Gästnattsutveckling i Västra Götaland

Kandidatuppsats inom turismvetenskap Gästnattsutveckling i Västra Götaland - En studie om orsaker till förändring Författare: Johanna Wichers Tove Svensson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Hans Wessblad Termin: HT14 Ämne: Turismvetenskap III Nivå: Kandidat Kurskod: 2TR41E

Förord Det har varit intresseväckande och lärorikt att arbeta på uppdrag av Turistrådet Västsverige. Genom uppsatsens gång har vi fått bredare kunskap om gästnattsutveckling och hur destinationsorganisationer jobbar för att utveckla turism. Vi vill vi rikta ett stort tack till Turistrådet Västsverige för ett roligt uppdrag och ett gott samarbete. Vi vill också rikta ett stort tack till Johan Abenius, Carla Aguirre Munoz, Maria Engström- Weber, Monika Fleming-Glogoza, Carin Klemetz, Peter Lindqvist, Björn Masuhr, Anders Nykvist, Fredrik Olsson och Ossian Stiernstrand som tog sig tid att svara på våra frågor. Utan er hade det inte varit möjligt att färdigställa uppsatsen. Vi vill även tacka Thomas Karlsson som väglett oss och kommit med konstruktiva förslag på hur vi kunde förbättra vår studie. Slutligen ett stort tack till våra familjer och vänner, som funnits där när framgångar och motgångar har mött oss. Kalmar, 2015 Johanna Wichers Tove Svensson i

Sammanfattning Uppsatsens titel: Gästnattsutveckling i Västra Götaland Författare: Johanna Wichers och Tove Svensson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Hans Wessblad Nyckelord: Västra Götaland, Gästnattsutveckling, Tillväxt, Attraktivitet Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen. Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län. Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland? Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling. Studien har utgått från grundad teori, där författarnas egna tolkningar ligger till grund för studiens upplägg. Slutsatser: I studien har det framkommit att evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet bidrar till förändring i gästnattsutveckling i Västra Götaland. De kategorierna påverkar dock gästnattsutvecklingen i olika omfattning. ii

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Problematisering 3 1.3. Problemdiskussion 4 1.3.1. Frågeställning 5 1.4. Syfte 5 2. Metodkapitel 6 2.1. Metodologi 6 2.2. Grundad teori 7 2.3. Fallstudie 8 2.4. Intervju 9 3. Inledning till kategorierna 12 3.1. Utformingen av kategorier 12 3.2. Förändring i gästnattsutveckling 13 3.3. Uppsatsens upplägg 14 4. Evenemang och möten 15 4.1. Empiri 15 4.1.1. Evenemangs och mötens påverkan på gästnattsutveckling 15 4.1.2. Dagens evenemangs- och mötesindustri i Västra Götaland 15 4.1.3. Västra Götaland som mötesregion 16 4.1.4. Konkurrens inom mötesindustrin 18 4.2. Teori 19 4.2.1. Evenemangens påverkan 19 4.2.2. Evenemangsturism 20 4.2.3. Mötesindustrins innebörd och påverkan 21 4.2.4. Mötesindustrins konkurrenskraft 22 4.3. Analys 22 4.3.1. Evenemang, ett redskap för utveckling 22 4.3.2. Västra Götaland som evenemangs- och mötesdestination 23 iii

4.3.3. Möten skapar god tillväxt i Västra Götaland 26 4.3.4. Konkurrenskraft inom mötesindustrin 27 5. Boendekapacitet 30 5.1. Empiri 30 5.1.1. Ifrågasättande av boendekapaciteten 30 5.1.2. Produkt- och gästnattsutveckling 30 5.1.3. Boendekapacitet under högsäsong 31 5.1.4. Brister i statistiken 32 5.2 Teori 33 5.2.1. Turismens nyckeltal 33 5.2.2 Säsongsvariationer av beläggning 34 5.2.3 Betydelsen av statistik 34 5.3. Analys 35 5.3.1. Västra Götalands kapacitetsutnyttjande 35 5.3.2. Hotellens betydelse i Västra Götaland 36 5.3.3 Produktutveckling behöver rätt statistikunderlag 37 5.3.4. Svårigheter med boendekapacitet under högsäsong 37 5.3.5. Utveckling av statistik 39 6. Tillgänglighet 40 6.1. Empiri 40 6.1.1. Tillgänglighet och infrastruktur i Västra Götaland 40 6.1.2. Förutsättningar för tillgänglighet 41 6.1.3. Tillgänglighetens utveckling 42 6.2. Teori 44 6.2.1. Tillgänglighetens innebörd till destinationen 44 6.2.2. Avståndets påverkan på tillgänglighet 45 6.2.3 Flygets och höghastighetstågets betydelse 46 6.3. Analys 47 6.3.1. God tillgänglighet kan ge fler gästnätter 47 iv

6.3.2. Den geografiska placeringen kan påverka tillgängligheten 48 6.3.3. Tillgänglighet med flyg ger ökad attraktivitet 49 6.3.4. Tillgängligheten ökar med höghastighetståg 50 7. Summering och slutsats 52 7.1. Summering 52 7.2. Slutsats 53 7.3. Vidare forskning 53 Referenser 54 Skriftliga 54 Muntliga 60 Bilaga 1 I v

1. Inledning Inledande kommer kapitlet ta upp en bakgrund till studiens ämne. Vidare redogörs organisationen Turistrådet Västsverige och Västra Götalands turismnäring. Därefter följer en problematisering om fenomenet gästnattsutveckling med relation till Västra Götaland. Problemdiskussionen tar upp alternativa frågeställningar som sedan leder fram till utformningen av studiens frågeställning och syfte. 1.1. Bakgrund Sverige har en stadig tillväxt inom turismindustrin, med en total turismkonsumtion på 284,4 miljarder kronor under 2013, vilket är en ökning med 3,9 % sedan 2012. Turismkonsumtionen har ökat med drygt 89 % sedan år 2000. Den inhemska turismkonsumtionen i Sverige har ökat med 63 % sedan 2000 och konsumtionen från utländska besökare har ökat med hela 160 % sedan år 2000. Turismen i Sverige skapar stora intäkter, de största intäkterna kommer ifrån boende- och restaurangsektorn, totalt 89,4 miljarder kronor under 2013, vilket motsvarar 31 % av turismintäkterna i stort (Tillväxtverket/SCB 2014). Sommaren 2014 var ett rekordår i antal övernattningar. För första gången fick Sverige över 25 miljoner gästnätter under juni, juli och augusti. Det är en uppgång med 3,4 % jämfört med samma period 2013 (Tillväxtverket, 2014). Räknat över hela året ökade antalet övernattningar med 2 %, vilket motsvarade totalt 53,7 miljoner övernattningar (Tillväxtverket/SCB 2014). Flest övernattningar 2013 hade Stockholms län, med nästan 11 miljoner, följt av Västra Götaland med 8,6 miljoner samt Skåne och Dalarna med 4,8 miljoner vardera (Tillväxtverket/SCB 2014). Branschorganisationen Visita är ett företag som hjälper företag och organisationer inom besöksnäringen att växa och utvecklas, vilket kan sägas vara besöksnäringens företrädare i politiska frågor. I en artikel från Visita har det gjorts en jämförelse mellan de 100 största turismorterna i Sverige. För att jämföra hur de står sig till varandra, använder de sig av följande variabler: Antalet gästnätter per invånare Andelen utländska gästnätter Antalet båtnätter per invånare 1

Antalet campinggästnätter per invånare Antalet fritidshus per invånare Restaurangnäringens omsättning Hotell- & Campingnäringens omsättning Drivmedelsomsättningen Detaljhandelns omsättning Det innebär att fyra av nio variabler inkluderar någon form av gästnattsstatistik. Statistiken har en betydelsefull roll i mätningen av hur väl det går för en regions eller kommuns besöksnäring. Det går också att mäta gästnattsintäkten per invånare, för att ur ett bredare perspektiv se vilken effekt antal gästnätter har på samhället. Det kan däremot variera i betydelse, då storstäder har betydligt fler invånare och indexet ser därmed mindre ut i stora städer än på mindre orter (Visita 2009). Organisationen Turistrådet Västsverige bildades 1999 för Västra Götalandsregionen. Bolaget är offentlighetsfinansierat och drivs utan enskilt vinstintresse. Syftet med organisationen är att driva besöksnäringsutveckling tillsammans med inhemska och internationella partners för att öka konkurrenskraften i regionen (Västsverige 2014a). Sedan fem år tillbaka har Västra Götalandsregionen haft en positiv gästnattsutveckling, vilket visar på att det sker en tillväxt. Dock ser Turistrådet Västsverige att Västra Götalandsregionen tappar andelar med gästnätter till andra delar av Sverige (Fleming-Glogoza Monika 2014-10-17). Västra Götaland är Sveriges näst största turistregion efter Stockholms län. Västra Götaland har en marknadsandel som motsvarar totalt 16 % av alla gästnätter i Sverige. Västra Götaland konkurrerar främst med Stockholmregionen med att vara den mest besökta turismregionen. Storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö har mindre problematik med säsongsvariationen i antal besök. 55 % av alla gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar i Västra Götalandsregionen sker i Göteborg. Där tillhandahåller Göteborg ca 30 % av regionens hotellanläggningar. I Västra Götalandsregionen var beläggningsgraden i genomsnitt på hotell, stugbyar och vandrarhem 54 % t.o.m. oktober 2013 (Västsvenska Turistrådet AB 2014). Monika Fleming-Glogoza (2014a) från Turistrådet Västsverige uppger att gästnattsstatistik används för att kunna utvärdera utvecklingen av turismen i regionen. 2

1.2. Problematisering Västra Götalandsregionen har sedan fem år tillbaka haft en positiv gästnattsutveckling, men tappar samtidigt andelar till andra destinationer i Sverige. Besöksvolymerna i Stockholms- och Skåneregionen växer snabbare, vilket ger en bättre tillväxttakt än vad Västra Götaland har (Fleming-Glogoza Monika 2014-10- 17). Studien är ett uppdrag från Turistrådet Västsverige som vill undersöka hur det kommer sig att tillväxttakten i gästnattsutvecklingen inte är större. Problemet kan ses ifrån olika perspektiv, bland annat ifrån gästernas, aktörernas och en destinationens perspektiv. Arbetet kommer vara inriktat från destinationens, Västra Götalands, perspektiv. Vidare kommer olika aspekter kopplat till ämnet, gästnattsutveckling, att tas upp. Hur utvecklar en region fler gästnätter? Vad är det för boende som ingår vid boendestatistik? Är det bara de kommersiella boenden som räknas in eller hur är relationen till privat uthyrning? Hur hanteras släkt och vänner i statistiken? Tillväxtverket (2014) räknar hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser samt kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter i inkvarteringsstatistiken. Inkvarteringsstatistik ger en indikation på turismutvecklingen lokalt och/eller regionalt. Det är alltså en indikation som visar på hur attraktiv en region är. Inkvarteringsstatistik visar bland annat volymer för antal gästnätter, antal sålda rum, genomsnittlig rumsintäkt, beläggningsgrad och gästens nationalitet. Informationen som fås ut av inkvarteringsstatistik är viktig för destinationsorganisationer och turismaktörer. För att de ska kunna utveckla destinationen på ett tillfredställande sätt och möta gästernas efterfrågan (Tillväxtverket/SCB 2013). Som nämndes tidigare har Västra Götalandsregionen en positiv tillväxt i antal gästnätter de senaste fem åren. Turistrådet Västsverige är ändå inte tillräckligt nöjd med den tillväxten, vilket blir ett problem. Det har framgått i statistiken att Västra Götaland har tappat andelar till Stockholms- och Skåneregionen, vilket visar på att Västra Götalandsregionen inte har lika snabb tillväxt (Fleming-Glogoza Monika 2014-10-17). Västra Götalandsregionen har en positiv utveckling, så kanske handlar det inte enbart om att få en positiv utveckling av tillväxten, utan hur stor tillväxten är i jämförelse med andra destinationer. 3

1.3. Problemdiskussion Studien skulle kunna ha gjorts utifrån gästernas perspektiv för att ta reda på hur det kommer sig att andelen gästnätter minskar. Vad behövs utifrån gästernas perspektiv för att boka boende i Västra Götaland? Kan det bero på trender? Har Stockholmsoch Skåneregionen trendigare attraktioner som lockar besökare och därför ökar sina andelar gentemot Västra Götalandsregionen? Vilka målgrupper marknadsför sig Turistrådet Västsverige mot i jämförelse med Stockholms- och Skåneregionens destinationsorganisationer? Vilka olika målgrupper reser till Västra Götaland och varför? Vad är de intresserade av för attraktioner? Undersökningen skulle också kunna gjorts utifrån att studera prisskillnader och hur priskänsliga turister är i olika regioner. Kan det vara så att turisterna väljer att åka till destinationer som har fler budgetboenden och billigare aktiviteter? Eller kan det vara tvärtom, att turisterna väljer en destination med hög standard där de kan lyxa till det? Har det att göra med hur inflationen är för tillfället och hur turisternas inkomster ser ut? Vad finns det för boendekapacitet d.v.s. hotellrum, bäddar, camping och stugor? Studien skulle kunna ha gjorts utifrån aktörerna med deras perspektiv på destinationen och dess tillväxt. Hur kan turismaktörerna bidra till positiv en gästnattsutveckling? Hur uppfattar aktörerna tillväxttakten för antal gästnätter? Anser de att det behövs mer tillväxt i antal gästnätter i Västra Götaland? Hur jobbar de för att öka antal gästnätter i deras företag? Studien är ett uppdrag från Turistrådet Västsverige där målet är att försöka att hitta orsaker till att Västra Götalandsregionen tappar andelar till Stockholms- och Skåneregionen. Vad kan göras för att öka andelarna igen? Hur kommer det sig att Stockholm och Skåneregionen får mer andelar av gästnätter? Utifrån uppdraget och de sistnämnda frågorna har studien utgått ifrån ett destinationsperspektiv, Västra Götalandregionen. Valet, att studien utgår ifrån destinationsperspektivet, grundar sig i tillgängligt underlag från Turistrådet Västsverige, samtidigt som det skapade en större access till material. Dessutom gjordes valet för att kunna bidra med kunskap, till oss som författare, för framtida arbeten i näringslivet om hur organisationer kan 4

se på gästnattsutveckling. Studien fokuserar på anledningar och orsaker till Västra Götalands gästnattsutveckling. Förhoppningsvis kan studien vara till hjälp för Turistrådet Västsverige, att kunna använda sig av den som ett underlag för framtidens gästnattsutveckling. Med det som grund har följande frågeställning antagits. 1.3.1. Frågeställning Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland? 1.4. Syfte Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län. 5

2. Metodkapitel Metodkapitlet beskriver och motiverar vårt val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet med studien. Kapitlet börjar med en förklaring till hur vi har förhållit oss till det materialet som samlats in i studien. Därefter redogörs för vilka undersökningsmetoder som använts samt hur vi förhållit oss till grundad teori och kodning, för att få ut orsaker till gästnattsutveckligen. 2.1. Metodologi Studien har grundat sig i tolkningar av människors tankar, upplevelser och känslor. För att kunna förstå orsaker och anledningar till att gästnätterna inte utvecklas som förväntat för Västra Götalandsregionen, har tankar och åsikter hos de anställda inom Turistrådet Västsverige samt Stockholms- och Skåneregionens destinationsorganisationer undersökts. Studien har utgått från ett öppet förhållningssätt där orsakerna till gästnattsutvecklingen är det intressanta och inga värderingar, ur vårt perspektiv som författare, har antagits i vad som är rätt och fel. Det värdefulla i studien är åsikterna som informanterna från organisationerna har om rätt och fel i samband med gästnattsutvecklingen. Studien har inte kunnat tillföra någon ren sanning om hur gästnattsutveckling är eller bör vara, utan en studie för att försöka kunna förstå orsakerna till varför situationen är som den är idag. Idiografisk ansats tolkar först ett empiriskt problem från fältet, vanligtvis ett enskilt fenomen. Det ska sträva efter att uppnå empirisk mättnad, menat att ytterligare data inte förändrar tolkningen. Vid användning av idiografisk ansats hämtas data upp från fältet och prövas sedan med teori inom området (Åsberg 2001). Studien har att utgått från ett specifikt fall som nämnts tidigare, Västra Götalandsregionen, vilket har gjort det till en idiografisk studie. Tillvägagångssättet har alltså varit att först samla in material från fältet. Utifrån det material som utkommer från det har betydelsefulla kategorier skapats. En induktiv ansats har används i studien, vilket har grundat sig på att undersökningen har börjat med att samla in material från fältet, i detta fall Västra Götalandsregionen, Stockholms- och Skåneregionen. Induktiv teori är baserad på erfarenheter och iakttagelser i verkligheten (Åsberg 2001). Undersökningen utgår från ett fält, för att 6

sedan kunna stärka resultatet av fältet i teorin (Bryman 2011). En nackdel med det är att resultaten aldrig kan vara 100 % säkert, eftersom det kan vara grundade på förhastade slutsatser, eller färgat av forskarens personliga åsikter och värderingar (Åsberg 2001). Bryman (2011) menar att en induktiv ansats oftast förknippas med den kvalitativa forskningen, vars fokus ligger på att generera teorier. Den kvalitativa forskningen tolkar hur individer uppfattar sin sociala verklighet. Bilden av den sociala verkligheten är ständigt föränderlig och grundar sig i hur individerna skapar samt konstruerar verkligheten (Bryman 2011). Studien kvalificeras som kvalitativ, eftersom studiens mål är att undersöka de tankar, åsikter och handlingar ifrån informanterna i studien. För att få kunskap om orsaker till gästnattsutveckling har åsikterna, tankarna och handlingarna tolkats utifrån material som samlats in från informanterna. Exakt vilka metoder som använts för att samla in materialet förklaras vidare. 2.2. Grundad teori Grundad teori kan förklaras som både ett synsätt, men även som en metod. Grundad teori möjliggör för den studerande att använda sig av en induktiv ansats och används vanligtvis tillsammans med kvalitativa metoder (Jenning 2010). I grundad teori samlas data in för att sedan analyseras och brytas ner på ett konsekvent sätt. Utifrån det kan sedan teori härledas och kopplas samman med det insamlade materialet (Bryman 2011). Grundad teori utvecklar och genererar kategorier genom en process (Glaser & Strauss 1967). Grundad teori handlar om förhållandet mellan olika begrepp och inte bevisande fakta (Glaser 2010). Det kan ses som en löpande diskussion med olika kategorier med dess egenskaper eller som en kategoriserad uppsättning av påståenden (Glaser & Strauss 1967). Fortsättningsvis kommer grundad teori ses som en metod. Övergripande handlar studien om att hitta orsaker till förändringen av gästnattsutvecklingen, därav har först empiri samlas in utifrån en ostrukturerad intervju och semi-strukturerade intervjuer med anställda i Västra Götaland samt Stockholms- och Skåneregionen. Utifrån den insamlade empirin från intervjuerna, gjordes en inventering som antyder på möjliga orsaker som påverkar förändringen i gästnattsutveckling i Västra Götaland. En inventering i studien innebär att empirin från intervjuerna analyseras för att försöka hitta orsaker till förändringen. Från inventeringen bildades huvudkategorier och den information som anseddes vara mindre viktigt sovrades bort i processen. 7

Kodning är ett redskap som utgör en viktig process i grundad teori. Med det menas att etiketter eller koder i den insamlade datan utvinns för det som tycks vara av vikt i studien. Datan som kodats betraktas som tänkbara indikationer, men kan hela tiden omprövas och ändras. Kodningen kan inte stå för ett definitivt svar, enligt grundad teori. Kodning som fokuserar på att utveckla kategorier, så kallad fokuserad kodning, innebär att de vanligaste koderna, som kan ge mest information, väljs ut som fokuskategorier för studien och övrigt material sovras bort (Bryman 2011). Den fokuserade kodningen ska då försöka hitta gemensamma egenskaper hos fenomenet som beskrivs i det empiriska materialet. Kategorier som identifieras tolkas och förstås med hjälp av mer inhämtning av empiri samt inhämtning av sekundärdata. Den datan samlas in genom hemsidor och rapporter, där information om statistik och utveckling finns om de olika regionerna. Sekundärdata har används för att förstå mer om de redan utvalda kategorierna. Därefter adderas teori till studien. Studien arbetar utefter den fokuserade kodningen för att få en bättre insikt och kunskap om ett fåtal möjliga orsaker istället för alla möjliga orsaker. 2.3. Fallstudie The attempt to understand a particular person, institution, society, ect. by assembling information about his, her or its development; the record of such an attempt (Oxford English Dictionary 2006, i Smith, 2010:186). Fallstudier är ett verktyg för att komma till djupa insikter i ett fenomen, det för att fallstudiernas slutsatser grundar sig på användandet av olika källor och metoder (Smith 2010). Smith (2010) menar att det kan vara svårt att definiera en fallstudie, men att en fallstudie kan innehålla bland annat: (1) Ett fall - en person, en grupp, en organisation som möter en förändring eller ett problem; (2) En djupare insikt av ett huvudproblem som också ska kunna visas i en större kontext; (3) En situation i den riktiga världen, utan att nödvändigtvis söka efter mönster och identifiering med liknande fall och (4) Är tydligt avgränsad i geografiskt område, tid och organisations struktur. 8

Fallstudie är enligt Thomas (2012) en metod som fokuserar på detaljer och koncentrerat fokuserar på ett fenomen utan att generalisera. Det som är det intressanta med en fallstudie är att fallet är unikt och inte likt något annat fall. Vad som fungerar för ett fall fungerar nödvändigtvis inte för ett annat. Fallstudier kan ta olika form beroende på vad som studerats (Smith 2010 & Yin 2009). I vår studie har ett specifikt fenomen studerats, d.v.s. gästnattsutvecklingen i Västra Götaland. För att kunna svara på uppsatsfrågan och uppfylla syftet kommer andra subenheter studeras, i detta fall Stockholms- och Skåneregionen. Det kallas för en inbäddad fallstudie, då ett huvudfall är i fokus men som också innehåller studier om subenheter (Smith 2010 & Yin 2009). Den fallstudiedesignen kan dock få konsekvenser om för mycket fokus skulle läggas på subenheterna och därmed resultera till att inte bidrar något till själva huvudfallet (Yin 2009). Det finns många argument mot fallstudie som strategi. Fallstudien följer inte nödvändigtvis systematiska procedurer och systematiska metoder, vilket kan bidra till att brist på logisk följdriktighet. Det i sin tur leder sedan till att kvaliteten i studien kan bli svagare. Det kan också vara svårt att generalisera utifrån fallstudier (Yin 2007). Yin (2007) menar att det inte går att generalisera populationer, utan målet med fallstudier är att utveckla och generalisera teorier. Det finns också kritik mot att fallstudier är för tidskrävande och resulterar i för omfattande och oläsliga rapporter. Det behöver inte heller alltid vara fallet anser Yin (2007). En fallstudie kan göras på förhållandevis kort tid och behöver inte innehålla observationer eller etnografiska studier som är mer tidskrävande (Yin 2007). Vi bedömer att studien hade kunnat genomföras utan att benämna den som en fallstudie. Fördelen med att benämna den som en fallstudie är att vi anser att det förtydligar utformningen av studien samt förstärker meningen och syftet. Vår mening är att studien tydligt ska förmedla ett fall, ett djupare huvudproblem/fenomen, en situation ur den riktiga världen samt ett tydligt avgränsat område och tidsrum. 2.4. Intervju Meningen med intervjuer är att få en större insikt om en människas tankar, åsikter och erfarenheter. Resultatet av en intervju ger ett rikare svar och djupare förståelse av valt undersökningsämne (Smith 2010). Ostrukturerade intervjuer, kan också kallas djupintervjuer, liknas vid en konversation mellan intervjuare och informant där 9

intervjuarens huvuduppgift är att lyssna. Ostrukturerade intervjuer bygger på att det inte ska finnas några färdiga frågor i förväg. Det ska istället finnas en plan om ämnet och problemet som ska tas upp under intervjun. Nackdelen med ostrukturerade intervjuer är att de bara talar för de personer som har intervjuats och kan inte appliceras på ett större sammanhang. Semi-strukturerade intervjuer liknar ostrukturerade intervjuer med den skillnaden att det finns en färdig intervjuguide med frågor och problem som ska tas upp i en viss ordning. Dessutom har intervjuaren utrymme att ställa följdfrågor som förtydligar ett resonemang och informanten kan ta upp och prata mer om ämnen de tycker är extra intressanta eller viktiga (Jennings 2010). Smith (2010) uppger att intervjuer kan bli påverkade av att intervjuare redan har förutfattade meningar om vad som kommer att sägas under intervjun. Exempelvis kan det vara att intervjuare glider ifrån den förberedda intervjuguiden eller att intervjuare ger olämplig feedback under intervjun, såsom förvåning eller skepsis. Smith (2010) identifierar purposive sampling eller så kallade målstyrda urval. Där väljs individer, organisationer, dokument och avdelningar ut för att kunna svara på den forskningsfråga som formulerats. Eftersom studien är ett uppdrag, har intervjuurvalet påverkas av uppdragsgivarnas önskningar. Turistrådet Västsverige jämför sig regelbundet, och gör så kallad benchmarking med Stockholmsregionen och Skåneregionen. Utifrån kunskap om den regelbundna benchmarking gjordes intervjuerna med anställda inom Stockholm och Skåneregionen, för att ge studien ett intressant och rikt innehåll. Den första intervjun gjordes i ett personligt möte med Monika Fleming-Glogoza på Turistrådet Västsverige. Det var en ostrukturerad intervju utan förberedda frågor, där information om studiens uppdrag inhämtades. Vidare gjordes telefonintervjuer med Stockholms- och Skåneregionens destinationsorganisationer, de var semistrukturerade intervjuer med anställda i deras respektive destinationsorganisationer. Utifrån de intervjuerna utvanns ett mönster om kategorier och orsaker. Utifrån kategorierna uppkom vidare frågeställningar, som gjorde att ytterligare material inhämtats genom telefonintervjuer med anställda ifrån Turistrådet Västsverige, Göteborg & Co, Swedavia, Dalsland Turist, Visit Trollhättan Vänersborg samt med möteskonsulten Björn Masuhr. Se lista nedan på intervjupersonernas namn samt vilken organisation de representerar. 10

Abenius Johan, VD, Dalslands Turist Aguirre Munoz Carla, Utvecklingschef, Tourism in Skåne Engström-Weber Maria, VD, Visit Trollhättan Vänersborg Fleming-Glogoza Monika, Ansvarig för statistik, analys och omvärldsbevakning, Turistrådet Västsverige Klemetz Carin, Chef för mötesindustrin, Turistrådet Västsverige Lindqvist Peter, VD, Stockholm Visit Board Masuhr Björn, Möteskonsult, Björn Masuhr Nykvist Anders, Chef för produktutveckling, Turistrådet Västsverige Olsson Fredrik, Kommunikationschef, Swedavia & Göteborg Landvetter Airport Stiernstrand Ossian, Forskning och utveckling, Göteborg & Co Telefonintervjuerna har gjort att vi kunnat intervjua fler och få ett rikare innehåll till uppsatsen. Genom att använda telefonintervjuer har det gått snabbt att boka in intervjuer efter behov. Vi anser att telefonintervjuer tagit mindre tid i anspråk, i jämförelse med personliga intervjuer. Dock kan telefonintervjuerna ha bidragit till att intryck, som kunnat leda till fler följdfrågor, ha missats. Hade intervjuerna genomförts med ett personligt möte, finns chansen att det hade blivit ett rikare material då en annan relation kunde uppstått. För att undvika feltolkningar och eventuellt missa värdefullt information, spelades intervjuerna in och transkriberades. Sedan kodades och tolkades det transkriberade materialet. Smith (2010) uppger att transkript kan utläsas på två olika sätt. Dels när intervjuaren försöker ha så lite förutfattade meningar som möjligt och inte är pålästa i ämnet som studeras. Det andra är när intervjuare medvetet är belästa och därmed skapat sig förutfattad mening samt tolkar medvetet materialet utifrån det. Smith (2010) menar att intervjuaren måste vara medveten om det och aktivt ta ställning till hur transkriptet ska utläsas. Vid utläsningen av transkriberingen analyserades datan så opartiskt som möjligt, det för att materialet skulle hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi försökte vid intervjutillfällena och transkriberingen medvetet vara så objektiva som möjligt för att inte påverka tolkningen av intervjuerna. 11

3. Inledning till kategorierna I kommande kapitel förklaras hur kategorierna har utvunnits från intervjuer samt hur de fått mer empiriskt material genom ytterligare intervjuer. I slutet presenteras åsikter på orsaker till gästnattsutvecklingen. 3.1. Utformingen av kategorier Kategorierna utvanns från den ostrukturerade intervjun med Monika Fleming- Glogoza samt två semi-strukturerade intervjuer med Peter Lindqvist och Carla Aguirre Munoz. De semi-strukturerade intervjuerna baserades på följande frågor: Vi har sett att regionen har ökat i antal gästnätter under 2013. Vad tror ni det beror på? Berätta om konkurrenssituationen mellan Stockholm, Västra Götaland och Skåne, i att attrahera flest antal besökare? Tror ni att konkurrenssituationen beror på några specifika faktorer? Vad är de viktigaste faktorerna för att öka antal gästnätter för er region? Intervjuerna är sedan tolkade genom fokuserad kodning. Transkripten avlästes och kodades, genom att medvetet leta efter mönster, återkommande ord och teman i texten. De koder som framkom från de tre första intervjuerna var följande; evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet. Utifrån de kategorierna inhämtades ytterligare empiri genom vidare intervjuer. De frågor som användes i de intervjuerna är följande (med viss variation): Möten och evenemang På vilket sätt kan möten och evenemang bidra till fler gästnätter? Vad är viktiga faktorer för att hålla i ett evenemang eller möte, enligt er? Hur ser dagens evenemangs och mötesindustri ut i Västra Götaland? I relation till Stockholms län och Skåne län? Är det ett hinder att få vara värd till möten på grund av de internationella lagar och regler som finns? Hur kan evenemang och möten bidra till tillväxt? 12

Boendekapacitet Saknas det boendekapacitet i Västra Götaland? Hur ser den boendekapaciteten ut i jämförelse med Stockholms län och Skåne län? Är det under några speciella perioder det saknas kapacitet? Hur ser olika perioder ut i jämförelse med Stockholms län och Skåne län? Är det någon boendeform som saknas? Tillgänglighet Hur tycker ni tillgängligheten är i Västra Götaland? Hur tycker ni tillgängligheten är i jämförelse med Stockholm och Skåne län? Hur önskar ni att infrastrukturen utvecklades? Varför då? Vilka segment skulle få fördelar av den infrastrukturen som ni föreslog? Hur önskar nu att flyglinjerna utvecklades? Vilka segment skulle kunna skapas med nya flyglinjer? 3.2. Förändring i gästnattsutveckling Carla Aguirre Munoz (2014) uppger att det kan vara svårt att hitta förklaringar till gästnattsutvecklingen. Det kan bero på många olika faktorer; på hur många evenemang en region har haft, att svenskar har turistat mer hemma o.s.v. Samtidigt som evenemang kan göra så att gästnätterna ökar, kan det också göra att andra grupper inte kommer på grund av evenemanget. Monika Fleming-Glogoza (2014a) uppger att för att gästnattsutvecklingen ska kunna utvecklas framåt krävs det att byggstenar, såsom infrastruktur och boendekapacitet, också utvecklas och att det finns i den utsträckning som efterfrågas. Peter Lindqvist (2014) uppger att gästnattsutvecklingen beror på många olika faktorer. Han uppger också att det gäller att ha rätt förutsättningar. Flyglinjer, hotell och evenemangsarenor måste tillfredsställa gästernas förväntningar och finnas tillgängliga. Stockholm har under de senaste tio åren haft en konkurrenskraftig ökning som gett en positiv tillväxt i antal gästnätter. Peter Lindqvist (2014) anser att det beror på flera olika faktorer, bland annat en etableringsökning av internationella företag, konstant marknadsföring till den internationella marknaden och utbudet av flyglinjer. 13

3.3. Uppsatsens upplägg Studien kommer härifrån att vara uppdelad i tre kategorier, de kommer benämnas evenemang och möten, boendekapacitet samt tillgänglighet. Varje kategori kommer innehålla en empiri-, teori- och analysdel. I slutet av studien kommer kategorierna vävas samman i en gemensam uppsummering och slutsatser kommer att presenteras. 14

4. Evenemang och möten I kommande kapitel presenteras empiri kopplat till kategorin, evenemang och möten. Vidare redogörs teori och till sist analyseras kategorins empiri och teori. 4.1. Empiri 4.1.1. Evenemangs och mötens påverkan på gästnattsutveckling Vid evenemang, kongresser och konferenser ökar oftast gästnätterna (Aguirre Munoz Carla 2014). I Västra Götaland syns en uppgång av antal gästnätter vid evenemangstillfällen (Fleming-Glogoza Monika 2014a). Carla Aguirre Munoz (2014) menar att evenemang anses vara en viktig faktor för att öka antal gästnätter. Det är inte bara invånarna i den region och stad som evenemanget och mötet arrangeras i som besöker, utan turister tillströmmar vilket har en positiv påverkan på gästnätterna (Stiernstrand Ossian 2014). De månader, förutom under sommarsäsongen, som ett evenemang tar plats i Malmö märks en tydlig uppgång av antal gästnätter. Till exempel under 2013, då Malmö var värd åt Eurovision Song Contest, märktes det tydligt i gästnattsstatistiken. Evenemang attraherar vissa målgrupper till en stad som inte skulle besökt den annars, men kan bidra till att andra målgrupper avstår att åka dit under den perioden (Aguirre Munoz Carla 2014). För att kunna skapa bra evenemang och möten menar, Peter Lindqvist (2014) att det geografiska läget, kommunikation samt att ha tillgång till rätt anläggningar är förutsättningar. Stockholm, som huvudstad, får många evenemang per automatik, då många företag måste passera genom Stockholm vid nationella och internationella möten (Lindqvist Peter 2014). 4.1.2. Dagens evenemangs- och mötesindustri i Västra Götaland Göteborg är en framgångrik stad inom evenemang, såsom idrottsevenemang, musik och kultur, men också att vara värd för olika möten (Göteborg & Co, 2014a). Även då Göteborg är framgångsrik med evenemang och möten, menar Monika Fleming- Glogoza (2014a) att Västra Götalandsregionen inte är med och konkurrerar om de allra största evenemangen. Det finns viss kapacitet för att ta emot stora evenemang, kongresser och konferenser i bland annat Scandinavium och Svenska mässan med ca 5000-6000 deltagare. Däremot är det kapaciteten med exempelvis boende och infrastruktur som brister. Göteborg, som stad, har en stor fördel gällande evenemang 15

och möten, då det är gångavstånd till det mesta. Besökarna kan utnyttja tiden till att hinna med så mycket som möjligt under sin vistelse. Göteborg är förmånlig för evenemang och invånarna själva störs ganska lite av evenemang och möten. Det är lättare att spärra av stora delar av gator i Göteborg, än exempelvis i Stockholm, då problem med störningar på vardagliga verksamheter lättare skapas (Stiernstrand Ossian 2014). Fastän att Göteborg har stora arenor, som Scandinavium och Svenska Mässan, behövs det större för att kunna få dit de riktigt stora evenemangen, menar Monika Fleming-Glogoza (2014a). Hon menar även att Svenska Mässan i Göteborg är en unik mötespunkt med tillgänglighet mitt i centrum, men att det inte räcker. Ossian Stiernstrand (2014) anser däremot att Göteborg har det som behövs för att ta emot evenemang och möten, förutom de allra största evenemangen och möten med ca 25 000 delegater. Göteborg har då inte boendekapacitet eller lokaler som är tillräckliga. Maria Engström-Weber (2014) menar att det finns kapacitet och vilja till att hålla i fler evenemang och möten, eftersom detta ger stora intäkter till kommunerna. Ossian Stiernstrand (2014) menar att Västra Götaland kan ta emot de flesta evenemang, men bedömer att problemet är den internationella konkurrensen, att få kongresser och möten att välja Västra Götaland istället för andra internationella destinationer. 4.1.3. Västra Götaland som mötesregion Sedan februari 2013 satsar Västra Götalandsregionen strategiskt med att marknadsföra regionen som en mötesdestination. Där är syftet att locka dit och bjuda in fler kongresser, möten och evenemang. Projektet Möten för tillväxt i Västsverige har tagits fram av Turistrådet Västsverige och utifrån det projektet finns det fyra konventionsbyråer, som ligger i Göteborg, Trollhättan, Borås och Skövde. Genom att arrangera och bjuda in till kongresser och möten samlas personer från näringsliv, utbildning och offentlig verksamhet (Västsverige 2014b). Det gör att regionens forskning och akademi stärks, då fler i Västra Götalandsregionen kan delta och vara verksamma under möten och utbyta idéer. Genom kongresser och möten attraheras fler talanger och spetskompetenser till Västra Götaland. Idéer och innovationer från regionen sprids snabbare och det blir mer effektivt. Besöksnäringen blir mer konstant under året och vid en positiv mötesupplevelse återvänder gärna deltagarna med familj och vänner (Västsverige 2014c). Gästnätterna är en bieffekt och inte en anledning till att skapa fler möten, menar Björn Masuhr (2014). Att skapa 16

möten och kongresser är ett verktyg för regionen att visa sina kunskapsområden som en attraktiv destination för att få kunskapsutbyte (Masuhr Björn 2014). Samtidigt bidrar det till tillväxt. Turistrådet Västsverige och de lokala konventionsbyråerna hjälper till att anordna en kongress, konferens eller ett möte när de får förfrågan från företag, eller när de bjuder in en bransch att ha sitt möte på destinationen. Det bidrar till att Västra Götaland får ökad synlighet samt visar upp sig som en kunskapsregion. De positiva effekterna av att kongressen, konferensen eller mötet hålls i regionen är att det bland annat går bättre för hotellen och restaurangerna (Klemetz Carin 2014). Dessutom är det också ett sätt att locka dit nya medarbetare till regionen. Sjukvården i Västra Götaland har exempelvis svårt att rekrytera medarbetare, samtidigt som de måste spara in pengar. Möten kan då arrangeras med koppling till olika områden inom sjukvården där kunskap kan delas. Samtidigt har regionen möjlighet att visa upp tjänster som är tillgängliga, för att på så sätt locka potentiella medarbetare. Västra Götalandsregionen har kommit längst i världen med att använda möten som ett strategiskt verktyg, menar Björn Masuhr (2014). Turistrådet Västsverige arbetar med att få ut budskapet till destinationerna i regionen och till högskoleorterna att möten är ett verktyg som bidrar till att skapa fördelar och kan användas i deras strategiarbete (Klemetz Carin 2014). I Västra Götaland var, under 2009, 50,6 % av alla belagda rum affärsgäster och 10,6 % var konferensgäster, alltså hela 61,2 % kom från företagssegmentet. Under 2013 hade det skett en minskning med 3,8 procentenheter till 57,4 % med gäster från företagsegmentet, det var 48,0 % affärsgäster och 9,4 % konferensgäster (Statistiska Centralbyrån 2014f). I Trollhättan och Vänersborg är evenemang och möten en viktig del av besöksnäringen. Arenor och andra aktörer i näringen arbetar tillsammans för att kunna lägga upp olika koncept för evenemang och möten för att förenkla för utomstående evenemangarrangörer. Mötesdelen i Trollhättan ombesörjs av Trollhättan Convention Bureau (Engström-Weber Maria 2014). Maria Engström- Weber (2014) menar att det finns kapacitet och vilja till att hålla i fler evenemang och möten. Johan Abenius (2014) anser att Dalsland har kapacitet för att hålla i små evenemang och möten, men att det skulle kunna hållas fler. Anders Nykvist (2014) bedömer att evenemang och möten är en viktig del av besöksnäringen för Västra Götaland. Ett evenemang är beroende av att det finns olika komponenter såsom boende och aktiviteter, vilket gör det till en attraktiv produkt och att gästerna vill 17

komma tillbaka. Det finns idag utrymme i Västra Götaland för att göra evenemang effektivare, genom att koppla samman det med produktutveckling och marknadsföring (Nykvist Anders 2014). Landvetter Airport startade vintern 2014 två nya flyglinjer till destinationer i norra Sverige, Umeå och Luleå. Genom att de två nya flyglinjerna bidrar till en bättre tillgänglighet till norra Sverige påverkar det mötesindustrin positivt genom att möten, kongresser och konferenser blir mer tillgängliga (Mynewsdesk 2014). 4.1.4. Konkurrens inom mötesindustrin År 2013 genomfördes 124 möten i Göteborg, som genererade totalt 46 200 delegatdeltagare och 104 400 gästnätter. Det finns dock vissa brister i den informationen, då inte alla möten redovisas. De möten som främst redovisas är de som innebär minst en övernattning för deltagarna (Arwidsson Karin 2014). I likhet med Västra Götaland har Skåne län också officiell organisation för möten, kongresser och konferenser, exempelvis Malmö Convention Bureau. Under 2013 redovisade Malmö 788 möten och kongresser med ett deltagarantal på drygt 117 000. Malmö jobbar kontinuerligt för att öka antalet möten, kongresser och konferenser, attraktiviteten för staden samt att gynna utveckling av näringslivet och tillväxten (Malmö Turism 2014). Stockholm är årligen värd för många stora möten, kongresser och konferenser. Stockholm har också många internationella möten och där finns norra Europas största mötesanläggning, Stockholmsmässan (Stockholm Business Region 2014). Dessutom finns två nya arenor, Tele2 arena och Friends arena (Friendsarena 2014 & Tele2arena 2014), vilket är inomhusarenor som kan ta emot stora publiker. Det i sin tur påverkar stadens besökssiffror positivt vid evenemang. Artister som kommer dit har möjlighet att genomföra två, tre konserter och fylla arenorna, vilket ger större intäkter. Det påverkar naturligtvis Stockholm att få vara värd för många evenemang och möten (Lindqvist Peter 2014). År 2013 genomfördes 171 internationella möten med 51,000 delegationsdeltagare (Stockholm Business Region 2014). Göteborgs arenor börjar bli till åren och är inte de modernaste, men Ossian Stiernstrand (2014) menar att Göteborg har fullt användbara arenor som kan ta emot de flesta stora publiker och att det är ytterst få tillfällen det behövs större arenor än de som finns idag. 18

Ossian Stiernstrand (2014) bedömer att infrastrukturen är bra för de antal evenemang och möten som genomförs. Konkurrensen för att få hålla kongresser och möten är stor. Västra Götaland måste sticka ut på något sätt för att nå ut till potentiella kongress- och mötesbesökare. Den största konkurrensen är resenärernas tid snarare än om deras pengar. Därför krävs det att det tas fram produkter som är attraktiva och som efterfrågas på de utländska marknaderna. Dock finns det vissa internationella regler som reglerar hur ofta en destination får vara värd till olika kongresser. Det kan resultera i att Västra Götaland vill, men inte får ta emot stora kongresser (Fleming- Glogoza Monika 2014b). Det finns även roterande möten, som cirkulerar mellan olika länder och städer. Har en region haft ett internationellt möte dröjer det vanligtvis fem till tio år innan det kommer tillbaka till samma land och stad. Därav ses inte Stockholm och Skåneregionen som stora konkurrenter, utan istället som en tillgång där erfarenhet kan utbytas. Regionen som haft mötet kan byta erfarenhet till de andra regionerna om hur det fungerade. Samtidigt finns en viss konkurrens mellan de olika regionerna när det gäller att få de stora mötena till sin egen destination. I Västra Götaland träffas de olika konventionsbyråerna för att ta upp gemensamma frågor och undersöker vad de tillsammans kan göra för att attrahera kongresser, konferenser och möten (Klemetz Carin 2014). 4.2. Teori 4.2.1. Evenemangens påverkan Dagens upplevelsesamhälle är starkt präglat av evenemangskultur (Berg, Linde- Laursen och Löfgren, 2002 i Bohlin & Elbe 2007). Evenemang kan också fungera som viktiga marknadsföringsredskap för en destination, då destinationen blir uppmärksammad på grund av evenemanget. Evenemang påverkar samhället på en rad olika sätt och engagerar samhällets olika sektorer och grupper, vilket kan medföra positiva eller negativa effekter. Evenemang kan bland annat tillföra ekonomiskt inflöde, ökad besökstillströmning, utveckling i infrastruktur, förändrad image av destinationen samt ökad kompetens och samarbetsförmåga hos organisationer (Bohlin & Elbe 2007). Getz (1997 i Bohlin & Elbe 2007) menar att utveckling av evenemangsturism kräver systematisk planering, marknadsföring och utveckling av evenemang. Evenemang innehåller mycket känslomässig intensitet och en stark social dimension, tillsammans 19

med ett personlig självförverkligande. För att få en bra destinationsutveckling med hjälp av evenemang krävs ett fokus på att erbjuda upplevelser med hög kvalitet. På lång sikt ska de kunna bidra till ökad konkurranskraft och hjälpa destinationerna att bland annat jämna ut säsongsskillnaderna. Ekonomiska effekter används ofta för att legitimera ett evenemang (Bohlin & Elbe 2007). På längre sikt kan evenemang vara ett incitament för investeringar och bidra till att gemenskapen i regionen blir större. Samtidigt kan många evenemang medföra en finansiell förlust för arrangörer, menar Mistilis & Dwyer (1999). Shibli och Coleman (2005 i Bohlin & Elbe 2007) uppger att det är ovanligt att ett evenemang ger några positiva effekter som täcker upp investeringarna i mindre evenemang. I stora evenemang kan däremot en positiv ekonomisk effekt täcka upp statliga och kommunala investeringar som gjorts. Även om evenemang går med ekonomisk förlust kan evenemang ändå ha många andra positiva effekter på långsikt. Det kan bland annat vara i form av ökat intresse och kunskap om destinationen (Bohlin & Elbe 2007). Mega-evenemang kan generera en stor utveckling i infrastruktur samt byggande av arenor och mötesplatser, vilket kan ge långsiktiga effekter. Mega-evenemang ger stora kostnader men också stora inkomster. Stadsfester och liknande evenemang kan också ge stora inkomster om evenemanget får tillräckligt mycket med publicitet bedömer Getz (2007). 4.2.2. Evenemangsturism Termen evenemangsturism används främst i sammanhang för att beskriva de fördelar som evenemang kan ha på turismutvecklingen (Getz 2005). Kuusika m.fl. (2014) menar att evenemang kan vara det första smakprovet för besökare av en destination och att det kan generera återkommande besök om upplevelsen är positiv. Därför bör evenemang användas som långsiktig strategi i samband med destinationsmarknadsföring och Public Relations. I litteraturen har flera författare hävdat att evenemang kan används som en metod för att dra in nya besökare till destinationen (Getz 2008, McCartney 2005 i Kuusika m.fl. 2014). Det har fastslagits att återkommande besökare spenderar mer på shopping, lokala transporter, boende och måltider än förstagångsbesökare (Wang 2004 i Kuusika m.fl. 2014). Evenemang kan generera ett positivt word-of-mouth om destinationen (Oppermann 2000, Buttle 2004 i Kuusika m.fl. 2014). Stora evenemang som upprepar sig kan hjälpa till att skapa bilden av destinationen (Getz 2005). De flesta evenemang är beroende av lokala invånare och besökare från regionen, då de bidrar med arbetskraft samt för att 20

skapa intäkter till evenemanget. Evenemang kan användas för att se till att intäkter och jobbtillfällen stannar inom regionen (Getz 2005). För att maximera intäkterna från besökare i evenemangssammanhang ger Getz (2005) bland annat följande förslag; (1) Destinationen bör attrahera mer turister till ett specifikt område, (2) Göra det lättare för turisterna att ta sig till och från platsen, genom att använda sig av den lokala kollektivtrafiken, (3) Planera för ett evenemang som pågår i mer än en dag, för att säkerställa mer intäkter, (4) Säkerställa att framkomligheten och boenden är av tillfredställande standard, (5) Koordinera så att evenemanget går ihop med andra attraktioner på destinationen. 4.2.3. Mötesindustrins innebörd och påverkan Marknaden för mötesindustrin är dynamisk och påverkas av politiska, ekonomiska och sociala förändringar i omvärlden. Den påverkas av ständiga innovationer inom teknologin (Holloway m.fl. 2009). Mötesbesökare är den mest krävande gruppen när det kommer till infrastruktur. En viktig faktor för att konkurrera som mötesstad är att ha en god tillgänglighet och infrastruktur som utvecklar sig enligt den senaste teknologin. Mötesstäder som har flyglinjer till stora Europeiska städer och hubbar har en klar konkurrensfördel till evenemangsplanerare. Flygtransporter är en viktig faktor vid internationella möten, medan tåg är en viktigare faktor vid nationella och mindre möten. World Tourism Organisation fann att mötesindustrin är den snabbast växande grenen inom turism, som också ger mest inkomster (Borodako & Rudnicki 2014). Fenich (1992 i Whitfield m.fl. 2014) bedömer att en mötesdestination skulle behöva dra åtminstone två fritidsturister för varje delegatdeltagare för att generera samma intäkter till en destination. Mötesindustrin kan ge ett stort bidrag till den lokala ekonomin och bör därför få mer uppmärksamhet av politiker och näringsliv uppger Zhang (2014). En mötesdestination bör ha en god kommunikation med flygplatser och flygbolag för att försäkra sig om att en god kvalité gällande service hålls, för i sin tur kunna tillfredsställa besökarna (Borodako & Rudnicki 2014). Enligt United Nation s World Tourism Organization (i Zhang 2014) är det svårt att få trovärdiga uppgifter av mötesindustrin, eftersom det inte finns gemensamma definitioner och lika mätinstrument för branschen. Branschen behöver definiera enhetliga definitioner och begrepp för att kunna mäta hur bra eller dåligt det går för mötesindustrin på olika destinationer. För att kunna göra en rättvis analys på mötesindustrin måste det också framläggas vad som är en mötesbesökare. Alla 21