Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt.3.9/1 - BNP och sysselsättningen förändring, % - BNP:s tillväxtspår från och med början av högkonjunkturen tillväxt % 19 199 199 1991 197:-1991: - :1-9: - - - - - - - - Källa: Statistikcentralen 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - - Källa: Statistikcentralen 7 9 - Recessionen inom världsekonomin håller på att fördjupas ytterligare. Världshandeln och industriproduktionen krymper särskilt kraftigt. Återhämtningen förväntas börja nästa år, men risken för att recessionen övergår i en världsomfattande depression är fortfarande avsevärd. Den krympande utrikeshandeln har störtat Finlands industriproduktion i en djup nedgång. År 9 kommer BNP att krympa betydligt mera än man tidigare beräknat, ungefär med 5 %. Nästa år torde produktionen minska med 1½ %. Antalet arbetsplatser kommer att minska med mera än 1 i år. Antalet arbetslösa kommer att öka i genomsnitt med 7 personer, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år. Statsfinanserna får ett underskott på miljarder euro i år; skulden kommer att öka ännu mera. Statsfinanserna kommer att ha ett stort underskott även under de närmaste åren. Världsekonomins kraftiga tillväxt som varat i flera år avstannade under fjolårets tredje kvartal, och ekonomin började krympa mot slutet av året. Nedgången har förstärkts ytterligare i början av detta år, och ingen märkbar vändning är att vänta åtminstone under innevarande år. Industriproduktionens fall har varit särskilt häftigt. Så gott som alla industriländer befinner sig i recession i början av 9. Världshandeln kommer att minska med ca 1 % under innevarande år. Därför spelar handelns öppenhet och tillgången till finansiering en central roll för världsekonomins återhämtning. Deflationstrycket ökar, men den mycket omfattande stimuleringsfinansieringen ökar på inflationsförväntningarna på längre sikt. Finansmarknaderna övergick efter hösten i en kris i stället för den mjuka nedgång man tidigare hoppats på. Den väldiga ökning av kreditfinansieringen som beror på global finansiering och lindrig reglering baserade sig för Förenta staternas del på felaktiga förväntningar om en kontinuerlig höjning
av bostadspriserna. Efter att bostadspriserna började falla och förtroendet raserades runt hela världen blev även den reella ekonomin smittad och den internationella ekonomiska utvecklingen försvagades hastigt. Risken för att industriländernas recession förvärras till en depression finns fortfarande. Industriproduktionen och exporten har minskat rejält från och med november, och någon väsentlig vändning i en bättre riktning finns tills vidare inte inom synhåll. Under innevarande år kommer investeringarna också att minska avsevärt. I Förenta staterna håller recessionen och kreditdepressionen på att fördjupas ytterligare trots omfattande stödåtgärder. Produktionen minskade med en årshastighet på procent i slutet av. Under de första månaderna av 9 har industriproduktionen fortsatt sin kraftiga nedgång samtidigt som depressionen fortsätter inom byggandet. Det massiva stimulerandet % i förhållande till bruttonationalprodukten kommer att höja den offentliga ekonomins underskott till över 1 procent i år och nästa år. Kina har stött sig till omfattande stödåtgärder, men landets draghjälp åt den internationella ekonomin och framför allt åt de övriga asiatiska länderna har upphört i takt med att utrikeshandeln minskat. Minskningen av internationell efterfrågan kommer att dra ner på produktionen och exporten speciellt i Östra Asien. Prisraset på olja har fördjupat recessionen inom Rysslands ekonomi. Europeiska unionens totalproduktion har minskat från sin nivå redan i ett års tid. Minskningen gäller både euroområdet och länderna utanför det. De nya medlemsländernas finansiella problem håller på att tillspetsas, och samtidigt håller banksystemet i några gamla medlemsländer som finansierat dem på att hamna i allt större svårigheter. Industriproduktionen har fallit synnerligen brant i början av året, och det är mycket osannolikt att tillväxten skulle komma igång i år, eftersom investeringarna också minskar kraftigt. Dessutom begränsas hushållens konsumtion av att arbetslöshetsgraden höjs till en nivå intill 1 procent. De industriintensiva länderna i norr är på väg in i en djup recession. Många EU-länders återhämtningsmöjligheter försvagas av kriser på bostadsmarknaden samt en betydande minskning av byggandet. ******** Finlands ekonomiska utveckling hörde till de kraftigaste inom euroområdet under den gångna högkonjunkturen. Finland utnyttjade globaliseringens möjligheter med stor framgång. Exporten ökade från början av till mitten av med en genomsnittlig hastighet på ½ procent, ½ gånger hastigare än BNP. Exportens andel av totalproduktionen ökade samtidigt med drygt en procentenhet om året. Importen ökade också nästan i takt med exporten, eftersom en allt större del av både mellanprodukterna och konsumtionsvarorna kom från den internationella marknaden. Jämfört med 199-talets depression är exportens betydelse för den totala efterfrågan nu avsevärt större. Exportens andel av BNP med fast pris steg från en femtedel vid decennieskiftet 199 till hälften i fjol. Industrins produktionsandel steg med 1 procentenheter till 7 procent. Exporten minskade visserligen kraftigt i början av 199-talet, men den övergick redan efter knappa två år i en ny, kraftig ökning. Exportökningen kunde trots allt på grund av den låga produktionsandelen inte kompensera för den fördjupade depressionen inom inhemsk efterfrågan förrän i mitten av 199-talet. Något motsvarande fall inom inhemsk efterfrågan som skedde i början av 199-talet bör inte förväntas. Vi hotas i dagsläget inte av någon bankkris. Den privata inhemska efterfrågan, speciellt investeringarna, kommer trots allt att minska avsevärt. Den inhemska efterfrågan vars relativa betydelse är mindre än tidigare räcker inte till att motverka den försvagade sysselsättningsutvecklingen. Eftersom någon väsentlig upplivning av den internationella ekonomin inte finns inom synhåll beräknas exporten minska med nästan en femtedel i år. Raset inom industriproduktionen i slutet av fjolåret och i början av detta år är till och med brantare än fallet i början av 199-talet. Industriproduktionens nedgång kommer troligtvis också att vara djupare och långvarigare. Det faktum att totalproduktionens tvära fall, som började i slutet av förra året, fortsätter även i början av detta år, innebär tillsammans med den höga nivån i början av fjolåret att BNP-minskningen under början av året jämfört med året innan kommer att betecknas med mycket stora siffror. Under hela innevarande år beräknas BNP minska med 5 %. Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Det är fortfarande oklart hurdant nästa år blir. Ifall världsekonomin skulle börja återhämta sig senast i början av nästa år, kunde tillväxten i Finland komma igång tämligen fort efter det. I det fallet beräknas det att produktionen under 1 skulle minska i genomsnitt med 1½ %. Å andra sidan, om utvecklingsspåret skulle följa till exempel början av 199-talet, skulle tillväxten komma igång först 11. Utrikeshandelns tillväxt avtog i höstas och den minskade kraftigt i början av detta år. Ingen av de centrala exportmarknaderna drar, och dessutom försvåras marknadsläget ytterligare av den kännbara försvagningen av grannländernas valutor. Exporten minskar i år med 17 % och exportpriserna sjunker med 5 %. Överskottet krymper avsevär både inom handels- och bytesbalansen trots att även importen minskar. Den svaga internationella efterfrågan begränsar exporten även nästa år, om dock inte i samma grad som i år. Industriproduktionen föll kraftigt i slutet av fjolåret till följd av exportraset. Både exporten och industriproduktionen har sjunkit ytterligare i början av innevarande år. Antalet nya order inom industrin minskade ytterligare i januari. Metall- och elektronikindustrins orderstockar hölls allra längst på en tillfredsställande nivå, men även de står nu inför en betydande minskning av produktionen. Skogsindustrins produktion har krympt under en längre tid, och de närmaste åren kommer att vara utmanande även för elektronikindustrin. Industriproduktionen kommer att minska nästan i samma takt som exporten under hela året 9. Nedgångens varaktighet och kraft beror nästa år på den internationella utvecklingen. Skogsindustrins produktion kommer att minska betydligt i år, eftersom efterfrågan fortfarande ligger på en låg nivå och lagren töms. Byggandets tillväxt avtog i mitten av förra året, och antalet nya byggobjekt som inleds minskar hastigt. Inledningen av nya bostäder har minskat kraftigt, men renoveringsbyggandet är livligt. Markoch vattenbyggandet hålls också fortfarande på en hög nivå. Ett tämligen stort antal verksamhetslokaler blir färdigt ännu före sommaren, men produktionen av dem kommer att minska med tiotals procent mot slutet av året. Byggandet kommer att minska med en tiondel under 9 och nyproduktionen av bostäder åtminstone med en fjärdedel. Servicesektorn klarade fjolåret tämligen väl, trots att även serviceproduktionen minskade under det sista kvartalet i fjol. Serviceproduktionen förväntas minska i år för första gången sedan 1993. Transport- och affärsvärldstjänsterna minskar i takt med den övriga företagsverksamheten. Den inhemska handelns tillväxt upphörde också i slutet av förra året. Den snabba försvagningen av konsumenternas sinnesstämning och det förvärrade sysselsättningsläget begränsar försäljningen inom detaljhandeln. Handelns värdeökning kommer att minska för hela innevarande års del främst på grund av att partioch fordonshandeln sjunker. Sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av, men svängen i en sämre riktning kommer att vara brant i år. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av förra året, och permitteringarna ökade snabbt i slutet av året. Arbetsplatserna kommer att minska inom nästan alla branscher, och antalet sysselsatta kommer att vara över 1 mindre än i fjol. Arbetslöshetsgraden kommer att stiga i genomsnitt till 9 procent från fjolårets, procent, och antalet arbetslösa kommer at stiga till nästan 5. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år. Konsumentprishöjningen håller snabbt på att avta från fjolårets genomsnitt på,1 procent. Orsakerna är, förutom nedgången i världsmarknadspriserna, framför allt nedgången av bostadspriserna och låneräntorna, men utvecklingen påverkas också av momssänkningen på mat och av skärpt konkurrens. Inflationen kan t.o.m. tillfälligt bli negativ under sommarmånaderna. Konsumentpriserna kommer att höjas i genomsnitt med en procent år 9. Löntagarnas förtjänstnivåindex beräknas öka år 9 för de sysselsattas del i genomsnitt med 5 % jämfört med året innan. Köpkraften kommer att öka ungefär lika mycket, eftersom lättandet av beskattningen kompenserar för inflationen som minskar till en procent. Det faktum att sysselsättningen försvagas med nästan 5 procent kommer dock att begränsa ökningen av samtliga löntagarhushålls tillgängliga reella inkomster till en mycket låg nivå. Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3
Hushållens spargrad höjs då arbetslösheten och osäkerheten ökar. Spargraden blir positiv och konsumtionen kommer att minska med 1½ procent. Hushållens lånestock ökade ända till slutet av fjolåret snabbare än de tillgängliga inkomsterna. Bostadshandeln har dock redan avtagit och kredittagningen har minskat. Hushållens konsumtion kommer att minska även nästa år eftersom arbetslösheten ökar. Investeringarna minskar med en tiondel under innevarande år. Bygginvesteringarna minskar i takt med att pågående projekt blir färdiga. Renoveringsinvesteringarna kommer att utgöra en allt större andel av bostadsinvesteringarna både i år och nästa år. För investeringarnas del kommer mark- och vattenbyggnadsinvesteringarna att bäst bevara sin nivå bl.a. tack vare stimuleringsåtgärderna. Den offentliga ekonomin hade i fjol ett överskott på,1 % i förhållande till totalproduktionen. Hela den offentliga sektorns skuldsatthet minskade trots att den ekonomiska utvecklingen successivt försvagades mot slutet av året. I slutet av uppgick EMU-skulden i förhållande till totalproduktionen till 33, %, dvs. 1½ procentenheter mindre än året innan. Den offentliga ekonomin kommer att få ett finansiellt underskott i år för första gången sedan 1997. Underskottet beräknas bli 1,9 % i förhållande till totalproduktionen, och skuldgraden %. Nästa års underskott kommer att bli över 3 procent. Statsfinanserna kommer att försvagas avsevärt på grund av den ekonomiska utvecklingen och stimuleringsåtgärderna. Konjunkturkänsliga skatteintäkter, såsom samfundsskatterna och skatter som betalas på överlåtelsevinster, men även egendomsinkomsterna, har varit på en mycket hög nivå under de senaste åren, vilket för sin del ytterligare försvagar statens finansiella ställning. Statsskulden ökar i år med mera än 9 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att öka ytterligare nästa år. Kommunalekonomin hade fortfarande ett litet underskott år, trots att skatteintäkterna och statsandelarna ökade med 7½ procent. Skuldtagningen fortsatte inom kommunalekonomin trots den långvariga högkonjunkturen, och kommunernas buffertar mot recessionen och befolkningsåldrandet är svaga. Kommunernas skatteintäkter kommer att minska med 5 procent i år, vilket kommer att orsaka ett betydande underskott för kommunalekonomin. Trycket är stort för att kommunalbeskattningen skulle skärpas och att skuldtagningen skulle accelerera. Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa anmärkningsvärt under innevarande år och var, % i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsinrättningarnas överskott kommer att minska på grund av långsammare inflytning av betalningsinkomster och snabb ökning av arbetspensionsavgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsförsäkringsfondens, ekonomi kommer att få ett underskott... Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Den internationella ekonomin Euroområdets företagsklimat försvagades ytterligare i februari, då indexet som beskriver det föll till sin lägsta nivå sedan 195. Raset inom industriproduktionen fortsatte även i januari, då produktionen minskade med nästan en femtedel jämfört med året innan. Industrins nya beställningar minskar fortfarande dramatiskt.. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% 3 3-3 -3 - - -9-9 -1-1 -15-15 -1 Källa: EU-kommissionen 5 7 9 Företagsklimat Industriproduktion -1 Finlands ekonomiska utveckling Överskottet i bytesbalansen försvagades i fjol till, miljarder euro, och överskottet inom handelsbalansen till, miljarder euro. Bytesbalansen fick ett underskott i januari 9. Handelsbalansen hade ett knappt överskott på,1 miljarder euro, men värdet av både varuexporten och -importen minskade med drygt en tredjedel. Handelsomsättningen med Ryssland halverades. 1 1 Den externa balansen EUR md, 1 månaders glidande summa 1 1 Källa:Finlands Bank 5 7 9 Handelsbalans Bytesbalans Prognos Industrins, byggbranschens och konsumenternas konjunkturförväntningar är dystra, även om de inte längre försämrades i februari. Inom servicebranscherna har utsikterna däremot försvagats ytterligare. Konsumenternas förväntningar om landets ekonomiska utveckling förbättrades, men förväntningarna för den egna ekonomin försvagades. 3 1-1 - -3 Industrins och hushållens förtroende saldo 3 1-1 - -3 - Källa: EK, Statistikcentralen 5 7 9 Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5
Konsumentprisindexets årshöjning avtog i februari till 1,7 procent, fast höjningshastigheten var nästan dubbel i december. Industrins producentpriser sjönk med, % från nivån i fjol. Årshöjningen av löntagarnas förtjänstnivåindex var fortfarande 5 % i slutet av förra året trots att höjningen avmattats. Arbetslösheten steg till 7,1 procent i februari. 1 - - Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, %--------------- 1 - - - Källa: Statistikcentralen - 5 7 9 Arbetslöshet Förtjänstnivåindex Prognos Producentpriser Konsumentpriser Inkomsterna inom statens budgetekonomi ökade under januari december med,5 % jämfört med 7, utgifterna ökade med, % och överskottet var, miljarder euro. Statsskulden uppgick i slutet av februari 9 till 57,5 miljarder euro, vilket är 3,7 miljarder euro mera än i februari. 5 3 Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för 1 månader-- --------- 5 3 Källa: Statskontoret 3 3 5 7 9 Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) Prognos De korta räntorna sjönk intill 1½ procent i mars. Den genomsnittliga räntan för nya bostadslån var 3,3 % i januari. Teckningen av bostadslån har minskat och bostadspriserna har börjat sjunka snabbare. Priserna på gamla bostäder sjönk i hela landet under det fjärde kvartalet med 3, % jämfört med kvartalet innan, och med 3,5 % i huvudstadsregionen. De reella priserna sjönk med mera än % jämfört med året innan.. 1 - - - - Korta räntor och reala bostadspriser procent och ändring jämförd med föregående år, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank 5 7 9 Bostadspriser Korta räntor 1 - - - - Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel +35 77 799 Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel +35 9 1 3319 http://www.vm.fi/svenska Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent 1 1 - - - - -1-1 - 9 * 9** 1** Finland Euroområdet USA - - - 9 * 9** 1** BNP Inhemsk efterfrågan Import Export 1 Arbetslöshetsgrad procent 1 Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent 1 1 3 3 1 1 9 * 9** 1** Finland Euroområdet 9 9** 1** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent 5 5 - - - - 3 3-9 * 9** 1** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * 9** 1** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
Centrala prognossiffror * 7 * 9** 1** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 1,9,,9-5, -1, Import 75 7,,5-1,3-13,1-1, Totalutbud 1 5,7,9,3-7,3-1, Export 11,,1-1,1-17, -1,9 Konsumtion 137 3,,5 1,9 -,7 -,3 privat 9,1 3,3, -1,5 -,3 offentlig 1,, 1,7 1,1 -,1 Investeringar 3,,7 1, -9, -5, privata 3, 9, 1,3-1, -,5 offentliga 5 -,, -1,3-1,9 -,3 Totalefterfrågan 1 5,7,9,3-7,3-1, inhemsk efterfrågan 179,9 3,, -,7-1, 7 * 9** 1** Tjänster, volymförändring, % 3,, 1,5-1,5 -,7 Industri, volymförändring, % 1,5,,3-1, -,7 Produktivitet, förändring, % 3,5,5-1,7,3, Sysselsättningsgrad, %,9 9,9 7, 7,3, Arbetslöshetsgrad, % 7,7,9, 9, 9,5 Konsumentprisindex, förändring, % 1,,5,1,9 1,1 Förtjänstnivåindex, förändring, % 3, 3, 5, 5, 3,5 Bytesbalans, md euro, 7,3,,1 1, Bytesbalans/BNP, %,9,,1 1, 1, Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1,3,,, Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3,,3,3,1, Offentliga utgifter/bnp, %,7 7,3, 53, 55,1 Skattegrad/ BNP, % 3,,9, 1,5 1,5 Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, % 3,9 5,,1-1,9-3, Statens finansiella sparande/ BNP, %,9,1, -3, -5, Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, % 39, 35,1 33,,, Statens skuld/bnp, % 35,3 31, 9, 35,, Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Mars 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland