Surfplattans användbarhet för barn och ungdomar med funktionshinder före läs - och skrivnivå Inventering och utvärdering av surfplattor och applikationer Projekt genomfört med stöd från Hjälpmedelsinstitutet 2012-01-01--2012-10-15 Gunilla Leander Persson Arbetsterapeut, barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten.
Bakgrund. Datateket på Kolbäckens barn- och ungdomshabilitering har funnits i snart 20 år. Arbetsterapeuten på Datateket träffar barn och ungdomar före läs- och skrivnivå. De har olika funktionshinder, både lätta och svåra rörelsehinder, lätt och svår utvecklingsstörning. Barnen/ungdomarna behöver specialanpassningar för att kunna använda dator och ofta behövs specialanpassade program. Det har under lång tid skett en stor utveckling inom datorområdet vilket har kommit dessa barn och ungdomar till del. De har fått stor hjälp i sin lek och utveckling tack vare de möjligheter som datorn ger. Genom utvecklingen av s k surfplattor öppnas nya möjligheter för målgruppen, utvecklingen går snabbt och utbudet blir stort och svårt att greppa. Surfplattorna är lätta och smidiga. Man kan sitta var som helst och ha dem t e i knäet och sedan stoppa ner plattan i ryggsäcken. Den nya tekniken ger barn och ungdomar med funktionshinder nya möjligheter. Sedan beror det på applikationerna hur användbara dom är. Man kan träna olika förmågor t e öga/handkoordination. Med rätt applikation kan barnet/ungdomen få pedagogisk träning och träna/använda språk och kommunicera. Det börjar även komma anpassade applikationer för personer med funktionshinder. För barnet/ungdomen som har svårt att berätta eller komma ihåg vad som hänt under dagen kan den inbyggda kameran användas genom att man tar foton på viktiga händelser under dagen. Det ger barnet/ungdomen ett visuellt stöd och en möjlighet att återberätta vad som hänt. Det är svårt för föräldrar och övriga i barnets/ungdomens nätverk att orientera sig i utbudet. Det är viktigt att man tittar närmare på det stora utbud som redan nu finns för att förhindra att man investerar mycket tid och pengar i apparater och applikationer som inte fungerar. Därför finns ett behov av inventering och utvärdering av surfplattor och applikationer för specifika målgrupper. En av dessa grupper är barn/ungdomar med funktionshinder före läs- och skrivnivå. Syfte. Att inventera vilka surfplattor som bäst passar barn/ungdomar. Att inventera vilka applikationer som kan stimulera barnens lek och utveckling. Att kunna ge råd och stöd till föräldrar och personal i hanterandet av surfplattor och applikationer. Genomförande. Förutom inventering av vad som finns på marknaden i form av plattor och applikationer har surfplattor provats av 6 barn/ungdomar under en period av ca 2 månader per barn. Vissa har filmats vid några tillfällen och nätverket kring barnet/ungdomen har fått utvärdera användandet av plattan skriftligt genom att svara på en enkät. Även olika skal och andra tillbehör har testats. En verksamhet som kallats Appotek har under projekttiden funnits på habiliteringen. Dit har man kunnat vända sig med frågor kring surfplattor och applikationer. Barn och förädrar har haft möjlighet att prova en surfplatta under ett besök på habiliteringen. Ca 30 barn/ungdomar har utnyttjat denna möjlighet. Appoteket har besökts av barn/ungdomar i alla åldrar och med varierande funktionshinder och på olika begåvningsnivåer. Vissa familjer har redan en surfplatta och behöver hjälp att hitta bra applikationer till sitt barn/ungdom, andra funderar på att köpa en platta men vill först se hur barnet/ungdomen kan hantera en sådan. 2
Under projekt tiden har även en blogg i ämnet erbjudits, www.habapplikationer.wordpress.com, där har man fått tips om olika applikationer och tips av teknisk art. Filmer på barn som deltagit i projektet har visats. Utvecklingen och utbudet av applikationer har under hela projekttiden följts via olika forum på Facebook. En föreläsning Är surfplattan något för mitt barn? har genomförts i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Den vände sig till föräldrar, nätverk och personal som arbetar med barn/ungdomar som befinner sig före läs- och skrivnivå. Sammanlagt har 75 personer tagit del av föreläsningen. Resultat. Först inventerades utbudet av plattor på marknaden. Jag fann att största andelen av plattor hade operativsystemet android och ios. Till ios-systemet finns en tillverkare och till androida systemet finns det flera tillverkare. Jag valde att köpa in en ios och en androidplatta först, storleksmässigt var skärmarna ganska likvärdiga 9,7 och 10. Androida systemet ser ungefär lika ut hos de olika tillverkarna. Jämsides provades dessa plattor och det söktes efter olika applikationer. Utvecklingen och utbudet av applikationer har under hela projekttiden följts via olika forum på Facebook och via olika bloggar. Efter en kort tid hittades betydligt flera applikationer till ios-systemet än till det androida. När ca 150 lämpliga applikationer hittats till ios så hade endast 50 applikationer hittats till den androida surfplattan. Dessutom har det varit svårt att få en skärmbild som är så bortskalad som möjligt på den androida plattan. Där kommer barnen lätt åt inställningar m m. Andra fördelar med ios-ipad är att det finns betydligt mera tillbehör till den, tillbehör främst i form av olika skyddande skal, vilket är mycket viktigt för målgruppen. Att det inte finns det utbudet till androida plattor kan bero på att de har olika tillverkare och därmed finns i många olika format. Dessutom verkar ios-applikationerna i dagsläget fungera bättre tekniskt sett än de androida. Eftersom de flesta som arbetar med personer med funktionshinder har valt att använda ipad så finns det betydligt flera forum m m där man kan få mycket hjälp och stöd i användandet. Nackdelen med ipad är däremot den höga inköpskostnaden. Dessa erfarenheter gjorde att jag efter en tid lade den androida surfplattan åt sidan och ägnade mig helt åt ipaden. ios-ipad Android Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar många applikationer begränsat antal applikationer avskalad skärmbild möjlig lättåtkomliga icke önskvärda knapplikationer dyr i inköp finns prisvärda varianter många bra få lämpliga tillbehör möjlighet till mycket information och stöd kring användandet tillbehör brist på information och stöd kring användandet 3
Över 600 applikationer köptes in och testades. De olika applikationernas karaktär har varit: Effektapplikationer, något händer då man på något sätt vidrör skärmen, ballonger smäller, fyrverkerier, ljus- eller ljudeffekter. Enklare applikationer, där man pekar på skärmen och något roligt händer. Pekböcker. Applikationer som tränar bokstäver, siffror, läsning skrivning, räkning, klockan, färger, former. Applikationer som tränar minne, koordination, begrepp, koncentration. Applikationer som kan användas som sysselsättning, mera spelbetonade. Applikationer där man lyssnar på eller skapar enkel musik, applikationer där man målar eller skapar på annat sätt. Applikationer som ger stöd i kommunikationen, ger stöd för minnet, som olika dagböcker. Applikationer som ger struktur åt vardagen, scheman, påminnelser. Flera olika skal till plattorna köptes in. Syftet med dessa var att skydda plattan vid transport och vid ovarsam hantering och att få den i ett bra läge så att användaren lätt kunde använda plattan. Produkt användning bild Otter Bo Ger ett skyddande skal, inget skydd av skärm vid användning men vid transport. Ställning för plattan då den står på bord. Griffin Surviver Ger ett skyddande skal, även skydd för skärmen. Big Grip Etra tjockt skyddande skal, inget skydd för skärmen. Ställning för plattan på bord Blue Grip Olika fästen från RAM Skyddande skal, inget skydd för skärmen. Grepp runt om. Möjlighet att fästa plattan med en kort eller lång arm vid ett bord eller en rullstol. 4
Bokstöd Är tänkt som bokstöd, men fungerar utmärkt för en platta. Går bra att vinkla i olika lägen. Resultatet av enkäten som besvarats av föräldrar och assistenter till barn/ungdomar som provat surfplattan i två månader finns att läsa i Bilaga 1. Sammanfattningsvis kan sägas att för flertalet har användandet av surfplatta varit mycket positivt. Man har främst sett en ökad finmotorisk förmåga, ökad koncentrationsförmåga i aktiviteten, ökat självständighet/ delaktighet i aktiviteten och ökat samspel med syskon och kamrater. På frågan om man anser att plattan kan stimulera barnets/ungdomens lek och utveckling svarar 5 av 6 positivt. Råd vid inköp och användning. Under projekttiden har framkommit en del erfarenheter att tänka på vid inköp och användandet av ipad för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar: Fundera på vilken storlek du behöver på ipaden, den finns i 16 GB, 32 GB, 64 GB. Det är en kostnadsfråga. Tänker ni använda kameran mycket så köp gärna en större platta. Visst kan man ta bort bilder och spara på datorn, men om man vill ha kvar bilderna i t e en kalender eller dagbok, då tar det stort utrymme. Vill man använda ipaden överallt och kunna komma åt Internet även överallt då krävs det ett sim-kort. En platta med plats för sim-kort kostar idag ca 1000 kronor mera än en platta utan kort. Något att tänka på innan köp. När man startar igång sin nya platta kan man om man vill välja en helt nytt mailadress t e gmail. Då har man den bara för sina kontakter som gäller just plattan. Använder barnet/ungdomen plattan själv ibland är det viktigt att göra begränsningar. Under inställningar - allmänt hittar man begränsningar. Man kan spärra möjligheten att installera applikationer, radera applikationer, internetåtkomst, köp inuti-program m m. För att få ordning på alla applikationer kan man sortera dessa i olika mappar och kalla dessa för t e matte, läsa, spel, pussel o s v. Genom att peka på en app-icon en liten stund så börjar alla iconer att svaja, nu kan man dra en icon på den andra och då skapas en mapp som man sedan döper efter önskemål. När man använt en applikation och går ur denna genom att trycka på hemknappen, då släcks applikationen ner men stängs inte av. Har man många applikationer som ligger i bakgrunden kan det dra etra kraft. Därför är det lämpligt att med jämna mellanrum stänga applikationerna helt. Det gör man genom att dubbelklicka på hemknappen, då syns alla applikationer som är på längst ner på skärmen. Peka nu på en av appiconerna några sekunder då kommer ett röd/vitt minustecken upp i vänstra hörnet på varje icon. Peka på minustecknet och applikationen är då avstängd helt. Rekommenderade Facebooksidor och bloggar. För att kunna följa utvecklingen av alla applikationer som kommer på marknaden finns olika Facebooksidor och bloggar. I dagsläget kan följande rekommenderas: 5 http://www.pappasapplikationer.se/, här recenseras applikationer lämpliga för förskolebarn.
www.habapplikationer.wordpress.com är bloggen från detta projekt. http://www.skolapplikationer.nu/, recensioner av applikationer för undervisning och lärande. http://datateksforeningen.se/, här finns länkar till sidor med tips om applikationer. http://autismnvskane.wordpress.com/applikationer-som-hjalpmedel/ http://www.sarnat.educ.goteborg.se/applikationer_fb_gruppen.htm, en lista över applikationer som diskuterats på Facebooksidan Applikationer för särskolan. http://anneliesapplikationer.blogspot.se/, här hittar man många länkar till andra bloggar i ämnet. Facebooksidor som kan ge tips är: 6 Applikationer för särskolan Autismvänliga applikationer ipad i förskola och skola Sammanfattning. Utifrån nämnda orsaker kan idag surfplattor med systemet ios rekommenderas för barn/ungdomar med funktionshinder före läs- och skrivnivå. Ett stort antal appar finns för dessa barn/ungdomar inom olika ämnesområden. Projektet har gett ökad kunskap och möjligheten att ge råd och stöd till föräldrar och personal i hanterandet av surfplattor och applikationer. Fortsättning. Fortsättningen efter projektet blir att barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten kommer att erbjuda familjer och nätverk till barn och ungdomar som befinner sig före läs- och skriv nivå möjlighet att besöka Appoteket. På Appoteket kan man prova om en surfplatta är något för just det barnet/ungdomen. Man kan få tips om applikationer innan man köper. Det kommer att finns ett litet antal plattor som familjer kan låna hem en kortare tid för att ge barnet/ungdomen möjlighet att träna lite längre än man hinner under ett besök. Workshops kring appar kommer under 2013 erbjudas föräldrar och nätverk. En annan fortsättning är det projekt som redan har påbörjats Surfplatta vid handträning. Vi har sett vilka möjligheter en surfplatta ger för barn/ungdomar som behöver träna sin finmotorik. Även det projektet stöds av Hjälpmedelsinstitutet och beräknas klart till slutet av mars 2013. Utvecklingsmöjligheter. Under projekttiden har framkommit många behov som det ännu inte finns någon lösning på. Två direkta önskemål finns för framtiden: 1. Samarbete med apptillverkare. De speciella behov som finns hos barn och ungdomar med funktionshinder skulle behöva diskuteras, för att man ska kunna designa bra applikationer. 2. Tillgängliga instruktionsfilmer för de applikationer där man kan göra vissa förändringar i eller applikationer som man kan använda på annat sätt än tanken var från början. Dessa applikationer kräver ganska mycket tid och uthållighet för att förstå hur man kan använda. De flesta applikationer har ingen beskrivning hur de ska
7 användas och de flesta används olika om de inte kommer från samma tillverkare. En önskan vore att man kunde göra instruktionsfilmer som skulle finnas lättillgängliga på t e Youtube. Redan idag finns vissa gjorda av apptillverkarna själva, men de är ofta på engelska. Vissa applikationer använder man på annat sätt än tanken är från tillverkaren och då behövs en bra instruktion. Att skriva instruktioner så att alla förstår är mycket tidskrävande och svårt. Att göra en instruktionsvideo är något lättare och betydlig lättare att förstå. Att kunna erbjuda instruktionsfilmer skulle underlätta och spara tid för föräldrar och personal.
Bilaga 1. Utvärdering av användandet av surfplatta. 1. Hur många olika applikationer har barnet använt? har haft ca 60 applikationer på plattan har haft ca 210 applikationer att välja på tillgång till ca 30 applikationer. tillgång till ca 30 applikationer. Barn 5 tillgång till ca 10 applikationer. Barn 6 tillgång till ca 10 applikationer. 1-5 st 5-10 st 10 eller flera 2. Vilka applikationer har barnet gillat mest? Barn 5 Barn 6 Olika effektapplikationer, böcker, dagboksappen har varit helt underbar där han har kunnat berätta med bilder och filmer vad han har gjort. NalleMi 2, Baby Chef, Pepi bath, Pocket Pond, Hearts, DollHouse, My Playhome, Paint my Wings, Elfrid, By X-mas HD, Princess, Toca Kitchen, MakeUp Makers, Kids Beads, Bithday Party och många flera. Även att sortera, färglägga och pussel. Bilar, klockan Gillar det mesta, bygga klossar, Hjulen på bussen, memory musikapplikationer, Baby Chef. Baby Chef, Hjulen på bussen, Pussellådan. Spelappar, läs-, skriv- och matteappar, Machinarium. 3. Varför tror du att han/hon gillat dessa mest? Barn 5 Barn 6 Han gillar när det blinkar och låter. Tycker om att titta på sig själv. Att han kan lyssna på böcker tillsammans med sin lillebror. Gillar att inreda och skapa även spelen där man leker t.e. gör en tårta och äter upp den. Hon är en pysselflicka. Att köra med bilar, lasta, backa han har alltid gillat det. Gillar att konstruera, vill kunna klara sig själv, kunna välja, se snabbt resultat. Många val möjligheter. Han gillar spel på dator/ipad, det händer mycket olika saker. 8
4. Hur ofta har ditt barn använd surfplattan? 1-3 ggr/vecka 1 gång/dag Flera gånger/dag Barn 5 Barn 6 på skolan i hemmet 5. Har du sett om ditt barn har fått nya förmågor eller ökat någon förmåga med hjälp av surfplattan (t e ökat sin finmotoriska förmåga, ökat sin koncentrationsförmåga, ökat intresse för något speciellt, förbättrat sina kunskaper i matte, läsning/stavning/bokstäver o s v)? Barn 5 Barn 6 Har blivit mera aktiv med sina händer, mera precis i sina rörelser. Vill gärna rotera ut med armarna, men övat upp sig genom att måsta hålla ihop sina armar och trycka på plattan. Förbättrad finmotorik. Samarbetar med tumme och lillfinger. Skicklig att träffa av precis där hon vill. Noggrann och tålmodig. Vågar prova sig fram. Hennes minne är helt otroligt kommer ihåg var applikationerna finns och hur man ska göra. Användningen av plattan krockade med en period då han var trött. Ökad koncentration, finmotoriken ökat jättemycket, förståelsen av hur en app fungerar har ökat. Han har blivit mera motiverad att använda vänster pekfinger. Tränat finmotoriken samt att träna att koncentrera sig på uppgiften. För kort tid för att utvärdera tycker skolan, hemma har han blivit mera intresserad av spel som Kalle Kunskap. 6. Har ditt barns möjligheter till samspel med andra barn/vuna förändrats och i så fall hur? Barn 5 Barn 6 Har kunnat leka med sina klasskamrater på ett nytt sätt. Helt underbart att andra barn på skolan kommer fram och pratar, hans kusiner och lillebror ville gärna prata med honom. Vuna har också varit intresserade, vilket han tyckt varit jättekul. Andra barn mycket intresserade. Använder plattan helt själv eller med lillasyster eller assistent. Samspel fungerar bra. Vi tycker att det varit så bra för henne tillsammans med hennes syster så nu har vi skaffat en egen platta. Han lekspelade mest på egen hand, vuna inte ork för att jobba med utbildande spel. Kunnat kommunicera mera och göra sig förstådd. Mycket bus med brorsan. Kunnat spela och visa saker för andra. Inget svar. Han ber oss köpa appar. 9
7. Saknar du något när det gäller surfplattan, t e någon speciell app? Beskriv den i så fall här. Barn 5 Barn 6 Egentligen inte, han kommer att sakna sin ipad. Applikationerna borde ha blivit uppdaterade under tiden för mot slutet så började vissa stänga av sig själva. Det finns applikationer där man kan göra riktiga glassar och milkshake alltså inte tecknat. Inget svar. Mera minneskapacitet (p g a att mycket bilder och filmer tas med kameran).mera musik. Inget svar. Har även en egen ipad hemma där han nu laddad ner Kalle Kunskap. 8. Anser du att ditt barns lek och utveckling stimuleras av att han/hon får använda en surfplatta? Ja Nej Vet ej ja nej Vet ej Barn 5 Barn 6 10