Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217
Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen
Expansiv finanspolitik höjer tillväxten Procent 7, 3,8 BNP-tillväxt och bidrag Procent 7, 6, 6, 5, 4, 3, 3, 2,9 2,5 1,7 1,,8 5, 4, 3, 2, 2, 1, 1,,, -1, -1, -2, -2, -3, 215 216 217 218 219 22 221 Import Export Investeringar Offentlig konsumtion Hushållens konsumtion BNP-tillväxt -3,
Historiskt hög sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 69 68 67 66 65 64 63 Procent av arbetskraften 12 11 1 9 8 7 6 62 1993 1996 1999 22 25 28 211 214 217 22 5 Sysselsättningsgrad Arbetslöshet (höger axel)
Högt resursutnyttjande driver på inflationen Procent 5 Procent 5 4 4 3 3 2 2 1 1-1 28 21 212 214 216 218 22-1 Timlön KPIF Reporäntan (värde vid årets slut)
Stora satsningar höjer utgifterna Miljarder kronor 12 Miljarder kronor 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 28 21 212 214 216 218 22 Sjukdom och funktionsned. Hälso- och sjukvård mm Migration och integration Familjer och barn Utbildning
Lägre utgifter än regeringen Miljarder kronor 1 4 Miljarder kronor 1 4 1 35 1 35 1 3 1 3 1 25 1 25 1 2 1 2 1 15 1 15 1 1 215 217 219 221 1 1 ESV ESV september Regeringen
Färre asylsökande sänker utgifterna Miljarder kronor 6 163' Tusental personer 12 5 1 4 8 3 6 2 4 1 2 211 213 215 217 219 221 Asylsökande Utgifter totalt (vänster axel)
Skatteintäkterna bromsar in Procent 1 8 6 4 2-2 Procent 1 8 6 4 2-2 -4 28 21 212 214 216 218 22-4 Förändring Förändring exkl. regler
Skattekvoten sjunker Miljarder kronor 2 4 2 2 2 1 8 1 6 1 4 1 2 Procent av BNP 49 48 47 46 45 44 43 1 2 23 26 29 212 215 218 221 42 Totala skatteintäkter, mdkr Skattekvot, procent av BNP
Lägre skatteintäkter än regeringen Miljarder kronor 2 4 Miljarder kronor 2 4 2 3 2 3 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 1 9 1 9 1 8 215 216 217 218 219 22 221 1 8 ESV ESV september Regeringen
Hushållens kapitalskatter sjunker Miljarder kronor 4 Skatteunderlag - Totalt Miljarder kronor 12 3 1 2 8 1 6 4-1 2-2 214 215 216 217 218 219 22 221 Intäktsräntor, utdelningar och schablonintäkter Kapitalvinster Ränteutgifter Skatt på kapital hushåll (höger axel)
Sparandet försvagas Miljarder kronor 15 BNP-andel 3 1 2 5 1-5 -1-1 28 21 212 214 216 218 22 Statlig sektor Kommunal sektor -2 Ålderspensionssystemet Offentlig sektor, % av BNP Off. sparande, föreg. prognos, %
Överskottsmålet nås inte Procent av BNP/trend-BNP 216 217 218 219 22 221 Finansiellt sparande 1,2,9,6,5,7 1,5 Bakåtblickande tioårssnitt,2 -,1 -,2 -,1,,2 Sjuårsindikatorn,1,4,8 Konjunkturjusterat sparande,5,2 -,1,1,5 1,5 Källa: ESV
men statsskulden är låg Miljarder kronor 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Procent av BNP 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 Statsskuld, mdkr Skuldkvot, % av BNP Maastrichtskuld, % av BNP
Sämre tillväxt och sparande än regeringen och KI Procent 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, BNP-tillväxt 217 218 219 22 ESV Regeringen KI Procent 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,
Sämre tillväxt och sparande än regeringen och KI Procent av befolkningen 69, Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 69, 68,5 68,5 68, 68, 67,5 67,5 67, 217 218 219 22 ESV Regeringen KI 67,
Sämre tillväxt och sparande än regeringen och KI Miljarder kronor 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 Skatteintäkter och takbegr. utgifter Miljarder kronor 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-8 217 218 219 22 Diff ESV-Reg Skatteintäkter Diff ESV-KI Skatteintäkter Diff ESV-Reg Utgifter Diff ESV-KI Utgifter
Sämre tillväxt och sparande än regeringen och KI Miljarder kronor 1 Sparande Miljarder kronor 1-1 -1-2 -2-3 -3-4 -4-5 217 218 219 22-5 Diff ESV-Reg Sparande Diff ESV-KI Sparande
Fördjupningsavsnitt
Utmaningen av krympande energiskattebaser
Skattebaserna krymper över tid Transportsektorn: Skatteintäkter och drivmedel Skattebaserna krymper, intäkterna ökar Uppräkning driver intäkterna Målkonflikt: minskade utsläpp och stabila skatteintäkter
Reduktionsplikten parerar utvecklingen Transportsektorn: Skatteintäkter, nivå och andel av BNP Regeringen inför reduktionsplikt Skatteväxling från fossilt till bio Förslaget parerar utvecklingen
men nya utmaningar väntar framöver Laddbara fordon och förbrukning Elbilarna ökar, vätgas står på tur? El fortfarande förmånligt beskattat Ny utformning inte långsiktig
Sammanfattning Krympande skattebaser en utmaning för statens intäkter 218: Nya förslag parerar utvecklingen tillfälligt Ny teknologi medför nya utmaningar
Samma inkomst men olika skatt
1991 års skatteskala Marginalskatt procent 7 6 5 Marginalskatt procent 7 6 5 4 3 2 1 Höjning av grundavdraget Sänkning av grundavdraget Inkomst före skatt tkr 5 1 15 2 25 3 4 3 2 1 Utredningens förslag 1991 års skala
Många skatteskalor 217 Marginalskatt procent 4 35 3 25 2 15 1 Marginalskatt procent 4 35 3 25 2 15 1 5 5 Inkomst före skatt tkr 5 1 15 2 25 <65JSA >65FGA EJJSA >65JSA
Skatteminskningen varierar med inkomsten Skattelättnad tkr 45 4 35 3 25 2 15 1 Skattelättnad tkr 45 4 35 3 25 2 15 1 5 5 Inkomst före skatt tkr 1 3 5 7 9 1 1 1 3 1 5 1 7 1 9 >65JSA >65FGA >65JSA FVI o P <65JSA
En tredjedel får fullt jobbskatteavdrag Tusental personer 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Skattesänkning tkr 4 36 32 28 24 2 16 12 8 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Inkomst före skatt tkr Antal personer Jobbskatteavdrag
Ersättningsreglerna sänker inkomsterna mer än jobbskatteavdraget Tjänstemän Arbetare Inkomstbortfall tkr Inkomst efter skatt tkr 36 Inkomstbortfall tkr Inkomst efter skatt tkr 36-3 32-3 32-6 28-6 28-9 24-9 24-12 2-12 2-15 16-15 16-18 Inkomst före skatt tkr 2 25 3 35 4 45 5 12-18 Inkomst före skatt tkr 2 25 3 35 4 45 5 12 Ersättningsregler Jobbskatteavdrag Ersättningsregler Jobbskatteavdrag Inkomst efter skatt Inkomst efter skatt