RAPPORT 2006 OM SOCIAL REDOVISNING 2006 Mötet Hantverkskooperativet UNITIS
FÖRORD Du håller i din hand en rapport om en social redovisning gjord i ett socialt arbetskooperativ. Den har kommit till genom idogt, men också roligt arbete hos kooperativet och tack var ett projekt som drivits av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. SKOOPI fick medel från Allmänna arvsfonden för att genomföra ett pilotprojekt där fyra sociala arbetskooperativ har fått möjligheten att pröva social redovisning. De kooperativ som varit med i projektet är Via Nova i Göteborg, Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal, Huddinge Agro & Service i Huddinge samt Kooperativ Valborg i Södra Sunderbyn. Utbildare från Coompanion på respektive ort har gett kooperativen stöd i arbetet. Det har varit fantastisk roligt att följa kooperativens arbete under året och se vilka resultat man kommit fram till. Social redovisning kan vara lite tidskrävande, men det ger mycket tillbaka till det sociala arbetskooperativ som jobbar med metoden och vi i SKOOPI har lärt oss mycket genom ert arbete. Ett stort tack till Via Nova, Hantverkskooperativet Unitis, Huddinge Agro & Service, Kooperativ Valborg, Anna-Lena Heydar, Coompanion Fyrbodal, Anna-Carin Persson, Coompanion Västerbotten, Annette Dünkelberg, Coompanion Stockholm och Ingrid Engelbrekt, Coompanion Gävleborg som har gjort ett jättebra jobb! ^Ätá fâçwáàü Å Klas Sundström, ordförande Eva Carlsson Eva Carlsson, projektledare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Social redovisning 2 3. Bakgrund 3 4. Teamet 4 5. Styrdokument 5 5.1 Interna stryrdokument 5 5.1.1 Stadgar 5 5.1.2 Opera-metoden 5 5.2 Externa styrdokument 6 5.2.1 Socialtjänstlagen och LSS 7 6. Mötet 9 7. Mätmetoder 10 8. Resultat enkäter 11 8.1 Kunder 11 8.2 Politiker/tjänstemän 15 8.3 Svensk handel 18 8.4 Kundräkning 21 9. Sammanfattning 23
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-1. INLEDNING Under våren 2006 fick vi på Unitis en förfrågan av SKOOPI (Sociala kooperativens intresseorganisation) om vi kunde tänka oss att vara med i ett pilotprojekt om social redovisning i sociala arbetskooperativ. Pilotprojektet (som finansierats via anslag från Allmänna arvsfonden) skulle omfatta 4 sociala arbetskooperativ, varav Unitis var ett. Projektets mål var och är att stärka kooperatörerna och de sociala kooperativens situation i samhället och därmed öka möjligheterna för funktionshindrade att få arbete. I projektet ingick utbildning och handledning för att göra en social redovisning och att kunna använda den för att påverka omgivningen. Vid våra möten med vår handledare Ingrid Engelbrekts från Coompanion/ Kooperativ Utveckling Gävleborg pratade vi om social räkenskap och social redovisning, dess ursprung och vad det är. Vi pratade om den viktigaste uppgiften för sociala kooperativ och hur vet man att man uppnår sina mål, och om man lever upp till sin värdegrund. Samt är värdegrunden och målen relevant. Vi pratade också om syftet med social redovisning och om hur det kompletterar den ekonomiska redovisningen och om att hitta ett sätt att mäta och beskriva sociala värden. Vi pratade om en aktiv demokratisk process och utveckling. Vidare kom vi fram till vikten av ett aktivt medborgarskap och att mötet med andra medborgare har stor betydelse. Vi tittade på vilka lagar som styr vår verksamhet, socialtjänst lagen, LSS lagen, samt de kooperativa principerna, och Unitis egna stadgar. Vi gjorde även en OPERA, om vilka våra intressenter är. Därmed hade vi hittat våra styrdokument. Och med stöd utifrån dessa bestämde vi oss att mäta mötet med andra medmänniskor samt att påvisa vikten och rätten till ett aktivt medborgarskap som kooperatörerna nu upplever sig har tillgång till. 1
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-2. SOCIAL REDOVISNING Social redovisning är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i en organisation. Den utgår från de sociala målen för organisationen och redovisar hur väl en organisation uppfyller dem. Social redovisning sker i en process tillsammans med de viktigaste intressenterna. Den hjälper organisationen att kontinuerligt förbättra sin sociala verksamhet genom att öppet redovisa den för dem som är berörda av den (Birgitta Israelsson och Annette Dunkelberg). Det finns ett antal huvudprinciper som gäller för sociala redovisningar. De innehåller följande: Deltagande alla de intressenter som är nära knutan till organisationen ska vara representerade. De ska ha inflytande över planeringen och helst ingå i det sociala redovisningsteamet. Ur allas perspektiv den ska omfatta alla intressenters åsikter, som kan inhämtas via enkäter, intervjuer eller liknande. Mångsidighet omfattar hela verksamheten med syfte och mål, aktiviteter och genomförande, interna system och struktur, ägande och relationer med andra intressenter i samhället. Lärande hela processen är en hjälp till att förstå och förbättra verksamheten och man bör ta hänsyn till erfarenheterna från ett år till nästa. Det är en lärande process internt för organisationen men också för de externa intressenter. Verifierbar den ska genomföras mot tidigare fastställda kriterier och mål och på ett sådant sätt att den kan verifieras på ett objektivt sätt av antingen interna eller externa redovisningsteam. Öppen regelbundet förse alla intressenter med resultaten av redovisningen. 2
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-3. BAKGRUND Unitis är det latinska ordet för tillsammans, och det var precis vad som hände hösten 1998 när 8 funktionshindrade och 3 före detta personal tågade ut från den kommunala dagliga verksamheten i Ljusdal, för att tillsammans bygga upp ett hantverkskooperativ i centrum. Här, i en ödelagd butikslokal skulle drömmarna få plats; textiltryck, möbelrenovering, café och en butik med hantverk från världens alla hörn. Med mycket vilja, lite jäklaranamma och en massa goda vänner och anhöriga, så var verksamheten i full gång i december 1998. Så, hade Ljusdal berikats med ännu en daglig verksamhet, men framförallt en arbetsplats som bygger på demokrati, delaktighet och ansvar, och en ny butik och ett nytt café till glädje för alla som glädjas bör! Unitis har 11 medlemmar (snart 12 eller 13). Medlemmarna ingår också i styrelsen, där uppdragen roterar så vi får en kompetensbredd i styrelsen. Förutom medlemmarna ingår också 2 anhöriga i styrelsen. Vi arbetar dagligen med möbelrenovering, textiltryck och att serva kunder i café och butik. Sedan många år har vi ett samarbete med Österrike vi deltar på konferenser och liknade, med syfte att hjälpa dem att hitta en bra omsorgsväg. I gengäld får vi praktikanter i en jämn ström därifrån. Tillsammans med FUB/Ljusdal startar Unitis ett utvecklingsprojekt i Cochabamba, Bolivia under -2008. Vi har valt att göra den sociala redovisningen därför att vi vill se om vi arbetar på rätt sätt - det vill säga; ser verksamheten ut som kooperatörerna själv vill att den skall se ut, och utvecklas vi och verksamheten i rätt riktning? Vi vill också veta om vi uppfyller de krav som lagstiftningen ställer på den verksamhet vi bedriver. Unitis är näringsidkare och driver bland annat ett kafé och en affär. Vad tycker våra kunder och andra affärsidkare om vår verksamhet? Med andra ord, finns det balans/överensstämmelse mellan vad kooperatörerna vill och vad intressenterna vill med verksamheten på Unitis. 3
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-4. TEAMET På Unitis har vi haft ett team som organiserat och lagt upp arbetet kring social redovisning; Patrik Larsson, Ann-Louise Blom, Cina O Connor och Bosse Hed. 4
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-5. STYRDOKUMENT Vi började med att inventera vilka styrdokument som verksamheten omfattas av. Dessa har vi i gruppen noggrant gått igenom samt delat upp dem i interna och externa styrdokument därför att vi på så sätt kan se vilka önskemål och krav vi själva har på Unitis och vilka krav som kan ställas på oss via den lagstiftning och de regler som verksamheten omfattas av. 5.1 Interna styrdokument 5.1.1 Stadgar Det viktigaste interna styrdokumentet är föreningens stadgar. I ändamålsparagrafen står det att Föreningen har till ändamål att dels främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva daglig verksamhet för begåvningshandikappade (personer med inlärningssvårigheter), personkrets 1, LSS 9, dels att erbjuda sådan verksamhet till personer som enligt lag har rätt till detta. Samtliga medlemmar deltar i kooperativet genom eget arbete hantverksproduktion, café, butik och annat arbete som kan anses betydande för kooperativet och den personliga utvecklingen. Föreningen skall verka för en kvalitativ och personutvecklande verksamhet som ett komplement till dagcenter och arbete på den öppna arbetsmarknaden, för att tillgodose behovet av arbete, inkludering och möjlighet till personlig karriär i yrkeslivet. 5.1.2 OPERA metoden Ett kooperativ brukar beskrivas som ett företag där man får ett gemensamt behov tillgodosett. Vi använde oss därför av OPERA-metoden för att inventera vilka önskemål och förväntningar medlemmarna har på sitt gemensamma företag. Vi bestämde oss för frågeställningen Vad arbetar vi med och hur ser Unitis ut om 2 år. Av de förslag som presenterades av gruppen fick nedanstående mest poäng, de var de viktigaste enligt gruppen. 5
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- OPERA metoden Deltagare: Kooperativet UNITIS. Datum: Den 9 december 2006 TEMA: Vad arbetar vid med och hur ser Unitis ut om 2 år? A B C D E 1 Om 2 år är vi i Österrike Om 2 år har vi annat café Fler kooperatörer Vi tjänar mer pengar Mindre tjat Fler lokaler 2 Möjlighet att göra mer utanföraktiviteter En bil till med flak (V8). Att hämta möbler med. 3 Bli större 4 Resultatet har vi tolkat som att det bland kooperatörerna finns en stor vilja att upprätthålla och öka kontakterna med andra människor och organisationer. Man vill enkelt uttryckt träffa mer folk och få Unitis att växa. 5.2 Externa styrdokument Arbete är en så grundläggande faktor för social gemenskap och mänsklig värdighet, att det i grundlagen (Regeringsformen 2) står att det särskilt ålägger det allmänna att ansvara för rätten till meningsfullt arbete för alla. Unitis är ett socialt arbetskoopreativ vilket innebär, en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. 6
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Det som kännetecknar ett kooperativ är av IKA (Internationella Kooperativa Alliansen) beslutande värderingar och principer: Värderingar Självhjälp Personligt ansvar Demokrati Jämlikhet Rättvisa Solidaritet Dessutom finns en tro på etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra. Principer Frivilligt och öppet medlemskap Demokratisk medlemskontroll Medlemmarnas ekonomiska deltagande Självständighet och oberoende Utbildning, praktik och information Samarbete mellan kooperativa föreningar Samhällssyn 5.2.1 Socialtjänstlagen & LSS Kommunen som är Unitis viktigaste intressent styrs av Socialtjänstlagen och av LSS- lagen. Så det faller sig naturligt att dessa lagar blir en del av våra styrdokument. I Socialtjänstlagen som trädde i kraft i januari 2002 står i 1 kapitlet Samhällets socialtjänst ska det på demokratins tjänst och i solidaritetens grund främja människornas: Ekonomisk trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Några vägledande principer är: Helhetssyn, dvs. att se hela människan i den situation hon befinner sig i. Normalisering dvs. möjlighet att leva ett normalt liv. Flexibilitet dvs. insatser från socialtjänsten ska anpassas efter människans behov och förutsättningar. Kontinuitet dvs. sträva efter att minimera antalet personal hos den enskilde. Närhet dvs. närhet till ett socialt liv. 7
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Vidare till LSS-lagen som vilar på några fundamentala begrepp såsom: Normaliseringsprincipen Närhetsprincipen Självbestämmande Integritet Kompensationsprincipen Den lilla gruppens princip Bemötande I 7 kan vi även läsa om att alla insatser bör utformas så att de ökar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det bör även eftersträves att den enskilde själv tar aktiva del i beslut om olika insatser. Alla insatser bör i övrigt ha en aktiverande prägel med syfte att i största möjliga utsträckning ska kunna bo självständigt och arbeta som andra. Vi kan vidare fortsätta med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, där de 1993 antog de internationella standarreglerna för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. De fyra första standardreglerna tar upp förutsättningarna för delaktighet på lika villkor 8
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-6. MÖTET Utifrån diskussioner, förklaringar och förtydligande av värdegrund och styrdokument kom vi fram till att känslan och rätten till ett aktivt medborgarskap, symboliskt kunde mätas i möten med andra medborgare som också i olika roller är våra viktigaste intressenter. Med hjälp av en OPERA tog vi fram våra viktigaste intressenter. Kommunen Anhöriga Kooperatörer (Unitis) Kunder Österrikevännerna m. fl Grossister FUB Andra kooperativ Skolan/omvårdnadsprogrammet Af och Försäkringskasssan Svensk handel Bokföringsbyrå Pettsson & Findus Hyresvärd EU xxxxxx x xx xxxx x xxx x Gruppen fick via en enkel OPERA sätta kryss på de intressenter som man ansåg var de viktigaste. Vi bestämde oss för att avgränsa oss till de 3 intressenter som fått mest poäng. Dessa blev kommunens företrädare som politiker, tjänstemän och LSS-handläggare, kunderna och Svensk handel (företagarföreningen). 9
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-7. MÄTMETOD Processen med diskussionerna fortsatte och vi formulerade frågor till våra intressenter, utifrån våra egna funderingar: Vad tycker Ljusdals medborgare om Unitis, utbudet på varor och hur känns det att möta människor med funktionshinder egentligen? Vad tycker politikerna i omsorgsnämnden och tjänstemännen på handikappomsorgen i Ljusdals kommun om Unitis, är det en bra form av daglig verksamhet? Vad tycker Svensk handel/ljusdal om Unitis? Vi kom fram till att vi skulle skick ut tre olika sorters enkäter, en till kommun, en till kunder och en till Svensk handel/ljusdal, beroende på att frågorna blev så specifika. Vi lämnade också plats för att de tillfrågade som ville, skulle kunna lämna egna kommentarer på blanketten. Vi ville förutom enkäterna även mäta hur många besökande kunder vi hade under två separata veckor, plus att vi bestämde att mäta mail och telefonsamtal under samma period. 10
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-8. RESULTAT ENKÄTER 8.1 KUNDER Vi ställde 10 frågor till våra kunder. Vi fick svar från 77. Som kund... : Har det en positiv Har UNITIS bidragit till betydelse för dig att Instämmer inte alls 0 att betydelsen ändrats Instämmer inte alls 20 UNITIS är ett socialt Instämmer delvis 2 med tiden? Instämmer delvis 31 arbetskooperativ? Instämmer helt 73 Instämmer helt 31 Har det en negativ Känns det bra att få betydelse för dig att Instämmer inte alls 72 service av en människa Instämmer inte alls 1 med ett funktionshinder? UNITIS är ett socialt Instämmer delvis 0 Instämmer delvis 6 arbetskooperativ? Instämmer helt 3 Instämmer helt 67 Har det en positiv Känns det mindre bra betydelse för dig Instämmer inte alls 3 att få service av en Instämmer inte alls 72 att de flesta Instämmer delvis 8 människa med ett Instämmer delvis 0 kooperatörer på UNI- TIS Instämmer helt 65 funktionshinder? Instämmer helt 3 har ett funktionshinder? Har UNITIS bidragit Ttycker du att UNITIS till att betydelsen Instämmer inte alls 10 spelar viktig roll när det Instämmer inte alls 1 ändrats med tiden? Instämmer delvis 24 gäller utbudet av varor Instämmer delvis 4 Instämmer helt 37 här i Ljusdal? Instämmer helt 71 Har det en negativ Tycker du att UNITIS betydelse för dig att Instämmer inte alls 74 spelar en viktig roll när Instämmer inte alls 0 de flesta kooperatörer Instämmer delvis 0 det gäller mötet mellan Instämmer delvis 2 på UNITIS har ett Instämmer helt 1 människor med och Instämmer helt 73 funktionshinder? utan funktionshinder? 11
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- SUMMERING Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt 0 2 73 72 0 3 3 8 65 10 24 37 74 0 1 20 31 31 1 6 67 72 0 3 1 4 71 0 2 73 Summa 253 77 424 12
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Av de kunder som svarat på enkäten har 35 valt att göra följande kommentarer: Unitis är mycket bra för kontakten mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade. Just nu när jag är här kommer ett dagis med 7 st barn barnen får hälsa på kooperatörerna, mycket positivt! Trivsamt ställe, hoppas det får vara kvar. Tycker att ni gör ett jättebra jobb här. Roliga varor och trevlig bemötande personal, fortsätt så! Trevlig butik med annorlunda utbud. Mycket positivt med Unitis eget hantverk. Människorna här på Unitis gör ett unikt arbete, glada och positiva. Jag går alltid hit och dricker kaffe, pratar Jätterolig affär! Alla är så trevliga och snälla när man kommer in. Mysigt. Mina barn som bor i Gävle älskar den här affären, dom vill att den ska finnas även hos dom i Gävle. Jag är oerhört positiv till er verksamhet och vill att ni fortsätter. Tycker att detta är en mycket bra verksamhet, som bidrar till andras förståelse och vidgar blicken. En tillgång för Ljusdal. Schysst musik, trevlig stämning, intressanta mångkulturella varor. Glad personal och gott fika, keep going! Mysigt ställe. Ett stort plus för ett bra fik! Trevligt bemötande, mysigt kafé. Bra utbud på varor i affären. Unitis är en underbar affär. Jag känner mig glad när jag varit här. Wow vad mycket snyggt och tufft ni har här! Tänker inte speciellt på att det är funktionshindrade som arbetar/driver butiken. Blir alltid trevligt bemött, bättre än på övriga ställen. Kanonställe på alla sätt och vis! En kanonidé på alla sätt och vis, gott fika också. Mycket trevlig affär. Fortsätt med det ni gör! Något av det bästa som hänt i arbetet med och för funktionshindrade. Det har gjort det möjligt för möten mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade. Det är otroligt fina aktiviteter och arbeten för de funktionshindrade. Speciellt arbetet med att restaurera gamla möbler. Jag besöker gärna Unitis tillsammans med mina vänner. Det är fint med gemenskap för alla människor i vårt samhälle. Vi är alla unika! Tyvärr har jag inte känt till verksamheten här tidigare (affär och kafé). Reklamen genom skyltfönstret är för dålig. För mej så framgick det inte när jag passerade utanför Unitis, att det finns kafé och butik innanför skyltfönstren. Det har jag gått miste om i 8 år. Man blir alltid bra bemött när man kommer in i butiken, bra service. Lite dåligt med sittplatser i kafét, det vore bra med en barnhörna. Här finns ett lugn. Jag tycker om människorna. Här finns kärlek och mycket fina prylar. Unitis är en unik affär i Ljusdal, och jag hoppas att den kommer att finnas kvar. Det är bra att funktionshindrade och icke funktionshindrade får träffas och umgås. Jag tror att det stärker deras självförtroende. Jättekul att det finns en affär som Unitis, det hade vart ännu roligare om det funnits mer egengjorda produkter som tex textiltryck. Jättetrevlig personal (med eller utan funktionshinder). Alltid trevligt att komma hit och fika i en mysig miljö. Hoppas att Unitis kommer att finnas kvar i framtiden. En mycket nöjd kund! Unitis är en mycket bra och trevlig affär, med många trevliga och kompetenta 13
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- personal. Tack för att ni finns. Det är trevligt att möta de som jobbar i affären och kafét, men främst går jag hit för alla underbara saker som ni säljer. En cool butik med kul utbud av varor. Här blir man alltid bemött på ett bra sätt. Ett extra plus att den drivs på det sätt den gör som arbetskooperativ med funktionshindrade. Unitis är en väldigt mysig affär med trevlig personal, och jag vet ingen annan affär i Ljusdal som säljer feikoxhuvuden. Jag älskar Unitis, varorna i butiken och personalen. Jag tycker att Unitis tillfört Ljusdal något nytt, häftigt och härligt. Bra gjort! Otroligt bra affär, skönt att den finns i Ljusdal! Just att det finns annorlunda saker i butiken, det gör mej glad. Bemötandet här är alltid bra, alla är glada och trevliga. Hoppas det kommer att gå bra i framtiden. Ni är en bra inspirationskälla i Ljusdal. Det är alltid trevligt att besöka Unitis. Mycket trevligt bemötande och gott fika, mysig musik och mysig stämning. SLUTSATSER/TOLKNING, Kundundersökning Frågorna har haft sitt fokus på hur kunderna uppfattar betydelsen av att Unitis är ett kooperativ samt att få veta vad man tycker om mötet med människor som har ett funktionshinder. Här har vi bara fått positiv respons på dessa frågor. I stort sett samtliga anser att verksamheten och mötet med kooperatörerna är bra. Att så många har valt att göra egna kommentarer på enkäten får också tolkas som ett uttryck för engagemang och en vilja att uppmuntra och stödja kooperatörerna. 14
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-8.2 POLITIKER/TJÄNSTEMÄN Vi ställde 5 frågor till ledamöter i omsorgsnämnden, samt till de tjänstemän inom handikappomsorgen som i sin tjänsteutövning kommer i kontakt med Unitis. Vi fick svar från 22. Som politiker inom omsorgsnämnden, eller tjänsteman inom Handikappomsorgen/Ljusdals kommun tycker jag att: Unitis med sin kooperativa metod, fyller en viktig funktion när det gäller att erbjuda Instämmer inte alls 0 daglig verksamhet i Ljusdals kommun. Instämmer delvis 3 Instämmer helt 19 Unitis med sin affärsidé skapat en bra mötesplats för funktionshindrade och icke funktionshindrade. Instämmer inte alls 0 Instämmer delvis 1 Instämmer helt 21 Unitis har underlättat integrering och strävandet efter att de funktionshindrade skall ses som Instämmer inte alls 0 medborgare i första hand i vårt samhälle Instämmer delvis 2 Instämmer helt 20 Kooperation är en bra metod när det gäller att forma daglig verksamhet som innehåller nån Instämmer inte alls 0 form av tjänste/produktverksamhet. Instämmer delvis 2 Instämmer helt 20 Det känns meningsfullt att kunna erbjuda daglig verksamhet i en driftsform som vilar på Instämmer inte alls 0 demokratiska principer. Instämmer delvis 1 Instämmer helt 21 15
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- SUMMERING Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt 0 3 19 0 1 21 0 2 20 0 2 20 0 1 21 Summa 0 9 101 Av de politiker och tjänstemän som svarat på enkäten har 11 valt att göra följande kommentarer. Förstår ej påståendet med kooperativ metod. Driftsformen är oviktig, men Unitis bidrar med mångfald i Ljusdals kommun och är ett viktigt inslag. Unitis skapar möjligheter till ytterligare integrering i samhället, vad resultatet av det målet är, vet jag inget om. Jag uppfattar medborgare som att alla ser varandra som just medborgare. Förstår ej frågan. Att Unitis har besökare står väl för en form av acceptans i samhället. Kooperativ metod? Driftsformen är oviktig, innehållet och kvalitén är intressant. Meningsfullt ligger aldrig i mina beslut/val. Det handlar om kvalité, lag, rättigheter, skyldigheter, omsorg, utvecklingspotential och resultat för kommunens kunder. Tack för frågorna, lycka till! Bra verksamhet, goda mackor, trevlig diverseshop. Den kooperativa metoden är mycket bra, vill ändå påpeka att det finns andra metoder som också är bra. We love you! Bra jobbat, smart idé. Tycker att ni gör ett fantastiskt bra jobb! Affären är spännande med roliga saker. Önskar er alla lycka till i framtiden. Håller på er! 16
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Blir glad när jag besöker Unitis, ett gott exempel på bra demokratiarbete, ett gott exempel för andra grupper i samhället. Unitis gör Ljusdal känt I Ljusdal är det möjligt, lycka till i fortsättningen. Unitis skapar naturliga sociala möten. Icke funktionshindrade får kunskap om att samhället består av olika människor, och att alla kan på något sätt ge något. Blir glad varje gång jag ser de som jobbar på Unitis, synd bara att inte fler tittar in lite oftare, gäller också mej själv. Lycka till i fortsättningen. Jag tycker att Unitis verksamhet får personer med funktionshinder att växa som individer, och få vara som andra med andra, dessutom får andra möta personer med funktionshinder som är som oss alla. Gränser suddas ut och ökar förhoppningsvis förståelsen för funktionshindrade och allas lika värde. Lite styrande frågor. SLUTSATSER/TOLKNING, Politiker & tjänstemän, Ljusdals kommun Här har vi valt att fokusera på om politiker och tjänstemän i kommunen uppfattar och uppskattar betydelsen av det kooperativa arbetssättet med en demokratisk styrning samt det utåtriktade arbete men integrering som syfte. Nästan alla säger sig se ett viktigt värde i detta arbetssätt. Däremot kan man skönja en viss okunskap om innebörden av det kooperativa företagandet, en oförmåga att se egenvärdet i betoningen på delaktighet. 17
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-8.3 SVENSK HANDEL Vi ställde 7 frågor till svensk handel. Vi fick svar från 40 olika företag inom svensk handel. Som medlem i svensk handel tycker jag att: Unitis har en lika viktig roll som övriga medlemmar i Svensk handel när det gäller att behålla kunderna Instämmer inte alls 0 i Ljusdal - samtidigt som kunder utifrån Instämmer delvis 2 lockas att göra sina inköp i Ljusdal. Instämmer helt 38 Det har en positiv betydelse att de flesta delägarna på Unitis har ett funktionshinder. Instämmer inte alls 1 Instämmer delvis 10 Instämmer helt 29 Det har en negativ betydelse att de flesta delägarna på Unitis har ett funktionshinder. Instämmer inte alls 37 Instämmer delvis 3 Instämmer helt 0 Min syn på huruvida det är positiv eller negativt har förändrats med tiden. Instämmer inte alls 20 Instämmer delvis 15 Instämmer helt 6 Unitis spelar en viktig roll när det gäller mötet emellan funktionshindrade och Instämmer inte alls 1 icke funktionshindrade människor. Instämmer delvis 1 Instämmer helt 38 Det känns helt okej att ha affärskollegor vilka har ett funktionshinder. Instämmer inte alls 0 Instämmer delvis 3 Instämmer helt 37 Unitis verksamhet passar mycket bra att driva i kooperativ form. Instämmer inte alls 0 Instämmer delvis 3 18 Instämmer helt 37
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- SUMMERING Instämmer inte alls Instämmer delvis Instämmer helt 0 2 38 1 10 29 37 3 0 20 15 6 1 1 38 0 3 37 0 3 37 Summa: 59 37 185 19
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Av de som svarat på enkäten från svensk handel, har 7 st valt att göra följande kommentarer: Unitis är också lika viktiga som övriga medlemmar Vet ej, eftersom jag inte vet något om den kooperativa formen. Det kan vara praktiskt jobbigt i vårt arbete att ha kollegor med funktionshinder. Vi får bära och hjälpa kunder att lyfta. Annars har jag inga invändningar. Ps ni har jättebra varor i en positiv, spännande och föränderlig miljö. Fräscha goda mackor. Sista frågan är svår, eftersom jag ej känner till verksamheten och hur kooperativ fungerar. Ni gör ett otroligt bra jobb! Jag är så glad att det finns ett ställe som Unitis i lilla Ljusdal. Heja! Tack för att ni finns! Kramar SLUTSATSER/TOLKNING, enkät Svensk handel Den rädsla för att övrig affärsverksamhet i Ljusdal skall uppfatta Unitis verksamhet som illojal konkurrens verkar vara helt obefogad. I stort sett alla ser Unitis som ett positivt inslag som ökar utbudet och attraherar flera att handla i Ljusdals centrum. Att många av kooperatörerna har ett funktionshinder verker inte heller ha någon negativ betydelse för hur andra affärsidkare ser på verksamheten utan istället helt tvärtom. I framförallt de egna kommentarer som lämnats ser man en stor vilja att uttrycka både beundran och respekt för kooperatörerna. 20
8.4 KUNDRÄKNING PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Vecka 47 20/11 21/11 22- nov 23/11 24/11 25/11 26/11 Totalt Stängt E-post 0 0 0 0 0 0 0 0 Telefon 17 0 8 7 0 0 0 32 Barn 19 0 2 4 0 13 0 38 Kvinna 59 15 35 28 48 73 0 258 Man 15 0 12 9 15 13 0 64 Summa 110 15 57 48 63 99 0 392 21
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006- Vecka 50 11-dec 12/12 13/12 14/12 15- dec 16/12 17/12 Totalt Stängt E-post 0 0 1 0 0 0 0 1 Telefon 2 3 1 6 5 0 0 17 Barn 24 30 4 4 13 22 0 97 Kvinna 66 89 75 42 47 98 0 417 Man 10 29 9 10 12 37 0 107 Summa 102 151 90 62 77 157 0 639 TOTALT ANTAL TELEFONSAMTAL OCH MAIL 22
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-9. SAMMANFATTNING Den medborgarroll som är förknippad med inkluderingstanken är ett uttryck för att personer med inlärningssvårigheter/begåvningshandikapp skall ses som fullvärdiga medborgare av ett samhälle, med de rättigheter och skyldigheter som detta medför. Ett deltagande i det samhällsliv som levs av andra ses därför som en sådan rättighet. Ett utnyttjande av samhällets stöd och servicefunktioner, i sådana situationer man har svårt att klara av på egen hand, är en annan rättighet. Det liv som personen önskar leva, blir utgångspunkten för utformningen av det stöd och den service som ges. Personens inflytande över sitt liv blir i detta perspektiv en viktig förutsättning för det stöd som förmedlas. Kooperatörerna på Unitis hade en gång en önskan om att få stöd i att lämna den kommunala dagliga verksamheten (med olika mått av omsorgsvärldar) för att få ta del av det samhällsliv som man tidigare känt sig inte fullt tillhöra. I projektet social redovisning blev det synligt hur kooperatörernas roll förändrats mot ett alltmer samhällsdeltagande och därmed också blivit synliga i första hand som de som äger Unitis och inte de utvecklingsstörda. Unitis skapar nytta inte bara för medlemmarna, utan också för det övriga samhället, vilket underlättar att arbeta med ett medborgarperspektiv. Empowerment är en viktig beståndsdel i detta perspektiv. Det räcker inte med att vi skapar förutsättningar för ett samhällsdeltagande och en samhällsgemenskap. Den enskilde måste själv känna att det faktiskt förhåller sig på det sättet, och att den inre kraften som detta innebär resulterar i medborgare med stark självkänsla, ett gott självförtroende och en adekvat självbild. Arbetet med projekt Social redovisning har för Unitis del inneburit att man fått kvitto på att de önskemål och krav som kooperatörerna uttrycker i Operan också finns som krav i de externa styrdokumenten som Socialtjänstlagen och LSS. De intressenter som svarat på enkäten är också utifrån sina perspektiv mer än nöjda med den verksamhet som bedrivs på Unitis. Arbetet med den sociala redovisningen har lett till en översyn av stadgarna och man har kommit överens om att göra förändringar som i högre grad betonar de kooperativa principerna. Relationerna med Svensk handel har stärkts och Unitis är idag mera aktiva i detta samarbete. Alla kooperatörerna har ansökt om att få en individuell plan i enlighet med LSS. Parallellt med den sociala redovisningen har man gått en utbildning i presentationsteknik för att på så sätt ha ett verktyg för att förmedla resultaten av den sociala redovisningen och kunna påvisa och förmedla nyttan med det kooperativa arbetssättet. Framförallt har kooperatörerna lärt sig ett sätt som alla förstår att mäta kvalitén i verksamheten. 23
PROJEKT OM SOCIAL REDOVISNING 2006-24
Detta är en av fyra rapporter som gjorts i ett projekt i Social redovisning som anordnades av SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Rapporten finns även i en sammanfattad version. I projektet ingick fyra arbetskooperativ som vardera gjort en rapport; Hantverkskooperativet UNITIS, Ljusdal, Huddinge Agro & Service, Huddinge, Kooperativ Valborg, Luleå och Via Nova, Göteborg. Dessa finns att få från SKOOPI. www.skoopi.com SKOOPI Box 30228 104 25 STOCKHOLM Tel: 08-32 72 30 E-post: info@skoopi.com www.skoopi.com Grafisk form/layout: Pernilla Ulvblom Hanverkskooperativet Unitis Bagargränd 6 82732 LJUSDAL Tel: 0651-133 31 E-post: info@unitis.se Hemsida:www.unitis.se