Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt Olsson
Skogsbränslesyntesen Hur påverkar uttaget av grot, stubbar, klenvirke Markkemi (försurning, näringsämnen, miljögifter) vattenkemi, biodiversitet, Produktion, och, vad är ett hållbart uttag?
Slutsatser En mängd miljövariabler påverkas Ett ökat uttag av avverkningsrester och stubbar är hållbart och förenligt med de mål samhället satt upp Det finns dock restriktioner
Vad är ett hållbart uttag av grot och stubbar? Ju mer energi desto bättre Grot Stubbar Klenvirke 16 Miljömål Levande skogar Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning
Miljömålen Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
Miljömålen Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Vad är en livskraftig population? Vilka habitatkrav har olika arter? Kräver kunskap om spridningsbiologi, konkurrens mm Tröskelvärden för konnektivitet, areal mm
Syntesmetodik Litteratursök (30 + 50 projekt + övrig litteratur) Intervjuer Skogsbruksscenarier Expertbedömningar workshops Sammanvägd bedömning relaterat till mål Hur mycket död ved behövs? Vilka kvaliteter behövs? Var i landskapet
Stubb och grot Uttagsalternativ, Andel (%) Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar 80 80 80 40 60 80 40 40 80 80 80 20 60 80 40 20 80 40 80 40 60 40 40 40 80 80 80 10 60 80 60 10 60 80 40 10 80 40 80 20 60 40 40 20 80 40 80 10 Endast grot 60 40 40 10 80 0 60 0 80 0 40 0 60 0 80 0 60 0 60 0 60 0 40 0 Dagens uttag 60 40 40 2
Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt Stubb 80 80 80 40 och 60 80 40 40 grot 80 80 80 20 60 80 40 20 80 40 80 40 60 40 40 40 80 80 80 10 60 80 60 10 60 80 40 10 80 40 80 20 60 40 40 20 80 40 80 10 Endast grot 60 40 40 10 80 0 60 0 80 0 40 0 60 0 80 0 60 0 60 0 60 0 40 0 Dagens uttag 60 40 40 2
Stubb och grot Endast grot Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar 80 80 80 40 60 80 40 40 80 80 80 20 60 80 40 20 80 40 80 40 60 40 40 40 80 80 80 10 60 80 60 10 60 80 40 10 80 40 80 20 60 40 40 20 80 40 80 10 Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt 60 40 40 10 80 0 60 0 80 0 40 0 60 0 80 0 60 0 60 0 60 0 40 0 Dagens uttag 60 40 40 2
Stubb och grot Endast grot Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar 80 80 80 40 60 80 40 40 80 80 80 20 60 80 40 20 80 40 80 40 Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt 60 40 40 40 80 80 80 10 22 60 80 60 10 60 80 40 10 80 40 80 20 TWh 60 40 40 20 80 40 80 10 60 40 40 10 80 0 60 0 80 0 40 0 60 0 80 0 60 0 60 0 60 0 40 0 Dagens uttag 60 40 40 2
Övergripande slutsatser Övergödning Grotuttag påverkar i princip inte alls miljömålet Ingen övergödning, men risk för ökad kväveutlakning efter stubbskörd Miljögifter Stubbuttag leder inte nödvändigtvis till ökade flöden av kvicksilver. Risken varierar dock beroende på ett antal faktorer som medför begränsningar i stubbuttags arealen
Övergripande slutsatser Försurning Risk för ökad försurning av marken i samband med grot och stubbuttag begränsar möjligheten till uttag, men problemet kan mildras med askåterföring Ytvatten? Aska Askåterföring kan innebära förhöjd utlakning av nitratkväve om det utförs i hyggesfasen Dagens askåterföringsnivå balanserar inte grotuttaget vilket medför ökad försurning. Detta medför begränsningar i uttagsvolymen.
Övergripande slutsatser Biodiversitet Sammantaget finns stort utrymme för grotuttag, men mer begränsat för stubb utan negativ påverkan på biodiversiteten Grangrot är tämligen oproblematiskt (ett stort uttag vore möjligt), medan tall och framförallt löv bör begränsas Stubbar utgör stor andel av död ved och hyser många arter, fr.a. skalbaggar, och bör därför begränsas. Gäller särskilt annat än gran
Övergripande slutsatser Skogsproduktion Sammantaget finns ett stort utrymme för grot och stubbuttag utan produktionsminskning Viss risk för produktionsnedsättning i samband med grotuttag (särskilt i granbestånd), men detta går att motverka Större risk för produktionsnedsättning vid grotuttag i samband med gallring Mest troligt med positiv tillväxteffekt vid stubbuttag delvis pga ökad naturlig föryngring
Övergripande slutsatser En försiktig prognos Inga nya varningsflaggor har höjts Andra faktorer inom skogsbruk påverkar lika mycket eller mer Uttaget av skogsbränsle adderar oftast inte till övrig påverkan Sammantaget kan uttagsnivån höjas? Vilka möjligheter att styra har vi?
Övergripande slutsatser Detta förutsätter generella hänsyn enligt rådgivning huvudsakligen barrgrot används man är försiktig vid gallring (eventuellt näringskompensation) endast marker med god bärighet används grot inte tas i anslutning till nyckelbiotoper Askåterföring enligt rådgivning grot och stubbar istället för fossila bränslen
Kunskapsbehov Långa tidsserier - Vidmakthåll långsiktiga försök Landskapsnivån Modellering Meta-analyser fokus på analys av stora datamaterial och analys av varaktighet = generella slutsatser Multidisciplinär forskning (samhälle + natur, inom natur) Scenario-analyser som inkluderar ekonomi, biodiversitet och klimatnytta Sociala värden, Rennäring, Styrmedel
Skogsbränsle och miljömålen, hur går de ihop? Miljömålsuppfyllelsen påverkas av skogbränsleuttag, men det går att hitta tröskelvärden Miljömålen påverkas dock mycket mer av andra faktorer
Fortsättning följer Färskare bedömning görs imorgon Fler workshops följer till hösten, avslutas 2015-12-31. Läs kunskapssammanställning (de Jong et al 2012) på www.slu.se/cbm Vill du bidra: johnny.de.jong@slu.se
Tack till Mina syntekamrater Cecilia Akselsson, Stefan Löfgren, Gustaf Egnell, Bengt Olsson alla forskare inom bränsleprogrammet som på ett mycket konstruktivt sätt bidrar till syntesen och till Energimyndigheten som finansierar.