KÖPINGS KEMISKA TVÄTT OCH TVÄTTELEGANS I KÖPING

Transkript

1 Hr Länsstyrelsen i Västmanlands Län KÖPINGS KEMISKA TVÄTT OCH TVÄTTELEGANS I KÖPING Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft Stockholm SWECO VIAK AB Östra Regionen Per Claesson Jan Nilsen Kristina Sjödin Uppdragsnummer ra02s SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

2 Hr Sammanfattning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Köpings kemiska tvätt och f d Tvättelegans i Köping. Objekten har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter inventering enligt MIFO fas 1. Båda kemtvättarna låg i bottenvåningen på ett flerbostadshus. Lokalen där Köpings kemiska tvätt låg hyser nu en cykelverkstad. Tvättelegans lokal används idag som möbellager. Cirka 800 m respektive 400 m nordväst om kemtvättarna finns vattentäkten för Köpings tätort. Köpingsån rinner ca 100 m respektive 300 m nordost om kemtvättarna. Grundvattenflödet från kemtvättarna kan antingen gå mot åsen eller mot ån. Den övergripande strömningsriktningen i åsen är från nordväst mot sydost, d v s bort från vattentäkten. Porluftsspetsar har etablerats under bottenplattan i de f d kemtvättslokalerna för att kunna detektera eventuella klorerade kolväten i porluften under bottenplattan. Mätningar av föroreningsinnehåll i porluften har genomförts. Vid Köpings kemiska tvätt har jordprover tagits och tre grundvattenrör installerats och mätning av halterna klorerade kolväten i inomhusluften har genomförts. Vattenprover togs i tre befintliga grundvattenrör i åsen samt i ett av grundvattenrören som etablerades vid Köpings kemiska tvätt. I två av grundvattenrören, de som var längst bort från kemtvättarna och vattentäkten, påträffades spår av klorerade kolväten. SWECO VIAKs bedömning är att dessa härstammar från någon annan källa. Inga spår av klorerade kolväten uppmättes i porluften under plattan vid f d Tvättelegans i Köping. Riskerna för människors hälsa och miljön vid Tvättelegans bedöms som små och objektet föreslås klassas i riskklass 3, måttlig risk, enligt MIFO-metodiken. Vid Köpings kemiska tvätt detekterades halter över s k lågriskvärden för inomhusluft i porluften. Spår av tri- och tetrakloreten detekterades också i inomhusluften, men under lågriskvärdena. Inga klorerade kolväten påträffades i jordproverna. Det föreslås att uppföljande provtagning av inomhusluften i cykelverkstaden genomförs för att försäkra sig om att det inte förekommer skadliga halter. ra02s Det föreslås att Köpings kemiska tvätt klassa i riskklass 2, stor risk, främst beroende på att de som arbetar i cykelverkstaden riskerar att exponeras för klorerade kolväten i gasform. Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 1 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

3 Hr Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrundsmaterial Områdesbeskrivning Geologi och hydrogeologi 3 3 Historik 5 4 Uppdragets genomförande Uppdragsorganisation Luftprovtagning Markprovtagning Grundvattenprovtagning 8 5 Föroreningssituation Luft Jord Grundvatten 12 6 Samlad riskbedömning Karakteristika för klorerade kolväten Bedömningsgrunder Utspädning till inomhusluft Känslighet och skyddsvärde Riskbedömning Riskklassning 20 7 Förslag på efterbehandling Kostnadsbedömning 20 8 Kvalitetssäkring 21 9 Referenser 22 ra02s Bilageförteckning: 1. Geokarta med läge för grundvattenrör 2. Skiss med provtagningspunkter, Tvättelegans i Köping 3. Skiss med provtagningspunkter, Köpings kemiska tvätt 4. Fältanteckningar 5. MIFO-blanketter, Tvättelegans i Köping 6. MIFO-blanketter, Köpings kemiska tvätt 7. Analysresultat Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 2 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

4 Hr 1 Inledning SWECO VIAK har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands Län undersökt förekomst av klorerade kolväten vid f d Köpings kemiska tvätt och f d Tvättelegans i Köping. Undersökningen har utförts parallellt med undersökningar av fyra andra f d kemtvättar i Västmanland (SWECO VIAK, 2006 a-d). Objekten har av Länsstyrelsen tidigare klassats i riskklass 2 efter inventering enligt MIFO fas 1. 2 Bakgrundsmaterial SWECO VIAK har till sitt förfogande haft blanketterna från inventeringen i MIFO fas 1, geologiska och hydrogeologiska kartblad samt muntlig information från Länsstyrelsen. 2.1 Områdesbeskrivning Köpings kemiska tvätt låg på Scheelegatan 8, centralt i Köping. Tvätten låg i sydvästra delen av ett flerbostadshus, i bottenvåningen en halv trappa ner från omgivande mark. Idag finns en cykelhandlare och -reparatör i lokalerna, Köpings Cykel och Sport. Fastigheten ägs av Brf Belehus nr 7. Fastigheten ses på foto på framsidan av denna rapport. Tvättelegans i Köping låg på Kolsvagatan 6, relativt centralt i Köping. Tvätten låg i sydvästra delen av ett flerbostadshus, i bottenvåningen en halv trappa ner från omgivande mark. Idag använder Normans möbler lokalen som lager. På grund av tidigare vattenläckage finns idag lastpallar över hela golvet. Fastigheten ägs av Centic AB. 2.2 Geologi och hydrogeologi ra02s Informationen i detta avsnitt har hämtats från den geologiska kartan, den hydrogeologiska kartan (SGU, 1982) och från beskrivning till jordartskartan (SGU, 1975). Tvättelegans i Köping ligger mitt i och Köpings kemiska tvätt precis norr om ett område med mycket stor grundvattentillgång i anslutning till Köpingsåsen. Köpingsån rinner nordost om tvättarna, ca 100 m från Köpings kemiska tvätt och ca 300 m från Tvättelegans i Köping. Den lokala topografin indikerar ett grundvattenflöde åt nordost, mot Köpingsån. Närheten till Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 3 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

5 Hr Köpingsåsen kan dock innebära att grundvattnet strömmar åt söder/sydväst, mot åsen. Köpingsåsen löper från nordväst mot sydost genom Köping. Åsen är ett betydande stråk av isälvsavlagringar som sträcker sig från trakterna kring Ludvika i Dalarna ner till sjön Yngaren i Södermanland. Dess mäktighet har i området uppmätts till 29 m (vid vattentäkten). Dricksvattenuttaget för Köping görs nordväst om de båda kemtvättarna ca 800 m från Köpings kemiska tvätt och ca 400 m från Tvättelegans i Köping. Kemtvättarna ligger utanför skyddsområdet för vattentäkten. För att få tillräcklig kapacitet i vattentäkten finns en infiltrationsanläggning cirka 2 km nordost om vattentäkten, där ytvatten infiltreras i åsen. Flödesriktningen i åsen är åt sydväst från infiltrationsanläggningen mot vattentäkten. I och med det vattenuttag som sker i täkten skapas sannolikt ett flöde åt nordost, mot uttagsbrunnarna, sydväst om vattentäkten. En geologisk karta över området finns i bilaga 1. Spridningsrisken i grundvattnet i åsen bedöms som mycket stor. Utifrån jordarterna enligt den geologiska kartan och bedömningsgrunder i MIFO-rapporten (NV rapport 4918) bedöms den hydrauliska konduktiviteten i jorden vara i storleksordningen 0,01 m/s. Spridningshastigheten i jorden kan därmed uppgå till flera km/år. Det stora grundvattenflödet skulle kunna leda till spädning av eventuella föroreningar till låga nivåer. Den dominerande jordarten vid de två kemtvättarna är enligt jordartskartan lera. Vid Tvättelegans indikerar sättningar runt huset att marken utgörs av lera. Vid Köpings kemiska tvätt visade borrningar ett lerlager med 2-4 meters mäktighet. Sannolikt ligger leran ovanpå åsmaterialet. Lerlagret kan därmed utgöra ett skydd mot spridning av föroreningar från kemtvättarna till grundvattnet i åsen. Sammantaget bedöms spridningsriskerna som stora till mycket stora. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 4 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

6 Hr 3 Historik Uppgifter kommer från Länsstyrelsen och MIFO-blanketter. Verksamheten vid Köpings kemiska tvätt bedrevs från 40-talet fram till mitten av 70-talet. Som tvättvätska har trikloretylen använts enligt uppgifter som framkom vid MIFO fas 1-inventeringen. Resultaten från de mätningar som nu utförts indikerar dock att det är tetrakloreten (perkloreten) som använts som tvättvätska. Tvättmaskinen för kemtvätt stod antagligen i östra hörnet på lokalen, längst in till höger från ingången sett. Där finns en golvbrunn som verkar leda åt sydost, ut genom väggen mot gården. Verksamheten vid Tvättelegans i Köping bedrevs från 40-talet fram till i mitten av 60-talet. Troligen har perkloretylen använts som tvättvätska. Det är okänt var maskin(er) för kemtvätt har stått i lokalen. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 5 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

7 Hr 4 Uppdragets genomförande 4.1 Uppdragsorganisation Uppdragsledare har varit Jan Nilsen. Ansvarig miljötekniker i fält och handläggare var Per Claesson. Kristina Sjödin har genomfört och ansvarat för mätningar med fält-gc och utvärdering av dessa mätdata. Kvalitetsgranskare har Anneli Liljemark varit. Rolf Wendelmark, SWECO VBB i Västerås har utfört borrning med borrbandvagn för uttag av jordprover och etablering av grundvattenrör. PB:s håltagning AB i Västerås anlitades för håltagning i betong i samband med etablering av porluftsspetsar. Laboratorieanalyser har utförts av ALcontrol, som är ackrediterade för de aktuella analyserna. Länsstyrelsens handläggare har varit Camilla Lindholm och projektledare har varit Helena Segervall. 4.2 Luftprovtagning Inledande porluftsprovtagning Den 25 maj 2005 genomfördes etablering av fyra-fem porluftsspetsar genom betonggolvet i källarvåningen på respektive objekt. Mätningar genomfördes dagen efter. Etableringen av porluftsspetsar gick till enligt följande. Ett hål med diameter 120 mm borrades genom betonggolvet. Materialet under betonggolvet grävdes ur med spade och/eller för hand ner till cirka en decimeters djup under betonggolvet. En porluftsspets med påkopplad slang placerades i botten av den lilla urgrävda gropen. Filtersand lades runt porluftsspetsen så att hela spetsen täcktes med sand. Om det behövdes användes uppgrävt material från hålet för att fylla upp till lite ovanför underkant av betongen. Ett lager cement med några centimeters tjocklek lades i hålet för att undvika att luft skulle kunna tränga ner och påverka mätresultaten. Slutligen sattes ett lock av hårdplast i hålet så att hålen inte ska utgöra något hinder för användandet av lokalerna. ra02s Spetsarna etablerades för att täcka in den misstänkta källan och för att få en så god täckning som möjligt av övriga delar av lokalerna. Hänsyn togs också för att orsaka så liten inverkan som möjligt på lokalernas användning idag. För Tvättelegans i Köping fanns ingen Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 6 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

8 Hr särskild misstanke om var tvättmaskinerna stått, varför punkterna spreds jämnt över lokalen. Lokaliseringen av provpunkterna redovisas på skisserna i bilaga 2 och 3. Fältanteckningar från provtagningen redovisas i bilaga 4. I en provpunkt vid respektive kemtvätt togs prov i ett absorbentrör med aktivt kol för laboratorieanalys för verifiering av de halter som mätts upp med fält-gc liter luft pumpades under en dryg timme igenom kolrör med hjälp av en luftpump. Kolrören lämnades sedan till ALcontrol för analys med avseende på 9 stycken olika klorerade kolväten. Först gjordes mätning med vanlig PID (fotojonisationsdetektor) för att avgöra om det verkar finnas några högre halter i någon punkt. Detta gjordes också för att avgöra var kolrörsprovet skulle tas. Vid provtagning med fält-gc sugs luft in i fält-gc:n (modell Photovac Voyager). Luften passerar en kolonn där eventuellt föroreningsinnehåll delas upp. Det tar olika lång tid för varje ämne att passera kolonnen varje ämne har en specifik retentionstid. Vid slutet av kolonnen finns en känslig PID-detektor som kontinuerligt kvantifierar de ämnen som kommer ut ur kolonnen. På så sätt erhålls en graf där olika ämnen representeras av toppar i grafen. I ett dataprogram beräknas sedan halterna för de olika ämnena utifrån denna graf. Detektionsgränsen ligger på cirka 1 ppb (parts per billion) Kompletterande porluftsprovtagning Då förhöjda halter påträffades i porluften vid Köpings kemiska tvätt, framförallt i punkt 4, som ligger närmast resterande del av källarvåningen, beslutades att etablering av ytterligare fyra porluftsspetsar och en kompletterande porluftsprovtagning skulle genomföras i den intilliggande delen av källaren. Porluftsspetsarna etablerades En porluftsspets etablerades också utomhus i samband med jordprovtagning , strax utanför den del av lokalen där tvättmaskinen tros ha stått. Mätningar utfördes ra02s Etablering av porluftsspetsar gick till på samma sätt som beskrivits ovan. När det gäller punkten utomhus etablerades spetsen i ett hål som gjorts med borrbandvagnens sonderingsstål. Sand lades kring spetsen, och tätning gjordes med bentonitlera. Mätningar utfördes i alla nio punkter, enligt beskrivning ovan. Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 7 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

9 Hr Inomhusluft Då förhöjda halter uppmätts i porluften under Köpings kemiska tvätt utfördes en passiv provtagning av inomhusluften under fyra dygn mellan den 4 och 8 augusti. Mätningen utfördes för att avgöra vilka halter som fanns i inomhusluften. Provtagaren hängdes upp i ansiktshöjd bakom disken i cykelaffären. Analys med avseende på 15 olika klorerade kolväten utfördes sedan av Analytica AB. 4.3 Markprovtagning Markprovtagning utfördes vid Köpings kemiska tvätt genom skruvborrning med borrbandvagn i tre punkter (A-C) strax utanför kemtvättslokalen, se skiss i bilaga 3. Jordprover uttogs minst ett prov per meter, tätare i ytlagren och med anpassning till förändring i jordarter. Samtliga prov mättes med PID (fotojonisationsdetektor) för indikation på förekomst av flyktiga kolväten. Fyra prov analyserades på laboraotrium (ALcontrol) med avseende på 14 st klorerade kolväten. 4.4 Grundvattenprovtagning Tre grundvattenrör etablerades vid Köpings kemiska tvätt, i de skruvborrhål där jordprover tagits. Filtersand fylldes upp runt filtren och tätning gjordes med bentonitlera i de ytligaste decimetrarna. Markprofilen utgjordes av ett ytligt fyllningslager, under vilket lera tog vid. Under leran fanns ett hårt packat sandigt grusigt material. Med den utrustning som fanns att tillgå var det inte möjligt att tränga ner så djupt i detta hårda material. Sanden kändes dock fuktig, vilket indikerade att det skulle gå att ta vattenprover i rören. Det visade sig dock att det endast blev vatten i ett av rören (GV C), och där endast någon decimeters vattenpelare i botten. De två andra rören gav inget vatten alls. ra02s Eftersom det fanns farhågor att föroreningar skulle kunna ha spridit sig till grundvattnet i åsen, och att grundvattentäkten därmed skulle kunna vara hotad, genomfördes provtagning av grundvatten i befintliga rör i åsen. Fem grundvattenrör fanns i närheten av kemtvätten, GV 15 och GV 16 vid den nuvarande vattentäkten, GV 8 i Scheeleparken, i hörnet mot Stora Torget och Karlsdalsgatan samt GV 13 och GV 14 längs Mullgatan ca 500 respektive 800 m sydost om Köpings kemiska tvätt, se karta i bilaga 1. Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 8 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

10 Hr Provtagning genomfördes genom pumpning med dränkbar pump och användande av en flödescell där ph, syrehalt och redox mättes kontinuerligt under omsättningen av vatten. När stabila värden erhölls togs vattenprov. Uppskattning av halten tvåvärt järn i vattnet gjordes med hjälp av ett test-kit. Ett oxidationsmedel tillsattes till vattenprovet som gjorde att allt tvåvärt järn oxiderades till trevärt järn, som då faller ut som järnhydroxid, vilket gör vattnet rostfärgat. Färgen jämförs sedan med en färgkarta och en uppskattad halt erhålls. I GV 15 gick det inte att få ner pumpen på grund av ett stopp i röret på ett par meters djup. Inte heller bailer kunde komma förbi hindret, varför GV 15 inte kunde provtas. GV 8 är ett tunnare grundvattenrör som dessutom var böjt vid markytan. Varken pump eller bailer kunde komma ner i röret, varför inte detta rör heller kunde provtas. Prov uttogs således totalt i fyra grundvattenrör GV C, GV 13, GV 14 och GV 16. På grund av den lilla vattentillgången i GV C kunde inte flödescellsmetodiken användas i detta rör, varför värden för syre och redox inte finns för detta prov. Prov togs istället med bailer. Vattentillgången var så liten att mätning av ph och järn inte heller kunde utföras i fält. Vattnet omsattes med cirka en rörvolym innan prov uttogs. GV 13 hade också en relativt liten vattenpelare, varför det inte gick att undvika att bottenslammet grumlades upp i röret vid provtagningen. Tillströmningen av vatten var relativt liten. Detta tillsammans med grumlingen innebar att några stabila värden inte erhölls vid flödescellen, varför inga säkra värden för syre och redox kunde mätas. I och med grumlingen gick det inte heller att göra någon mätning av järninnehållet, eftersom denna baseras på färgförändring i provet. Vattenproverna analyserades hos Analytica med avseende på ett antal fysikaliska parametrar samt metan och eten. Analyser med avseende på 15 stycken olika klorerade kolväten utfördes av ALcontrol. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 9 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

11 Hr 5 Föroreningssituation 5.1 Luft Resultaten från mätningar med fält-gc och analys av kolrör från Tvättelegans i Köping presenteras i tabell 1 nedan. Tabell 1. Resultat från porluftsmätningar med fält-gc och analys på kolrör från porluftsspetsar etablerade genom bottenplattan på f d Tvättelegans i Köping. Punkt Metod trans 1,2 DCE (ppb) cis 1,2 DCE (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) 1 fält-gc <1 <1 <1 <1 2 fält-gc <1 <1 <1 <1 2 kolrör <13 <13 <9 <7 3 fält-gc <1 <1 <1 <1 4 fält-gc <1 <1 <1 <1 5 fält-gc <1 <1 <1 <1 Resultaten från mätningar med fält-gc, analys av kolrör och passiv provtagare i inomhusluften från Köpings kemiska tvätt presenteras i tabell 2 nedan. Mätningar i punkt 1-4 har genomförts två gånger. Tabell 2. Resultat från porluftsmätningar med fält-gc, analys på kolrör från porluftsspetsar etablerade genom bottenplattan på f d Köpings kemiska tvätt samt mätning med passiv provtagare inomhus f d kemtvättslokalen. ra02s Punkt Datum Metod trans 1,2 DCE (ppb) cis 1,2 DCE (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) fält-gc <1 < fält-gc <1 <1 <1 < fält-gc <1 < fält-gc <1 <1 < fält-gc <1 <1 <1 < fält-gc <1 <1 < fält-gc < fält-gc kolrör fält-gc <1 <1 < fält-gc <1 3 < fält-gc < fält-gc < fält-gc <1 < Inomhus passiv <0,5 <0,5 1,3 1,3 Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 10 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

12 Hr I Naturvårdsverkets MIFO-rapport (NV 4918) finns inget underlag för tillståndsklassning eller för bedömning av avvikelse från jämförvärde för porluft. En diskussion om bedömningsgrunder förs i avsnitt 6.2 nedan. De uppmätta halterna av tetrakloreten vid Köpings kemiska tvätt tyder på att det är tetrakloreten som använts som tvättvätska, och inte trikloreten, som uppgivits i MIFO fas Lufttryck Lufttrycket kan påverka resultaten vid porluftsmätningar. Om lufttrycket går från lågtryck till högtryck under mätningarna kan halterna som uppmätts vara något underskattade, eftersom det finns ett nettoflöde av ren luft ner i marken. Om det motsatta gäller, d v s att trycket går från högtryck till lågtryck, kan halterna överskattas något eftersom det generellt sett blir ett nettoflöde av luft upp genom marken. Lufttrycksdata har hämtats in från SMHI:s mätstationer i Sala och Eskilstuna. Dessa visar att det vid mätningarna i Köping i maj gick från högtryck till lågtryck. På ca 1 dygn minskade lufttrycket från ca 1018 bar till ca 1006 bar. Detta kan ha medfört att mätvärdena är något överskattade. Under mätningarna i augusti var lufttrycket stabilt. Den passiva provtagaren för inomhusluften satt ute under så lång tid att lufttrycksvariationer sannolikt inte påverkar den. Lufttrycket varierade under mätperioden, men var ungefär detsamma vid mätningens start som vid dess slut. 5.2 Jord PID-mätnigar på jordproverna indikerade liten eller ingen förekomst av flyktiga organiska ämnen i proverna. PID-resultat redovisas i fältanteckningar i bilaga 4. Resultat från laboratorieanalyser visade inga halter över detektionsgränsen (0,01-0,05 mg/kg TS) för någon av de 14 analyserade parametrarna i något av de fyra analyserade proverna (A, 0,5-1 m, A, 1,5-2 m, C, 1,5-2 m, C, 2-3 m). Analysprotokoll presenteras i bilaga 7. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 11 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

13 Hr 5.3 Grundvatten Resultat från analyser på grundvattenprov presenteras i tabell 3 nedan. Analysprotokoll presenteras i bilaga 7. Tabell 3. Resultat från analyser på grundvattenprov tagna i samband med undersökningar av två f d kemtvättar i Köping. Prover i GV 13, 14 och 16 är tagna med dränkbar pump. Prov från GV C är taget med bailer. Analyser utfördes på ytterligare 10 klorerade kolväten, för samtliga dessa var halterna under detektionsgränsen (0,1-0,5µg/l). Parameter Enhet GV C GV 13 GV 14 GV 16 Diklormetan µg/l <0,5 0,51 <0,5 <0,5 Trans-1,2-dikloreten µg/l <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Cis-1.2-dikloreten µg/l <0,1 <0,1 0,43 <0,1 Trikloreten µg/l <0,1 <0,1 0,43 <0,1 Tetrakloreten µg/l <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Klorid mg/l 27,6 40,4 48,8 26,1 Alkalinitet mg/l Nitrit-nitratkväve mg/l 0,50 0,06 1,1 <0,02 Nitritkväve mg/l 0,083 0,006 0,022 0,006 Nitratkväve mg/l 0,42 0,05 1,1 <0,02 Nitrat mg/l 1,9 0,22 4,9 <0,10 Sulfat mg/l 35,6 <1,0 40,5 15,1 TOC mg/l ,6 DOC mg/l 2,9 7,4 2,1 1,5 Konduktivitet ms/m 64,9 36,1 50,3 31,3 Metan µg/l < < Eten µg/l <10 <10 <10 <10 ph 7,2 7,4 7,4 Syre ppm 1 0,4 Redox Temperatur o C 13,7 7,8 Järn ppm 1,0 3,0 I GV 13 och GV 14 har spår av klorerade kolväten påträffats. Dessa rör ligger relativt långt från kemtvättarna och det kan tänkas att det är andra verksamheter som kan ha gett upphov till de uppmätta halterna. ra02s Alkaliniteten är hög i GV 13, något som skulle kunna tyda på biologisk aktivitet. Metanhalterna är höga i GV 13 och 16. Detta tyder på att det Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 12 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

14 Hr finns metanogena bakterier som bryter ner organiskt material under syrefattiga förhållanden. De uppmätta syre- och redoxhalterna i GV 16 tyder också på syrefattiga förhållanden. Etenhalterna är under detektionsgränser i alla fyra proverna. Eten är en nedbrytningsprodukt av vinylklorid, och förekomst av eten kan indikera att det finns eller har funnits klorerade kolväten i vattnet, Grundvattennivån mättes i de rör som provtogs samt i GV 8. Resultaten från dessa mätningar redovisas i tabell 4 nedan. Tabell 4. Uppmätta grundvattennivåer i grundvattenrör i Köping, Rörens läge anges på karta i bilaga 1 och 3. Nivå anges i meter i RH 00. Rök=rörets överkant. Rör GV A GV B GV C GV 8 GV 13 GV 14 GV 16 Rök 7,10 7,27 7,17 7,55 6,91 7,10 6,70 Nivå <2,67 <2,85 2,40 0,49 0,38 0,35 0,98 Grundvattennivåerna i kommunens befintliga rör i åsen indikerar ett storskaligt flöde åt sydväst i åsens riktning, men nivåskillnaderna är relativt små mellan GV 8 och GV 13 och GV 14. Nivåerna i GV 13 och GV 14 indikerar lokalt flöde åt nordost. Grundvattennivån vid vattentäkten (GV 16) ligger betydligt högre än GV 8, vilket indikerar att den sänktratt som blidas vid vattentäkten inte påverkar flödet så långt sydväst om vattentäkten. Den höga nivån i GV C indikerar att grundvattnet vid kemtvätten inte är i direkt kontakt med akvifären i Köpingsåsen. Spridning kan ske från kemtvätten antingen mot åsen eller mot Köpingsån som ligger på en lägrenivå. Vid Ringvägen ca 1 km uppströms Köpings kemiska tvätt ligger nivån runt 1,8-2 och vid Stora Gatan ca 400 m nedströms Köpings kemiska tvätt är nivån cirka 0,3. Frågetecken uppstod om avvägningarna av de rör som satts inom denna undersökning gjordes i samma höjdsystem som höjdangivelsen för de äldre rören som provtogs (GV 8, 13, 14 och 16). Kontakt med kommunens tekniska kontor bekräftade att det var samma höjdsystem (Granberg, e-post.) ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 13 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

15 Hr 6 Samlad riskbedömning 6.1 Karakteristika för klorerade kolväten Informationen i detta avsnitt är huvudsakligen hämtad från Agency for toxic substances and disease registry ( samt från databasen Kemiska ämnen (kemi.prevent.se). Gemensamma egenskaper för de klorerade kolväten som brukar hittas vid kemtvättar är att de är lågmolekylära klorerade kolväten. De är lättflyktiga, vilket innebär att de förekommer i porluften på områden som är förorenade. De är lösliga i vatten i viss utsträckning, tetrakloreten och trikloreten i mindre utsträckning än de övriga. De aktuella substanserna bioackumuleras inte. De kan dock brytas ned och omvandlas till andra ämnen. Tetrakloreten bryts vanligen ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid (kloreten) och vidare till eten och koldioxid och vatten. Detta sker främst under aeroba (med syre) förhållanden. Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur förutom vinylklorid som är en gas. Vätskorna är tyngre än vatten och svårlösliga i vatten. Om de tränger ned i marken kan de fortsätta ner genom marken och ner genom grundvattnet tills de träffar på ett tätt lager där de stannar. Således kan fri fas eller mycket höga halter kloretener finnas i fickor på bergytan eller lerytor nere i marken. Kloretenerna kan också sprida sig mot grundvattenströmningsriktningen om de täta ytor de träffar på lutar åt motsatt håll. Dessa egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda kloretenföroreningar. De klorerade kolvätenas flyktighet gör dock att undersökningar av halter i porluft ger en mycket god indikation på om förekomsten av klorerade kolväten i marken. Tetrakloreten (perkloretylen) används som tvättvätska vid kemtvättar samt för avfettning i metallindustrin. Det används också som råvara för framställning av andra produkter. ra02s Exponering för tetrakloreten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Inandning av höga koncentrationer av tetrakloreten kan ge yrsel, huvudvärk, trötthet, balans- och talsvårigheter, medvetslöshet och död. Tetrakloreten har orsakat cancer vid djurförsök. Tetrakloreten är Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 14 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

16 Hr giftigt för vattenorganismer och kan orsaka långtidseffekter I vattenmiljön. Trikloreten, tri, har sin huvudsakliga användning som lösningsmedel i metallindustri, där fett tvättas bort med tri innan metallen genomgår annan ytbehandling. Den används också vid framställning av andra kemikalier och har ibland använts som tvättvätska vid kemtvättar. Exponering för människor sker huvudsakligen genom inandning av ångor eller genom intag av förorenat dricksvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. Tri har flera kända hälsoskadliga effekter. Vi långvarig exponering kan skador på lever och njurar uppstå. Tri har orsakat cancer vid djurförsök. Exponering för ångor av tri kan ge huvudvärk och påverka nervsystemet. Vid hudkontakt kan irritation uppstå. Tri är också skadligt för vattenorganismer. Cis-1,2-dikloreten och trans-1,2-dikloreten förekommer i naturen huvudsakligen som ett resultat av nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex trikloreten och tetrakloreten. Människor exponeras för dikloreten främst genom inandning av ångor på ett förorenat område, eller vid intag av förorenat dricksvatten. Dikloreten har visat sig vara farligt vid inandning. Det kan då ge yrsel och trötthet. Det kan också orsaka effekter på lever och blod. Dikloreten är inte klassat som cancerframkallande. Dikloreten är skadligt för vattenorganismer. Vinylklorid används för att tillverka PVC-plast (polyvinylklorid). Vinylklorid kan också bildas vid nedbrytning av andra klorerade föreningar, t ex dikloretener, trikloreten och tetrakloreten. ra02s Exponering för vinylklorid sker via inandning av förorenad luft eller via intag av förorenat grundvatten. Inandning av höga halter vinylklorid kan ge yrsel och trötthet, medvetslöshet och död. Lång exponering för höga nivåer av vinylklorid kan ge skador på lever och nervsystemet. Vinylklorid är dokumenterat cancerframkallande hos människor. Vanligast är levercancer, men även hjärntumörer, lungcancer och leukemi har upptäckts. Vinylklorid bedöms som den farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är cancerframkallande och mycket flyktigt. Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 15 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

17 Hr 6.2 Bedömningsgrunder Luft I tabell 5 nedan redovisas jämförvärden för klorerade kolväten i luft. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2000:3. Dessa är utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen och är tänkt att skydda mot kemiska arbetsmiljörisker. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är dock framtagna av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar de aktuella kemikalierna. De är därför egentligen inte tillämpbara för riskbedömning men anges ändå här som en jämförelse. De svenska referensvärdena är hämtade från IMM:s rapport 1/98, Risk assessment of carcinogenic air pollutants och är baserat på LOEL-värden (Lowest Observed Effect Level) från djurförsök, med osäkerhetsfaktorer på gånger. De är så kallade lågriskvärden som anger en nivå där ingen risk för effekter ska kunna föreligga. Det finns olika typer av värden framtagna i andra länder, men det är de svenska som används vid beräkning av Naturvårdsverkets riktvärden (enligt den nya vägledning för riskbedömningar som nu är ute på remiss). Värden i andra länder är i vissa fall betydligt lägre, beroende på en annan syn på risker med låga halter (i Sverige antas att det finns en tröskel under vilken effekter inte finns, i t ex USA antas att effekter finns oavsett halt), och acceptabel cancerrisk (ett fall på personer i Sverige, ett fall på i USA). Vi har valt att använda de svenska referensvärdena eftersom de utgår från svenska normer. För dikloretenerna saknas värden i ovanstående publikationer. Tabell 5. Gränsvärden och riktvärden för klorerade kolväten i luft ra02s Vinylklorid (ppb) Trikloreten (ppb) Tetrakloreten (ppb) Nivågränsvärde, NGV Korttidsvärde, KTV Referensvärde Sverige 1 4,3 100 Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 16 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

18 Hr Jord Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 4638), för tre olika markanvändningar Känslig markanvändning (KM) och Mindre känslig markanvändning med och utan grundvattenuttag (MKM GV respektive MKM). Det finns riktvärden för fem av de undersökta ämnena. Riktvärdena presenteras i tabell 6 nedan. Tabell 6. Generella riktvärden för klorerade kolväten i jord (NV rapport 4638). KM känslig markanvändning, MKM GV mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag, MKM mindre känslig markanvändning utan grundvattenuttag. Halter i mg/kg TS. KM MKM GV MKM Triklormetan Trikloreten Tetrakloreten ,1,1-trikloretan Diklormetan 0,1 0, Grundvatten I MIFO-rapporten (NV 4918) finns tillståndsklassning av grundvatten med avseende på ett klorerat kolväten 1,2-dikloretan. Halter under 20 µg/l klassas där som mindre allvarligt. Dricksvattenkriterium finns för tri- och tetrakloreten tillsammans, och det är 10 µg/l, samt för vinylklorid (0,5 µg/l) (SLVFS 2001:30). 6.3 Utspädning till inomhusluft De värden som anges i tabell 3 ovan gäller för inandningsluft. De halter som uppmätts är för porluften under plattan. Halterna i inomhusluften blir betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas ut genom den luftomsättning som finns i huset. Erfarenhetsmässigt och utifrån Naturvårdsverkets spädningsmodeller så brukar utspädningen vara åtminstone 1000 gånger. Den utförda inomhusmätningen indikerar att utspädningen till inomhusluften ligger i storleksordningen 1000 gånger. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 17 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

19 Hr 6.4 Känslighet och skyddsvärde Objekten ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd miljö finns såvitt känt i närområdet. Skyddsvärdet bedöms därför som måttligt enligt NV 4918 för båda kemtvättarna. Grundvattentäkten nordväst om kemtvättarna försörjer flera tusen personer med dricksvatten. Känsligheten med avseende på föroreningar i grundvatten bedöms därför som mycket stor enligt NV För de som bor en våning ovanför de undersökta kemtvättarna bedöms riskerna vara små p g a den stora utspädning som sker till andra våningen. För de som arbetar i cykelverkstaden vid Köpings kemiska tvätt bedöms riskerna som något större, med tanke på att klorerade kolväten påträffats i porluften under huset, och att spår av klorerade kolväten också uppmätts i inomhusluften. Lokalen där Tvättelegans i Köping låg används som lager och inga människor vistas där några längre perioder. I övrigt passerar människor endast tillfälligtvis objekten. Känsligheten med avseende på föroreningar i mark bedöms sammantaget som stor för Köpings kemiska tvätt och som måttlig för Tvättelegans i Köping. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 18 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

20 Hr 6.5 Riskbedömning Inga klorerade kolväten har detekterats i porluften vid Tvättelegans i Köping. Riskerna för människor som vistas i lokalerna eller bor i huset bedöms därför vara försumbara. De uppmätta halterna i porluften vid Köpings kemiska tvätt ligger över vad som betecknas som lågrisknivå i inomhusluft, både för trikloreten och för tetrakloreten. De uppmätta halterna i inomhusluft ligger dock under denna lågrisknivå. Baserat på denna mätning bedöms riskerna för dem som arbetar i cykelaffären vara liten. Halterna i inomhusluften kan variera i tid och beroende på klimat och ventilation. Dock vistas inga barn längre stunder i cykelverkstaden och de som arbetar där tillbringar sannolikt inte mer än en tredjedel av sin tid på jobbet. Sammantaget bedöms riskerna för dem som arbetar i cykelaffären som små. Inga klorerade kolväten påträffades vid jordprovtagningen. De halter som uppmätts i porluften indikerar dock att det finns förorenad jord under bygganden. Exponeringsriskerna för förorenad jord är sannolikt begränsad till inandning av ångor i inomhusluften, eftersom föroreningsutbredningen verkar vara begränsad till jorden under byggnaden eller djupt liggande jordar. Risker förknippade med spridning via grundvatten till grundvattentäkten bedöms vara relativt små. Inga spår av klorerade kolväten eller eten påträffades i grundvattenröret vid vattentäkten eller i grundvattenröret intill Köpings kemiska tvätt. SWECO VIAK gör bedömningen att de klorerade kolvätena som fanns i GV 13 och GV 14 sannolikt inte härstammar från de undersökta kemtvättarna. Söder om GV 13 och GV 14 finns industrier som sannolikt använder eller har använt trikloreten i sina processer. Kontakt med Miljökontoret i Köping ger vid handen att inga andra miljötekniska undersökningar där klorerade kolväten undersökts har utförts i området, såvitt de känner till (Storfors, muntligen). Sammantaget bedöms riskerna för människors hälsa och miljön med Tvättelegans i Köping som små. Riskerna för människors hälsa och miljön vid Köpings kemiska tvätt bedöms som relativt små. De största riskerna bedöms finnas för dem som arbetar i cykelverkstaden som ligger i den lokal som tidigare hyste Köpings kemiska tvätt. ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 19 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

21 Hr 6.6 Riskklassning Det föreslås Tvättelegans i Köping klassas i riskklass 3, måttlig risk, enligt MIFO-metodiken. Detta baseras på att det pågått en verksamhet som kan ha gett upphov till att mycket farliga föroreningar spridits till mark och grundvatten. Porluftsmätningar visar dock inga spår av klorerade kolväten. Föroreningsförekomsten är därmed sannolikt liten eller obefintlig. MIFO-blanketter redovisas i bilaga 5. Det föreslås att Köpings kemiska tvätt klassas i riskklass 2, stor risk, enligt MIFO-metodiken. Detta baseras på att det pågått en verksamhet som kan ha gett upphov till att mycket farliga föroreningar spridits till mark och grundvatten. Porluftsmätningar indikerar att det finns klorerade kolväten under byggnaden och mätningar på inomhusluften visar spår av tri- och tetrakloreten. De grundvattenanalyser som utförts indikerar att riskerna för spridning till grundvattentäkten är liten. De hälsorisker som föroreningarna vid f d Köpings kemiska tvätt ger upphov till för dem som arbetar i lokalerna gör att objektet bör föras till riskklass 2 enligt MIFO-metodiken. MIFO-blanketter redovisas i bilaga 6. 7 Förslag på efterbehandling SWECO VIAK bedömer att ingen efterbehandling eller ytterligare undersökningar är nödvändiga vid Tvättelegans i Köping. För Köpings kemiska tvätt bedömer SWECO VIAK att det vore önskvärt med en eller två uppföljande provtagningar av inomhusluften i cykelverkstaden för att kontrollera att halterna håller sig på låga nivåer även vid upprepad provtagning. Provtagning av inomhusluften utförs lämpligen på samma sätt som vid denna undersökning. Inga åtgärder bedöms nödvändiga om inte denna uppföljande provtagning visar betydligt högre halter. 7.1 Kostnadsbedömning ra02s Kostnader för de föreslagna fortsatta undersökningarna uppskattas till cirka kr för två uppföljande provtagning med rapportering. Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 20 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

22 Hr 8 Kvalitetssäkring Samtliga fältinstrument har kalibrerats varje morgon då mätning ska genomföras. Kalibrering har utföras enligt instruktionsboken för respektive instrument. Prov från kolrör för verifiering av halter uppmätta med fält-gc gav en avvikelse på i medeltal 37 % vid undersökningarna av de sex kemtvättar som genomförts parallellt med samma metodik och under samma tidsperiod runt om i Västmanland. I totalt tre kolrörsprover av sex detekterades halter över detektionsgränsen, i två av dem bara för tetrakloreten, i det tredje även för trikloreten och cis-1,2-dikloreten. Den maximala avvikelsen från halten uppmätt med fält-gc var 56 %. SWECO VIAK bedömer därmed att tillförlitligheten hos halterna mätta med fält-gc var relativt god. Vinylklorid visade sig vara svår att detektera med den kolonn som användes vid provtagningarna. För att kontrollera vinylkloridförekomst genomfördes vid några provpunkter i de parallella undersökningarna vid andra kemtvättar kontroll med en annan kolonn, anpassad för vinylklorid, bl a i punkt 7 vid Surahammars kemiska tvätt där höga halter av andra klorerade kolväten uppmättes. Där användes också ett Drägerrör ett direktvisande adsorbentrör för vinylklorid. Inga halter över detektionsgränser (ca 5 ppb) påträffades. Provtagning av grundvatten i GV C kunde inte utföras med dränkbar pump och flödescell, som i de övriga två provtagningspunkterna, utan utfördes istället med bailer. Detta innebär en sämre kvalitet på proven från GV C eftersom det inte kan garanteras att vattnet omsatts ordentligt. Dessutom utsätts vattnet för syre i stor omfattning i samband med överförande från bailer till provflaska. Inte heller i GV 13 kunde flödescellen användas. Detta innebär att det kan vara sämre kvalitet på proven från GV 13 eftersom det inte kan garanteras att vattnet omsatts ordentligt. Ingen omfattande syresättning har skett som kan ske vid överförande från bailer till provflaska. SWECO VIAK AB Östra Regionen ra02s Jan Nilsen Uppdragsledare Per Claesson Ansvarig handläggare Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 21 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

23 Hr 9 Referenser ATSDR (Agency for toxic substances and disease registry) ToxFAQs och Public Health Statements, Granberg, Elin, VA-chef, tekniska kontoret, Köpings kommun, e- postmeddelande Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (IMM), 1998 Risk assessment of carcinogenic air pollutants, IMM-rapport 1/98, Katarina Victorin Kemiska ämnen, databas, Naturvårdsverket, 1998 Metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918 Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 1975 Beskrivning till jordartskartan, Eskilstuna NV, Ernest Magnusson, Serie Ae nr 18 Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 1982 Hydrogeologisk karta över Västmanlands Län, Serie Ah nr 2 SLVFS 2001:30, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Storfors, Kristina, Miljökontoret Köpings kommun, muntligen SWECO VIAK, Fagersta kemiska tvätt- och press SWECO VIAK, Surahammars kemiska tvätt, förstudie SWECO VIAK, Centraltvätten Hedåsen, förstudie SWECO VIAK, Arboga kemcenter, förstudie ra02s Länsstyrelsen i Västmanlands Län Köpings kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping 22 (22) Uppdrag ; pecl e:\1175\ kemtvättar, västmanland\19original\till pdf\rapport köping.doc

24

25

26

27 Bilaga 4 3(3) Köpings kemiska tvätt Fältanteckningar, Etablering av grundvattenrör och jordprovtagning genom skruvborrning Punkt Djup (m) Material PID (ppm) Labanalys Kommentar A 0-0,5 safy 0 Stopp troligen mot större 0,5-1 safy m tegel 5 X block, känns stumt och hårt, 1-1,5 Let 3 ev berg. 1,5-2 Let 3 X 50 mm GV-rör i PEH sattes, 2-3 Le m "rostinslag" 2 spets 4,53 m u my, 1 m filter 3-3,8 Le 7 i botten. Röret kapat 16 cm u 3,8-4,6 Si 1 my, dexel i markhöjd. Inget 4,6 STOPP mot block vatten 4 h efter etablering Läge: 14,5 m NO, 1,5 m SO om södra hushörnet. Markyta +7,20 m, rök +7,10 m enligt RH 00. B 0-0,5 grsafy 3 Mellan 2,5 och 4 meter tunna 0,5-1 salet 0 lager av fin sand i leran. Stopp 1-2 Let 3 troligen mot hård morän. 2-3 Let/Le 1 50 mm GV-rör i PEH sattes, 3-4 sile/sisa 0 spets 4,47 m u my, 1 m filter i 4-4,6 sile 0 botten. Röret kapat 7 cm u my 4,6 STOPP mot morän dexel i markhöjd. Inget vatten 1 h efter etablering Läge: 2 m SV, 3 m SO om västra hushörnet. Markyta +7,31 m, rök +7,27 m enligt RH 00. C 0-0,2 Gr - Löst grus i översta lagret, 0,2-1 Let 2 inget prov.stopp troligen mot 1-1,5 Let 1 hård morän. 1,5-2 Let 2 X 50 mm GV-rör i PEH sattes, 2-3 Le 5 X spets 5,10 m u my, 1 m filter i 3-4 Le 1 botten. Rök ca 10 cm u my, 4-5 Le 10 dexel i markhöjd. Inget vatten 5 STOPP mot morän 2 h efter etablering. Läge: 11,5 m NO, 1,5 m NV om västra hushörnet. Markyta +7,26 m, rök +7,17 m enligt RH 00. Förklaring av förkortningar: sa sandig Fy Fyllning Let Torrskorpelera Le Lera Si Silt gr grusig si siltig Sa Sand Gr Grus m u my meter under markytan GV-rör grundvattenrör Köpings kemiska, jord fältant E:\1175\ Kemtvättar, Västmanland\19ORIGINAL\Till pdf\fältanteckningar Köpings kem, GV-etablering 1 (1)

28 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1(2) Objekt Tvätt-Elegans i Köping ID nr F Kommun Köping Upprättad Camilla Lindholm Senast reviderad Per Claesson, SWECO VI Inventeringens namn Kemtvättar 2004 Dossiernummer Preliminär riskklassning enligt BKL 2 Inventeringsfas enl. MIFO 2 Bransch Branschkod enligt SNI Kemtvätt Anteckningar för bransch Län (namn, kod) Västmanlands län 19 Kommun (namn, kod) Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Fastighetens koordinater (rikets nät) Köping Eskilstuna 10G NV 10G 9c Fastighetsbeteckning (enl. CFD) Ale 7 Byggnader och anläggningar, nuvarande och tidigare, översiktligt: Objektets adress Anläggningsägare Tidigare anläggningsägare Namn: Adress: Postnr: Postort: Nuvarande fastighetsägare om annan än anäggn.ägare med adress Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet el dyl Fastighetens storlek (m²) 2048 X: bostadshus, antagligen från 1940-talet. Kolsvagatan 6A Normans möbler Y: Tvätt-Elegans (ägdes av bröderna Appelqvist) INGEBORG ELISABETH MELIN SMEDSTORPSV ÖREBRO 1983 Z: 5-10 möh Finns tidigare utredningar Om ja, ange vilka Finns andra källor (kartor, foton etc) Om ja, ange vilka samt var de finns Fixpunkter (placering) Finns brunnar/undersökningsrör Om ja, ange läge, skick och typ Köpings kemiska tvätt och tvättelegans i Köping - Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft, SWECO VIAK Dnr Telefonkataloger från 1947, 1953, 1959, 1965 En energibrunn finns ca 140 meter SO om objektet. Den har koordinater X: Y: Dessutom finns en grävd brunn med okänd användning ca 400 meter väster om objektet. Den har koordinater X: Y: Utskrivet F

29 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2(2) Utskrivet F

30 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 1(3) Objekt Tvätt-Elegans i Köping ID nr F Kommun Köping Upprättad Camilla Lindholm Senast reviderad Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm, Anställd Normans möbler(namn?) Fältbesök (namn, datum) Camilla Lindholm, Per Claesson, Jan Nilsen Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd före 1969 Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) >17 år Driftstart (år) <1947 Driftslut (år) Ca 1964 Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt och mängd, om möjligt årtal för produkterna) Beskrivning nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning tidigare processer (översiktligt) Avloppsvatten från processerna, nuvarande hantering Avloppsvatten från processerna, tidigare hantering I processerna hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst och typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda Möbellager för Normans möbler Kemtvätt med okänd tvättvätska, damklädesaffär? Antagligen lösningsmedel (perkloretylen, bensin, varnolen etc.)? Typ av genomförda åtgärder Efterbehandlingsåtgärder, planerade. Typ av plan. åtgärder Konflikter Beläget i centrala Köping. Område med mycket stor grundvattentillgång Området och omgivningen Markanvändning på objektet Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd från objekt till bostadsbebyggelse (m) Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Tätort/Bebyggelse Tätort/Bebyggelse 0-50 Nej Nej Utskrivet F

31 Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 2(3) Dominerande markförhållande inom området Topografi, lutning (%) 1 % Genomsläppliga jordarter, isälvssediment (grovsilt), troligen lera i ytliga jordlager Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Å Köpingsån Avstånd från förorening till närrecipient (m) 250 meter Huvudavrinningsområde enligt SMHI Norrström, 61 Byggnader och anläggningar Byggnader, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Möjligen under byggnaden med närområde Volym förorenade massor (m³) Utbredning av förorening, yta (m²) Koordinater på förorenade markområdet (rikets nät) X: Y: Z: Föroreningar Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten - Volym förorenat grundvatten (m³) Utbredning av förorening, yta (m²) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) X: Y: Z: Föroreningar Förorenade sediment Deponier Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Utskrivet F