LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

Relevanta dokument
Satsdelar. Carina

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK I. Ordklasser

Förord KERSTIN BALLARDINI

Satslära introduktion

Svensk minigrammatik

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Datorlingvistisk grammatik

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Syntax Fras, sats, mening

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Svenska språket. Grammatik.

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

Datorlingvistisk grammatik

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Grammatisk teori III Praktisk analys

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Satsled och satstruktur

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Grammatik för språkteknologer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Portfolio. Mathias Andelin 2014

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius)

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Grammatik åk9 Satsdelar

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Skriva berättande texter

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna plus facit ur Svenska i fokus 1.

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

Elementa i Allmän grammatik

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

DET FÖRSTA STEGET. 1.1 Det grekiska alfabetet.

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Grammatik för språkteknologer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen

Ordklasser och satsdelar

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar Minigrammatik 9

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Grammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka

SM- och S-programmen Karin Höög

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Världens språk, 7,5hp vt 2012

1. Genitiv. Översättning finska-svenska. Genitivkedjor. Objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv

Mango Grammatik Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40094

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik.

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

Ett informationshäfte. Namn:

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Facit Mango Grammatik Satsdelar Bas Predikat s. 8-9

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

KOMPENDIUM I GRAMMATIK

Transkript:

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar

Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken funk.on e. ord eller en fras har i satsen. En sats kan inte definieras på samma sä. för alla språk. För la?nets del kan man säga a. en sats är en utsaga som innehåller e3 finit verb samt någon som u9ör verbhandlingen. Den enklaste typen av sats är därför utsagor som ka.en sover, farfar fiskar o.s.v.

Det finns två typer av satser, nämligen huvudsatser (kan stå som självständig sats) bisatser (kan inte stå som självständig sats; knyts?ll en huvudsats) Caesar adopterade Octavianus, eiersom han inte hade någon son. HUVUDSATS BISATS

Som kärnan i en sats kan man betrakta det finita verbet. De.a bildar satsdelen PREDIKAT. För a. ta ut predikatet i en sats frågar man sig vad som händer i satsen: Vad händer? Någon visar. Visar är satsens predikat.

Nästa fråga är vem som uwör den handling som predikatet u.rycker. Den som u9ör predikatets handling kallas satsens SUBJEKT. Vem visar? Castafiore visar. Castafiore är satsens subjekt.

Nästa fråga är vad Castafiore visar, alltså vilket av orden som är direkt föremål för verbhandlingen. De.a kallas ACKUSATIVOBJEKT. Vad visar Castafiore? Castafiore visar tavlor. Tavlor är satsens ackusa.vobjekt. Predikat, subjekt och ackusa?vobjekt bildar oia själva stommen i en sats. Övriga ord är inte nödvändiga för a. bilda en sats, men?llför y.erligare informa?on och nyanser.

för Haddock anger?ll vems för- eller nackdel verbhandlingar äger rum. Man kan säga a. Haddock är indirekt föremål för verbhandlingen (medan ackusa?vobjektet tavlor är direkt föremål för verbhandlingen ). Som satsdel kallas de.a DATIVOBJEKT.

På Moulinsart anger var verbhandlingen äger rum (alltså var Castafiore visade). EIersom det är en bestämning?ll verbet kallas denna satsdel ADVERBIAL, och eiersom den utgör en rumslig bestämning är det fråga om e. RUMSADVERBIAL.

Det finns y.erligare två ord som fungerar som bestämningar?ll verbhandlingen, nämligen oia och gärna. Dessa båda är därför också adverbial. OIa talar om när Castafiore visar tavlor. Det är därför en bestämning som avser.d, och kallas TIDSADVERBIAL. Gärna talar om hur Castafiore visar tavlor. Det är därför en bestämning som avser sä3, och kallas SÄTTSADVERBIAL.

Ordet operasångerskan är en beskrivning av Castafiore - alltså en beskrivning av e. substan?v. Ord som står som beskrivningar av substan?v kallas ATTRIBUT. Om e. substan?v står som a.ribut kallas de.a APPOSITION. Operasångerskan är därför en apposi?on?ll Castafiore.

Också orden slo.et, vackra, råbarkade och kapten står som bestämningar?ll substan?v - slo.et bestämmer Moulinsart, vackra bestämmer tavlor och råbarkade och kapten bestämmer Haddock. Vackra och råbarkade är båda adjek?v. När adjek?v står som bestämningar?ll substan?v kallas de ADJEKTIVATTRIBUT. Slo.et och kapten är substan?v, och därför APPOSITIONER.

Utöver ADJEKTIVATTRIBUT och APPOSITIONER finns y.erligare e. slags a.ribut, nämligen PREPOSITIONSATTRIBUT. E. preposi?onsa.ribut består av en preposi?on + e. substan?v, och står som en bestämning?ll e. annat substan?v: Livet på landet Skriet från vildmarken Riket vid vägens slut Vägen.ll Klockrike Sådana preposi?onsfraser kan också stå som bestämningar?ll verb, och blir då ADVERBIAL i stället för a.ribut: Skriet hördes från vildmarken / Vägen leder.ll Klockrike.

Några småord återstår: och (samordnande konjunk?on) för (preposi?on) den (svensk bestämd ar?kel) Dessa behöver inte delas in i satsdelar. I prak?ken är dock både för och den delar av da?vobjektet.

Man måste inte nödvändigtvis vara så detaljerad vid satsanalys. Man kan t.ex. också föra ihop ord som hör samman?ll fraser, och betrakta dessa fraser som satsdelar: På slo.et Moulinsart: rumsadverbial operasångerskan Castafiore: subjekt vackra tavlor: ackusa?vobjekt för den råbarkade kapten Haddock: da?vobjekt Man bör dock ha klart för sig a. sådana fraser kan brytas ned i y.erligare beståndsdelar.

Y.erligare en satsdel - mycket vanlig - är PREDIKATSFYLLNAD. Predikatsfyllnad står vid verb som har en svag egen betydelse, och har som syie a. fylla ut denna betydelse; den fyller alltså ut predikatet. På svenska står predikatsfyllnad vid verben vara, bliva, heta, kallas : Paris är en stad London är stort Ma?sse blev glad i morse Huvudstaden i Italien heter Rom Patrik kallas Lennart EIersom predikatsfyllnaden i alla dessa fall står som bestämning?ll satsens subjekt, kallas denna typ SUBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD.

Vid verb som betyder göra, kalla, anse och liknande står OBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD. En objek?v predikatsfyllnad också ut predikatet, men står som bestämning?ll ackusa?vobjektet i stället för?ll subjektet: Augustus gjorde Rom vackert. Romarna kallade Octavianus Augustus. Grekernas ansåg Sokrates vis.

En speciell satsdel förekommer bara vid passiva verbformer för a. beteckna vem som u9ör verbhandlingen. Denna satsdel kallas AGENT: Caesar mördades av Brutus. Agenten vid en passiv verbform motsvarar subjektet vid en ak?v: Brutus mördade Caesar.

12 juni. Jag har aldrig sett en sådan sommar. Rötmånadshetta sedan midten af maj. Hela dagen står ett tjockt töcken af damm alldeles stilla öfver gatorna och torgen. Först på kvällen lefver man upp en smula. Jag tog en aftonpromenad nyss, som jag gör nästan hvar dag efter mina sjukbesök, och de äro icke många nu på sommaren. Det kommer en sval, jämn luftström från öster, töcknet lyfter, seglar långsamt bort och blir till en lång slöja af rödt stoft bort i väster. Intet skrammel af arbetsåkdon mera, bara en droska då och då, och spårvagnen som ringer. Jag går gatan ner i sakta mak, träffar emellanåt en bekant och står och pratar en stund i ett gathörn. Men hvarför skall jag jämt möta pastor Gregorius?

Jag kan inte se den mannen utan att jag kommer att tänka på en anekdot jag en gång i världen hörde om Schopenhauer. Den bistre filosofen satt en kväll i ett hörn i sitt kafé, ensam som vanligt; dörren öppnas och en person med ett osympatiskt utseende stiger in. Schopenhauer betraktar honom med ett ansikte, förvridet af vämjelse och fasa, rusar upp och börjar dunka mannen i hufvudet med sin käpp. Det var bara med anledning af hans utseende.