EKONOMISK UTBLICK 1 (36) TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK JULI 2012 Tiden är nu för Sub-Sahara Afrika stora möjligheter för svenska företag Sub-Sahara Afrika (SSA) har under en längre tid uppvisat stark tillväxt. Sedan år 2000 har tillväxten legat stadigt runt fem procent. Denna utveckling förväntas fortgå under den närmaste femårsperioden. Sex av de tio snabbast växande ekonomierna i världen kommer med all sannolikhet att återfinnas i SSA. Anledningarna är bland andra att ekonomierna har reformerats och att det politiska läget på många håll stabiliserats samtidigt som oroshärdarna minskat under de senaste 20 åren. Makroekonomiska och strukturella reformer har stärkt ländernas finansiella situation samtidigt som den tidigare ofta mycket höga inflationen fallit. Ländernas statsskulder har minskat av denna nya stramare politik men också med hjälp av skuldavskrivningar. Det har också gjorts en hel del vad gäller avregleringar av marknader, även om det fortfarande finns mycket reformarbete kvar att göra. En annan viktig faktor är att kapitalbildningen ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Flera länder har idag börser och såväl direktinvesteringar som portföljinvesteringar har Tabell 1. Nyckeltal för SSA. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 5,1 5,4 5,3 Därav -oljeexporterade länder 6,0 7,1 6,1 -medelinkomstländer 4,3 3,4 4,0 -låginkomstländer 5,8 5,9 5,9 -instabila länder 1,7 6,6 5,8 Världsekonomis BNP-tillväxt 3,9 3,5 4,1 Investeringar, i procent av BNP 21,2 21,1 21,9 Inflation, genomsnittlig utveckling 8,2 9,6 7,5 Bytesbalans, i procent av BNP -1,8-2,0-2,6 Statsskuld, i procent av BNP 32,8 32,1 32,0 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Anm: Oljeexporterande länder: Angola, Kamerun, Tchad, Ekvatorial Guinea, Gabon, Nigeria och Republiken Kongo. Medelinkomstländer: Botswana, Cap Verde, Lesotho, Mauritius, Namibia, Seychellerna, Ghana, Senegal och Zambia. Låginkomstländer: Benin, Burkina Faso, Etiopien, Gambia, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mali, Mocambique, Niger, Rwanda, Sierra Leone, Tanzania och Uganda. Instabila länder: Centralafrikanska Republiken, Komorerna, Demokratiska Republiken Kongo, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Sao Tome and Principe, Togo och Zimbabwe.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 2 (36) ökat snabbt. Avkastning på de afrikanska börserna och från portföljinvesteringar ligger högt i en internationell jämförelse. Kapitalbildningen har i sin tur möjliggjort en snabbare produktivitetstillväxt. Även här måste dock utvecklingen påskyndas för att snabbare lyfta människor ur fattigdom. Det är långt kvar till de produktivitetsnivåer som vi ser i Asien. Utländska direktinvesteringar i SSA har ökat avsevärt det senaste decenniet tack vare de höga tillväxttalen och förbättrade företagsförhållanden. Fortfarande är dock investeringsnivåerna låga i SSA jämfört med andra utvecklingsmarknader. Svenska företag är inte lika aktiva i regionen som företag från andra utvecklade länder. Svensk export till regionen har under det senaste decenniet ökat betydligt, men antalet exporterande företag ligger på samma nivå som tidigare. Förhoppningen är att fler svenska företag upptäcker de möjligheter som marknaderna i SSA erbjuder. Flera sektorer är intressanta för svenska företag, bl. a. gruv-, infrastruktur-, energisektorn, men även ICT, tillverkning och hälsovård är sektorer på stark frammarsch. SSA fortsätter växa starkt även 2012 och 2013 trots den turbulenta världsekonomin. Tillväxten låg på drygt fem procent förra året. Detta är snabbare än världsekonomin i genomsnitt, men långsammare än för perioden 2004-2008 då SSA växte med 6.5 procent. I år och nästa år förväntas tillväxten öka något. Denna tillväxt är till del ett resultat av att ny råvaruproduktion kommer att tas i drift men också som ett resultat av att det sker en återhämtning efter konflikterna i Västafrika. Rensas siffrorna från dessa engångseffekter kommer BNP förbli oförändrad eller till och med minska något i år. SSAs två största ekonomier utvecklas något olika. I Sydafrika förväntas tillväxten mattas av och hamna under tre procent medan Nigerias ekonomi fortsätter växa starkt. Utvecklingen skiljer sig åt mycket mellan länder och grupper av länder. Den starkaste utvecklingen kommer de oljeproducerande länderna att ha. Tillväxten i år prognosticeras till sju procent medan det nästa år sker en viss uppbromsning i tillväxten. Det är framförallt Angola som är loket men även Tchad bidrar till denna utveckling. Medelinkomstländer är den grupp som drabbats hårdast av Euroområdets turbulens. Den svagare världshandeln och utvecklingen på de finansiella marknaderna kommer drabba länder som till exempel Sydafrika och Mauritius hårdare än andra länder. Ghana som också klassas som medelinkomstland kommer däremot fortsätta växa starkt. Låginkomstländerna fortsätter växa snabbare än för SSA som helhet. Detta beror helt och hållet på utvecklingen av råvaruindustrin. Niger och Sierra Leone växer snabbast tack vare en expansiv råvaruindustri. Räknas dessa länder bort minskar tillväxten inom gruppen med nästan en procent. Vad gäller gruppen instabila länder med stora institutionella problem eller konfliktområden sticker två länder ut. Elfenbenskusten förväntas växa med åtta procent 2012 efter oroligheterna 2011 i samband med valet. För Liberia är prognosen nio procent då produktionen av järnmalm växer kraftigt.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 3 (36) De stora hoten mot tillväxtprognoserna är framförallt risken för smitta från Euroområdet och risken för andra yttre chocker. Om inte Euroområdet löser sin kris finns uppenbara risker att världsekonomin utvecklas svagare och att detta spiller över på råvarumarknaderna. Även minskad handel kommer slå mot SSA. Därtill är SSA idag mer integrerade i världsekonomin och de finansiella systemen varför SSA blir känsligare för utvecklingen i Euroområdet, speciellt gäller detta Sydafrika. Stora prisökningar på olja, andra råvaror och mat ger starka inflationsimpulser. Detta sker redan i Kenya för att ta ett exempel. För att motverka att inflationen återigen ska bli ett problem kommer penningpolitiken att stramas åt vilket leder till minskade investeringar. Detta i en region där investeringsnivån redan idag är låg. Behoven av investeringar är stora. Idag har många oljeproducerande länder svårt att nå den fulla potentialen då en bristfällig infrastruktur, såsom vägnät och andra transportmöjligheter, inte klarar behoven. Därtill måste de länder som inte har råvarutillgångar utveckla övriga delar av ekonomin. Kenya och Ghana ligger långt framme inom ICT men även där är investeringsbehovet stort. Ett land som är något av ett undantag är Guinea där investeringarna i gruvsektorn ökar kraftigt, vilket ger gynnsamma förutsättningar för tillväxt på medellång sikt då landet har stora råvarufyndigheter. 1. Viktiga ekonomier i SSA Afrika, liksom andra kontinenter, är beroende av att tunga länder utgör draglok. Tyskland i Europa, USA i Amerika och Indien samt Kina i olika delar av Asien är exempel på sådana länder. I beskrivningar av SSA används ofta BNP per capita som referens om ett land är rikt eller inte. Tabell 2. SSAs fem rikaste länder räknat som BNP per capita. 1. Ekvatorial Guinea 2. Seychellerna 3. Botswana 4. Gabon 5. Mauritius Källa: IMF, World Economic Outlook 2012. Varken Indien eller Kina är rikare än dessa länder räknat som BNP per capita. Länder som Nigeria och Sydafrika finns inte heller med även om dessa har en betydande påverkan på hur hela Afrika utvecklas. Ser vi till ekonomiernas storlek totalt blir bilden annorlunda.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 4 (36) Tabell 3. SSAs fem största ekonomier, The Big Five. 1. Sydafrika 2. Nigeria 3. Angola 4. Etiopien 5. Kenya Källa: IMF, World Economic Outlook 2012. Det här är också de länder som tillsammans med till exempel Tanzania och Zambia har en avgörande betydelse för SSA som helhet. Framförallt är det snabbväxande ekonomier men också ekonomier som har stor betydelse för sin region. Det är också länder som speglar olika typer av ekonomier i Afrika. Angola och Nigeria är typiska oljeproducenter, Etiopien och Zambia råvaruproducenter. De övriga tre länderna har en mer diversifierad ekonomi. Det är också länder som skiljer sig när det gäller bytesbalans, statsskuld och inflation. Råvaruproducenterna har över lag bättre bytesbalans, bättre statsfinanser och har ofta högre inflation bland annat på grund av den snabba tillväxten i den inhemska efterfrågan. 1.1 Sydafrika Tillväxten ökade något 2011 och beräknas till 3,1 procent. För innevarande år räknas tillväxten avta på grund av den globala oron i världsekonomin. Sydafrika är det land i SSA som är mest integrerat med Euroområdets ekonomier och påverkas mest av krisen i medelhavsländerna. För nästa år förutses starkare tillväxt, men det förutsätter att ekonomierna i medelhavsländerna löser sina problem. Tabell 4. Nyckeltal för Sydafrika. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 3,1 2,7 3,4 Investeringar, i procent av BNP 19,8 19,6 20,2 Inflation, genomsnittlig utveckling 5,0 5,7 5,3 Bytesbalans, i procent av BNP -3,3-4,8-5,5 Statsskuld, i procent av BNP 38,8 40,0 40,8 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 3 Tillverkningsindustri 19 Annan industri 15 Tjänster 63 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 5 (36) Den inhemska ekonomin växte relativt kraftigt 2011, bland annat ökade investeringarna med drygt fem procent. Även utländska direktinvesteringar ökade kraftigt samma år. Denna utveckling ser ut att hålla i sig även i år och nästa år. Samtidigt ökar importen under denna period då mycket av såväl den privata konsumtionen som investeringsvarorna importeras. Detta försämrar bytesbalansen ytterligare. Sydafrikas finanspolitik har två huvudinriktningar; den är kontracyklisk och ska vara långsiktigt hållbar i ett skuldperspektiv för den offentliga sektorn. Följaktligen har en expansiv finanspolitik förts under den tid som Euroområdet har brottats med låg tillväxt och skuldkris. Sedan 2009 har stora satsningar gjorts inom infrastrukturområdet (energi, transporter, ICT). Planerna är att satsa närmare åtta procent av BNP på dessa områden under 2012 och 2013. Tillsammans med snabbare löneökningstakt inom den offentliga sektorn så kommer budgetunderskottet ligga på över fyra procent 2011-2013, från att ha uppvisat ett överskott så sent som 2007. Inflationen ligger inom målet för penningpolitiken, som är 3-6 procent. Styrräntan är idag den lägsta på 30 år och har också varit en del av det stimulanspaket regeringen genomfört för att motverka den svaga internationella konjunkturen. Det är således en svår balansgång mellan att stimulera ekonomin för att minska den höga arbetslösheten mot att inte släppa iväg inflationen. Den allmänna uppfattningen är att det inte sker ytterligare sänkningar av styrräntan. 1.2 Nigeria Nigeria har länge uppvisat en robust tillväxt och detta kommer fortsätta även 2012 och 2013. Det är inte bara oljesektorn som driver utvecklingen i Nigeria, utan även andra delar av ekonomin ger stora bidrag. Allt från tillverkningsindustri, byggindustri och ICT till stora delar av servicesektorn. Trots detta är fattigdom fortfarande ett stort problem och idag lever två tredjedelar av befolkningen på under en USD per dag. Inte heller arbetslösheten minskar trots den kraftiga tillväxten, tvärtom ökar den och beräknas bli runt 25 procent de närmast kommande åren. Även om tillväxten kommer från fler sektorer är landet mycket beroende av intäkterna från olje- och gasutvinning. Oljan står för 90 procent av exporten, 20 procent av BNP och 80 procent av skatteintäkterna. Nigeria har också en underutvecklad infrastruktur. Regeringens mål med den ekonomiska politiken är att utveckla de delar av ekonomin som inte är olje- och gasutvinning. Det görs stora satsningar på att utveckla övriga delar av den privata sektorn. Finanspolitiken har också varit expansiv för att parera den svaga utvecklingen i världsekonomin sedan 2009. Samtidigt sker ett reformarbete för att skydda sig mot svängningar i den smala skattebasen som oljesektorn utgör. Större vikt ska läggas på indirekta skatter samtidigt som effektivare metoder för uppbörd av skatter införts. Staten vill öka sina intäkter för att kunna satsa på ett reformarbete för att bredda ekonomin och lyfta fler ur fattigdom. Idag är statsbudgeten i det närmaste i balans och kan förväntas förbli så de närmaste åren.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 6 (36) Tabell 5. Nyckeltal för Nigeria. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 7,2 7,1 6,6 Investeringar, i procent av BNP 22,1 22,1 22,6 Inflation, genomsnittlig utveckling 10,8 11,2 9,7 Bytesbalans, i procent av BNP 7,2 7,3 5,3 Statsskuld, i procent av BNP 17,9 18,3 18,9 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 33 Tillverkningsindustri 3 Annan industri 39 Tjänster 27 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Penningpolitiken är stram för att motverka inflationstrycket som följt i spåren av den expansiva finanspolitiken. Detta har lett till räntehöjningar och större krav på kapitalreserver hos bankerna. Åtgärderna förväntas ge effekter på inflationen först nästa år. 1.3 Angola Angolas BNP växte med 3,4 procent förra året. Tillväxten kom inte huvudsakligen från oljesektorn utan från övriga delar av ekonomin. I år och nästa år drivs däremot tillväxten av produktionsökningar i olje- och gassektorn. Liquefied Natural Gas-projektet tas i bruk samtidigt som oljeproduktionen kommer överstiga två miljoner fat per dag. Tabell 6. Nyckeltal för Angola. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 3,4 9,7 6,8 Investeringar, i procent av BNP 11,1 10,4 12,6 Inflation, genomsnittlig utveckling 13,5 11,1 8,3 Bytesbalans, i procent av BNP 8,1 9,7 6,2 Statsskuld, i procent av BNP 30,9 23,8 20,7 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 7 Tillverkningsindustri 5 Annan industri 63 Tjänster 26 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 7 (36) Inflationen fortsätter vara hög, även om den faller ner mot åtta procent 2013. Det är den starka efterfrågan på hemmamarknaden som driver inflationen. Som i fallet med Nigeria är Angola mycket beroende av oljesektorn. Oljesektorn är en kapitalintensiv bransch med liten koppling till den övriga ekonomin. Mindre än en procent arbetar inom oljesektorn och en snabb tillväxt påverkar arbetslösheten marginellt. Arbetslösheten ligger på drygt 25 procent och så länge oljesektorn dominerar ekonomin är det svårt att reducera den. Angola har sedan de skrev på IMF:s Stand-By Arrangement följt detta program. Ökad budgetdisciplin, inflationsbekämpning, reformeringar av banksystemet och ökad transparens är några inslag. Detta tillsammans med ökade oljeintäkter bidrog starkt till att Angola lyckades vända ett budgetunderskott 2009 till ett överskott året efter. Finanspolitiken har också inriktats mot att öka infrastrukturinvesteringarna, för att stödja en utveckling av den privata sektorn och för att bekämpa fattigdomen i landet. Den höga inflationen har lett till en stram penningpolitik. Denna politik pressar inte bara ner inflationen utan ger också ett inflöde av utländsk valuta och starkare växelkurs. Framgent är det troligt att penningpolitiken lättar. Även om inflationen fortfarande är hög och kräver en stram penningpolitik, så finns det stora behov av investeringar som inte kommer att genomföras med de höga räntor och krav på bankreserver som gällt under delar av 2011. 1.4 Etiopien Den snabba tillväxten har hållit i sig i sju år men en dämpning verkar vara på gång. Tillväxten i Etiopien har legat högt över genomsnittet för SSA, runt sju-åtta procent, men för i år och nästa år är prognoserna ner mot fem procent, alltså i linje med den Tabell 7. Nyckeltal för Etiopien. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 7,5 5,0 5,5 Investeringar, i procent av BNP 22,3 24,0 24,5 Inflation, genomsnittlig utveckling 18,1 33,9 23,1 Bytesbalans, i procent av BNP -0,2-8,4-7,6 Statsskuld, i procent av BNP 37,3 31,2 28,0 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 44 Tillverkningsindustri 5 Annan industri 8 Tjänster 42 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 8 (36) genomsnittliga tillväxten för SSA. Det är framförallt jordbukssektorns tillväxt tillsammans med ökade priser på till exempel kaffe och bomull som varit den drivande kraften i ekonomin hittills. Men den högsta tillväxten återfinner vi nu i servicesektorn och tillverkningsindustrin. Inflationen är hög i Etiopien. Utöver stigande råvaror har den 17-procentiga devalveringen av den etiopiska valutan birren gett inflationsimpulser i ekonomin. Inflationen når över 30 procent i år för att avta 2013 och stanna på 23 procent. Devalveringen gav också en stor engångseffekt på bytesbalansen 2011 då det skedde ett stort omslag i såväl import som export. Importen föll från plus åtta procent 2010 till minus fem procent 2011, medan exporten gick från minus sex procent till plus fyra procent samma period. Denna effekt klingar troligen av 2012 och 2013. Etiopien implementerar en tillväxtplan för att bredda basen för tillväxt. Målet är att stötta utvecklingen av små- och medelstora företag för att öka sysselsättningen. Denna satsning tillsammans med ökade kostnader för fattigdomsbekämpning kommer öka statens utgifter och försämra budgetsaldot. Samtidigt strävar Etiopien efter att föra en långsiktig hållbar finanspolitik. Som flera andra länder i Afrika genomförs reformer när det gäller uppbörd av skatter. Penningpolitiken har svårt att bita på den höga inflationen. Visserligen har birren devalverats och prischocker från ökade jordbrukspriser drivit inflationen, men det förklarar inte allt. Ett av problemen verkar vara att kapitalmarknaderna fungerar dåligt och inte svarar på penningpolitiken. Räntorna är rigida och i en höginflationsmiljö som den i Etiopien leder det till negativ realränta som ytterligare spär på inflationen. Det finns dock hopp om att inflationen kommer avta framöver som en effekt av att ekonomin i stort reformeras. 1.5 Kenya Tillväxten i Kenya drivs av flera sektorer i ekonomin. Finanssektorn, turism, byggsektorer och jordbruket ger alla signifikanta bidrag, detta trots att det finns faktorer som håller tillbaka tillväxten. De makroekonomiska förutsättningarna är inte de bästa; hög inflation, fallande valuta och höga energikostnader bromsar tillväxten. Inflationen gick från fyra procent 2010 till 14 procent 2011 och även i år kommer den vara över tio procent. Först nästa år är inflationen tillbaka på samma nivå som de bästa åren under 2000-talet som tillika är under genomsnittet för SSA. Ett av Kenyas stora problem är arbetslösheten och då speciellt för ungdomar. Hela 70 procent av de arbetslösa klassas som ungdomar. Detta kan leda till sociala problem och allmän politisk oro, som också har manifesterats vid parlamentsval och senast vid folkomröstningen om en ny konstitution. Den kenyanska staten lyckades hålla utgifterna under de uppsatta målen 2010/2011. Då intäktsidan också överskattades skedde dock ingen förbättring av budgetsaldot
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 9 (36) Tabell 8. Nyckeltal för Kenya. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 5,0 5,2 5,7 Investeringar, i procent av BNP 23,1 23,3 25,0 Inflation, genomsnittlig utveckling 14,0 10,6 5,2 Bytesbalans, i procent av BNP -11,8-9,6-8,4 Statsskuld, i procent av BNP 48,9 46,6 45,5 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 27 Tillverkningsindustri 12 Annan industri 7 Tjänster 54 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. 2011. För 2012 och 2013 kommer underskottet stiga ytterligare och hamna i intervallet sju till åtta procent. Ur ett penningpolitiskt perspektiv var 2011 turbulent. En kraftigt fallande valuta gav näring åt inflationen. Den kenyanska shillingen föll med 25 procent mot USD. För att motverka deprecieringen höjde centralbanken i Kenya sin styrränta från sex procent till 18 procent. För att ytterligare bekämpa inflationen ökade också kraven på bankernas kassareserv i maj från 4,5 procent till 4,75 procent och i december till 5,25 procent. Orsaken till den höga inflationen och deprecieringen av den kenyanska shillingen kan tillskrivas en alltför expansiv penningpolitik under 2010. Målet var då att öka utlåningen i syfte att stimulera konsumtionen. Detta lyckades då konsumtionen steg kraftigt med över fem procent men priset blev ett turbulent 2011. 1.6 Tanzania Tanzanias ekonomi verkar vara immun mot yttre chocker från den vacklande världsekonomin. Tillväxten har hela 2000-talet varit hög och stabil. Tillväxttalen har de flesta åren legat på sju procent eller strax därunder. Även för åren 2012 och 2013 ser prognosen god ut med tillväxttal runt 6,5 procent bägge åren. Lite förvånande var det exporten som höll tillväxten uppe under krisen i Europa men bakom detta döljer sig att det var export av guld som ökade kraftigt. Prognoser för exporten pekar mot att denna utveckling håller i sig även 2012 och 2013. Däremot är inflationen ett problem. Målet är att hålla inflationen under fem procent men ökade livsmedelspriser och fördyrad import på grund av en fallande valuta gör att inflationen når 17,4 procent i år men faller tillbaka till 9,5 procent 2013.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 10 (36) Tabell 9. Nyckeltal för Tanzania. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 6,7 6,4 6,7 Investeringar, i procent av BNP 31,9 31,3 30,9 Inflation, genomsnittlig utveckling 7,0 17,4 9,5 Bytesbalans, i procent av BNP -9,7-12,3-11,2 Statsskuld, i procent av BNP 44,4 47,7 48,8 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 45 Tillverkningsindustri 7 Annan industri 10 Tjänster 37 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Tanzania för en stram finanspolitik för att tygla de icke prioriterade utgiftsposterna, bekämpa inflationen och minska sitt beroende av bistånd. Trots detta förväntas budgetunderskottet bli i storleksordningen drygt sex procent 2012 och 2013. På medellång sikt är målet att komma ner mot fem procent. Tanzania fortsätter arbetet med att reformera sin skatteadministration, dels för att förbättra uppbörden av skatter och dels för att täppa till läckor i skattesystemet. Vidare kommer skattebasen att breddas och skatteundantag för de allra fattigaste att begränsas. Penningpolitiken är inriktad på att få ner inflationen under tio procent. Detta mål är på medellång sikt och ska uppnås bland annat med hjälp av att hålla penningökningstakten runt 20 procent, begränsa utlåningen till den privata sektorn till 21 procent och att upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet. 1.7 Zambia Tillväxten bromsade upp något 2011 på grund av minskad aktivitet i gruvsektorn. Denna nedgång verkar vara av temporär art och tillväxten förväntas ta fart igen i år och nästkommande år. Prognosen på medellång sikt ser gynnsam ut för Zambia. Det är inte bara gruvsektorn som bidrar till denna utveckling, utan även jordbruket, byggsektorn, tillverkningsindustrin och transporter ger stora bidrag till tillväxten. Prognosen för Zambia pekar mot att den närmaste framtiden blir bra på flera områden. Låg inflation, ökade investeringar och minskad statsskuld som redan nu är låg. Problemen i Zambia är den relativt höga arbetslösheten och den stora andelen som befinner sig i fattigdom (60 procent av befolkningen ligger under gränsen för vad som definieras som fattigdom). Även skillnaderna mellan städer och landsbygd är stora. Dessa frågor har hög prioritet.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 11 (36) Tabell 10. Nyckeltal för Zambia. Utfall Prognos Prognos 2011 2012 2013 BNP, procentuell utveckling 6,6 7,7 8,3 Investeringar, i procent av BNP 25,0 24,9 28,0 Inflation, genomsnittlig utveckling 8,7 5,6 5,2 Bytesbalans, i procent av BNP 1,2 1,3 2,6 Statsskuld, i procent av BNP 26,1 26,6 24,8 Olika sektorer i ekonomin i procent av BNP Jordbruk 21 Tillverkningsindustri 12 Annan industri 35 Tjänster 33 Källa: IMF, World Economic Indicator, 2012, World Economic Outlook, 2012, UNCTAD 2011, The Global Competitiveness Report 2010-2011. Zambia hade underskott i budgeten på 2,6 procent 2011. Detta förväntas stiga något då det kommer göras satsningar inom det sociala området, bland annat sjösätts olika program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Samtidigt sänks skatterna för de som tjänar minst vilket också ökar underskottet i statens budget. Planerna på längre sikt är att bredda skattebasen och öka skatteuttaget från gruvsektorn. En åtgärd som diskuteras är att ta bort flera av de mineraler som bryts i Zambia från Import VAT Deferment Scheme vilket skulle öka skatteintäkterna. Inflationen är inget större problem i Zambia. Penningpolitiken får därför beskrivas som lyckosam. Den zambiska valutan kwacha föll med drygt fem procent 2011 som ett resultat av oro över utgången av valet. Bank of Zambia ingrep snabbt och kunde därmed hindra att nedgången i landets valuta inte blev kraftigare och gav starkare inflationsimpulser. 2. Finansiella flöden Externt kapital och skatteintäkter är viktigt för utvecklingen av länder. I Afrika har dessa tredubblats under det senaste decenniet och har aldrig tidigare varit så höga. Efter den finansiella krisen 2008 minskade nivåerna på externt kapital och skatter i Afrika, men återhämtade sig 2011 till samma nivåer som före krisen. Utländska direktinvesteringar och utländskt bistånd står fortfarande som de största källorna till externt finansiellt inflöde i SSA. Utländska direktinvesteringar skapar goda möjligheter till en långsiktig utveckling med bra tillväxt och fler arbetstillfällen. Dock kvarstår det faktum att ökningen av investeringar de senaste årtiondena inte har genererat tillräckligt med arbetstillfällen då majoriteten av de finansiella flödena gått till råvaruindustrin. Afrika måste attrahera mer utländskt kapital så att ekonomierna kan diversifieras och dra nytta av teknologiöverföringar och så kallade spill-over-effekter.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 12 (36) Intresset för utvecklingsmarknader med rika naturtillgångar samt uppgången i internationella råvarupriser har resulterat i fler råvaruinvesteringar i SSA. En ihållande tillväxt och förbättrad makroekonomi som exempelvis lägre inflation, har attraherat internationella, men även nationella investerare. Det internationella biståndet till Afrika ökade under 2011. Dock kan konstateras att krisen i OECD-länderna kan leda till minskat bistånd i framtiden. Penningöverföringar från diasporan var som högst 2011 och prognosen visar en stark ökning under 2012. Betydelsen av dessa överföringar varierar mellan länder och regioner. Överföringarna spelar en viktig roll för privat konsumtion och bidrar därför till fattigdomsbekämpning och förbättrade sociala förhållanden. Dessutom går många gånger pengarna till små företag, vilket i sin tur bidrar till jobbskapande. Afrikanska skatteintäkter ökade från 18,1 procent av BNP år 2000 till 19,9 procent år 2009. Ökningen har genererats av råvarudrivna verksamheter i oljeexporterande länder tack vare stigande oljepriser sedan 2007. Överlag behöver afrikanska stater förbättra kvalitén på sina respektive skattesystem. Skatteintäkter kompletterar externa kapitalflöden genom att de möjliggör för länder att tillhandahålla en god offentlig service och utveckla den ekonomiska politiken som främjar fortsatt tillväxt och som kan attrahera utländska finansiärer. Tabell 11. Extern finansiering och skatteintäkter till Afrika, flöden miljarder USD. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1. Bistånd 15,5 16,8 21,4 27,4 30,0 35,8 44,6 39,6 45,2 47,8 47,9 48,4 48,9 2. Portföljinvesteringar 3. Utländska direktinvesteringar 1,9-3,3-0,1-0,4 6,8 5,8 22,2 12,8-27,0-2,1 12,2 7,8 16,2 10,9 20,9 16,1 20,4 21,7 38,2 46,3 63,1 73,4 60,2 55,0 54,4 53,2 4. Diaspora 11,5 12,6 13,2 15,8 19,8 22,7 26,8 37,0 41,5 37,7 39,3 41,6 45,0 Totalt Externt inflöde (1+2+3+4) 39,7 47,1 50,6 63,3 78,3 102,5 139,8 152,5 133,1 143,5 154,4 152,2 163,2 5. Skatteintäkter 140,8 131,9 124,6 159,7 205,2 262,8 312,3 358,5 457,3 341,3 416,3.... Källa: OECD/DAC, World Bank, IMF and African Economic Outlook Data. Anm.: Siffror för 2011 är uppskattat utfall och för 2012 är en prognos.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 13 (36) 2.1 Utländska direktinvesteringar Enligt OECDs definition innebär utländska direktinvesteringar att en utländsk investerare utövar kontroll över en tillgång i ett annat land och ägarandelen måste överstiga 10 procent. Rent tekniskt är kontrollen knuten till det bokföringsmässiga värdet av investerarens eget kapital i tillgången. SSA upplevde en 25-procentig ökning av utländska direktinvesteringar under 2011. Detta betyder att inflödet av utländska direktinvesteringar till SSA har återhämtat sig efter den finansiella krisen och signalerar att förändringarna i investeringsklimatet som gjordes i många afrikanska länder före den finansiella krisen fortfarande attraherar utländska investerare. Bland annat vidtogs åtgärder för att förbättra den makroekonomiska politiken och regelverken. En annan viktig faktor för återhämtningen har varit gynnsamma råvarupriser under 2011. Framförallt var priserna på metaller, olja och agrorelaterade råvaror på toppnivåer under 2011. 2.1.1 Fördelning av utländska direktinvesteringar på länder och regioner Angola och Nigeria attraherade största andelen utländska direktinvesteringar år 2010. Ändå har nivåerna från 2008 har sjunkit kraftigt. Ett annat exempel är Sydafrika, som är ett vanligt företagsnav för att nå angränsande länder och är den i särklass mest Tabell 12. Länder med störst inflöde utländska direktinvesteringar i SSA, MUSD. 2000 2008 2010 Angola 2 174 16 581 9 942 Kongo 162 2 483 2 816 DRC 72 1 727 2 939 Ghana 166 1 220 2 527 Nigeria 1 310 8 249 6 099 Sydafrika 887 9 006 1 553 Sudan 392 2 601 1 600 Zambia 122 939 1 041 SSA 8 109 51 968 39 714 EU 698 279 487 968 346 531 Världen 1 402 680 1 744 101 1 243 671 Källa: World Investment Report 2011, UNCTAD.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 14 (36) utvecklade marknaden. Under 2008 erhöll Sydafrika MUSD 9 006 i utländska direktinvesteringar. Under 2009 sjönk flödena och under 2010 hade inflödet av utländska direktinvesteringar sjunkit till MUSD 1 553. Estimerade siffror för 2011 pekar dock på att trenden har vänt och att landets andel av direktinvesteringar nu ligger på samma nivåer som tidigare. Det senaste decenniet har utländska direktinvesteringar ökat avsevärt i SSA. Toppnivån under 2008 med ett inflöde på MUSD 51 968 följdes av en nedgång 2009-2010, till följd av den internationella finansiella krisen. Estimerade inflöden för SSA under 2011 är MUSD 54 400 och detta visar att investeringsflödet till regionen har återhämtat sig och passerat toppnivåerna år 2008. Trots återhämtningen är SSAs andel av det globala investeringsflödet fortfarande liten. I jämförelse med BRIC-länderna kan nämnas att Kina hade ett mer än dubbelt så stort inflöde än SSA under 2010 och både Ryssland och Brasilien erhöll mer utländska direktinvesteringarna än SSA samma år. Tabell 13. Direktinvesteringar - inflöde i Sub Sahara Afrika vs BRIC 2010, MUSD. SSA Kina Indien Ryssland Brasilien 2003 16 506 53 505 4 321 7 958 10 144 2004 16 803 60 630 5 778 15 444 18 146 2005 28 229 72 406 7 622 12 886 15 066 2006 26 650 72 715 20 328 29 701 18 822 2007 40 782 83 521 25 350 55 073 34 585 2008 51 968 108 312 42 546 75 002 45 058 2009 44 381 95 000 35 649 36 500 25 949 2010 39 714 105 732 24 640 41 194 48 438 Källa: World Investment Report 2011, UNCTAD. Utländska direktinvesteringar i Afrika har resulterat i avkastningar som är bland de högsta i världen. Detta är inte en helt ny trend utan har varit så sedan nittiotalet. Ett exempel på detta är amerikanska direktinvesteringar i Afrika som snittade 29 procent mellan 1990 och 1997. Denna avkastning var betydligt högre än för amerikanska direktinvesteringar i någon annan region under samma period (Ernst & Young Building bridges Africa attractiveness survey 2012 ). Trots detta finns det en negativ uppfattning av Afrika som investeringsregion, men det gäller framförallt bland företag som ännu inte har investerat på kontinenten. Bland de företag som redan har investerat i Afrika är uppfattningen tvärtom positiv. Trenden för utländska direktinvesteringar skiljer sig mycket mellan olika regioner i Afrika. Södra Afrika har varit den region som erhållit störst andel av utländska direktinvesteringar sedan 2008. Men enligt IMF bör Västafrika nå samma nivå som Södra Afrika under 2012. Denna ökning beror främst på nya oljefyndigheter och annan råva-
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 15 (36) ruutvinning i Ghana och Nigeria. I brist på råvaror har Östafrika varit den region som erhållit minst andel av utländska direktinvesteringar i Afrika. 2.1.1.1 Östafrika Östafrika har färre naturtillgångar än de andra regionerna i SSA, med undantag för Sydsudan och Sudan. Regionens andel av utländska direktinvesteringar till Afrika minskade från 13 procent 2004 till sju procent 2010. Då investeringsflödena återigen gick upp 2011 var det Sudan, Etiopien och Uganda som stod för den största andelen av denna uppgång. Östafrika har erhållit ett större antal nyinvesteringar jämfört med andra regioner i Afrika, vilket indikerar en större mångfald av projekt. En fortsatt ökning av BNP per capita i Östafrika 2011 och 2012 kombinerat med mer utbildad arbetskraft borde attrahera fler investeringar inom service och utveckla den lokala konsumentmarknaden. En fördel är också Östafrikas geografiska position som länkar regionen med Mellanöstern, Indien och Kina. 2.1.1.2 Södra Afrika Inflödet av utländska direktinvesteringar till Södra Afrika mer än halverades mellan 2008 och 2010, vilket framförallt berodde på den finansiella krisen, men också på den politiska situationen i Angola som skrämde bort utländska investerare. Läget i Angola är för närvarande osäker då landet står inför presidentval och detta kan komma att ytterligare dämpa utsikterna för 2012, men samtidigt borde landets blomstrande oljeindustri kunna ge starka inflöden kommande år. Sydafrika vände de negativa siffrorna från år 2010 och lyckade under 2011 att attrahera betydligt mer utländska direktinvesteringar än tidigare år. Mauritius fortsätter att röra sig i värdekedjan genom att gå ifrån textilindustri och turism till offshore banking, outsourcing samt investeringar i fastighetsbranschen. 2.1.1.3 Västafrika Utländska direktinvesteringar i Västafrika minskade under 2009 och 2010, men återhämtade sig under 2011. De senaste fem åren har inflödet av utländska direktinvesteringar till Västafrika främst varit råvarurelaterade. År 2005 stod Nigeria för 79 procent av det totala inflödet av investeringar till regionen, men 2011 hade andelen sjunkit till 54 procent. Detta beror på att Ghana har tagit andelar av de utländska direktinvesteringarna tack vare sin nya oljeindustri. Omkring 70 procent av regionens investeringar går till olja och gas, den resterande andelen av investeringarna går framförallt till fastighets- och telekomsektorn. 2.1.1.4 Centralafrika Utländska direktinvesteringar till Centralafrika minskade år 2009, men steg under 2010. Ökningen berodde framförallt på utvecklingen i Demokratiska Republiken Kongo där utländska direktinvesteringar ökade med 443 procent under 2010. Det var främst telekominvesteringar som bidrog till denna ökning, annars är det framfö-
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 16 (36) rallt råvaruutvinning som attraherar utländska direktinvesteringar till landet. Förutom Demokratiska Republiken Kongo erhöll Ekvatorial Guinea flest utländska direktinvesteringar i regionen och tillsammans stod länderna för 81 procent av regionens utländska direktinvesteringar under 2010. 2.1.1.5 Utländska direktinvesteringar fördelat på oljeexporterande och oljeimporterande länder Det är oljeexporterande länder som attraherat störst volymer av utländska investeringar till SSA. Investeringarna har gått till utvinningsindustrin, framförallt av olja. Även råvarurelaterade branscher såsom infrastruktur har attraherat utländska investerare. Oljeimporterande länder är mindre ekonomier än oljeproducerande länder, följaktligen attraherar de också mindre investeringsvolymer. På senare år ser man en ny trend. De oljeimporterande länderna har lyckats attrahera ungefär lika stor andel utländska direktinvesteringar i förhållande till BNP som oljeexporterande länder. Dessutom har utländska direktinvesteringar som andel av BNP för oljeimporterande länder klarat sig mycket bättre under och efter den internationella finanskrisen än för oljeexporterande länder. Diagram 1. Oljeimporterande länder och oljeexporterande länder, FDI som andel av BNP. % av BNP Källa: UNCTAD WIR 2012 and IMF World Economic Outlook 2012. 2.1.2 Intraafrikanska investeringar Investeringar mellan afrikanska länder ökade med 23 procent mellan 2003 och 2011 (Ernst & Young Building Bridges, Africa attractiveness survey, 2012). I jämförelse med andra utvecklingsländer rör det sig dock om lite kapital och få projekt. Traditionellt har det varit Södra Afrika som attraherat mest intraafrikanska investeringar. Detta håller
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 17 (36) så smått på att förändras. Ett exempel på detta är Nigeria som har investerat ungefär en miljard USD i Ghanas servicesektor de senaste åren, framför allt inom bank och försäkring. För att Afrika ska kunna förverkliga potentialen för intraregional handel och investeringar måste ytterligare harmonisering av Afrikas regionala handelsavtal samt implementering av investeringsriktlinjer ske. 2.1.3 Investerarländer i SSA OECD står fortfarande för en stor andel av utländska direktinvesteringar i Afrika, men kommer sannolikt att minska de kommande åren. I allt större utsträckning är det andra tillväxtländer, såsom Kina, Indien och Brasilien, som investerar i Afrika. Mellan 2003 och 2010 ökade tillväxtländernas antal investeringar i Afrika med 13 procent, medan de mogna ekonomierna ökade antalet investeringar med endast 7 procent. De mogna ekonomiernas andel av totala antalet investeringar minskade från 70 procent år 2003 till 62 procent år 2010. Skillnaderna är ännu större vad gäller investerat kapital, där tillväxtländerna har ökat sitt investerade kapital i regionen med 13 procent mellan 2003 och 2010. De mogna ekonomierna har under samma period ökat sitt investerade kapital med endast en procent. Tillväxtländernas investeringar går framförallt till utvinningsindustrin, medan de mogna ekonomierna har ökat sina investeringar i mindre kapitalintensiva branscher. 2.1.4 Utsikt för utländska direktinvesteringar i SSA Den kortsiktiga prognosen för utländska direktinvesteringar i SSA fortsätter att vara optimistisk och följer den globala återhämtningen. Detta baseras på en ihållande stark ekonomisk tillväxt i SSA och ländernas förbättringsåtgärder vad gäller företagsklimat och konkurrenskraft. Svårigheter som kan komma att påverka SSA är om den europeiska recessionen förvärras ytterligare under 2012 samt om den globala prognosen visar en nedgång i ekonomin. Detta scenario skulle förmodligen dämpa återhämtningen av utländska direktinvesteringar i regionen genom en lägre efterfrågan på råvaror samt fallande oljepriser. 2.1.5 Utländska direktinvesteringar fördelat på sektorer Mellan 2003 och 2011 har råvaruutvinning stått för knappt 28 procent av andelen investerat kapital av de utländska direktinvesteringarna i SSA. Investeringarna är få, men kapitalintensiva. Över 50 procent av antalet investeringar har mellan 2003 och 2011 gjorts inom servicerelaterade sektorer. Dessa investeringar är i regel små i jämförelse med investeringar i andra branscher och stod för endast fyra procent av investerat kapital. Under samma period har nästan 70 procent av investerat kapital har gått till tillverk-
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 18 (36) ningsindustrin och infrastrukturinvesteringar. Tillverkningsindustrin står för 40 procent av de nya arbeten som utländska direktinvesteringar skapat under denna period. Inom tillverkningssegmentet är det fordonsindustrin som har bidragit med flest jobb, över 100 000 stycken. En stor andel av investerat kapital inom tillverkningssektorn har gått till utvinnings- och gruvrelaterade verksamheter, vilka inte genererar jobb i samma utsträckning. Tabell 14. Utländska direktinvesteringar fördelat på olika sektorer 2003-2011, andel i procent. Tillverkning Infrastruktur Utvinning Service Annat Nya projekt 24,6% 13,0% 9,9% 50,9% 1,6% Investerat kapital 29,9% 38,3% 27,6% 4,0% 0,2% Källa: Ernst & Young Building bridges- Africa attractiveness survey 2012, fdi Intelligence 2012. Den genomgående trenden sedan 2003 visar på en ökad diversifiering av investeringarna. Detta pekar på att SSAs beroende av råvaror och därmed också råvarupriser minskar i framtiden. Under 2011 fortsatte denna utveckling med större andel investeringar till mindre kapitalintensiva sektorer, vilket gav fler projekt i relation till kapitalet som investerats. Sammantaget visar detta att afrikanska länder gradvis håller på att förbättra förutsättningarna för att attrahera fler investeringar som bidrar till att öka sysselsättningen. 2.2 Portföljinvesteringar Det är skillnad mellan utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Vad gäller portföljinvesteringar har en utländsk investerare bara kontrollen över en mindre del av en tillgång, under tio procent enligt OECDs definition. I motsats till utländska direktinvesteringar är en portföljinvestering kortsiktig; den syftar inte till att utöva någon aktiv förvaltning av tillgången. Målsättningen med en portföljinvestering är begränsad till att uppnå god avkastning på investerat kapital, medan utländska direktinvesteringar just syftar till att utöva ägarkontroll. Portföljflödena till Afrika återhämtade sig mindre snabbt än vad flödet av utländska direktinvesteringar gjorde under 2011 och även om de har blivit viktigare de senaste tio åren, är de fortfarande marginella jämfört med utländska direktinvesteringar. Enligt IMF representerade portföljinvesteringar 17 procent av de totala investeringarna i Afrika år 2000 med ett nettoflöde på USD 1,9 miljarder. År 2011 var andelen 15 procent och nettoflödet USD 7,8 miljarder. Under åren mellan år 2000 och 2011 har flödet av portföljinvesteringar varierat kraftigt, toppnivån var 2006 med USD 22,2 miljarder i nettoflöde. Under 2008, som en följd av krisen, gick flödet av portföljinvesteringarna ned markant till USD -27,0 miljarder, troligen till följd av vinsthemtagningar. Sådana tvära rörelser av kapital ökar risken för valutakurskriser vilket också skedde i Sydafrika 2008 då randen deprecierades som en följd av bland annat den internationella finansiella krisens påverkan av portföljflödena.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 19 (36) Tabell 15. Nettoflödet av portföljinvesteringar och utländska direktinvesteringar till Afrika 2000-2012, Miljarder USD. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Portföljinv. 1,9-3,3-0,1-0,4 6,8 5,8 22,2 12,8-27,0-2,1 12,1 7,8 16,2 FDI 10,9 20,9 16,1 20,4 21,7 38,2 46,3 63,1 73,4 60,2 55,0 54,4 53,2 Källa UNCTAD WIR 2012 and IMF World Economic Outlook 2012. Anm.: Se tabell 11. Mellan 2000 och 2011 har Sydafrika varit det land i Afrika som erhållit störst andel portföljinvesteringar. Under 2011 var inflödet USD 13,5 miljarder, vilket representerar 79 procent av det totala inflödet av portföljinvesteringar i Afrika. Nigeria kom på en andra plats med USD 2,4 miljarder vilket var det största inflödet i landet någonsin. Många länder i SSA hade ett negativt flöde av portföljinvesteringar under 2011. 3 Ökat intresse bland utländska investerare Vilket land som är bäst att investera i beror givetvis på företagets verksamhet och landets förutsättningar. Tre viktiga faktorer är 1. Storlek på marknad 2. Tillväxten och 3. Företagsklimatet som ger en generell bild av de länder som är mest fördelaktiga att investera i. 3.1 Marknadsstorlek SSA är en blandning av stora och små ekonomier, med Sydafrika och Nigeria som dominerande. SSA är totalt sett en stor marknad med 840 miljoner invånare och totalt 2 035 miljarder USD i BNP år 2011, vilket betyder att regionen är större än någon av Bricländerna. Tabell 16. De största ekonomierna i SSA 2011, BNP (PPP) miljarder USD. Plats 1. Sydafrika, 555 2. Nigeria, 413 3. Angola, 116 4. Etiopien, 95 5. Sudan (innan uppdelningen), 89 6. Kenya, 71 7. Tanzania, 64 8. Övriga, 632 Källa: IMF, World Economic Outlook 2011.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 20 (36) Sydafrika är den största ekonomin i SSA och med nästan 50 miljoner invånare är landet SSAs fjärde mest befolkade. Sydafrika har högst inkomstnivå i SSA och detta sammantaget ger en ekonomi om USD 555 miljarder i BNP. Nigeria är den andra största ekonomin. Med en befolkning på 156 miljoner invånare är landet det åttonde mest befolkade landet i världen och det mest befolkade i SSA och hela Afrika. Med hyggliga inkomstnivåer hade landet en BNP på USD 413 miljarder år 2011. Nigeria förväntas fortsätta växa snabbt och år 2020 beräknas landet tillhöra de 20 största ekonomierna i världen. Tabell 17. Största länderna befolkningsmässigt i SSA 2011, antal miljoner invånare. Plats 1. Nigeria, 156 2. Etiopien, 85 3. Demokratiska Republiken Kongo, 70 4. Sydafrika, 50 5. Tanzania, 41 6. Kenya, 40 7. Sudan, 40 8. Övriga, 356 Källa: State of World Population 2010, UNPFA. Det finns ytterligare tre stora ekonomier i SSA. Angolas ekonomi ökade 14 gånger mellan 1999 och 2010. Med en BNP på USD 116 miljarder är landet i dagsläget den tredje största ekonomin i SSA och står för nästan sex procent av regionens totala ekonomi. Etiopien ligger på fjärde plats. Trots en mycket låg BNP per capita ligger landet bra till tack vare den stora befolkningen på 85 miljoner. Befolkningsmässigt ligger Etiopien på andra plats i SSA och fjortonde i hela världen. Sudan, innan uppdelningen, låg på femte plats med en BNP på USD 89 miljarder. Ytterligare sex ekonomier i SSA kan klassificeras som stora; tre i Västafrika (Ghana, Elfenbenskusten, Kamerun) och tre i Östafrika (Kenya, Tanzania, Uganda). Tillsammans utgör dessa sex ekonomier ändå bara hälften av Sydafrikas ekonomi, men de får ändå anses som betydelsefulla. Man brukar använda benämningen The Big 5 på SSAs fem största ekonomier: Sydafrika, Nigeria, Angola, Etiopien och Kenya. Även om Tanzania har något större befolkning och är ett större geografiskt område än några av länderna (även Sudan innan uppdelningen) erbjuder de fem länderna, med deras respektive ekonomiska och geografiska storlek, störst möjligheter till att finna bra investeringar i. Tillsammans står de fem länderna för 61 procent av SSAs BNP och har bland de bästa företagsförhållandena.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 21 (36) Tabell 18. SSAs största länder 2011, antal innevånare och BNP (PPP). Invånare Miljoner andel av USD miljarder andel av SSA SSA Sydafrika 50 6% 555 27% Nigeria 156 19% 413 20% Angola 19 2% 116 6% Etiopien 85 10% 95 5% Kenya 40 5% 71 3% Totalt Big 5 350 42% 1 250 61% Sudan 40 5% 89 4% Tanzania 41 5% 64 3% Demokratiska Republiken 70 8% 25 1% Kongo Totalt Big 8 501 60% 1 428 70% Övriga 337 40% 607 30% TOTALT 838 100% 2 035 100% Källa: IMF, State of World Population 2010, UNPFA. BNP 3.1.1 Viktiga sektorer i SSA Svenska företag har genom åren haft en bra närvaro i regionen. Under det senaste årtiondet har exporten från svenska företag ökat med 75 procent, men antalet företag som exporterar kvarstår på samma nivå. Endast ett fåtal nya företag har tillkommit. Andra utvecklade länder är mer aktiva i regionen. Som tidigare nämnts ökar även andra tillväxtländer sin närvaro i SSA. Det är framförallt Kina och Indien som har ökat sina aktiviteter i regionen. Ett resultat av den ökade aktiviteten är att konkurrensen ökar. Men trots detta är dock konkurrensen fortfarande relativt låg. Vinstmarginalerna på produkter och tjänster är betydligt högre än i många andra delar av världen. Detta tillsammans med ett betydande efterfrågeöverskott på varor och tjänster borde ses som möjligheter för företag som vill investera i SSA. Exportrådet har i sin rapport Sub-Sahara Africa business opportunities analyserat regionens investeringsmöjligheter ur ett svenskt företagsperspektiv. Femton länder har prioriterats i analysen. Tretton av dessa länder återfinns också i Rand Merchant Banks rapport Where to invest in Africa där man rankat de mest attraktiva investeringsländerna i SSA.
TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 22 (36) Tabell 19. Möjligheter för företag i SSA. Land Angola Botswana Elfenbenskusten Demokratiska Republiken Kongo Etiopien Ghana Kenya Mocambique Namibia Nigeria Sydafrika Tanzania Möjligheter Olja och gas är drivande faktorer till landets tillväxt. Diamanter och andra mineraler ger stor potential. Infrastruktur och ICT på uppgång. Världsledande diamantproducent. Möjligheter inom gruvsektorn. Stark inom agrosektorn. Stor kakaoproducent med 40 procent av världens kakaoskördar. Staten planerar att öka gummiproduktionen. Planerar en expansion av Inga Dam-vattenkraftverket som skulle kunna täcka halva Afrikas elbehov. Stor potential inom gruvsektorn. Stor potential inom agrosektorn. Fokus på utveckling av storskaliga kommersiella jordbruk, effektiva skördar och kommersialisering av småskaliga jordbruk. Har nyligen funnit olja vilket kommer ge ytterligare tillväxt. Stora guldtillgångar (2:a största efter Sydafrika i regionen). Endast 10 procent av landets odlingsområden är i bruk. Konkurrenskraftig telekomsektor. Även stor potential inom hälsosektorn och transportsektorn. Avancerad marknad med en bra mobiltelefoninfrastruktur. Stor potential inom elproduktion (intressanta geotermalprojekt). Fortfarande stor andel av odlad mark står utan konstgjord bevattning. Bra utvecklade blomsterodlingar, te- och kaffeodlingar samt sockerrörsodlingar. Utveckling av Lamus hamn pågår och därtill relaterad fastlandsinfrastrukturprojekt som länkar grannar till landet. Landet har nyligen funna oljetillgångar. Gruvsektorn (framförallt kol och guld) har en av de starkaste tillväxttakterna i världen. Nya gasfyndigheter i norra delen av landet. Växande agrosektor med stor potential. Betydandet vattenkraft, men fortfarande väldigt låg andel av populationen som har eltillgång. Diamanter står för en tredjedel av landets ekonomi. Världens fjärde största uraniumproducent. Nyligen funna olje- och gasfyndigheter kan ge ökad stark tillväxt i landet. Stor hamn och planerad transportkorridor (Kalahari-järnvägen). Största befolkningen i regionen, 6:e största oljeproducenten i världen, 5:e största gastillgångarna i världen. Starkt expanderande medelklass, som efterfrågar privat hälsovård. Mindre än 30 procent av odlingsbar mark brukas. Stor potential således inom jordbruk. Av bevattningsbar mark står endast 10 procent under konstgjord bevattning. Största ekonomin in regionen. Många internationella företag har sina regionala huvudkontor i landet. Tredje starkaste landet i världen vad gäller gruvdrift. Landet ser en stark fordonsindustri växa fram. Mest avancerade landet i regionen vad gäller ICT och en naturlig start för expansion in i Afrika. Enda landet i regionen med ett modernt jordbruk. Stor potential också inom förnyelsebar energi, idag är landet till 80 procent beroende av el som genreras med hjälp av kolkraft. Stor gruvpotential, speciellt för guld, basmetaller, järnhaltiga mineraler, diamanter och andra ädelstenar. Ungefär 70 procent av Tanzanias jordbruksmark odlas med hjälp av handhackor, 20 procent med hjälp av plog och 10 procent med traktor. Således stor potential inom agrosektor.