MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden maj 2014 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande över Sveriges Kommuner och Landstings rapport rörande assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden maj 2014. Yttrandet överlämnas till Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 31 augusti 2014 avge synpunkter över Sveriges Kommuner och Landstings rapport över assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden maj 2014. Regionsjukvårdsnämnden har förordat att Landstinget i Östergötlands län, Landstinget i Kronobergs län och Landstinget i Kalmar län ska yttra sig gemensamt. Ett förslag till yttrande är framtaget och ska behandlas av respektive landstingsstyrelse. Alf Jönsson Landstingsdirektör Planeringschef Telefon 0480-849 49 Christina.Edward@ltkalmar.se Bilaga Yttrande över rapporten Assisterad befruktning Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
YTTRANDE 1 (4) Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Nedanstående yttrande är framtaget av i samråd med landstinget i Jönköpings län samt Landstinget i Östergötland. Yttrande över SKL:s rapport: Assisterad befruktning: uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden maj 2014 Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över en inom SKL framtagen rapport med rekommendationer inom området assisterad befruktning. Med anledning av detta framförs följande. Allmänna synpunkter Landstinget ser positivt på att SKL uppdragit åt Nationella rådet för organ, vävnader och blod (Vävnadsrådet) att kartlägga viss praxis samt ta fram gemensamma tolkningar för vissa begrepp inom området assisterad befruktning. Landstinget bedömer att Vävnadsrådets arbete på området är en nödvändig förutsättning för att öka möjligheterna till likvärdig vård i landet. Landstingets mer specifika synpunkter på rekommendationerna i Vävnadsrådets rapport (nedan kallad uppföljningsrapporten ) anges områdesvis nedan. Definitioner Landstinget välkomnar att begrepp som avser startpunkter för olika åtgärder som relaterar till assisterad befruktning definieras. Detta ökar möjligheterna till likvärdig vård i landet. Landstinget ser positivt på att begreppet start av assisterad befruktning med ägguttag definieras som start av läkemedelsbehandling med follikelstimulerande hormoner, samt att start av behandling med återförande av frysbevarade befruktade och delade ägg definieras som upptining av embryon, oavsett om de kan återföras. Antal behandlingar med ägguttag Landstinget anser att en harmonisering av antalet subventionerade IVF-behandlingar som erbjuds är önskvärd. Vävnadsrådets rekommendation om att par bör erbjudas tre subventionerade IVF-behandlingar med ägguttag om det är medicinskt motiverat,
YTTRANDE 2 (4) innebär en utökning jämfört med rådande situation i landstinget. Landstinget noterar att rekommendationen om antalet erbjudna behandlingar gäller per par, inte per kvinna. Övre åldersgränser Landstinget välkomnar Vävnadsrådets förslag om en harmonisering av den övre åldersgränsen för IVF-behandling, intrauterin insemination och fertilitetsbevarande åtgärder. Landstinget anser att de föreslagna gränserna att de ovan nämnda behandlingarna ska startas före den behandlande kvinnans 40-årsdag och partnerns 56- årsdag, är rimliga. Landstinget anser att återförande av frysta embryon med offentlig finansiering bör få utföras upp till kvinnans 45-årsdag. Åldersgränsen bör enligt landstinget även gälla återföranden av nedfrysta embryon som erhållits som följd av egenfinansierad behandling. Antal behandlingar med nedfrysta embryon Landstinget finner det rimligt att femårsregelen för frysförvaring av embryon tas bort och ersätts av en högsta ålder på den mottagande kvinnan, och att åldern, i linje med ovanstående, är < 45 år. Landstinget noterar dock att det större antalet nedfrysta embryon sannolikt kommer att föranleda merkostnader för ökad frysförvaringskapacitet. Landstinget anser vidare att Vävnadsrådets rekommendation om att samtliga nedfrysta embryon ska återföras innan ett nytt ägguttag görs, är rimlig. Landstinget noterar dock att det i rapporten inte anges någon gräns för hur många återföranden av frysta embryon landstinget bör erbjuda med offentlig finansiering efter det att kvinnan fyllt 40 år. Sådana återföranden blir följden om frysta embryon ska tas till vara. Ett slopande av femårsregeln enligt ovan skulle kunna leda till att ett flertal nedfrysta embryon finns kvar sedan tiden innan kvinnan fyllde 40 år. Fråga uppkommer således om landstinget, såsom rekommendationen i nuläget är skriven, bör erbjuda återföranden av samtliga nedfrysta embryon efter det att kvinnan fyllt 40 fram till dess att kvinnan fyller 45 år för att ta tillvara de embryon som finns eller om en begränsning finns? Landstinget anser att likvärdigheten över landet skulle gynnas av att rekommendationen förtydligades i detta avseende. Behov av vägledning avseende egenfinansierade nedfrysta embryon Landstinget erbjuder i dagsläget ett mindre antal subventionerade IVF-behandlingar med ägguttag och återförande av färska embryon (en eller två behandlingar) jämfört med Vävnadsrådets föreslagna rekommendation (tre behandlingar). Det finns därför i landstinget kvinnor som erbjudits och genomgått två subventionerade återföranden (antingen båda med färska embryon eller ett med färskt och ett med nedfryst embryo), och som, då detta inte lett till graviditet, med egna medel betalat för ytterligare ägguttag
YTTRANDE 3 (4) och återföranden. Dessa kvinnor kan, från dessa egenfinansierade ägguttag, ha nedfrysta embryon kvar, vilka ännu inte återförts. Om Vävnadsrådets rekommendationer införs bör dessa kvinnor, såvida de inte fyllt 40 år, erbjudas ytterligare minst en subventionerad IVF-behandling med ägguttag (så att de får totalt tre stycken) samt återföring av eventuella nedfrysta embryon som blir över. Fråga uppkommer då om en sådan tredje behandling ska erbjudas trots att kvinnorna har embryon i frysen från det egenfinansierade försöket, då nedfrysta embryon, enligt andra delar av Vävnadsrådets rekommendation, i första hand ska användas innan ett nytt ägguttag görs? Denna problematik finns sannolikt i de landsting som erbjudit ett mindre antal subventionerade IVF-behandlingar med ägguttag än de av Vävnadsrådet rekommenderade tre, och möjligheterna till en likvärdig vård skulle gynnas av att en gemensam rekommendation gavs av Vävnadsrådet i frågan. Rekommendationer vid fertilitetsbehandling utomlands Landstinget anser att frågan om vård av kvinnor (par) som avser inleda eller redan har inlett behandling mot barnlöshet i annat land är komplex. Landstinget noterar att Vävnadsrådet i uppföljningsrapporten återger rekommendationer från Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) avseende fertilitetsbehandling utomlands. Dessa rekommendationer utgör en viktig vägledning för den sjukvårdspersonal som möter den aktuella patientgruppen. Rekommendationerna ger ökade kostnader och kan ge längre väntetider Landstinget noterar att den höjda åldersgränsen och den utökning av antalet subventionerade ägguttag och återföranden som föreslås kommer att medföra ökade kostnader för landstinget. Landstinget ser positivt på att SKL har utarbetat en ungefärlig ekonomisk konsekvensbeskrivning på landstingsnivå. Rekommendationen om att det för spermiedonationer bör erbjudas sex behandlingar med intrauterin insemination kommer enligt landstingets bedömning sannolikt, i kombination med den höjda åldersgränsen till 40 år, att leda till att väntetiderna för behandling blir längre än i dagsläget. Rekommendationen om att det ska erbjudas tre subventionerade IVF-behandlingar med ägguttag och återföranden i jämförelse med tidigare en till två, gäller också för kvinnor i behov av donerade ägg för IVF. Detta, i kombination med den höjda åldersgränsen, kommer sannolikt leda till att väntetiderna även för äggdonation blir längre än idag. Upplysningsarbete för att öka tillgången till donatorer är, inte minst mot bakgrund av ovanstående, av stor vikt. En harmonisering av ersättningsnivåer till donatorer bör ske Landstinget anser att det är olyckligt att ersättningsnivåerna vid spermie- respektive äggdonation skiljer sig åt i landet. Landstinget anser att en harmonisering behövs, och ställer sig bakom den rekommendation som lämnas i SKL-dokumentet Donation av
YTTRANDE 4 (4) könsceller från tredjepartsdonator främjande av enhetlig rekrytering och hantering inom Sverige (bilaga 4 till Vävnadsrådets uppföljningsrapport). I detta rekommenderas en ersättningsnivå för spermiedonation på 1,25 % av prisbasbeloppet per donationstillfälle (vilket i dagsläget motsvarar 550 kr), respektive en ersättningsnivå på 15 % av prisbasbeloppet för varje äggdonation (vilket i dagsläget motsvarar 6600 kr). Landstinget anser vidare att transporter av könsceller och embryon mellan kliniker i landet (såväl privata som offentliga) bör underlättas. En harmonisering av de avgifter som tas ut av de olika aktörerna för dessa transporter bör därför ske. Övrigt Landstinget ser positivt på att följande två frågor tas upp i Vävnadsrådets rapport: 1. huruvida donation av könsceller bör få utföras vid privata IVF-kliniker 2. huruvida behandling med ägg eller spermiedonation ska kunna ges även vid andra sjukhus än de som upplåtit enhet för utbildning av läkare Landstinget delar samtidigt Vävnadsrådets åsikt att punkt 1-2 ovan aktualiserar frågor om ersättning och konkurrens, vilka bör utredas vidare.