Hr Länsstyrelsen i Västmanlands Län ARBOGA KEMCENTER Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft Stockholm 2006-01-31 SWECO VIAK AB Östra Regionen Per Claesson Jan Nilsen Kristina Sjödin Uppdragsnummer 1154816 000 ra02s 2005-02-10 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Sammanfattning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Arboga kemcenter. Kemtvätten var belägen på Nygatan 44 i centrala Arboga. Den låg i bottenvåningen på ett äldre tvåvåningshus. Det finns ingen källarvåning under kemtvättslokalen, men ventiler längst ner på fasaden indikerar att det finns en ventilerad grund under huset. Porluftsspetsar har etablerats under bottenplattan i den f d kemtvättlokalen för att kunna detektera eventuella klorerade kolväten i porluften under bottenplattan. Mätningar av föroreningsinnehåll skedde med fältinstrument (portabel gaskromatograf) och verifierades med analys på laboratorium (med absorbentrör). Mätningar har också skett i inomhusluft med hjälp av passiv provtagare. Halterna som uppmättes under plattan var låga. I en punkt uppmättes något högre halter av trikloreten, som är en nedbrytningsprodukt av det ämne som använts som tvättvätska i kemtvätten. Inga spår av klorerade kolväten fanns i inomhusluften. Föroreningsförekomsten i marken verkar vara begränsad eftersom halterna i porluften var så låga. Om höga halter skulle finnas i marken, skulle tydligare spår av detta ses i porluftsmätningarna. En jämförelse med s k lågriskvärden, nivåer där ingen negativ effekt ska kunna förekomma, visar att halterna under plattan i en punkt ligger strax över dessa värden för trikloreten. Med tanke på den utspädning som sker i inomhusluften bedöms riskerna för människor som vistas i lokalerna vara försumbara. Risker förknippade med spridning via grundvatten bedöms också vara små. Sammantaget bedöms riskerna för människors hälsa och miljön med Arboga kemcenter som små. SWECO VIAK föreslår att Arboga kemcenter klassas i riskklass 3, liten risk, enligt MIFO-metodiken. SWECO VIAK bedömer att ingen efterbehandling eller ytterligare undersökningar är nödvändiga. ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 1 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrundsmaterial 3 2.1 Områdesbeskrivning 3 2.2 Geologi och hydrogeologi 3 3 Historik 4 4 Uppdragets genomförande 4 4.1 Uppdragsorganisation 4 4.2 Porluftsprovtagning 5 5 Föroreningssituation 6 5.1 Lufttryck 7 6 Samlad riskbedömning 8 6.1 Karakteristika för klorerade kolväten 8 6.2 Bedömningsgrunder 10 6.3 Utspädning 11 6.4 Känslighet och skyddsvärde 11 6.5 Riskbedömning 11 6.6 Riskklassning 12 7 Förslag på efterbehandling 12 8 Kvalitetssäkring 13 9 Referenser 14 Bilageförteckning: 1. Geokarta 2. Skiss med provtagningspunkter för porluft 3. Fältanteckningar 4. MIFO-blanketter 5. Analysresultat ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 2 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 1 Inledning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Arboga kemcenter. Undersökningen har utförts parallellt med undersökningar av fem andra f d kemtvättar i Västmanland (SWECO VIAK, 2006 a-d). Objektet har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter inventering enligt MIFO fas 1. 2 Bakgrundsmaterial SWECO VIAK har till sitt förfogande haft blanketterna från inventeringen i MIFO fas 1, geologiska och hydrogeologiska kartblad samt muntlig information från Länsstyrelsen. 2.1 Områdesbeskrivning Kemtvätten var belägen på Nygatan 44 i centrala Arboga. Den låg i bottenvåningen på ett äldre tvåvåningshus. Det finns ingen källarvåning under kemtvättslokalen, men ventiler längst ner på fasaden indikerar att det finns en ventilerad grund under huset. Idag är Fonus och Vänsterpartiet hyresgäster i de lokaler kemtvätten hade. Fastigheten ägs av Byggnadsfirman Lund AB. På andra våningen finns kurslokaler och bostäder. 2.2 Geologi och hydrogeologi Enligt den geologiska kartan ligger den undersökta kemtvätten i ett mindre moränområde omgivet av lera. Leran är sannolikt relativt tät, vilket innebär att eventuell grundvattenströmning från moränområdet sannolikt sker i djupare liggande moränlager under leran. Ledningsgravar och gator inne i centrala Arboga är troligen lokala spridningsvägar för infiltrerande vatten. Den storskaliga flödesriktningen är sannolikt söderut, mot Arbogaån. Avståndet till Arbogaån är cirka 180 m. En geologisk karta över Arboga finns i bilaga 1. ra02s 2005-02-10 Såvitt känt finns två energibrunnar ca 100 meter från objektet, en västerut och en österut, samt en brunn med okänt användningsområde ca 150 m sydväst om objektet. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 3 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Spridningsrisken genom jorden bedöms som måttlig till stor. Utifrån jordarterna enligt den geologiska kartan och bedömningsgrunder i MIFO-rapporten (NV rapport 4918) bedöms den hydrauliska konduktiviteten i jorden vara i storleksordningen 10-7 m/s. Med tanke på topografin i området är lutningen på grundvattenytan i storleksordningen 1,5 % och spridningshastigheten i jorden skulle därmed vara ca 15 cm/år. I och med att objektet ligger i tätortsmiljö finns ledningsgravar i marken som kan underlätta spridning. Infiltrationen av vatten bedöms vara relativt liten eftersom objektet ligger i den centrala staden där huvuddelen av marken är hårdgjord eller bebyggd. Sammantaget bedöms spridningsriskerna i mark och till ytvatten som måttliga till stora. 3 Historik Uppgifter kommer från Länsstyrelsen och MIFO-blanketter. Tvätteriverksamhet startade 1968 under namnet Rapid Tvättbar. Från 1971 till ca 1978, då den läggs ner, bedrivs verksamhet under namnet Arboga kemcenter. Perkloretylen har använts som tvättvätska vid kemtvättning. Tvättmaskiner för kemtvätt misstänks ha stått i Fonus lokaler, där det idag är en skrubb med elskåp (se skiss i bilaga 2). Möjligen kan tvättning även ha skett inne i Vänsterpartiets nuvarande lokal. De som vistas i Fonus lokaler har vid tillfällen känt något som de beskriver som en konstig lösningsmedelslukt. 4 Uppdragets genomförande 4.1 Uppdragsorganisation ra02s 2005-02-10 Uppdragsledare har varit Jan Nilsen. Ansvarig miljötekniker i fält och handläggare var Per Claesson. Kristina Sjödin har genomfört och ansvarat för mätningar med fält-gc och utvärdering av dessa mätdata. Kvalitetsgranskare har Anneli Liljemark varit. PB:s håltagning AB i Västerås anlitades för håltagning i betong i samband med etablering av porluftsspetsar. Laboratorieanalyser på porluft har utförts av ALcontrol, som är ackrediterade för de aktuella analyserna. Laboratorieanalys av passiv provtagare för inomhusluft har utförts av Analytica AB som är ackrediterat för de aktuella analyserna. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 4 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Länsstyrelsens handläggare har varit Camilla Lindholm och projektledare har varit Helena Segervall. Vid provtagningen deltog Anna Ahlberg från Västmanlands läns museum för att studera grundläggning och uppbyggnad av det gamla huset som har högt kulturellt skyddsvärde. 4.2 Porluftsprovtagning Den 26 maj 2005 genomfördes etablering av porluftsspetsar i fem punkter genom betonggolvet i kemtvättslokalen, två i Vänsterpartiets lokaler och tre i Fonus lokaler. Mätningar genomfördes senare samma dag. Etableringen av porluftsspetsar gick till enligt följande. Ett hål med diameter 120 mm borrades genom betonggolvet. I samtliga punkter fanns ett hålrum under betonggolvet där ett luftdrag kunde kännas. Detta tyder på att det finns en ventilerad grund under byggnaden. Under detta hålrum fanns packat grus och sten. En porluftsspets med påkopplad slang placerades i hålrummet, nere i gruset. I och med att det underliggande materialet var hårt packad var det svårt att trycka ner spetsarna. Stenar och filtersand lades runt porluftsspetsen så att hela spetsen täcktes med sand upp till lite ovanför underkant av betongen. Ett lager cement med några centimeters tjocklek lades i hålet för att undvika att luft skulle kunna tränga ner och påverka mätresultaten. Slutligen sattes ett lock av hårdplast i hålet så att hålen inte ska utgöra något hinder för användandet av lokalerna. I två av punkterna (1 och 3) påträffades en grundläggning av trä under hålrummet. I de punkterna borrades vidare ner genom träet och ytterligare porluftsspetsar sattes under träet. I provpunkt ett och tre finns således två porluftsspetsar per punkt, på två olika nivåer. Spetsarna etablerades för att täcka in den misstänkta källan och för att få en så god täckning som möjligt av övriga delar av lokalen. Hänsyn togs också för att orsaka så liten inverkan som möjligt på lokalens användning idag. Lokaliseringen av provpunkterna redovisas på skissen i bilaga 2. Fältanteckningar från provtagningen redovisas i bilaga 3. ra02s 2005-02-10 Mätning gjordes först med vanlig PID (fotojonisationsdetektor) för att avgöra om det verkar finnas några högre halter i någon punkt. Detta gjordes också för att avgöra var kolrörsprovet skulle tas. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 5 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr I en provpunkt togs prov i ett absorbentrör med aktivt kol för laboratorieanalys för verifiering av de halter som mäts upp med fält- GC. 20 liter luft pumpades under en ca 1,5 timme igenom ett kolrör med hjälp av en luftpump. Kolröret lämnades sedan till ALcontrol för analys med avseende på 9 stycken olika klorerade kolväten. Vid den efterföljande provtagningen med fält-gc sugs luft in i fält- GC:n (modell Photovac Voyager). Luften passerar en kolonn där eventuellt föroreningsinnehåll delas upp. Det tar olika lång tid för varje ämne att passera kolonnen varje ämne har en specifik s k retentionstid. Vid slutet av kolonnen finns en känslig PID-detektor som kontinuerligt kvantifierar de ämnen som kommer ut ur kolonnen. På så sätt erhålls en graf där olika ämnen representeras av toppar i grafen. I ett dataprogram beräknas sedan halterna för de olika ämnena utifrån denna graf. Detektionsgränsen ligger på cirka 1 ppb (parts per billion). Då misstanke fanns att det kunde finnas direktkontakt mellan den ventilerade grunden och inomhusluften och med tanke på de lösningsmedelslukter som personal säger sig ha upplevt utfördes en passiv provtagning av inomhusluften under fyra dygn mellan den 4 och 8 augusti. Provtagaren hängdes upp i ansiktshöjd ovanför disken i Fonus lokal. Analys med avseende på klorerade kolväten utfördes sedan av Analytica AB. 5 Föroreningssituation Resultaten från mätningar med fält-gc och analys av kolrör presenteras i tabell 1 nedan. Resultaten från mätningar med passiv provtagare i inomhusluften visar halter under detektionsgränsen (<0,002 mg/m 3 ) för samtliga analyserade parametrar. I tabell 1 nedan presenteras värdena från inomhusmätningen angivna som ppb. ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 6 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Tabell 1. Resultat från porluftsmätningar med fält-gc, analys på kolrör från porluftsspetsar etablerade genom bottenplattan på f d Arboga kemcenter samt mätning med passiv provtagare inomhus i Fonus lokal. I punkt 1 och 3 har prover tagits i två olika nivåer. A representerar den övre nivån, under betonggolvet. B representerar den nedre nivå, under grundläggningen med trä längre ner. Provpunkt Metod trans 1,2 DCE (ppb) cis 1,2 DCE (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) 1A fält-gc <1 <1 <1 7 1A kolrör <12 <9 <7 1B fält-gc <1 <1 <1 1 2 fält-gc <1 <1 <1 1 3A fält-gc <1 <1 <1 10 3B fält-gc <1 <1 <1 <1 4 fält-gc <1 <1 37 <1 5 fält-gc <1 <1 <1 <1 Inomhus passiv <0,5 <0,5 <0,4 <0,3 I Naturvårdsverkets MIFO-rapport (NV 4918) finns inget underlag för tillståndsklassning eller för bedömning av avvikelse från jämförvärde för porluft. En diskussion om bedömningsgrunder förs i avsnitt 6.2 nedan. 5.1 Lufttryck Lufttrycket kan påverka resultaten vid porluftsmätningar. Om lufttrycket går från lågtryck till högtryck under mätningarna kan halterna som uppmätts vara något underskattade, eftersom det finns ett nettoflöde av ren luft ner i marken. Om det motsatta gäller, d v s att trycket går från högtryck till lågtryck, kan halterna överskattas något eftersom det generellt sett blir ett nettoflöde av luft upp genom marken. Lufttrycksdata har hämtats in från SMHI:s mätstationer i Sala och Eskilstuna. Dessa visar att det vid mätningarna i Arboga gick från högtryck till lågtryck. På ca 1 dygn minskade lufttrycket från ca 1018 bar till ca 1006 bar. Detta kan ha medfört att mätvärdena är något överskattade. ra02s 2005-02-10 Den passiva provtagaren för inomhusluften satt ute under så lång tid att lufttrycksvariationer sannolikt inte påverkar den. Lufttrycket varierade under mätperioden, men var ungefär detsamma vid mätningens start som vid dess slut. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 7 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 6 Samlad riskbedömning 6.1 Karakteristika för klorerade kolväten Informationen i detta avsnitt är huvudsakligen hämtad från Agency for toxic substances and disease registry (www.atsdr.cdc.gov) samt från databasen Kemiska ämnen (kemi.prevent.se). Gemensamma egenskaper för de klorerade kolväten som brukar hittas vid kemtvättar är att de är lågmolekylära klorerade kolväten. De är lättflyktiga, vilket innebär att de förekommer i porluften på områden som är förorenade. De är lösliga i vatten i viss utsträckning, tetrakloreten och trikloreten i mindre utsträckning än de övriga. De aktuella substanserna bioackumuleras inte. De kan dock brytas ned och omvandlas till andra ämnen. Tetrakloreten bryts vanligen ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid (kloreten) och vidare till eten och koldioxid och vatten. Detta sker främst under aeroba (med syre) förhållanden. Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur förutom vinylklorid som är en gas. Vätskorna är tyngre än vatten och svårlösliga i vatten. Om de tränger ned i marken kan de fortsätta ner genom marken och ner genom grundvattnet tills de träffar på ett tätt lager där de stannar. Således kan fri fas eller mycket höga halter kloretener finnas i fickor på bergytan eller lerytor nere i marken. Kloretenerna kan också sprida sig mot grundvattenströmningsriktningen om de täta ytor de träffar på lutar åt motsatt håll. Dessa egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda kloretenföroreningar. De klorerade kolvätenas flyktighet gör dock att undersökningar av halter i porluft ger en mycket god indikation på om förekomsten av klorerade kolväten i marken. Tetrakloreten (perkloretylen) används som tvättvätska vid kemtvättar samt för avfettning i metallindustrin. Det används också som råvara för framställning av andra produkter. ra02s 2005-02-10 Exponering för tetrakloreten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Inandning av höga koncentrationer av tetrakloreten kan ge yrsel, huvudvärk, trötthet, balans- och talsvårigheter, medvetslöshet och död. Tetrakloreten har orsakat cancer vid djurförsök. Tetrakloreten är Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 8 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr giftigt för vattenorganismer och kan orsaka långtidseffekter I vattenmiljön. Trikloreten, tri, har sin huvudsakliga användning som lösningsmedel i metallindustri, där fett tvättas bort med tri innan metallen genomgår annan ytbehandling. Den används också vid framställning av andra kemikalier och har ibland använts som tvättvätska vid kemtvättar. Exponering för människor sker huvudsakligen genom inandning av ångor eller genom intag av förorenat dricksvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Tri har flera kända hälsoskadliga effekter. Vi långvarig exponering kan skador på lever och njurar uppstå. Tri har orsakat cancer vid djurförsök. Exponering för ångor av tri kan ge huvudvärk och påverka nervsystemet. Vid hudkontakt kan irritation uppstå. Tri är också skadligt för vattenorganismer. Cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten förekommer i naturen huvudsakligen som ett resultat av nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex trikloreten och tetrakloreten. Människor exponeras för dikloreten främst genom inandning av ångor på ett förorenat område, eller vid intag av förorenat dricksvatten. Dikloreten har visat sig vara farligt vid inandning. Det kan då ge yrsel och trötthet. Det kan också orsaka effekter på lever och blod. Dikloreten är inte klassat som cancerframkallande. Dikloreten är skadligt för vattenorganismer. Vinylklorid används för att tillverka PVC-plast (polyvinylklorid). Vinylklorid kan också bildas vid nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex dikloretener, trikloreten och tetrakloreten. ra02s 2005-02-10 Exponering för vinylklorid sker via inandning av förorenad luft eller via intag av förorenat grundvatten. Inandning av höga halter vinylklorid kan ge yrsel och trötthet, medvetslöshet och död. Lång exponering för höga nivåer av vinylklorid kan ge skador på lever och nervsystemet. Vinylklorid är dokumenterat cancerframkallande hos människor. Vanligast är levercancer, men även hjärntumörer, lungcancer och leukemi har upptäckts. Vinylklorid bedöms som den farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är cancerframkallande och mycket flyktigt. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 9 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 6.2 Bedömningsgrunder I tabell 2 nedan redovisas jämförvärden för klorerade kolväten i luft. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2000:3. Dessa är utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen och är tänkt att skydda mot kemiska arbetsmiljörisker. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är dock framtagna av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar de aktuella kemikalierna. De är därför egentligen inte tillämpbara för riskbedömning men anges ändå här som en jämförelse. De svenska referensvärdena är hämtade från IMM:s rapport 1/98, Risk assessment of carcinogenic air pollutants och är baserat på LOEL-värden (Lowest Observed Effect Level) från djurförsök, med osäkerhetsfaktorer på 1000-5000 gånger. De är så kallade lågriskvärden som anger en nivå där ingen risk för effekter ska kunna föreligga. Det finns olika typer av värden framtagna i andra länder, men det är de svenska som används vid beräkning av Naturvårdsverkets riktvärden (enligt den nya vägledning för riskbedömningar som nu är ute på remiss). Värden i andra länder är i vissa fall betydligt lägre, beroende på en annan syn på risker med låga halter (i Sverige antas att det finns en tröskel under vilken effekter inte finns, i t ex USA antas att effekter finns oavsett halt), och acceptabel cancerrisk (ett fall på 100 000 personer i Sverige, ett fall på 1 000 000 i USA). Vi har valt att använda de svenska referensvärdena eftersom de utgår från svenska normer. För dikloretenerna saknas värden i ovanstående publikationer. Tabell 2. Gränsvärden och riktvärden för klorerade kolväten i luft Vinylklorid (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) Nivågränsvärde, NGV 1 000 10 000 10 000 Korttidsvärde, KTV 5 000 25 000 25 000 Referensvärde Sverige 1 4,3 100 ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 10 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 6.3 Utspädning De värden som anges i tabell 2 ovan gäller för inandningsluft. De halter som uppmätts är för porluften under plattan. Halterna i inomhusluften blir betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas ut genom den luftomsättning som finns i huset. Erfarenhetsmässigt och utifrån Naturvårdsverkets spädningsmodeller så brukar utspädningen vara åtminstone 1000 gånger. Om det finns direktkontakt mellan den ventilerade grunden och inomhusluften kan utspädningen vara mindre i detta fall. 6.4 Känslighet och skyddsvärde Objektet ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd miljö finns såvitt känt i närområdet. Skyddsvärdet bedöms därför som måttligt enligt NV 4918. De som jobbar på Fonus vistas i lokalen så gott som dagligen. De som nyttjar Vänsterpartiets lokal vistas där mer sällan. Inga bostäder finns på bottenvåningen vid kemtvätten. Objektet ligger i centrala Arboga vilket innebär att människor passerar förbi området i relativt stor omfattning. Känsligheten bedöms dock som störst för de som arbetar på Fonus. Andra som passerar eller vistas tillfälligt vid f d kemtvätten eller bor på andra våningen i huset bedöms exponeras i betydligt mindre utsträckning. Känsligheten bedöms som stor enligt NV 4918. 6.5 Riskbedömning De uppmätta halterna i porluften ligger överlag lågt och endast i ett fall över vad som betecknas som lågrisknivå i inomhusluft. Mätningarna i inomhusluft visar inte några spår av klorerade kolväten i inomhusluften. Med tanke på den utspädning som sker i inomhusluften bedöms riskerna för människor som vistas i lokalerna vara försumbara. Föroreningsförekomsten i marken verkar vara begränsad eftersom halterna i porluften var så låga. ra02s 2005-02-10 Risker förknippade med spridning via grundvatten bedöms också vara små. Att det skulle finnas en pågående eller möjlig framtida spridning av klorerade kolväten i någon större omfattning från objektet bedöms som mycket osannolikt när halterna som mätts upp i porluften är så pass låga. Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 11 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr Sammantaget bedöms riskerna för människors hälsa och miljön med f d Arboga kemcenter som små. 6.6 Riskklassning Det föreslås att Arboga kemcenter klassas i riskklass 3, måttlig risk, enligt MIFO-metodiken. Detta baseras på att porluftsmätningar indikerar att föroreningsförekomsten är relativt liten. Porluftsmätningarna och mätningar inomhus visar också att halterna av klorerade kolväten i porluften under huset med största sannolikhet inte medför några skadliga halter i inomhusluften. Spridningsriskerna har bedömts som måttliga till stora. Den ringa förekomsten av föroreningar i mark som indikeras av porluftsmätningarna gör att risken att föroreningar ska spridas och kunna ge effekter i Arbogaån bedöms som mycket små. Det saknas också särskilt skyddsvärda miljöer eller känsliga objekt i det direkta närområdet. Detta tillsammans med att föroreningar trots allt påträffats, om än i låga halter, motiverar placering i riskklass 3, liten risk. MIFO-blanketter redovisas i bilaga 4. 7 Förslag på efterbehandling SWECO VIAK bedömer att ingen efterbehandling eller ytterligare undersökningar är nödvändiga med avseende på klorerade kolväten. Om personal i lokalerna även fortsättningsvis känner av och besväras av lösningsmedelslukt bör hyresgästerna eller fastighetsägaren överväga att utreda vad det är som ger upphov till dessa lukter. Ett första steg skulle kunna vara någon form av passiv provtagning av inomhusluft av den typ som genomförts i denna utredning, men med bredare analysomfattning. ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 12 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 8 Kvalitetssäkring Samtliga fältinstrument har kalibrerats varje morgon då mätning ska genomföras. Kalibrering har utföras enligt instruktionsboken för respektive instrument. Prov från kolrör för verifiering av halter uppmätta med fält-gc gav en avvikelse på i medeltal 37 % vid undersökningarna av de sex kemtvättar som genomförts parallellt med samma metodik och under samma tidsperiod runt om i Västmanland. I totalt tre kolrörsprover av sex detekterades halter över detektionsgränsen, i två av dem bara för tetrakloreten, i det tredje även för trikloreten och cis-1,2-dikloreten. Den maximala avvikelsen från halten uppmätt med fält-gc var 56 %. SWECO VIAK bedömer därmed att tillförlitligheten hos halterna mätta med fält-gc var relativt god. Vinylklorid visade sig vara svår att detektera med den kolonn som användes vid provtagningarna. För att kontrollera vinylkloridförekomst genomfördes vid några provpunkter i de parallella undersökningarna vid andra kemtvättar kontroll med en annan kolonn, anpassad för vinylklorid, bl a i punkt 7 vid Surahammars kemiska tvätt där höga halter av andra klorerade kolväten uppmättes. Där användes också ett Drägerrör ett direktvisande adsorbentrör för vinylklorid. Inga halter över detektionsgränser (ca 5 ppb) påträffades. SWECO VIAK AB Östra Regionen Jan Nilsen Uppdragsledare Per Claesson Ansvarig handläggare ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 13 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Hr 9 Referenser ATSDR (Agency for toxic substances and disease registry) ToxFAQs och Public Health Statements, http://www.atsdr.cdc.gov, 2005-09-08 Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (IMM), 1998 Risk assessment of carcinogenic air pollutants, IMM-rapport 1/98, Katarina Victorin Kemiska ämnen, databas, http://kemi.prevent.se Naturvårdsverket, 1998 Metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918 SWECO VIAK, 2006-01-31 Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping, förstudie SWECO VIAK, 2006-01-31 Surahammars kemiska tvätt, förstudie SWECO VIAK, 2006-01-31 Centraltvätten Hedåsen, förstudie SWECO VIAK, 2006-01-31 Fagersta kemiska tvätt- och press, förstudie ra02s 2005-02-10 Länsstyrelsen i Västmanlands Län 2006-01-31 Arboga kemcenter 14 (14) Uppdrag 1154816 000; pecl e:\1175\1154816000 kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport arboga.doc
Bilaga 3 Arboga kemcenter Fältanteckningar, 050526 Etablering av porluftsspetsar genom betonggolv Punkt Djup (cm) Material Kommentar 1 0-8 Trä Grundläggning verkar vara 8-26 Spån stock direkt på marken. Det 26-56 Trä är på senare år uppreglat och 56- Ev sa/le nytt golv byggt, fyllt med sågspån. Verkar vara drag under det uppbyggda golvet. En 30 mm träborr använd genom stocken, går ej att se ner. Två spetsar etablerade och betong gjutet emellan och ovanför. Spetsar på ca 25 och 60 cm 2 0-3 Platta Luftdrag anas under betongen 3-8 Betong Spets på ca 20 cm djup 8-14 Grov betong 14- St/sa/gr 3 0-8 Trä Luftdrag känns under övre 8-10 luft/spån trälagret. Undre trälagret 10-17 Betong borrat med 30 mm träborr, går 17-20 Trä ej att se under. 20- Luft/löst Två spetsar etablerade och packat mtrl betong gjutet emellan och ovanför. Spetsar på ca 10 och 70 cm 4 0-10 Betong Svårt att borra genom stenen 10-15 Gr/st/sa i botten, troligen stor sten- 15- Stenblock bumling.luftdrag känns under betongen. Spets på ca 15 cm djup 5 0-1 Matta Hårt packad sten under 1-3 Stenplatta betongen, svårt att "gräva". 3-7 Betong Ett luftdrag känns under 7-8 Spån betongen - luftad grund? 8-20 Betong Spets på ca 30 cm djup 20- Sten (grov) Arboga, fältanteckningar 2005-09-21 E:\1175\1154816000 Kemtvättar, Västmanland\19ORIGINAL\Till pdf\fältanteckningar Arboga 1 (1)
Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1(2) Objekt Arboga kem-center ID nr F1984-0130 Kommun Arboga Upprättad Camilla Lindholm 2004-05-26 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2005-09-21 Inventeringens namn Kemtvättar 2004 Dossiernummer Preliminär riskklassning enligt BKL 2 Inventeringsfas enl. MIFO 2 Bransch Branschkod enligt SNI Kemtvätt Anteckningar för bransch Län (namn, kod) Västmanlands län 19 Kommun (namn, kod) Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Arboga Eskilstuna 10G NV 10G 7a Fastighetens koordinater (rikets nät) X: 6585985 Y: 1501828 Z: Fastighetsbeteckning (enl. CFD) Sturestaden 3:2 Byggnader och anläggningar, nuvarande och tidigare, översiktligt: En byggnad från 1800-tal Objektets adress Nygatan 44 Anläggningsägare Tidigare anläggningsägare Nuvarande fastighetsägare om annan än anäggn.ägare med adress Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet el dyl Fastighetens storlek (m²) 615 m² Namn: Vänsterpartiet samt Fonus Adress: Nygatan 44 Postnr: 732 30 Postort: ARBOGA Rapid tvättbar, Arboga kemcenter BYGGNADSFIRMAN LUND AB BOX 145 732 23 ARBOGA 1984 Finns tidigare utredningar Om ja, ange vilka Finns andra källor (kartor, foton etc) Om ja, ange vilka samt var de finns Fixpunkter (placering) Finns brunnar/undersökningsrör Om ja, ange läge, skick och typ Arboga Kemcenter - Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft, SWECO VIAK, 2005. Dnr 5776431-05 Telefonkataloger från 1968, 1970, 1971, 1973, 1975, 1977 Deklaration miljöfarligt avfall från 1976 Två borrade energibrunnar är belägna ca 100 meter från objektet. En väster om objektet och en öster. De har koordinaterna X: 6586020 Y: 1501930 samt X: 6585954 Y: 1501741 Dessutom finns en brunn ca 150 meter SV om objektet Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2(2) där användningen är okänd. Den har koordinater X: 6585900 Y: 1501700 Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 1(3) Objekt Arboga kem-center ID nr F1984-0130 Kommun Arboga Upprättad Camilla Lindholm 2004-05-26 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2005-09-21 Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm 2004-07-01 Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm, Per Claesson, Jan Nilsen 2005-05-03 Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd efter 1969 Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Ca 10? - osäkert slutdatum Driftstart (år) Ca 1968 Driftslut (år) Ca 1978? Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt och mängd, om möjligt årtal för produkterna) Beskrivning nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning tidigare processer (översiktligt) Avloppsvatten från processerna, nuvarande hantering Avloppsvatten från processerna, tidigare hantering I processerna hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst och typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda ca 10?- osäkert slutdatum Föreningsverksamhet(Vänsterpartiet) samt Fonus finns i byggnaden.eventuellt finns bostäder ovanpå. Kemtvätt med perkloretylen Endast hygiensikt avloppsvatten till kommunens nät? - Inga uppgiifter Perkloretylen, Sumal automatic vattentvättmedel. 1976: Perkloretylenrester (180 kg på 3 månader) Typ av genomförda åtgärder Efterbehandlingsåtgärder, planerade. Typ av plan. åtgärder Konflikter Skola beläget intill. Objektet är beläget inom ett område utmärkt som riksintresse för kulturmiljön. Området och omgivningen Markanvändning på objektet Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd från objekt till bostadsbebyggelse (m) Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Dominerande markförhållande inom området Tätort/Bebyggelse Tätort/Bebyggelse 0-50 Genomsläppliga jordarter (sandig morän) Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 2(3) Topografi, lutning (%) 1,5 % Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Å Arbogaån Avstånd från förorening till närrecipient (m) 180 meter Huvudavrinningsområde enligt SMHI Norrström, 61 Byggnader och anläggningar Byggnader, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Äldre hus Kan misstänkas under huset. Volym förorenade massor (m³) Utbredning av förorening, yta (m²) Koordinater på förorenade markområdet (rikets nät) X: Y: Z: Föroreningar Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Kan misstänkas under huset. Volym förorenat grundvatten (m³) Utbredning av förorening, yta (m²) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) X: Y: Z: Föroreningar Förorenade sediment Deponier Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Övrigt Ingen källare finns. Troligen finns en ventilerad grund under huset. Ventiler på nere på socklarna ut mot gatan antyder detta. Vid borrning genom betonggolvet fanns ett hålrum Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 3(3) under betongplattan där ett luftdrag kunde kännas. Kanske har den ventilerade grunden direktkontakt med inomhusluften. Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(2) Objekt Arboga kem-center ID nr F1984-0130 Kommun Arboga Upprättad Senast reviderad Mark Antal prov Jämförelse görs med 5 luft Högsta värdet Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Övriga klorerade kolväten Trikloreten Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är Klorerade kolväten möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd förorening Volym för. massor Liten X X Måttlig Stor Mycket stor Använda referenser IMM, rapport 1/98 Beskrivning provtagningar Provtagning av porluft under betongplatta Grundvatten Antal prov Jämförelse görs med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Använda referenser Beskrivning provtagningar Ytvatten Antal prov Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 2(2) Jämförelse görs med Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Använda referenser Beskrivning provtagningar Sediment Antal prov Jämförelse görs med Tillstånd Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ingen/liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverk. Avvikelse från jämförvärde. Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd Volym Liten Måttlig Stor Mycket stor Använda referenser Beskrivning provtagningar Byggnader och anläggningar Antal prov 1 luft Mängd förorening Volym för. massor Liten X X Måttlig Stor Mycket stor Använda referenser Beskrivning provtagningar Provtagning av inomhusluft med passiv provtagare - analys med avseende på klorerade kolväten. Alla halter under detektionsgräns (<0,5 ppb) Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 1(3) Objekt Arboga kem-center ID nr F1984-0130 Kommun Arboga Upprättad Senast reviderad Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar Osannolikt att några föroreningar finns i bygganden Spridningssätt Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad andel utlakning/år (%) Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i marken Markens genomsläpplighet (m/år) Byggnadens genomsläpplighet (m/år) Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad hastighet för gasinträngning i byggnader Klorerade kolväten Ingen Kan vara snabb om direktkontakt finns mellan den ventilerade grunden och inomhusluften. Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken idag, markera även på kartan Viss förekomst under byggnaden Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten Markens genomsläpplighet i mest genomsläppliga lagret (m/s) Lutning på grundvattenytan (%) Grundvattenströmning (m/år) ca Nedbrytbara föroreningar Nedbrytningshastighet (halveringstid) Föroreningar som binds i marken Halt organiskt kol i marken (%) Andra förutsättningar för bindning i marken (t ex lerinnehåll) Naturliga transportvägar (t ex torrsprickor i lera) Antropogena transportvägar (t ex ledningsgravar) Konstaterad historisk spridning (m/år) Övrigt Uppskattning av spridningshastighet i mark och grundvatten (m/år) Klorerade kolväten 10-7 (i sandig morän)? - bedömt utifrån jordartskartan, inga jordprov tagna 1,5%? - bedömt utifrån topografi 0,2? - osäkert p g a osäkerheter för genomsläpplighet och lutning Klorerade kolväten? - förutsättnignarna för nedbrytning oklara Trikloreten, tetrakloreten Kan vara relativt stor i ytliga jordlager - lång kulturpåverkan Ledningsgravar i gatorna i centrala Arboga Ingen konstaterad spridning Relativt stor, några decimeter/år i morän, kan vara betydligt större via ledningsgravar Spridningshastighet för ämnen som transporteras via damning från mark Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 2(3) Föroreningar som sprids med damm - Markytans torrhet Vegetationstäckning (% och typ) Exponering för vind Konstaterad historisk spridning (m/år) Övrigt Uppskattning av spridnings-hastighet med damm (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporteras som separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas Markens genomsläpplighet (m/s) Separata fasens viskositet Konstaterad historisk spridning (m/år) Övrigt Uppskattad spridningshastighet som separat fas i mark (m/år) Klorerade kolväten Finns troligen inte i fri fas - låga halter i porluften Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning Hotade ytvatten (namn) Föroreningars hastighet i mark/grundvatten (m/år) Avstånd från förorening till hotat ytvatten (m) Ytavrinning på marken, diken, avlopp Varierande grundvattennivåer, översvämningar, högvatten Övrigt Uppskattad spridningstid till ytvatten (år) Arbogaån 180 m nej Via mark hundratals år, via ledningsgravar i lerlager kan det gå betydligt snabbare Ytvatten Föroreningar som sprids i ytvatten Ytvattnets transporthastighet (km/år) /omsättningstid (år) Utspädning leder till oskadliga halter i ytvattnet Ojämn spridning i ytvatten Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet i ytvatten (km/år) Sediment Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning Föroreningar som sprids via vatten till sediment Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 3(3) Förutsättningar för sedimentation i olika delar av vattensystemet Båttrafik som rör upp sediment Muddring Kraftiga vågor Gasbildning Föroreningar i separat fas i sediment Övrigt Jämn utbredning (m/år) Ojämn utbredning, markera även på kartan Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 1(2) Objekt Arboga kem-center ID nr F1984-0130 Kommun Arboga Upprättad Camilla Lindholm 2004-07-07 Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI 2005-09-21 Verksamhet/Bransch Kemtvätt Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Mycket hög Klorerade lösningsmedel Föroreningsnivå (N) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggn/anläggn Mark Grundvatten Ytvatten Övriga klorerade lösningsmedel Trikloreten Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggn/anläggn Till byggnader I mark och grundvatten Till ytvatten X X X I ytvatten I sediment Känslighet/skyddsvärde (KoS) Byggn/anläggn Liten Måttlig Stor K Mycket stor Mark & grundvatten K(gv), S K(mark) Ytvatten & sediment S K Bedömningen av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Kort beskrivning av exponeringssituationerna Tätort/Bebyggelse Pågående markanvändning Gasinträngning i huset där människor arbetar. Riskklassning Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 2(2) Inventerarens intryck Riskklass Motivering Inga lukter eller direkta tecken på föroreningsförekomst. Gammalt hus med ventilerad grund - skulle kunna innebära problem inomhus om det finns föroreningar under huset, troligen lätt att de tar sig in i inomhusluften 3 (enligt fas 2) Porluftsmätningar visar låga halter under plattan och mätningar i inomhusluft visar inga spår av föroreningar. Alltså bedöms riskerna för de som arbetar i lokalerna som mycket små. Det saknas särskilt skyddsvärda miljöer eller känsliga objekt i närheten. Bostäder finns endast på andra våningen. Detta tillsammans med att föroreningar trots allt påträffats motiverar placering i riskklass 3, måttlig risk. Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra för. områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt Utskrivet 2006-02-22 F1984-0130