Anvisning för handläggning av regionala företagsstöd

Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (17) Anvisning för handläggning av regionala företagsstöd

Sida 2 (17) Innehåll Bakgrund... 4 Vad är regionala företagsstöd?... 4 Syfte... 4 Omfattning... 4 Lagrum och styrande förutsättningar... 5 Nationella styrdokument... 5 Regionala beslut, strategier, planer och program... 5 Handläggning... 5 Ansökan... 5 Strategens/handläggarens roll... 6 Budget och bemyndigande... 6 Arbetsformer och beslut... 6 Sekretess... 7 Bedömningsgrunder... 7 1. Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar.. 7 2. Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag... 7 3. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 8 4. Regionala strategier, planer och program... 8 Vägledning vid bedömning... 10 Eget arbete... 10 Extraordinära effekter... 10 Företag som driver handel... 10 Företagets verksamhetsområde... 10 Heltid/deltid... 11 Horisontella perspektiv - hållbar tillväxt... 11 Industriserviceföretag... 11 Innovationsstöd - särskild hantering... 11 Internationalisering... 12 Konkurrens och marknad... 12 Kompetensutveckling... 12 Konsultcheck... 13 Starta-eget-bidrag... 13 Storlek och tillväxt... 13

Sida 3 (17) Stödnivåer... 14 Verksamheter inom privat vårdsektor/utbildningsväsen... 14 Vidareförädling inom livsmedelssektorn... 14 Utdelningar... 15 Samverkan... 16 Information om företagsstöd... 16 Uppföljning och lärande... 17

Sida 4 (17) Bakgrund I Region Norrbottens uppdrag och ansvar för den regionala tillväxtpolitiken ingår att aktivt verka för att nationella mål får genomslag i länet och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Regionen utvecklar länet för allas bästa, så att nationella mål uppnås genom framåtsyftande utvecklingsinsatser. Vad är regionala företagsstöd? De regionala företagsstöden ska bidra till att skapa ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling genom att ge företag i länet möjlighet att ekonomiskt möjliggöra och underlätta vissa investeringar. Permanenta nackdelar som bristfällig infrastruktur, tillgänglighet till grundläggande samhällsservice samt mycket långa avstånd påverkar företagens möjligheter att bedriva verksamhet. Stöden fyller därför en viktig funktion i områden där företag har sämre förutsättningar att starta och bedriva verksamhet. Stödet är efterfrågestyrt och har begränsningar beroende på exempelvis stödområde, bransch, konkurrens, företagets storlek, ekonomiska ställning, m.m. Företagsstöden är ett medel för att genomföra de planer, program och strategier som läggs fast på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå och för att på olika sätt bidra till hållbar regional utveckling. Genom företagsstöden realiseras den regionala tillväxtpolitiken samt i förekommande fall EU:s sammanhållningspolitik. Regeringen avsätter årligen ett anslag inom utgiftsområde 19, Regionala tillväxtåtgärder, i form av länsanslag 1:1. Anslaget uppgår till totalt cirka 130 miljoner kronor och förvaltas sedan 1 januari 2017 av Region Norrbotten som i sin tur har att fördela anslaget (regionfullmäktige beslutar om fördelningen) mellan regionala företagsstöd, kommersiell service och regional projektverksamhet. Dessa stöd regleras i särskilda förordningar. De regionala företagsstöden är från och med 2015 delfinansierade av EU:s strukturfonder. Syfte Syftet med anvisningen är att tydliggöra vad handläggningen av regionala företagstöd innebär samt vilka kriterier som ska ligga till grund för bedömningen av ansökan. Dokumentet riktar sig till de tjänstemän som berörs. Omfattning Anvisningen avser hantering av ansökningar gällande regionala företagsstöd: stöd till investeringar och företagsutveckling, regionalt investeringsstöd, microstöd, konsultcheck samt innovationsstöd.

Sida 5 (17) Lagrum och styrande förutsättningar Hanteringen av de regionala projektmedlen regleras i särskilda förordningar men styrs också av nationella och regionala planer, strategier och program. Nationella styrdokument Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 Tillväxtverkets senast utgivna handbok för regionala företagsstöd förtydligar och tolkar tidigare förordningar som gällde fram till och med 2015-05-01. I avvaktan på en ny handbok från Tillväxtverket används den senast utgivna, med undantag för de tydliggöranden som inte är överensstämmande med de nya förordningarna. Vid tveksamheter av tolkningen kontaktas Tillväxtverket. Regionala beslut, strategier, planer och program Regional utvecklingsstrategi (RUS) samt övriga regionala planer, program och strategier. Områdesavgränsningar för regionalt bidrag till företagsutveckling (beslut RS 2017-10-31 221) Regionstyrelsens delegationsordning (beslut LS 2015-01-28, 12) Delegationsordning vidaredelegering (beslut RD 2017-04-28) Handläggning Ansökan Ansökan om regionala företagsstöd ska göras via e-tjänsten Min ansökan via www.minansokan.se. Innan ansökan skickas in kan ett informellt möte med sökande vara lämpligt för att reda ut eventuella frågeställningar från båda parter. Besök hos sökande företag eller personligt möte med företagaren före ansökan eller under handläggningens gång underlättar för strategen att få en tydlig bild av investeringen och även företagets verksamhet. Alla stöd är efterfrågestyrda, d.v.s. initiativet kommer från ett befintligt företag. Handläggningen av ärendena har en likvärdig hantering och prioritering oavsett stödform. Behovet av stöd ska analyseras. Hänsyn ska också tas till företagets stödhistorik. Har företaget tidigare fått stöd upprepade gånger utan att förväntad

Sida 6 (17) effekt uppfyllts, så kan detta påverka bedömningen vid en ny ansökan från företaget. Varje enskilt ärende är unikt och varje företag prövas utifrån sina speciella förhållanden och förutsättningar. Tiden för handläggning innan preliminärt beslut om stöd fattas kan därför variera. Strategens/handläggarens roll Genom att arbeta proaktivt och sprida korrekt och relevant information om de regionala företagsstöden kan medlen utnyttjas effektivt och bidra till god kvalitet, både i ansökan och i beslut. För att nå dessa företag används befintliga kontaktnät hos kommuner, företagsorganisationer, aktuella företagsinriktade projekt samt via information på webben. Att möta enskilda företag under processens gång medför bra insikt och förståelse för företagets verksamhet men också goda relationer, vilket är en viktig del av marknadsföringen för både stöden och Region Norrbotten. Det är därför viktigt att tid kan avsättas för denna typ av arbete. Budget och bemyndigande Beviljat stöd utbetalas i efterskott utifrån upparbetade kostnader. Regeringen beslutar länsanslaget efter ett så kallat bemyndigandesystem. Det innebär i korthet att Region Norrbotten får ett givet maximalt beslutsutrymme. Regionen får inte ha utestående, ej utbetalda beslut, som överskrider bemyndiganderamens beloppsgräns. I takt med att utbetalningar görs frigörs utrymme inom bemyndiganderamen för att fatta nya beslut. Bemyndigandesystemet påverkar den budget som årligen upprättas för länsanslaget. Arbetsformer och beslut Beslut om stöd fattas löpande vid fastställda datum varannan vecka i en s.k. kreditgrupp som består av samtliga näringslivsstrateger, enhetschef och administratörer för företagsstöden. Besluten föredras var för sig utifrån en fastställd föredragningsmall. Råder oenighet i någon fråga får majoriteten i gruppen avgöra. På kreditgruppen tas även allmänna och specifika frågeställningar upp kring ärenden som rör hanteringen av företagsstöden. Mötena dokumenteras löpande. Ett dokument finns även upprättat där kreditgruppens olika ställningstaganden och utredningar i specifika frågor löpande har dokumenterats som stöd för arbetet.

Sida 7 (17) Beslut om regionala företagsstöd följer Region Norrbottens gällande delegationsordning och vidaredelegering, se nedan. Ärendetyp Upp till 1 800 000 kronor Beslutas av Näringslivschef 1 800 001 och över Regionstyrelsens ordförande Beslut om att godkänna förändring avseende företagsstöd inom tidigare beslutad stödram. Ändringen kan t ex gälla förlängning, förändring av säkerheter eller omfördelning av budget. Ändringen får inte förändra beslutets uppsatta mål. Näringslivschef Sekretess Att lämna ut uppgifter till utomstående, exempelvis media, om beslutade stöd och inneliggande ansökningar ska alltid sekretessprövas. Prövning och beslut görs enligt Region Norrbottens gällande delegationsordning. Särskild försiktighet ska iakttas när det rör Innovationsstöd. Bedömningsgrunder Vid beredning och bedömning av ansökningar om regionala företagsstöd görs en sammanvägd bedömning utifrån följande delar: 1. Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar Förordningen om statligt stöd till regionala investeringar har som syfte att främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional tillväxt och Region Norrbotten får därför i mån av tillgång på medel lämna stöd enligt denna förordning. Stödgivningen ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. 2. Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag Förordningen om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag har som syfte att främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag och därmed enhållbar regional tillväxt och Region Norrbotten får därför i mån av tillgång på medel lämna stöd enligt denna förordning. Även denna stödgivning ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

Sida 8 (17) 3. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 Vägledande för det regionala tillväxtarbetet är den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Utgångspunkten för strategin är att den ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet. Strategin utgår från fyra samhällsutmaningar; demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi samt behovet av inkluderande tillväxt. Utifrån dessa prioriteras i strategin följande områden: Innovation, företagande och entreprenörskap Attraktiva miljöer Kompetensförsörjning Internationellt och gränsöverskridande samarbete Den regionala tillväxtpolitiken ska verka för att människor, företag och organisationer och andra aktörer på regional och lokal nivå ges möjlighet att utvecklas, forma sin framtid och bygga attraktiva livsmiljöer utifrån sina unika förutsättningar. De regionala företagsstöden bidrar främst till att uppfylla målet i området innovation, företagande och entreprenörskap. 4. Regionala strategier, planer och program Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) utgör grunden och ramverket för det regionala tillväxtarbetet. I förordningen för det regionala tillväxtarbetet anges att det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet. Tolkningen av ovanstående är att RUS utgör grunden och ramverket för det regionala tillväxtarbetet, men företagsstöd kan inte finansiera samtliga insatser som beskrivs i strategin. Företaget och investeringen måste därmed passa in i bedömningskriterierna för både RUS och de mer områdesspecifika dokument (t ex regionala strategier av olika slag) som företaget berörs av. En bedömning görs av om, samt i vilken utsträckning företaget och investeringen harmonierar med RUS och främjar tillväxt enligt övriga regionala planer, program och strategier. Exempel på bedömningsgrunder enligt RUS är att företaget ska bidra: till att möta länets utmaningar (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) till att nå strategins mål (ett eller flera) till en hållbar utveckling (ett eller flera horisontella kriterier)

Sida 9 (17) till att främja strategins prioriterade områden/utvecklingsinsatser (ett eller flera) För att ett företag ska kunna få stöd ska koppling finnas till något av de prioriterade områden som beskrivs i RUS: Livsmiljöer Innovation och förnyelse (inklusive företagande och entreprenörskap) Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Dessa områden stämmer till stor del överens med de områden som prioriteras i den nationella strategin. I länets mer områdesspecifika planer, program och strategier konkretiseras det som beskrivs i RUS. Här förtydligas det regionala tillväxtarbetet med fokus på tillväxt. Några exempel på sådana områden är: innovationer, jämställdhet, kulturella och kreativa näringar, transportfrågor, klimat- och energifrågor mfl. Företag som beviljas regionalt företagsstöd ska passa in i något eller några av de prioriterade fokusområdena enligt RUS: Skärningspunkter mellan fokusområden Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi och miljöteknik/cleantech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar

Sida 10 (17) Region Norrbotten strävar efter att en större andel av de regionala företagsstöden ska beviljas till företag som diversifierar företagsstrukturen och bidrar till mångfald och jämställdhet. Nyskapande verksamheter, exempelvis företag inom kulturella och kreativa näringar, digitala tjänstenäringar och energi och miljöteknik prioriteras. Vägledning vid bedömning Utöver gällande styrdokument, lagar, förordningar och tolkningar av dessa i Tillväxtverkets handbok för regionala företagsstöd, tillämpar Region Norrbotten följande tolkning vid bedömning av stöd utifrån de regionala förhållandena: Eget arbete Kostnader för eget arbete kan godkännas i innovationsstödet. I de övriga stödformerna bedöms kostnader för eget arbete mycket restriktivt och kan endast beviljas i undantagsfall. Exempel där eget arbete kan godkännas är vid stora säsongsvariationer och/eller när det finns kompetent personal som riskerar uppsägning. Extraordinära effekter Företag utanför fastställda stödområden kan i undantagsfall ha möjlighet till stöd om de genom sin investering skapar extraordinära effekter i Norrbotten. Med extraordinära effekter menas till exempel betydande sysselsättningsökning, en tydlig breddning av näringslivets befintliga struktur, förväntade effekter i form av betydelsefulla följdetableringar i länet, kompetensförstärkning, tydligt bidrag till ökad regional attraktivitet eller mycket positiva effekter på miljö, jämställdhet och integration. Stödformen Regionalt investeringsstöd omfattas inte av detta undantag. Företag som driver handel Stöd till företag som driver handel utan egen tillverkning på en lokal marknad har historiskt sett inte kunnat få stöd. Nya möjligheter till handel via internet vidgar marknaden och kan, framförallt i glesbygden, bidra till positiva effekter i form av nya eller bibehållna arbetstillfällen och till lokal utveckling/service. Av den anledningen bör en ansökan från ett handelsföretag bedömas utifrån framförallt var det bedriver sin verksamhet och vilka arbetstillfällen verksamheten skapar. Möjlighet till stöd kan inte uteslutas. Möjlighet till stöd till denna typ av företag kan även finnas inom Landsbygdsprogrammet hos Länsstyrelsen eller inom ramen för kommersiell service. Företagets verksamhetsområde Företaget måste ha en fast verksamhet i länet för produktion av varor eller tjänster. För innovationsstöd gäller inte krav på produktion, då det även kan godtas att företaget enbart driver ett utvecklingsprojekt (se vidare under rubriken Innovationsstöd särskild hantering ).

Sida 11 (17) Heltid/deltid För att stöd ska kunna beviljas så får företaget inte bedriva alltför liten verksamhet. Företagets verksamhet ska inte vara av hobbykaraktär. Deltidsföretag (enmansföretag) bör ge sysselsättning på minst 50 procent och med en ambition att kunna verka på heltid. Deltidsföretag med lägre sysselsättningsgrad än 50 procent kan dock beviljas i de fall där företagaren har ett flertal ben att stå på och att detta är en nödvändighet för att få ihop en försörjning som motsvarar en heltid. En kombination av olika försörjningskällor kan vara av avgörande betydelse för att kunna leva och verka, framförallt i glesbygden. Horisontella perspektiv - hållbar tillväxt Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Företagsstödens bidrag till en hållbar tillväxt redovisas genom att det i ansökan ska framgå i vilken utsträckning och på vilket sätt företaget och investeringen bidrar till en hållbar tillväxt utifrån perspektiven jämställdhet, mångfald och miljö. Vid dialog med företag som avser att lämna in ansökan om företagsstöd bör de horisontella kriterierna diskuteras. Varje investering kan inte nödvändigtvis bidra till uppfyllandet av alla horisontella kriterier. Avvägningar ska därför göras mellan dessa kriterier och övergripande mål och prioriteringar för att den sammanvägda bedömningen ska kunna leda till hållbar utveckling. Industriserviceföretag Företag vars verksamhet enbart består av service till lokal/regional industri ska bedömas utifrån en konkurrensanalys. Industriserviceföretag som verkar på en lokal konkurrensutsatt marknad har små möjligheter att få stöd. Om företaget även bedriver egen tillverkning för en utomregional marknad, ska andelen egen tillverkning utgöra mer än hälften av omsättningen i företaget för att stöd ska kunna beviljas. Den investering som kan godkännas ska i så fall till stor del kunna kopplas till den tillverkande delen av företaget och ska också leda till en förbättring av tillverkningsverksamheten exempelvis i form av ökad sysselsättning, omsättning eller andra positiva effekter. Innovationsstöd - särskild hantering Innovationsstöd kan beviljas till företag som befinner sig i en inledande fas i nyskapande satsningar och som bedöms ha tillväxtpotential. Satsningarna ska ha som mål att utmynna i produkter eller tjänster som är att betrakta som en innovation. För att göra en bedömning om det är en innovation ska företaget förutom affärsplan även bifoga marknadsöversikt eller nyhetsgranskning till ansökan som visar att produkten eller tjänsten är helt ny och unik. I undantagsfall kan insatt oberoende part, t.ex. universitet eller liknande uttala sig om innovationen.

Sida 12 (17) För att kunna beviljas stöd ska det finnas en plan för hur satsningarna ska skapa tillväxt i Norrbotten. Detta avser framförallt direkta eller indirekta arbetstillfällen, nya företag och/eller tillväxt hos andra företag i Norrbotten, exempelvis underleverantörer. Stöd är möjligt om det framgår att det finns en efterfrågan på innovationen. En ansökan som gäller en innovation som enbart används för internt bruk i det sökande företaget bör bedömas ur ett konkurrensperspektiv. Innovationsstöd kan beviljas till både nya och befintliga företag i alla branscher i hela länet. Kostnader för eget arbete godkänns inte för pensionärer som har pension eller som har uppnått pensionsåldern 67 år. Internationalisering Norrbotten har en liten andel företag med internationell marknad. Företag som söker stöd för internationalisering är därför en viktig målgrupp. Även Tillväxtverket erbjuder löpande olika riktade insatser som exempelvis affärsutvecklingscheckar till företag som vill växa på en internationell marknad och stöd till företag som vill digitaliseras. Dessa insatser bygger på en regional samverkan mellan olika aktörer. Region Norrbotten har valt att inte ingå i de nuvarande insatserna som drivs via Tillväxtverket eftersom möjligheter till likadana stöd redan finns inom ramarna för stödtyperna Konsultcheck samt Särskilt investeringsstöd och stöd till företagsutveckling. Konkurrens och marknad Stöd ska i huvudsak begränsas till företag vars produktion av varor och/eller tjänster har eller bedöms att få en marknad utanför länet eller som saknar konkurrens på den lokala/regionala marknaden. Den regionala tillväxtaspekten beaktas på detta sätt genom att stöd inte ges om det kan snedvrida konkurrensen på den lokala/regionala marknaden. Kompetensutveckling Stöd till kompetensutveckling förbättrar möjligheterna till stöd hos tjänsteföretag. I pilotprojektet Tillväxtchecken 2013-2014 som riktades enbart till kvinnor, konstaterades att i många av företagen var tjänsteföretag och att där fanns ett behov av kompetensutveckling. Eftersom företagarkvinnor historiskt sett varit underrepresenterade inom de regionala företagsstöden kan stöd till kompetensutveckling göra det möjligt att öka andelen företag som leds av en kvinna. Stöd kan ges för kompetenshöjande externa kortare utbildningsinsatser som kan betraktas som en investering och som utvecklar verksamheten. Kompetensutvecklingsinsatsen får inte vara av allmän karaktär (som exempelvis universitetsutbildningar och administrativa utbildningar) och ska vara kopplad samt nyttjas i företagets nuvarande eller kommande kärnverksamhet.

Sida 13 (17) Stödgrundande kostnader är kursavgift, kurslitteratur, resa och boende. Kostnad för resa med egen bil är inte stödgrundande. Kostnaderna för resor och boende kan inte vara högre än vad som kan betraktas som normalkostnader. För utbildningar som genomförs utomlands ska sökande visa på att motsvarande utbildning saknas i Sverige och att utbildningen utomlands är mer kostnadseffektiv än motsvarande i Sverige. Stöd till kompetensutveckling kan ges inom stödformerna Mikrostöd, Konsultcheck samt Särskilt investeringsstöd och stöd till företagsutveckling. Vid kompetensutvecklingsinsatser i företag kan finansiering via ESF-rådet också vara möjlig och det bör därför kontrolleras att offentlig dubbelfinansiering inte uppstår. Konsultcheck Stöd kan ges för externa tjänster, avgränsade i tid, som kan betraktas som en investering och som utvecklar verksamheten. Konsultchecken avser att utveckla befintliga verksamheter och beviljas därför företrädelsevis till företag som haft en verksamhet på minst två år. Minst två offerter från oberoende konsulter ska bifogas ansökan. Enbart om synnerliga skäl föreligger kan en offert godtas. Starta-eget-bidrag Om företagsledaren i startskedet av sin verksamhet får ett så kallat startaeget- bidrag utgör det inget hinder för att stöd ska kunna beviljas i form av ett mikrostöd eller innovationsstöd. Ett starta-eget-bidrag bedöms generellt sett inte kunna rubba företagens marknadsmässiga förutsättningar. Stöd till kostnad för eget arbete kan däremot inte beviljas inom stödformen innovationsstöd om företagsledaren får ett starta-eget-bidrag. Storlek och tillväxt Enligt förordningen ska stöd främst gå till små och medelstora företag. Stora företag kan endast beviljas Regionalt investeringsstöd vid nyetablering/ny verksamhet. Företagets tillväxtpotential ska beaktas i förhållande till investeringen. Långsiktiga förutsättningar ska finnas för ökad omsättning, ökad lönsamhet och ökad sysselsättning för både kvinnor och män. Tillväxtpotentialen kan också bedömas positivt ur ett perspektiv där tillväxt även uppnås i ett annat eller flera andra företag i regionen. Ett bra exempel på detta är hur företag samverkar inom besöksnäringen. Materiella investeringar ska ge ökad produktion, ökad förädlingsgrad och/eller förhöjd kvalitet. För immateriella investeringar prioriteras produktoch tjänsteutveckling som tydligt utvecklar och förbättrar företagets produkter/tjänster samt marknadsinsatser som syftar till att utöka den egna marknaden nationellt och/eller internationellt.

Sida 14 (17) Stödnivåer Vid bedömning av stödnivå är det alltid de sammanlagda enskilda förutsättningarna hos det sökande företaget som ligger till grund. Kapitalbehov, lönsamhet, risk, storlek, geografiskt läge samt effekter på tillväxten är några aspekter som tas i beaktande vid bedömning av stödnivå. Nyetablerade företag har generellt större kapitalbehov än etablerade företag varför en högre stödnivå kan vara motiverad. Nyetableringsfasen anses här vara upp till tre år. Ett lönsamt företag kan få en lägre procentsats om det är så att stödet i liten grad påskyndar investeringen. Den inomregionala balansen ska tas i beaktande, vilket gör att företag som verkar i glesbygd och som därigenom bedöms vara i större behov av stöd kan beviljas en högre procentsats. En begränsad budget i länsanslaget kan medföra lägre stödnivåer. En stödnivå på 50 procent ges dock normalt för mikrostöd och konsultcheck samt 45 procent till innovationsstöd. Verksamheter inom privat vårdsektor/utbildningsväsen Stöd till privata företag som driver liknande verksamhet som offentlig verksamhet kan ges under förutsättning att investeringen/verksamheten bidrar till ökad tillväxt i regionen. Hänsyn ska tas till om nya arbetstillfällen skapas. Är det enbart överflyttning av arbetstillfällen från offentlig verksamhet till privat så ges inga nya arbetstillfällen. Hänsyn ska även tas till marknadens storlek och var verksamheten bedrivs. Glesbygd prioriteras. Tillväxtperspektivet tar även hänsyn till om företaget bidrar till ökad attraktivitet på orten vilket exempelvis kan innebära möjligheter för familjer att flytta in eller stanna på orten eller att verksamheten skapar positiva effekter för andra företag på orten eller i regionen. Samråd bör göras med motsvarande berörd offentlig verksamhet innan beslut fattas. Vidareförädling inom livsmedelssektorn Företag som bedriver vidareförädling inom livsmedelssektorn är en viktig målgrupp eftersom självförsörjningsgraden i länet är låg. Insatserna i Norrbottens regionala livsmedelsstrategi syftar till att stärka matproduktionen i länet. Resurser ska enligt strategin finnas för att underlätta för aktörer att hitta finansiering till insatser kopplade till livsmedelsstrategin. Enligt gällande regelverk kan regionala företagsstöd ges till företag som bearbetar och saluför jordbruksprodukter med undantag för fiskeri och vattenbruksprodukter. Till primärproducenter är stöden begränsade till konsultcheck eller innovationsbidrag. För livsmedelsföretag i länet inom stödområde B kan särskilt undantag göras beträffande stödnivån så att livsmedelsproducerande företag i stödområde B har möjlighet till att få motsvarande stödnivåer som i stödområde A. Detta motiveras med att livsmedelsföretag i stödområde A och B

Sida 15 (17) bedöms ha likvärdiga utmaningar och förutsättningar för att driva verksamhet. Utdelningar Enligt gällande regelverk får stöd inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Företag som vid sina senaste årsbokslut gjort stora utdelningar eller som konsekvent lyfter stora utdelningar kan ha sämre möjligheter till stöd eller få lägre stödnivå. En tumregel är att om utdelningen är större än det sökta stödet så bör stöd inte beviljas. En utredning bör dock göras kring orsaken till utdelning. Om företaget ger utdelning istället för lön till företagsledaren eller om utdelningen har att göra med ett generationsskifte så kan stöd ändå vara möjligt.

Sida 16 (17) Samverkan I frågor kopplade till företagsstöd är det viktigt med samverkan. Nedanstående aktörer är vanliga samverkanspartners: Lokala näringslivsrepresentanter och kommunala näringslivsbolag: dessa kontaktas vid behov eftersom de har god lokal kännedom om företagen i deras kommuner. Länsstyrelsen: erfarenhetsutbyten och samverkan sker vid frågor som rör exempelvis avgränsningar och överlappningar till andra stödformer, tillståndsfrågor kring byggnationer och marknyttjanden, miljöfrågor, frågor som rör besöksnäringen samt ärenden som berör mark ovan odlingsgränsen och rennäringsområden. Andra finansiärer och aktörer inom det företagsfrämjande systemet: avstämningar och kontakter förekommer löpande. Kontakterna föranleds oftast av att finansieringen av investeringen ska vara säkerställd innan beslut fattas och att finansiärerna då har gemensamt möte. Träffar med finansiärer hålls också för gemensamt erfarenhetsutbyte. Information om företagsstöd För att nå ut med information om företagsstöden till länets företag används främst nedanstående kontaktvägar: Bokning av möten med enskilda företag: det vanligaste sättet att ge information om företagsstöden och sker i oftast i samverkan med kommunens näringslivsbolag eller liknande samt företagarföreningar på den egna orten som samlar ihop ett antal företag som vill söka företagsstöd och som handläggaren träffar. I samband med dessa träffar kan även någon form av allmän information förekomma, exempelvis vid ett frukostmöte. Denna modell för information resulterar i att stödbara företag och branscher nås i mycket hög utsträckning. Ambitionen är att besöka alla 14 kommuner i Norrbotten vid minst 1-2 tillfällen per år för arrangerade träffar enligt denna modell. Utöver det sker bokade företagsbesök efter behov. Företagen kan också besöka Region Norrbotten om det föredras. Allmänt informationsmöte: genomförs en gång per år av Region Norrbotten för näringslivsrepresentanter, kommunala näringslivsbolag och andra organisationer och företag som arbetar med att hjälpa företag i stödfrågor, så att de kan verka för att företagsstöden nyttjas på rätt sätt och så effektivt som möjligt. Webben: information och material ses kontinuerligt över för att innehålla relevant och lättillgänglig information. Varje företag och dess verksamhet är dock unikt och vid utvärderingar har det visat sig att den personliga kontakten är viktig. Därför måste tid ges för vägledning via telefon eller mail beträffande möjligheter att ansöka om stöd samt praktiskt tillvägagångssätt för detta.

Sida 17 (17) Uppföljning och lärande Enligt den nationella strategin ska den som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet följa utvecklingen i länet och analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet i länet. I detta arbete ska den uppföljning och utvärdering som gjorts av Europeiska struktur- och investeringsfonderna tas till vara om den har betydelse för länet. Arbetet med analyser, uppföljning och utvärdering ska ske löpande, systematiskt och långsiktigt. De regionala företagsstöden är en viktig del i lärandet kring vad beviljade investeringar ger för effekter och lärdomar inför framtida satsningar. Region Norrbotten ska därför ta tillvara och sprida de kunskaper som kommer fram kopplat till det regionala tillväxtarbetet genom t ex: Fysiska uppföljningsbesök av beslutade stöd (som ofta sker i samband med informationsinsatser pga långa avstånd och restider till flertalet kommuner i länet). Handläggarna försöker även samordna besöken på orterna så långt det är möjligt. Uppföljningsbesöken aviseras i förväg till företaget. Vid besöken presenterar företaget sin verksamhet och framtidsplaner samt vilka effekter investeringen gett. Vid besöket fastställs också att de inventarier som finansierats av stödet inte är sålda eller flyttade till någon annan verksamhet. Besöken dokumenteras i form av en tjänsteanteckning i Nyps samt i ett separat dokument där alla uppföljningsbesök sammanställs. En årlig uppföljning via enkät: genomförs till de företag som beviljats stöd och som är slututbetalda sedan tre år tillbaka. Detta görs i syfte att visa effekterna av stödet. Årlig uppföljning av det regionala investeringsstödet via enkät: sammanställs och rapporteras en gång per år till Tillväxtverket för att se effekterna av stödet samt även att de maskiner, inventarier, byggnader etc. som finansierats av stödet inte är sålda eller flyttade till någon annan verksamhet. Kvartalsvisa och årliga rapporter: här redovisas beviljade och utbetalda stöd, storleken på stöden, hur de fördelas på kommuner, branscher, kvinnor och män. Lärandet sker löpande via erfarenheter som kommer vid den dagliga hanteringen av ärenden, kreditgruppsammanträden, informationsinsatser, samverkan, uppföljningar, revisioner samt genom de rapporter och utvärderingar som genomförs enligt föregående stycken.