekonomiska frågor. Rapporten ska ligga som grund för en diskussion mellan ledamöterna i Ekonomiska och sociala kommittén och deras motparter i kandidatländerna. Rapporten och slutsatserna läggs fram vid Ekofinrådets möte i november. 6
Euron - Så har den tagits emot. ATT EURON GJORDE SITT inträde i tolv av EU-länderna den 1 januari i år har nog inte undgått någon, men många funderar kanske på vad som hände sedan? Vi har samlat ihop lite information från två länder, Österrike och Finland som i och med införandet av Euron delar valuta med 10 andra länder och cirka 300 miljoner invånare. Förberedelse Mycket var gemensamt i ländernas sätt att ta itu med informationsarbetet inför den kommande Euron. Både i Österrike och i Finland satsade man mycket på att informationen skulle gå ut ordentligt till medborgarna. Varje hushåll fick en broschyr som tydligt talade om vad som gällde. Vilken växelkurs som skulle användas, vad som händer med sparat kapital i bank osv. I övrigt hade båda länderna en telefon "hot-line" dit man kunde ringa för att få frågor besvarade. Positiv inställning I Österrike tror man att en viktig del av informationsarbetet var att alla de politiska partierna i landet var ense om att den gemensamma valutan var viktig för Österrike, dess ekonomi och dess folk. Detta kan ha bidragit till att medborgarna blev mer positiva till Euron. I Finland satsade man mycket på att finländarna skulle bli vänligt inställda mot Euron och siffrorna som talar för Euron har under senare delen av 2001 och början av 2002 ökat kraftigt. Man tror att det är tack vare att man la ner så mycket tid och kraft i informationsarbetet som övergången till Euron har gått smidigt i de båda länderna. Frågor och svar Många frågor har besvarats under kampanjens gång. Euro Info Centre i Linz rapporterade in 4000 frågor från företag gällande Euro under 2001 och fram till mars i år. Särskilt inom detaljhandeln och turistsektorn var man fundersam på hur träning av de anställda skulle gå till så att de blev vana vid att hantera Euron. De vanligaste frågorna från privatpersoner gällde bland annat om priserna på varor skulle höjas. Även Finland har fått liknande frågor. Många privatpersoner har dessutom varit oroliga för att de inte skulle känna igen sedlar och mynt. Man undrade också när man skulle sluta betala och ta emot den "gamla" nationella valutan. Kommer priser på varor att öka? Många har ställt frågan om huruvida priser på varor kommer att gå upp. Varken i Finland eller i Österrike har man noterat några större höjningar av priser. Anledningen till detta kan vara att man har varit tvungna att ha dubbel prissättning under en övergångsperiod för att man lättare ska kunna se ett samband mellan priserna i den nationella valutan och Euron. Stora fördelar I både Finland och Österrike har den positiva inställningen till Euron ett övertag. Man anser att man nu lättare kan jämföra priser snabbt och lätt mellan olika länder. De finska medborgarna känner sig enligt undersökningar mer knutna till EU i och med att många länder har samma valuta. Dessutom blir det lättare att resa i de tolv EU-länder som bildar det så kallade euroområdet eftersom man slipper både besväret att växla valutor och risken för kursförändringar. (Källa: Euro Info Centre i Linz, Österrike, Europeiska Kommissionen i Finland, http://www.euro.fi) TEXT: CARIN BROSTEN De små och medelstora företagens övergång till Euro. Då man tidigare trott att de små och medelstora företagen inom euroområdet inte skulle ha varit tillräckligt förberedda inför övergången till Euro har man nu kunnat bevisa motsatsen. Den Eurobarometer undersökning som genomfördes i mitten av februari i år ger en mycket tillfredsställande bild som står i kontrast mot tidigare undersökningar. Många små och medelstora företag tycks ha lyckats organisera övergången till euron i sista minuten. Redan den 1 januari 2002 hade 95% av de små och medelstora företagen börjat sköta sin redovisning i Euro, 96% satte sina priser i Euro och 97% ställde ut sina fakturor i Euro. Det finns knappt några skillnader i detta avseende mellan de olika länderna. Läs mer på: http:// europa.eu.int/comm/ public_opinion. (Källa: EU-kommissionens pressmeddelande). 7
EUROPA SPEGELN utges av Europa Institutet i Västerås/Euro Info Centre Mälar Region Ansvarig utgivare är Christina Söderström, telefon 021-107864. Redaktör är Carin Brosten, telefon 021-107863. Grafisk form av Clas Tegerstrand, Euro Clas och Susanne Hassellöf, Sagoporten Adressen till Europa Institutet är Stora Gatan 16, 722 12 Västerås, telefon 021-107860 och fax 021-107869 Euro Info Centre på internet finns på adressen http://www.euroinfo.se Nästa nummer av Europa Spegeln kommer ut i höst och därför vill vi passa på att önska er en riktigt Trevlig Sommar! CHRISTINA, COLIN, LEENA OCH CARIN Gör din röst hörd! NU KAN DU DELTA aktivt i den politiska processen inom EU. EU kommissionen startade för en tid sen "Interactive Policy Making - IPM" som är ett projekt där hela Euro Info Centrenätverket deltar. Syftet är att man ska försöka kartlägga företagens behov och problem, främst inom den inre marknaden, för att sedan kunna förändra och förbättra den lagstiftning som redan finns. Ni som företagare kan bidra till denna process när ni ställer frågor till oss eller har synpunkter på EU: s inre marknad. Vi här på Euro Info Centre kan sedan föra frågeställningen vidare till kommissionen som i sin tur behandlar uppgifterna. Alla företagsuppgifter behandlas konfidentiellt och det är endast själva frågan som förs vidare. Vi vill därför uppmana er att fortsätta att fråga oss om EU: s inre marknad. Kanske kan just Du bidra till en förbättring inom EU: s regler och förordningar.