HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under hösten. Behovsanalyser Överenskommelser och avtal, inklusive resursfördelning Beslut om överenskommelser och resursfördelning. HSN i september. Beslut om avtal fortlöpande i HSN. I strategiska planen anges Region Östergötlands strategiska mål och framgångsfaktorer, och HSN beslutar om behovs- analyser som ska göras. Strategisk plan med treårsbudget och HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Delårsrapporter till RS/HSN. Kunskapssammanträden RS/HSN. Tematiska uppföljningar under året till HSN och beredningen
Depression och ångest hos unga vuxna Behovsanalys och brukardialog PV-forum, 2016-11-22, Linda Wärnelius
Disposition Om behovsgruppen Resultat av behovsanalysen Diskussion i smågrupper Återkoppling i storgrupp 3
Definition och avgränsning Unga personer i ålder 16-29 år Lindriga till svåra besvär av depression eller ångest Samsjuklighet med annan psykisk sjukdom har inte uteslutits eftersom det är vanligt med depression eller ångest vid annan sjukdom - fokus har varit att intervjua personer med mest besvär av depression eller ångest. Psykisk ohälsa används i rapporten. Det är en samlande beteckning för mindre allvarliga och allvarliga psykiska problem, där depression och ångest ingår. 4
Syfte Att ge en god nulägesbild av situationen för unga vuxna med depression och ångest. Att kartlägga sjukdomsgruppens behov. Behov definieras som gapet mellan nuläget och det önskvärda läget. Att ta fram utvecklingsområden som används till uppdrag och åtaganden för vårdgivare. 5
Underlag till behovsanalysen För att definiera behovet görs en sammanvägning av: - aktuell forskning och pågående nationellt arbete - professionens bedömning - patienters erfarenheter och upplevelser 6
Om unga med psykisk ohälsa Den nationella folkhälsoenkäten 2015 Nedsatt psykiskt välbefinnande hos personer 16-29 år: 30 procent hos kvinnor och 18 procent hos män Den psykiatriska vårdkonsumtionen Den har ökat betydligt mer än den självrapporterade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar hittills under 2000-talet Dolt vårdbehov befolkningsenkäten Östgötens psykiska hälsa 2015 En stor andel, kring hälften, av unga män och kvinnor har behov av vård för psykisk ohälsa men har inte sökt för det. Det finns alltså ett dolt vårdbehov som inte syns i statistik över registrerade diagnoser. Kön En viktig markör för hur unga uttrycker, förstår och förhåller sig till sin psykiska ohälsa. Antal självmord bland unga Minskar inte så som det har gjort i andra åldersgrupper. Fler unga kvinnor än män rapporterar psykisk ohälsa och gör självmordsförsök Betydligt fler unga män begår självmord (2015, 15-25 år: 68 män & 38 kvinnor) 7
Pågående nationellt arbete När människors förmågor och krav inte stämmer överens i första hand anpassa situationen och inte sjukdomsförklara mer än nödvändigt Vikten av tidig upptäckt av tillstånd som kan bli svåra samt erbjuda rätt åtgärd för eventuella bakomliggande problem I många delar av landet är vård och behandling för lindrig till svår psykiska ohälsa underdimensionerad i förhållande till behov Första linjen för tidig upptäckt behöver definieras: skola /elevvård tillsammans med första linjens vård 8
Slutsatser och rekommendation Tydliga strukturer för tidig upptäckt behöver utvecklas, både inom skolan och sjukvården Matcha behandling i större utsträckning: olika psykologiska behandlingar och läkemedelsbehandling Det är ett gap mellan tillgång och efterfrågan på psykologisk behandling. Det rekommenderas som första behandlingsalternativ vid de flesta lindriga och medelsvåra besvär och många patienter önskar det som behandling. En rekommendation är att göra en fördjupad analys av efterfrågan och tillgång och utifrån det göra en strategisk långsiktig plan för förebyggande arbete och vård som inkluderar alla vårdnivåer 9
Utvecklingsområden Vårdprocessprogram och vårdprogram Medelsvår till svår psykisk ohälsa behöver få en tydlig tillhörighet Ökad tillgång till psykologisk behandling för psykisk ohälsa Kunskap i skolan om psykisk ohälsa och brygga mellan elevhälsan och sjukvården Tydliggöra information på vårdguiden Flera kontaktvägar Uppföljning efter telefonkontakt eller första besök Bedömning med grundlig anamnes; tidig upptäckt och rätt hjälp från början Närståendes betydelsefulla roll ska tas på allvar Säkerställa att alla får en vårdplan och ta fram riktlinjer för vad den ska innehålla Uppföljning av läkemedelsbehandling Individanpassa olika metoder för psykologisk behandling och läkemedelsbehandling Tydliggöra riktlinjer för samverkan mellan sjukvårdens verksamheter Uppföljning och utvärdering efter avslutad behandling Likvärdigt utbud av psykologisk behandling för patienter på alla vårdcentraler i länet 10 Likvärdig vård inom Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningen i länet
Diskussionsfrågor Vad bör prioriteras utifrån utvecklingsområdena? Vad är rimligt att primärvården får som särskilda utvecklingsområden - Uppdrag 2018? 11