Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast

Återvinning av plast från hushållsavfall Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast 2009 Lisa Dahlén Sanita Vukicevic

Förord Denna rapport är resultatet av en ettårig förstudie, på uppdrag av Plastkretsen ABs stiftelse för forskning, med målet att testa metod och angreppssätt för att sedan gå vidare med undersökningar i fler kommuner. Arbetet har utförts i samarbete mellan Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och Avd Avfallsteknik vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). För innehållet i rapporten svarar Lisa Dahlén, LTU, och Sanita Vukicevic, NSR. Vi vill särskilt tacka Jörgen Sabel, Swerec AB, för medverkan i genomförandet. Tack också till Anna Bernstad, Lunds tekniska högskola, som bidragit till arrangemanget med plastprovtagning i Malmö. Luleå september 2009

Sammanfattning Producentansvaret för förpackningar innebär lagenliga krav på fungerande insamlingssystem för förbrukade plastförpackningar i hela landet. Det finns behov av ett fördjupat beslutsunderlag för utveckling och förbättring av insamlingssystemen. I rapporten sammanfattas resultat av tidigare forskning och utredningar inom området, en plockanalysmetod för källsorterad plast med avseende på renhet och sammansättning presenteras tillsammans med rekommenderad mall för plockanalysprotokoll, och resultat redovisas från en pilotstudie. I pilotstudien har plockanalysmetoden tillämpats på källsorterad plast från fastighetsnära insamling respektive återvinningsstationer i Helsingborg och Malmö. Föroreningsgraden av källsorterad plast var hög för båda insamlingssystemen, 25 viktprocent i genomsnitt. Den höga föroreningsgraden innebär en generellt kraftig övervärdering av mängden källsorterad plast som samlas in till återvinning. En dominerande del av hushållens plastförpackningar källsorteras inte utan hamnar i restavfallet (upp till 90 %). I allra bästa fall, i enstaka kommuner med fastighetsnära insamling, källsorteras 40-50 % av plastförpackningarna. Det finns således en mycket stor potential för att öka insamlingen av plast från hushållen. Då insamling av mjuk plast har införts i större delen av landet sedan november 2008 kan det förväntas en märkbar ökning av laminerade plaster i materialet som levereras till återvinning. Laminerade plaster kan inte återvinnas med dagens metoder.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Syfte och mål 3. Resultat från tidigare studier av plastinsamling 4. Material och metod 5. Resultat 5.1 Utprovning av plockanalysprotokoll för källsorterad plast 5.1.1 Renhetsgrad 5.1.2 Polymerbestämning 5.2 Plockanalysresultat i Helsingborg och Malmö 6. Diskussion och slutsatser 6.1 Sammanfattade slutsatser Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Mall för plockanalysprotokoll; Renhetsgrad Mall för plockanalysprotokoll; Polymerbestämning Guide för polymerbestämning Jämförelse mellan insamlingssystem för hushållens plastavfall i Sverige respektive Tyskland.

1 Bakgrund Huvuddelen av alla plastprodukter som används idag är tillverkade av fossil olja, som är en begränsad naturresurs och bidrar till global uppvärmning då den förbränns. Därför finns det anledning att hushålla med plastmaterial och återvinna så mycket som möjligt. Producentansvaret för förpackningar innebär att det ska finnas fungerande insamlingssystem för förbrukade plastförpackningar i hela landet. Insamling från hushållen sker på olika sätt, t ex i fastighetsnära soprum med källsortering eller på återvinningsstationer. Det är en mycket stor variation i insamlingsresultat mellan olika kommuner, men det finns ingen entydig förklaring till variationen. Frågan är hur insamlingssystemen bör utvecklas för att på bästa sätt främja insamling av källsorterad plast av god kvalitet. Det omsattes totalt ca 165 000 ton plastförpackningar på den svenska marknaden 2008. Av detta togs ca 30 % omhand till materialåtervinning och ca 30 % till energiutvinning. Regeringens återvinningsmål för plast är totalt 70 %, varav minst 30 % materialutnyttjande (www.naturvardsverket.se, 2009). Livscykelanalyser har visat att samhället sparar mer energi genom att återvinna materialet och därmed undvika utvinning av jungfruliga råvaror, än om vi använder avfallet till bränsle (Tyskeng & Finnveden, 2007). Samarbetslösning på avfallsområdet enligt Kommittédirektiv 2008:97 Sveriges kommuner och landsting (SKL), Förpackningsinsamlingen AB (FTI), Avfall Sverige och Svensk Glasåtervinning träffade en överenskommelse 2008, som ska utgöra grunden för den fortsatta utvecklingen av systemet för insamling av förpackningar och returpapper. Enligt överenskommelsen har producenterna ansvar att ordna system som ska kunna ta omhand 100 % av förpackningsavfallet som uppkommer. Det innebär att insamlingssystemen för plastförpackningar bör vara inriktade på kapacitetsökning för upp till tre gånger så stora mängder som idag. Vidare i överenskommelsen framhålls vikten av att följa upp insamlingssystemens effektivitet. Plockanalyser anges som en lämplig uppföljningsmetod och då särskilt plockanalyser av hushållens restavfall (säck- och kärlavfall) för att bestämma hur mycket förpackningsmaterial och tidningar som inte har källsorterats, vilket ses som en värdemätare på insamlingssystemets servicenivå. Parterna är överens om att felsortering ska minska med hjälp av ökad servicegrad och förbättrad information. Det gäller både de förpackningar som idag inte sorteras, och den omvända felsortering som idag leder till att icke oansenliga mängder restavfall förorenar återvinningsmaterialen. I överenskommelsen framgår även att producenterna åtar sig att förse kommunerna med underlag så att uppföljning om insamlade och återvunna mängder blir möjlig för kommunerna. 1

2 Syfte och mål Övergripande syfte är att bidra till ett förbättrat beslutsunderlag vid val av insamlingssystem för plastavfall från hushållen. Projektets specifika mål har varit följande: Sammanfatta resultat av tidigare forskning och utredningar inom området Utveckla kvalitetsmått och plockanalysprotokol med avseende på renhet och sammansättning hos källsorterad plasts Använda metoden i en pilotstudie där insamlingsresultat från fastighetsnära insamling jämförs med insamling vid återvinningsstationer Andra frågor som har beaktats i projektet har varit vilken information som verkar vara viktigast att nå fram med till hushållen och om det finns särskilda problemprodukter på marknaden som stör återvinningen. 3 Resultat från tidigare studier av plastinsamling Här presenteras och kommenteras ett urval undersökningar och utredningar, [I]- [X], avseende källsortering av förpackningsavfall, som genomförts under 2000-talet i Sverige. [I] Cost-Benefit Analysis of collection of plastic packaging CIT Ekologik AB report (2002) CIT Ekologik fick i uppdrag av Plastkretsens Stiftelse att jämföra kostnaderna för fastighetsnära insamling med återvinningsstationer. Resultatet visade att det är dyrare att samla in plast fastighetsnära, 60 procent dyrare för hård plast och 40 procent dyrare för mjuk plast. Dessutom visar CIT Ekologiks beräkningar att fastighetsnära insamling orsakar större, miljöbelastning jämfört med insamling vid återvinningsstationer. Först om man gör det orealistiska antagandet att det är 0 % felsorterat vid fastighetsnära insamling och 20 % felsorterat med återvinningsstationer så blir systemen likvärdiga. Dessa slutsatser byggde på en rad antaganden bland annat att lika stora mängder per hushåll samlas in med de olika systemen, vilket kan ifrågasättas. CIT Ekologik gjorde en annan utredning, på uppdrag av Svensk Glasåtervinning 2001, som bland annat visade att en högre insamlingsgrad uppnås med fastighetsnära insamling. Även andra undersökningar som presenteras nedan, bland annat SHARP-projektet, visar att en högre källsorteringsgrad uppnås med fastighetsnära insamling. [II] Life-Cycle Assessment & Cost-Benefit Analysis of Strategies for Recovery of Plastic Packaging waste in Sweden Denkstatt gmhb/ivl report (2007) En övergripande livscykelanalys och cost-benefit analys av källsortering och återvinning av plastförpackningar har genomförts på uppdrag av Plastkretsen AB, som en fördjupning av en tidigare studie från 2001 (CBA of recycling and waste treatment of plastic packaging in 2

Sweden, GUA/CIT Ekologik). Resultatet visade att dagens system är lönsamt tack vare att miljövinsten är stor, dvs när miljökostnaderna värderades i kronor var samhällsvinsten av källsortering och återvinning av plastförpackningar i Sverige ca 66 Mkr/år (2007). [III] Plockanalyser av källsorterad plast i Helsingborg, NSR AB (2007) NSR AB utförde plockanalys av hushållsavfall från fyra källsorteringsrum i Helsingborg på uppdrag av AB Helsingborgshem. I källsorteringsrummen fanns separat insamling av mjuk respektive hård plast. Den mjuka plasten hade genomgående en hög renhetsgrad (Figur 1). Det som var felsorterat i mjukplasten bestod huvudsakligen av textil, blöjor, hård plast och pappersförpackningar. Den hårda plasten, med en hög andel felsorterat material, innehöll bland annat pappers- och mjukplastförpackningar, övrig plast, matavfall, metall och el-avfall. Felsorterat 24 % Felsorterat 9 % Hårda plastförpackningar 76 % Mjuka plastförpackningar 91 % Figur 1 Plockanalysresultat av mjuk respektive hård plast, genomsnitt av 4 prov i källsorteringsrum, flerfamiljshus i Helsingborg 2007. Källsorteringsgraden, dvs hur mycket av plastförpackningarna som sorterats ut till återvinning jämfört med hur mycket som fanns kvar i restavfallet, varierade mycket mellan de olika soprummen. I genomsnitt var källsorteringsgraden betydligt högre för hård än för mjuk plast (Figur 2). Om alla plastförpackningar källsorterades hade återvinningen av hård plast kunnat fördubblas och av mjuk plast femdubblas. Källsorterade hårda plastförp. 49 % Källsorterade mjuka plastförp. 20 % Hårda plastförp. kvar i restavfallet 51 % Figur 2 Mjuka plastförp. kvar i restavfallet 80 % Källsorteringsgrad för mjuk respektive hård plast, genomsnitt av 4 prov i källsorteringsrum med insamling av både mjuk och hård plast, flerfamiljshus i Helsingborg 2007. 3

[IV] Plastkretsens kvalitetsanalyser (2006) Prov togs på 15 av 28 mottagningsstationer för källsorterad plast och plockanalys genomfördes av NSR med avseende på renhetsgrad. Genomsnittsinnehållet i 15 stickprov var 68 viktprocent plastförpackningar och 16 viktprocent andra plastprodukter (Figur 3). Andelen föroreningar, dvs icke plast, var 16 viktprocent med standardavvikelsen 6 procentenheter. Lägsta och högsta föroreningsgrad var 7 respektive 25 viktprocent. Övrigt avfall 16% Annan plast 16% Mjuka plastförpackningar 9% Hårda plastförpackningar 59% Figur 3 Plockanalysresultat, genomsnitt av 15 prov från mottagningsstationer 2006 [V] SHARP (2003-2008) Naturvårdsverket har tillsammans med forskningsrådet Formas finansierat det femåriga forskningsprojektet SHARP (Sustainable Households, Attitudes, Resources and Policy), där hushållens attityder och respons på politiska styrmedel studerades. Projektet slutredovisades 2008 (Naturvårdsverket, 2008). Genom enkäter till hushåll drogs slutsatsen att hushåll som har tillgång till fastighetsnära insamling källsorterar förpackningsavfall i högre utsträckning än hushåll som själva ska transportera avfallet till en återvinningsstation. Vidare visade resultaten att äldre personer i högre grad hade en personlig norm för att källsortera jämfört med yngre, samt att legala, sociala och miljöansvarsnormer påverkar och aktiverar individens normer. Det har till exempel betydelse om individen har kunskap om lagens krav, om materialåtervinningens positiva miljöeffekter är kända, samt i vilken utsträckning man tror att andra hushåll källsorterar. Dock drogs även slutsatsen att ju mer man underlättar för hushållen att källsortera, t ex genom fastighetsnära insamling, desto mindre betydelse har den personliga normen för att individen ska ta sig för att källsortera (Hage, Söderholm & Berglund, 2008). Inom ramen för SHARP gjordes även en ekonometrisk studie av hur mängden insamlade plastförpackningar per invånare varierar mellan kommunerna i Sverige, som visade följande (Hage & Söderholm, 2008): Kommuner med hög andel fastighetsnära insamling levererar i genomsnitt mer plast per invånare till återvinning jämfört med andra kommuner. Kommuner med viktbaserad renhållningstaxa levererar i genomsnitt mer plast per 4

invånare till återvinning jämfört med andra kommuner. Kommuner med hög täthet av återvinningsstationer levererar i genomsnitt mer plast per invånare till återvinning jämfört med andra kommuner. Demografiska och socioekonomiska faktorer som befolkningstäthet, urbaniseringsgrad, inkomstnivå och åldersstruktur visade ingen påverkan på insamlingsmängderna. Kommuner med en hög andel nyanlända invandrare levererar i genomsnitt mindre plast per invånare till återvinning jämfört med andra kommuner. Det ska noteras att den ekonometriska studien var baserad på FTIs kommunvisa insamlingsdata för plast (2005), som enligt företrädare för FTI AB inte är tillförlitliga data för att göra jämförelse kommuner emellan. Några andra data över landets alla kommuners insamling av förpackningar finns dock inte att tillgå. Inom SHARP undersöktes även hur hushållen använder sin tid för att källsortera. Det konstaterades att källsortering oftast är en integrerad aktivitet i annat hushållsarbete som t ex matlagning, varför många inte ansåg sig behöva göra några stora uppoffringar. Det var vanligt att ca 40-50 minuter i veckan användes till källsortering i ett hushåll och av den tiden gick ca en tredjedel åt till transporter till en återvinningsstation. Det skulle innebära att den samhällsekonomiska kostnaden för hushållens tidsåtgång minskar med en tredjedel vid fastighetsnära hämtning jämfört med insamling vid återvinningsstationer. Sammanfattningsvis visade forskningsprojektet SHARP att med fastighetsnära insamling källsorterar hushållen mer än med insamling vid återvinningsstationer. Den slutsatsen stöds även av Dahlén & Lagerkvist (2009) och Dahlén et al (2009). [VI] Unga vuxnas ambivalenta attityder till källsortering Ojala och Höijer, Örebro universitet (2005) På uppdrag av Plastkretsens Stiftelse genomförde Ojala och Höijer en kartläggning av unga vuxnas attityder till källsortering i allmänhet och sortering av plastförpackningar i synnerhet. Med tanke på att SHARP identifierade unga vuxna som en grupp med svagare personlig norm för att källsortera än äldre vuxna, så är det av särskilt intresse att förstå vad de ungas attityder baseras på. I intervjuer framkom följande orsaker varför unga människor inte källsorterar: källsortering uppfattas som omständigt och tidskrävande svårigheter att ordna sortering på ett praktiskt sätt i lägenheten det saknas kunskap om samhällsnyttan med källsortering det saknas tilltro till källsorteringssystemet det uppfattas som komplicerat att källsortera rätt att sopsortering är viktigt är inget man tänker på i vardagen källsortering uppfattas som äckligt lathet; man orkar inte källsortera Då det gällde frågan varför just plastförpackningar inte sorteras var informationsbrist den mest nämnda orsaken. Många av de intervjuade uppgav att i deras vardagsliv fanns det inte ens som en tanke att plastförpackningar skulle kunna sorteras. Däremot uppgav många att de hade för vana att sortera tidningar och glas. Näst efter informationsbristen uppgav de intervjuade att avståndet till närmaste källsorteringsanläggning har stor betydelse för 5

motivationen att källsortera. [VII] Rapport om kostnaderna för producentansvaret Olov Mattsson (Conscia AB, 2006) på uppdrag av Fastighetsägarna, HSB, SABO och Avfall Sverige. I en landsomfattande undersökning intervjuades representanter för 531 ägare av flerfamiljshus med syfte att kartlägga omfattningen av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, samt fastighetsägarnas kostnader för att organisera sådan insamling. Det visade sig att knappt hälften (46 procent) av flerfamiljsfastigheterna i Sverige har särskilda utrymmen inomhus eller utomhus på fastigheten där boende kan lämna ett eller flera förpackningsslag och/eller tidningspapper till återvinning. Vanligast förekommande var insamling av tidningspapper vilket fanns i 94 procent av flerfamiljshusen med källsortering, sedan följde pappersförpackningar (74 procent), glas (60 procent), metall (57 procent), hård plast (52 procent) och mjuk plast (36 procent) 1. Undersökningen genomfördes under våren 2006. Vidare genomfördes en rundringning till alla kommuner i landet för att få en uppfattning i vilken utsträckning fastighetsnära insamling organiseras av kommuner. Tjugo kommuner 2 med hög grad av fastighetsnära insamling valdes ut och besöktes för fördjupade intervjuer. Dessutom inkluderades de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i undersökningen, med hänsyn till att de representerar en betydande del av landets befolkning. Undersökningen visade att förekomsten av återvinningsstationer skiljde sig från ett genomsnitt på 1400 invånare per återvinningsstation (utanför storstäderna) till 2100 invånare per återvinningsstation i urvalsgruppen av kommuner med hög grad av fastighetsnära insamling. Sammanfattningsvis visade undersökningen att fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar förekommer i stor omfattning runt om i landet och fortsätter att växa i omfattning. Enligt utredningen bekostas en stor del av den fastighetsnära insamlingen av de boende i flerfamiljshus. [VIII] Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen? Avfall Sverige Rapport 2008:03 Produkter som innehåller elektronik är inte sällan tillverkade av plast och det finns en risk att vissa konsumenter gör en egen bedömning att det är lämpligt att lämna dem till plaståtervinning. 1 Notera att procentsatserna här inte avser procent av alla flerfamiljshus, utan av de knappt hälften som har någon from av fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial 2 Båstad, Gotland, Gävle, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Kalmar, Karlshamn, Klippan, Kungsbacka, Mölndal, Nybro, Orust, Perstorp, Sala, Strömstad, Söderköping, Tibro, Torsås, Älmhult 6

I en utredning initierad av Avfall Sverige och El-Kretsen i Sverige AB undersöktes vart smått el-avfall tar vägen. Plockanalysresultat utvärderades och hushållens attityder och agerande kartlades. Vid intervjuer med 1000 personer angav mellan 14-20 procent att de lämnar smått el-avfall (mobiltelefoner, leksaker, mp3-spelare, eltandborste, elektriska handverktyg och övrigt smått el-avfall) på återvinningsstationer, medan 25-44 procent uppgav att smått elavfall lämnas på återvinningscentraler. Det är dock oklart i vilken utsträckning de intervjuade hade klart för sig skillnaden på återvinningsstation respektive återvinningscentral. Andra svar som förekom i varierande omfattning i intervjuerna var bland annat att el-avfallet lämnas på miljöstation, lagras hemma, slängs i vanliga sopkärlet, lämnas i soputrymme inom fastigheten, lämnas i retur till butik, eller att den svarande inte visste var han/hon brukade lämna smått el-avfall. I plockanalys av två små prov av källsorterad plast i Eskilstuna fanns 0.6 procent el-avfall i plast från återvinningsstationer och 0 procent i plast från fastighetsnära insamling. Det kan jämföras med 2 procent el-avfall, som återfanns bland källsorterade metallförpackningar i en betydligt mer omfattande undersökning. I hushållens säck- och kärlavfall (vanligen benämnt brännbart eller restavfall) var förekomsten av el-avfall 0,6 viktprocent, beräknat som ett genomsnitt av 63 plockanalyser genomförda under åren 2005-2008. Enligt utredarna finns en väl fungerande insamling av stora produkter som kylskåp, TVapparater, dammsugare o dyl. Små elektriska och elektroniska produkter, som med lätthet ryms i vanliga sopkärl, tycks dock hamna både här och där. Det saknas rutiner i hushållen för att hantera dessa produkter när de blivit avfall. I rapporten pekas på nedanstående fem faktorer som tillsammans bidrar till ökande mängder smått el-avfall, vilket kan tänkas öka risken för ökande mängd el-avfall i plastinsamlingen: miniatyrisering (t ex musikspelare i mp3-format) elektronik i traditionellt icke elektriska produkter (t ex måttband, skruvmejslar, tandborstar, leksaker, blinkande skor) nya produktgrupper med inbyggd elektronik (t ex GPS, stegräknare, minidatorspel) ökad konsumtion på grund av sjunkande priser, (t ex kan batteridrivna plastleksaker ingå i köpet av en hamburgare) ökad konsumtion på grund av snabb teknikutveckling (fjolårets produkt kasseras till förmån för ny modell) [IX] Internationell utblick Tyskland har ett landsomfattande och enhetligt system med fastighetsnära insamling av förpackningsavfall, och ett märkningssystem av förpackningar för att vägleda konsumenterna. En jämförelse mellan insamlingssystemen för hushållens plastavfall i Sverige respektive Tyskland finns sammanfattad i Bilaga 4 (Tina Nietzel, 2009). De båda ländernas officiella statistik är inte fullt ut jämförbar, men studien visar att källsorteringsgraden för plastförpackningar är betydligt högre i det tyska systemet. Sammanfattningsvis pekar de ovan presenterade studierna på att: Miljönyttan med plaståtervinning med nuvarande insamlingssystem är större än nyttan av om materialet förbrändes med energiutvinning. 7

Fastighetsnära insamling av plastförpackningar är dyrare än insamling vid återvinningsstationer, beräknat under förutsättning att källsorteringsgraden är lika med de båda systemen. Fastighetsnära insamling stimulerar en högre källsorteringsgrad än insamling vid återvinningsstationer, men det saknas uppgifter om hur det kan påverka kalkylen över insamlingskostnaderna. Det är vanligt att ca 40-50 minuter i veckan används till källsortering i ett hushåll och av den tiden går ca en tredjedel till transporter till en återvinningsstation. Unga vuxna har i jämförelse med äldre en svag källsorteringsnorm. Unga vuxna i eget boende uppgav i intervjuer att de två viktigaste faktorerna som påverkar om de källsorterar plast är 1) information och kunskap 2) avståndet till närmaste insamlingspunkt. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar förekommer i stor omfattning inom flerfamiljsfastigheter runt om i landet och fortsätter att växa i omfattning. Vanligast förekommande var insamling av tidningspapper och pappersförpackningar. Separat insamling av hård plast fanns i 24 procent av alla flerfamiljshus och mjuk plast i 17 % (2006). Det finns en risk för att felsorterat smått el-avfall ökar i omfattning de närmaste åren. Renheten på källsorterad plast har legat kring 75-90 % i undersökningar 2006 och 2007. En dominerande del av hushållens plastförpackningar källsorteras inte utan hamnar i restavfallet. 8

4 Material och metod Återvinning av plast från hushållsavfall Arbetet har i huvudsak omfattat litteraturstudier, studiebesök, arbetsgruppsmöten, provtagning, plockanalyser och utvärdering av resultaten. Plaståtervinningsindustrin Swerec AB har medverkat i studien. Swerec AB, som ligger i Småland, tar emot hushållens källsorterade plast från större delen av Sverige och hela Norge. 4.1 Provtagning För pilotstudien där insamlingsresultat från fastighetsnära insamling jämförs med insamling vid återvinningsstationer valdes kommuner Helsingborg och Malmö. Helsingborg är en av 21 kommuner i Sverige som erbjuder fastighetsnära insamling för plastförpackningar för alla hushåll. Däremot är det bara vissa områden med flerfamiljshus i Malmö som har den möjligheten. Det analyserades sex delprov på plastförpackningar som samlades in i Helsingborg och 4 st delprov som samlades in i Malmö. Proverna samlades in via fastighetsnära hämtning från villor och flerfamiljshus och via återvinningsstationer i de två kommunerna. Hela lasten i ett ordinarie hämtningsfordon från den utvalda rutten är ett moderprov, ur det tas sedan delprov för sortering, enligt den provtagningsmetodik som beskrivs i Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säck (RVF, 2004b). Helsingborg I Helsingborg har alla villor möjlighet till fastighetsnära insamling av restavfall, matavfall, tidningar och förpackningar. Materialet från villor samlas i två fyrfackskärl, som töms varje vecka respektive var fjärde vecka. Hård- och mjukplastförpackningarna sorteras tillsammans i ett fack som töms var fjärde vecka. Första delprovet togs från insamlad plast från 357 villor i bostadsområdet Maria Park. Maria Park är ett nytt område i Helsingborg där det bor många unga familjer med små barn. Andra och tredje delprovet togs från ett hämtningsfordon med källsorterad plast från 190 villor i Sofieberg. Sofieberg är ett område med villor från 60-talet där det sker ett generationsbyte så det bor både gamla och familjer med barn i samma område. Källsortering och insamling av källsorterade material i flerfamiljshus i Helsingborg sker på frivillig basis och det är upp till fastighetsägare att organisera insamling av tidningar och förpackningarna i flerfamiljshus. Mer än 50 % av flerfamiljshusen i Helsingborg har källsorteringsrum för insamling av restavfall, matavfall och alla förpackningar och tidningar. I dessa hus sorteras ofta hård- och mjukplast separat. Hårdplastförpackningar sorteras i 370 l eller 660 l kärl, medan mjukplast förpackningarna sorteras i en genomsynlig säck. Det togs ett delprov för plockanalys på insamlade hårdplastförpackningarna med ett hämtningsfordon från två områden med flerfamiljshus i Dalhem och Norr i Helsingborg. Plastförpackningar samlas även in vid återvinningsstationer i Helsingborg. Två prov togs från blandningar av plast som samlats in från sju olika återvinningsstationer i Helsingborgs tätort. Det ena provet var från insamlingsbehållare märkta hårdplastförpackningar och det andra mjukplastförpackningar. 9

Malmö Det finns ingen fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar från villor i Malmö. Villaägarna hänvisas med sina tidningar och förpackningar till närmaste återvinningsstation som oftast delas med boende i flerfamiljshus. Därför var det inte möjligt att ta något prov på plastförpackningarna som kommer enbart från villahushåll i Malmö. Vissa fastighetsägare har organiserat hushållsnära hämtning av tidningar och förpackningar i vissa områden med flerfamiljshus som t ex MKB Fastighets AB i området Augustenborg. Det bor ca 3 000 invånare i 1 500 hushåll på området och det källsorterade avfallet lämnas i 13 olika miljöhus nära bostäderna. Hushållen har möjlighet till källsortering av matavfall och producentansvarsmaterial dvs tidningar och förpackningar. Hård- och mjukplastförpackningarna samlas blandat i 660 l kärl i miljöhusen. Tre prov av källsorterade plastförpackningar togs i Augustenborg. All källsorterad plast från en veckas insamling i tre olika miljöhus togs till plockanalys. Dessutom togs ett prov på plastförpackningar som samlats in via återvinningsstation i Limhamn i Malmö. 4.2 Plockanalyser Först genomfördes ett antal testanalyser, vilket innebar att plasten sorterades i alla de olika polymerer (typer av plast) som gick att identifiera. Syftet var att undersöka vilka polymerer som förekommer i plast från hushållen. Därefter minskades antalet sorteringskategorier i samråd med referensgruppen. Ett antal olika polymerer som generellt förekommer i små mängder slogs samman till gruppen Övrig plast, förutom bioplast som redovisades separat med hänsyn till dess speciella egenskaper. Utgångspunkten för genomförandet av plockanalyser av källsorterad plast har varit den grundläggande sorteringsmetodik som är utvecklad av Vukicevic, Dahlén, et al., och publicerad i Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säck (RVF, 2005b). Figur 4 Rapportförfattarna vid sorteringsbordet, NSR AB avfallslaboratorium. 10

5 Resultat 5.1 Utprovad plockanalysmetod för plast Plockanalysmetod för prover av källsorterad plast har utvecklats och använts i projektet. Plockanalysmetoden har två nivåer: Nivå 1 för att bestämma provets renhet och sammansättning med avseende på hushållens sorteringsregler Nivå 2 för att bestämma såväl renhet som polymersammansättning av plasten Olika sorteringsprocedurer testades i projektets inledning, med syfte att bestämma både renhetsgrad och polymersammansättning. Mallar för rekommenderade sorteringsprotokoll har tagits fram under projektets gång. 5.1.1 Renhetsgrad Renhetsgraden - eller i omvänd bemärkelse föroreningsgrad - är vanligtvis samma sak som hushållens felsorteringsgrad. Om alla hushåll sorterade enligt instruktionerna skulle renhetsgraden vara 100 % och felsorteringsgraden 0 %, dvs om enbart rena och torra plastförpackningar finns i insamlingskärlen. Även om hushållen sorterar rätt kan det hända att materialet förorenas efter insamling t ex vid omlastning. Swerec AB mottager ibland returplast innehållande avsevärda mängder grus respektive snö, som antas ha följt med i skopan vid omlastning på marken (Jörgen Sabel, intervju 2008). Vid bestämning av renhetsgraden är det av intresse att veta vad föroreningarna i materialet består av. Hushållen felsortering kan graderas i tre kategorier som orsakar ökande grad av problem: 1) plast som inte är förpackningar 2) andra material som tillhör normalt hushållsavfall t ex matrester, papper, förpackningar 3) el- och elektronikavfall och annat farligt avfall I Bilaga 1 visas rekommenderat sorteringsprotokoll för att bestämma renhetsgrad. 5.1.2 Polymerbestämning Enligt Association of plastics manufacturers (2008) är polyeten och polypropen vanligast förekommande av alla plaster och 75 % av all plast i Europa återfinns inom de följande fem stora plast-familjerna, vilket återspeglas i avfallsflödet: Polyeten (LDPE och HDPE) Polypropen (PP) Polyvinylklorid (PVC) Polystyren (PS) 11

Polyetentereftalat (PET) Återvinning av plast från hushållsavfall Många plastprodukter, men långt ifrån alla, är märkta med triangelsymboler enligt Tabell 1. Tabell 1 Symboler för plaster Polyetentereftalat High Density Polyeten Polyvinylklorid Low Density Polyeten Polystyren Polypropen Laminat o övriga plaster I Bilaga 2 visas rekommenderat sorteringsprotokoll för att bestämma både renhetsgrad och polymersammansättning vid samma plockanalys. I Bilaga 3 finns en guide till hjälp för att identifiera de plaster som saknar triangelmärkning. Figur 5 Del av sorteringsbordet för plockanalys, NSR AB avfallslaboratorium 12

5.2 Plockanalysresultat i Helsingborg och Malmö Totalt har 499 kg källsorterad plast sorterats, fördelat på 10 stickprov enligt Tabell 2. Tabell 2 Plastprover för plockanalys Prov Kärlet avsett för Kommun VILLOR, a blandplastförpackningar Helsingborg VILLOR, b blandplastförpackningar Helsingborg VILLOR, c blandplastförpackningar Helsingborg Återvinningsstation, a hårda plastförpackningar Helsingborg Återvinningsstation, b mjuka plastförpackningar Helsingborg Flerfamiljshus, a hårda plastförpackningar Helsingborg Flerfamiljshus, b blandplastförpackningar Malmö Flerfamiljshus, c blandplastförpackningar Malmö Flerfamiljshus, d blandplastförpackningar Malmö Återvinningsstation, c blandplastförpackningar Malmö I genomsnitt fanns 25 viktprocent föroreningar (icke plast) i proven, och 11 % plast som inte var förpackningar (Figur 6). Det felsorterade materialet var till stor del matavfall, men det förekom även t ex elavfall, pappersförpackningar och tidningar. Villor i Helsingborg, med flerfackskärl, hade en något bättre renhet på materialet, ca 18 % icke plast, medan proven från flerfamiljshus och återvinningsstationer innehöll i genomsnitt 28 % icke plast (Figur 7). Det är dock för få och för små prov som undersökts hittills, för att kunna dra några säkra slutsatser avseende skillnader mellan insamlingssystem. övrig plast 11% restavfall 25% plast förpackn. 64% Figur 6 Genomsnittlig renhetsgrad för alla 10 prov 13

90% 80% 70% 60% 50% villor flerfackskärl FNI (HBG) Flerfamiljshus FNI (Malmö och HBG) Återvinningsstationer (HBG och Malmö) 40% 30% 20% 10% 0% plastförpackningar övrig plast restavfall Figur 7 Genomsnitt av innehållet i källsorterad plast i 3 prov från villor, 4 prov från flerfamiljshus, samt 3 prov från återvinningsstationer [vikt-procent] Om ett genomsnitt beräknas för alla prover från fastighetsnära insamling, både villor och flerfamiljshus, så fanns det ingen signifikant skillnad i renhetsgrad jämfört med återvinningsstationer (Figur 8). Det var stor variation inom de olika provgrupperna. fastighetsnära återvinningsstationer 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% restavfall plastförpackningar övrig plast Figur 8 Jämförelse av renhet i prov från fastighetsnära insamling (7 prov, både villor och flerfamiljshus i Malmö och Helsingborg) och återvinningsstationer (3 prov). Villaboende med fastighetsnära hämtning i flerfackskärl (Helsingborg) har källsorterat signifikant mer mjukplast än boende i flerfamiljshus med fastighetsnära hämtning (Malmö). I båda insamlingssystemen avsågs hård och mjuk plast att samlas in blandat (Figur 9). 14

Helsingborg, villor med flerfackskärl Malmö, flerfamiljshus med källsorteringsrum mjuk mjuk hård hård Figur 9 Fördelning i viktprocent mellan hård och mjuk plast vid insamling av blandplast i villor respektive flerfamiljshus (våren 2009) Figur 10 Blandplast från villor med fyrfackskärl i Helsingborg 15

Vid plockanalyserna klassificerades plasten i 31 olika plasttyper, baserat på 1) förpackning eller icke förpackning, 2) hård eller mjuk plast, 3) typ av polymer. Polymersammansättningen framgår av Figur 11. 90% 80% 70% 60% hårda plastförpackningar mjuka plastförpackningar andra plastprodukter 50% 40% 30% 20% 10% 0% PET (1) PE HD (2) PVC (3) PE LD (4) PP (5) PS (6) Övrig plast (7) Figur 11 Polymersammansättningen av hårda plastförpackningar, mjuka plastförpackningar respektive andra plastprodukter som återfanns i de totalt 499 kg källsorterad plast som plockanalyserades våren 2009. 5.3 Insamlade mängder plast per person Malmö och Helsingborg Det är stor skillnad i källsorterad mängd plast per person mellan de två kommuner som deltog i undersökningen. Malmö ligger strax under riksgenomsnittet och Helsingborg ligger långt över (Figur 12). Generellt i landet gäller dock att det finns en mängd oklarheter i FTI ABs data över insamlade plastmängder, vilket försvårar eller omöjliggör för kommunerna att jämföra sina insamlingsresultat med varandra på ett korrekt sätt. 16

9 8 7 kg inv år 6 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 Helsingborg enligt NSR (hård och mjuk plast) Helsingborg enligt FTI (enbart hård plast enl FTI) Genomsnitt i riket (enbart hård plast) Malmö enligt FTI (enbart hård plast) Figur 12 Insamlad mängd källsorterad plast i Malmö respektive Helsingborg 2006-2008. I Helsingborg saknas data för mjuk plast 2008. Av diagrammet framgår att det finns uppenbara oklarheter i invägda mängder avseende hård och mjuk plast i Helsingborg. 21 kommuner med hög grad av fastighetsnära insamling I en landsomfattande inventering identifierades ett antal kommuner där fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar organiseras i högre utsträckning än på andra håll 3 (Conscia AB, 2006, se kapitel 3 (VIII)). Enligt FTI ABs data för 2008 låg insamlingsmängden av hårda plastförpackningar över riksgenomsnittet i 81 procent av kommunerna som hade hög andel fastighetsnära insamling (Figur 13). 6 5 kg inv år 4 3 2 1 0 Figur 13 Perstorp Kungsbacka Strömstad Tibro Mölndal Klippan 17 Hässleholm Söderköping Sala Karlshamn Kalmar Höganäs Båstad Gävle Älmhult Nybro Orust Helsingborg Åstorp Bjuv Torsås Insamlad mängd källsorterad plast i 21 kommuner med fastighetsnära insamling. Data från FTI AB gällande insamlingsåret 2008. riksgenomsnitt 2,2 kg/inv 3 Det framgick ej av inventeringen i hur stor del kommunen det fanns fastighetsnära insamling och inte heller i vilken utsträckning plast var inkluderad i den fastighetsnära insamlingen. Det kan således variera mellan kommunerna som finns representerade i Figur 13.

Hur mycket plastförpackningar hamnar i restavfallet? Det finns en stor potential att utöka insamlingen av plastavfall från hushållen. Vi bedömer att källsorteringsgraden för plastförpackningar 2008 låg som allra bäst kring 50 %, i kommuner där både mjuk och hård plast samlades in med fastighetsnära insamling. En mera vanlig situation i landet var att 80-90 procent av plastförpackningarna inte källsorterades (Figur 14). Figur 14 är baserat på följande data och antaganden: - korrigeringsfaktor för fukt och smuts i plastförpackningar i restavfall är 0.6 - korrigeringsfaktor för felsorterat material i källsorterad plast är 0.8 - genomsnitt i landet för insamlad mängd rest/brännbart avfall var ca 250 kg/inv 2008 - osorterade plastförpackningar utgör10 viktprocent av restavfallet (RVF, 2005a) - genomsnitt i landet för insamlad mängd källsorterad plast från hushållen var 2.2 kg/inv 2008 - genomsnittlig insamlad mängd av källsorterad plast från hushållen i fem kommuner 4 med fastighetsnära insamling av både mjuka och hårda plastförpackningar var 9.7 kg/inv 2007 (enbart hård plast var i genomsnitt 5 kg/inv 2008) - ca 17 kg blandade plastförpackningar genererades per person och år i hushållen 2008 (en uppskattning baserad på dels plockanalyser av restavfall och dels invägda mängder källsorterad plast) 100% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% källsorterade plastförpackningar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% källsorterade plastförpackningar plastförpackningar som inte källsorteras plastförpackningar som inte källsorteras Uppskattat genomsnitt för riket 2008 Uppskattat genomsnitt i fem NSRkommuner med fastighetsnära insamling 2007/2008 Figur 14 Källsorteringsgraden för hushållens plastförpackningar varierar från ca 10 till ca50 procent på olika håll i landet. Hög källsorteringsgrad i Lunds villakvarter I en plockanalys av återvinningsmaterial och restavfall från 120 villahushåll i Lunds kommun 4 Helsingborg, Höganäs, Bjuv, Båstad, Åstorp 18

(Vukicevic, 2008) uppmättes mycket goda insamlingsresultat för hårda plastförpackningar med en genomsnittlig källsorteringsgrad 5 på 65 %. Det källsorterade materialet höll en jämförelsevis hög renhetsgrad med ca 95 viktprocent hård plast i proverna. Det inkluderade dock en viss inblandning av hårdplastprodukter som inte var förpackningar. Resultaten från Lund kan inte jämföras direkt med Figur 14 då proverna från Lund enbart avser hård plast och enbart villahushåll. Figur 14 illustrerar summan av både hårda och mjuka plastförpackningar, samt genomsnitt av hela kommuner med både villa- och flerfamiljshushåll. 6 Diskussion och slutsatser Enhetliga mätmetoder önskas De kvalitetsmått och plockanalysprotokol som föreslås i föregående avsnitt skulle kunna bidra till en standardisering av genomförandet av plockanalyser och på så sätt öka jämförbarheten av undersökningar som genomförs på olika håll. Generellt finns stora osäkerheter i data över avfallsströmmar, vilket innebär svårigheter för kommuner att jämföra sig med varandra. Eftersom ansvar för avfallshantering och avfallsplaner utkrävs på kommunal nivå är det önskvärt att korrekt uppföljning och utvärdering också kan göras på den kommunala nivån. Kommunerna då kan jämföra sig med varandra i relation till valda insamlingssystem, informationsinsatser mm. Sådana jämförelser kräver att standardiserade mätmetoder tillämpas och finns tillgängliga för kommunerna. Förorenat återvinningsmaterial Den höga andelen felsorterat material är en allvarlig störning i återvinningskedjan. Genomsnittlig renhet på källsorterade plastförpackningar i undersökningen var endast 64 %. I tidigare undersökningar har renheten varierat mellan 75-90 % (2006 och 2007, se kap 3). Det statistiska underlaget är för litet för att säga om det är en trend med ökad föroreningsgrad, men resultatet är oroväckande. Alla kategorier av hushåll har varit dåliga på att sortera, flerfamiljshus med fastighetsnära insamling i Malmö har varit extra dåliga. Även provet med mjuk plast från återvinningsstationer i Helsingborg innehöll mycket stora mängder felaktigt material (främst matavfall), i likhet med prov från återvinningsstationer 2007 i Helsingborg, som också hade mycket hög föroreningsgrad (41 %). Så stora mängder felsorterat material som 30-40 viktprocent innebär stora samhällskostnader. Kvaliteten på returplasten försämras och återvinningsprocessen fördyras, till exempel orsakar matrester i plasten sanitära olägenheter med problem att lagra materialet, och felsorterat el-avfall ökar risken för brand, vilket kan få ödesdigra konsekvenser vid hantering av plast. Det uppstår onödiga kostnader för transporter och hantering av det felsorterade materialet, som borde ha tagits omhand på annat sätt lokalt. Dessutom innebär den höga föroreningsgraden en kraftig övervärdering av mängden källsorterad plast som samlas in. All källsorterad plast från hushållen, som levereras till Swerec AB från hela landet, redovisas som återvunna plastförpackningar, trots att det innehåller stora mängder restavfall (Jörgen Sabel, intervju 2009). Det finns en speciell problematik med insamling i flerfackskärl från villor i Helsingborg. Vid plockanalyser konstaterades en anmärkningsvärt stor andel tidningar i den källsorterade 5 Med källsorteringsgrad avses här hur mycket hård plast som har sorterats till återvinning i förhållande till hur mycket hård plast som fanns slängt i restavfallet hos samma grupp av hushåll, jämför Figur 11. 19

plasten. Det visade sig att på grund av tömningstekniken med de fyrdubbla facken förekommer att sorterat returpapper trillar över i plasten vid tömningsögonblicket (Vukicevic, 2009, intervju med chaufför som tömmer kärl i Helsingborg). Detta bidrar till en förhöjd föroreningsgrad i källsorterad plast från villor i Helsingsborg, som felaktig kan tolkas som om hushållen var dåliga på att sortera. De flesta plastförpackningar sorteras aldrig En dominerande del av hushållens plastförpackningar källsorteras inte utan hamnar i restavfallet (upp till 90 %). I allra bästa fall, i enstaka kommuner med fastighetsnära insamling, källsorteras 40-50 % av plastförpackningarna. Det finns således en mycket stor potential för att öka insamlingen av plast från hushållen. Flera olika undersökningar visar att fastighetsnära insamling stimulerar till en högre källsorteringsgrad, men det saknas uppgifter hur en ökad insamling per hushåll skulle påverka insamlingskostnaderna per kg plast. Livscykelanalyser har visat att det finns en tydlig samhällsvinst av materialåtervinning av plastförpackningar i Sverige (Denkstatt gmhb/ivl, 2007) och att samhället sparar mer energi genom materialåtervinning än om plasten används som bränsle (Tyskeng & Finnveden, 2007). Korrigeringsfaktor för fukt och smuts Varierande fukthalt i avfallet och att materialen är nedsmutsade är mycket stora felkällor som försvårar utvärdering och jämförelser mellan olika undersökningar (RVF, 2005a; Sfeir, 1999). Tabell 3 visar korrigeringsfaktorer som har beräknats efter rengöring och torkning i rumstemperatur i samband med plockanalyser av restavfall (brännbar fraktion) i sju svenska kommuner 2005. Tabell 3: Viktförlust samt korrigeringsfaktor för olika plastförpackningar från blandat säck- och kärlavfall (RVF, 2005a). Produkt Viktförlust (%) Korrigeringsfaktor Mjukplastförpackningar 42 0,58 Hårdplastförpackningar 44 0,56 För att förenkla korrigering för fukt och smuts rekommenderar vi att använda 0,6 som korrektionsfaktor för alla plastförpackningar i restavfall. Den invägda mängden plastförpackningar multipliceras med 0,6 och då erhålls den mängd det motsvarar i rena och torra förpackningar. När källsorterade plastförpackningar inte är torra och rena behöver även den vikten korrigeras, men en variation från helt ren och torr plast till kraftigt nedsmutsat och våt, gör det omöjligt att rekommendera en generell korrigeringsfaktor för källsorterad plast. Förändrad polymersammansättning Erfarenheter från Swerec AB visar att returplasten har haft en normal sammansättning av 30-35 % PP, 28 % PE HD, 5-10 % PE LD, 15 % PET och 4-6 % PS. Vid en jämförelse med Figur 11 (s 16) kan konstateras att sammansättningen kommer att förskjutas i takt med att insamling av mjuk plast etableras och utökas runt om i landet, vilket också Swerec har erfarit under första halvåret av 2009. Andelen PE LD och olika former av laminerade plaster (kategori 7) kan förväntas öka kraftigt, eftersom de främst förekommer som mjuk plast. Det kan också tänkas att andelen laminerade plaster ökar ytterligare på grund av en ökad efterfrågan på tekniskt avancerade, gastäta förpackningar för livsmedel. Laminerad plast kan inte återvinnas med dagens teknik utan avskiljs i plaståtervinningsprocessen. Samma sak 20

gäller polystyren, samt övriga mer ovanliga polymerer. Allt detta avskiljs som restavfall i filtret vid malning eller genom att de sjunker eller flyter i våtbädden. 6.1 Sammanfattade slutsatser Plockanalysmetod och sorteringsinstruktioner för prover av källsorterad plast har utvecklats och använts i projektet. Plockanalysmetoden har två nivåer: Nivå 1 för att bestämma provets renhet och sammansättning med avseende på hushållens sorteringsregler Nivå 2 för att bestämma såväl renhet som polymersammansättning av plasten Rekommenderade mallar för plockanalysprotokoll nivå 1 och nivå 2, samt guide för polymerbestämning återfinns i bilagorna 1-3. Föroreningsgraden av källsorterad plast var hög i alla insamlingssystemen i pilotstudien; 25 viktprocent felaktiga material i genomsnitt. Om även plastprodukter som inte är förpackningar räknas som förorening var föroreningsgraden hela 36 viktprocent i genomsnitt. Plast från villor med flerfackskärl höll något bättre kvalitet än plast från källsorteringsrum i flerfamiljshus respektive återvinningsstationer. Den höga föroreningsgraden innebär en kraftig övervärdering av mängden källsorterade plastförpackningar som samlas in. Källsorteringsgraden för plast från hushållen kan nå upp till 50 % med fastighetsnära insamling, att jämföra med riksgenomsnittet som ligger kring 10 %. Allteftersom insamling av mjuk plast etableras och utökas sedan införandet i november 2008 förväntas en successiv ökning av andelen PE LD till återvinning, vilket inte är något problem, men en märkbar ökning kan också förväntas av laminerade plaster som med dagens metoder inte kan återvinnas. Viktig informationen att nå fram till hushållen med är - Släng bara plast i plaståtervinningen. Den som inte orkar sortera behöver åtminstone inte förstöra återvinningsmaterialet för dem som har sorterat rätt. - Se upp med plastprodukter som innehåller elektronik. Allting som rör sig, lyser eller låter har ett batteri som ställer till skada och brandrisk i plaståtervinningen. Fortsatt forskning För att utveckla en hållbar avfallshantering krävs samverkan mellan olika sektorer i samhället. I tekniska projekt är det vanligt att samhälls- och beteendevetenskapliga frågor bara nämns i periferin. Det omvända gäller för samhällsvetenskapliga projekt, dvs betydelsen av de tekniska lösningarna omnämns eventuellt, men utvecklas inte. I ett fortsatt arbete bör teknik och samhällsvetenskap mötas i en tvärvetenskaplig projektgrupp. 21

Plockanalysmetoden för källsorterad plast, som har utvecklats och testats i det ovan redovisade projektet, kan med fördel användas för en bredare studie i ett urval kommuner runtom i landet. Idag saknas ett statistiskt signifikant underlag för att uttala sig om t ex kvaliteten på plast från fastighetsnära insamling jämfört med återvinningsstationer. Genom att kombinera plockanalyser med intervjuer och enkäter till hushållen i de utvalda kommunerna kan de boendes åsikter, prioriteringar och egna uppfattningar om sitt beteende med avfallsplast bidra till att förklara plockanalysernas resultat. Målet är att kunna dra väl underbyggda slutsatser angående vilka problem som finns för hushållen vid källsortering av plast, vad som orsakar dålig kvalitet på den källsorterade plasten och hur insamlingssystemen kan förbättras. 22

Referenser Association of plastics manufacturers (2008), The compelling facts about plastics. An analysis of plastics production, demand and recovery for 2006 in Europe. Plastics Europe. Avfall Sverige (2008) Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen? Avfall Sverige Rapport 2008:03, Malmö. CIT Ekologik AB (2002) Cost-Benefit Analysis of collection of plastic packaging (Emma Ringström), rapport på uppdrag av Plastkretsen ABs Stiftelse, Chalmers Industriteknik, Göteborg. Conscia AB, Olov Mattsson (2006), Vilka betalar för det Svenska producentansvaret på förpacknings- och tidningsavfall? Rapport på uppdrag av Fastighetsägarna, HSB, SABO och Avfall Sverige. Dahlén, L., Lagerkvist, A. (2009) Evaluation of recycling programs in household waste collection systems. Journal of Waste Management and Research 2009: 00: 1 10 (Online) Dahlén, L., Åberg, H., Lagerkvist, A., Berg, P.E.O., (2009) Inconsistent pathways of household waste and the impact of collection system design. Journal of Waste Management, Vol 29: No 6, June, pp 1798-1806 Denkstatt gmhb/ivl (2007) draft report Life-Cycle Assessment & Cost-Benefit Analysis of Strategies for Recovery of Plastic Packaging waste in Sweden. Analysis of Waste Management Options to Provide Support for on-going Decision Processes. (Harald Pilz, Rainer Schlager, Tomas Ekvall, Sandra Häggström Roos, Tomas Rydberg, Maria Ljunggren Söderman) Rapport på uppdrag av Plastkretsen ABs Stiftelse och Naturvårdsverket. Vienna/Göteborg. Hage, Olle; Söderholm, Patrik and Berglund, Christer (2009) Norms and Economic Motivation in Household Recycling: Evidence from Sweden, Resources, Conservation and Recycling, Volume 53, Issue 3, January 2009, Pages 155-165 Hage, Olle & Söderholm, Patrik, (2008) An econometric analysis of regional differences in household waste collection: The case of plastic packaging waste in Sweden. Waste Management, Volume 28, Issue 10, Pages 1720-1731 Naturvårdsverket, 2008, Rapport 5899, Hållbara hushåll: Miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen. Slutrapport från SHARP. Ojala och Höijer (2005) Unga vuxnas ambivalenta attityder till källsortering, Rapport, Örebro universitet. RVF (2005a) Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner. RVF Rapport 2005:05, Svenska Renhållningsverksföreningen, Malmö. 23