Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Li Jansson Almega 214-11-1
Sammanfattning Den här rapporten visar att integrationen stärkts, men att utmaningar kvarstår. Sysselsättningen bland utlandsfödda 25-64 har ökat sedan finanskrisen, men ett gap kvarstår till inrikes födda. Särskilt utsatta är afrikafödda personer, vars sysselsättning sjunker för varje år. Lägst sysselsättning har afrikafödda personer med högst förgymnasial utbildning, där endast 25,7 procent har ett arbete. Bristande integration ska dock inte dölja framgångar på arbetsmarknaden. Av förvärvsarbetande personer födda i Asien och Afrika arbetar 64 procent i tjänstesektorn och 87 procent i tjänster, hotell- och restaurang samt handel. Tjänstesektorn som Almega organiserar är ensamt sju gånger viktigare för Asienoch Afrikaföddas sysselsättning än tillverkning. Det är enbart bland afrikafödda som den genomsnittliga arbetstiden ökat sedan 211. Dessutom är korttidsfrånvaron bara 1,4 procent bland afrikafödda, att jämföra med 17,6 procent bland inrikes födda. Afrikafödda är den enda grupp bland vilka den redan låga korttidsfrånvaron minskat de senaste åren. Dessutom har antalet chefer och VD:ar födda i Asien och Afrika ökat med 25 procent sedan 21. Ökningen är visserligen från låga nivåer, men går igen även sett till andel av de förvärvsarbetande. Andelen bland förvärvsarbetande från Asien och Afrika som har ett jobb som kräver högskoleutbildning har ökat från 21 till 24 procent åren 21 till 212.
198 1983 1986 1989 1992 1995 1998 21 24 27 21 213 Antal 1. Migration till Sverige Invandringen till Sverige har ökat under hela 2-talet. Som figur 1 visar hänger det ihop med ökad flyktinginvandring samt mer generösa möjligheter till arbetskraftsinvandring. Under 214 ökade asylinvandringen kraftigt till följd av konflikter i Syrien, Irak och Ukraina. Eftersom dessa konflikter förväntas kvarstå över tid kommer såväl asyl- och anhöriginvandringen sannolikt vara fortsatt hög. Figur X: Beviljade uppehållstillstånd 198-213 samt egen prognos 214 14 12 1 8 6 4 2 Samtliga Flyktingar Anhöriga Arbetstillstånd Studenter EES-avtal Källa: Migrationsverket Tabell 1 nedan visar att de vanligaste länderna som asylsökande lämnar är Syrien, Eritrea samt Somalia. Tabell 1: Asylsökande, de 1 största länderna. Källa: Migrationsverket Medborgarskap Jan-aug 214 Ökning/minskning % jämfört med 1 år sedan Syrien 18754 +174% Eritrea 8623 +272% Statslös 4247 +76% Somalia 2961 +2% Afghanistan 1837-6% Irak 1519 +77% Albanien 113 +57% Serbien 732-26% Kosovo 76 +3% Ukraina 686 +6%
21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 2. Utlandsföddas arbetsmarknadsförankring Andelen sysselsatta bland utlandsfödda har ökat kraftigt bland vuxna i arbetsför ålder sedan finanskrisen, visar figur 2. Bland personer 25 till 64 år hade 67,9 procent ett arbete år 212. Den ökade sysselsättningen bland utlandsfödda hänger dels ihop med personalförsörjningsbehov i tjänstesektorn, dels ökade pensionsavgångar. Samtidigt kvarstår ett gap i sysselsättningen på 18 procentenheter jämfört med inrikes födda. Figur 2 Sysselsättning 25 64 år efter ursprung 9 85 8 75 7 65 6 55 5 Totalt Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB/AKU För öka kunskapen om sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utlandsfödda är det angeläget att bryta ned statistiken. Begreppet utlandsfödda täcker en mängd olika livsöden, där historien som bärs med påverkar jobbchanser på svensk arbetsmarknad. Det handlar exempelvis om yrkeserfarenhet och utbildning. Som figur 3 nedan visar skiljer sig sysselsättningen åt mellan födelseregioner. I befolkningen 15 74 år har inrikes födda samt nord- och sydamerikaner en hög sysselsättningsgrad. Sydamerikaners sysselsättning präglas positivt av en hög utbildningsnivå men uppvisar också större konjunkturvariationer än för befolkningen som helhet. För personer födda i Europa har sysselsättningen ökat kraftigt sedan 21, vilket kan hänga samman med en ökad europeisk rörlighet efter finanskrisen kombinerat med ekonomisk återhämtning i Sverige. Sysselsättningen bland asiater ökade innan finanskrisen men stabiliserades därefter på en lägre nivå. Utvecklingen beror sannolikt på att sysselsättningen höjts bland dem med längre vistelsetid,
Andel i arbete, procent Andel av befolkningen, procent men att nyanlända haft svårare att hitta arbete. Bland personer födda i Afrika är sysselsättningsutvecklingen negativ efter finanskrisen. Det hänger delvis samman med att en högre andel i gruppen har en kort utbildning samt att många invandrat från Somalia ett land vars långvariga konfliktnivå har medfört att få saknar relevant arbetslivserfarenhet. Figur 3 Sysselsättning efter födelseregion, 15 74 år 75 7 65 6 55 5 45 4 35 3 252627282921211212213 Sverige Europa Sydamerika Nordamerika Asien Afrika Källa: SCB/AKU:s tilläggstabeller Störst utmaningar på arbetsmarknaden möter dem med endast förgymnasial utbildning. Som figur 4 visar är sysselsättningen lägst bland afrikafödda personer med enbart förgymnasial utbildning, endast 25 procent har arbete. Figur 4 Sysselsättning bland personer med högst förgymnasial utbildning, efter födelseregion 6 5 4 3 2 1 Sverige Europa Sydamerika Nordamerika Asien Afrika 252627282921211212213 Källa: SCB/AKU:s tilläggstabeller
Antal personer Utlandsfödda i arbete rationella arbetsgivare anställer afrikanfödda Arbetsmarknadsförankringen kan inte bara mätas med sysselsättning. En hög invandring kan dölja trender bland förvärvsarbetande utlandsfödda som kan indikera hur sysselsättningen kan stärkas. Som figur 5 visar har sysselsättningstillväxten bland förvärvsarbetande födda i Asien och Afrika skett i tjänstesektorn. Totalt arbetar 64 procent av förvärvsarbetande från Asien och Afrika i tjänstesektorn och 87 procent i tjänster, hotell och restaurang samt handel. Tjänstesektorn ensamt är mer än sju gånger viktigare för utlandsföddas sysselsättning än tillverkning. Figur 5 Förvärvsarbetande födda i Asien och Afrika efter sektor, antal 16 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 Tjänstesektorn Hotell och restaurang Handel Tillverkning Bygg Källa: SCB/RAMS Arbetsmarknadsförankringen kan även mätas genom arbetad tid per vecka. Som tabell 6 visar har personer födda i Sverige, Europa och Asien högst arbetad tid. Asienfödda personer hade låg arbetad tid innan finanskrisen, men den stärktes kraftigt efter finanskrisen. Från 211 och framåt följer asienföddas arbetstid inrikes och europeiskt föddas i trend och omfattning. För personer födda i Afrika har arbetstidsutvecklingen varit negativ under en längre period, men det vände 211. Sedan dess finns en starkt uppåtgående trend, där arbetstiden bland afrikafödda är den enda gruppen vars arbetstid ökar sedan 211.
Andel av sysselsatta Timmar per vecka Figur 6 Genomsnittlig arbetad tid, timmar per vecka, efter födelseregion 4 39 38 37 36 35 34 33 32 252627282921211212213 Sverige Europa Sydamerika Nordamerika Asien Afrika Källa: SCB/AKU:s tilläggstabeller Anställdas korttidsfrånvaro skiljer sig mellan olika grupper. Inrikes födda har högst korttidsfrånvaro, 17,6 procent, och afrikafödda har lägst; 1,4 procent. Afrikafödda är den enda grupp vars redan låga korttidsfrånvaro minskar över tid. Tabell 7 Frånvaro från arbetet, del av veckan 25 2 15 1 5 Sverige Europa Sydamerika Nordamerika Asien Afrika Källa: SCB/AKU:s tilläggstabeller Förvärvsarbetande födda i Asien och Asien har även sett en positiv utveckling kring utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen. Som figur 8 nedan visar ökar antalet högre chefer, VD:ar och ämbetsmän stadigt, om än från låga nivåer. Därutöver visar figur 9 att andelen av förvärvsarbetande födda i Asien och Afrika som arbetar i yrken som kräver högskoleutbildning ökar, från 21 procent av antalet förvärvsarbetande i målgruppen år 21 till 24 procent år 212.
Figur 8 Chefer, VD:ar och högre ämbetsmän födda i Asien och Afrika, antal samt andel av förvärvsarbetande i samma population 5 4 3 2 1 2,5 2 1,5 1,5 Källa: SCB/Yrkesregistret Figur 9 Andel av förvärvsarbetande födda i Asien och Afrika med yrke som kräver högskoleutbildning,25,24,23,22,21,2,19 Källa: SCB/Yrkesregistret 3. Avslutning Syftet med statistikgenomgången i den här rapporten har varit att synliggöra att utlandsföddas arbetsmarknadsetablering är komplex. Att sysselsättningsgraden bland personer födda i Sydamerika är högre än bland inrikes födda visar att det inte med nödvändighet är så att en utländsk bakgrunda alltid innebär ett hinder på svensk arbetsmarknad. Samtidigt visar statistiken tydligt att personer födda i Asien och Afrika har en påtaglig sysselsättningsutmaning. Detta hänger sannolikt samman med att en högre andel i dessa grupper endast har en förgymnasial utbildning.
En genomgång av trender bland förvärvsarbetande personer födda i Asien och Afrika ger indikationer på framgångsfaktorer för gruppens arbetsmarknadsetablering. Av de förvärvsarbetande med asiatiskt eller afrikanskt födelseland har nio av tio ett arbete i personalintensiv tjänstesektor. Att regeringen då väljer att kraftigt höja arbetskraftskostnaderna riskerar att minska sysselsättningen i tjänstesektorn och därmed också försämra integrationen. Arbetsmarknadsintegrationen av förvärvsarbetande födda i Asien och Afrika har dessutom ökat i flera dimensioner. Andelen förvärvsarbetande med högskoleutbildning och andelen chefer och VD:ar har ökat markant under 2- talet. För att säkerställa den uppnådda mångfalden är det dock avgörande att också säkra tjänstesektorns framväxt. Källor: Statistiska Centralbyrån: Arbetskraftsundersökningen med tilläggstabeller samt Yrkesregistret Migrationsverkets statistik, www.migrationsverket.se