Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Relevanta dokument
Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Vallfoder som enda foder till får

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Lammlyftet Identifikation av faktorer som är viktiga för lammkötts kvalitetsegenskaper Annelie Carlsson, Katarina Arvidsson Segerkvist

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Kvalitet Hälsa Hållbarhet Hur samverkan kan lyfta din affär! Huvudsponsorer 2018

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Ansökan om skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Hånnlamb

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Förord. Tina Klang. Projektledare

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Internationella rapporten 2010

Slutgödning av mjölkrasstutar

Ekologisk nötköttsuppfödning

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Vaccination mot galtlukt

Unghästprojektet på Wången

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur

Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899

Slaktutbyte något att räkna med?

Sida 2 av

Lammproduktion Råd och tips för lammproducenter med ekologisk inriktning

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data?

Betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i Västsverige

NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?

Budgetering inom lammproduktion - En jämförelse mellan lammproducenter och Agriwises standardkalkyl

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem

Vägen till lönsam lammproduktion

NYBYGGNAD TILL FÅRPRODUKTION

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Ekologisk köttproduktion med stutar på åtta gårdar i västra Sverige

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Mineraler till svenska får - vilka är behoven och hur kan de tillgodoses?

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 2, sensorisk och teknologisk köttkvalitet

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

TACKA + BAGGE = LAMM. Allt du behöver veta om fårskötsel i Sverige

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

En liten fallbeskrivning

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län

Klassificeringsverksamheten 2000

Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa

på Gotland Några goda råd

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Anett Seeman

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Attityder kött Svenskt Kött i Sverige AB. Februari 2017

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Slutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Transkript:

Syfte Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. 2

Muskel blir till kött God energibalans Glykogen Energireserv vid låga glukosnivåer Mellan måltider eller hårt fysisk arbete Nedbrytning ger mjölksyra En sur muskel är en bra muskel! 3

Vilket slut ph är önskvärt och varför? Vem/vilka kan man lita på? ph 5,5-5,7 (Devine et al., 1993)??????????? ph<5,7, över 5,7 är högt (MSA) ph 5,4-5,8, 5,8-6,0 intermediärt och >6,0 är högt (Alliance group) 4

ph, temperatur och kvalitet Varför undersöker vi ph och temperatur? PSE & DFD Värme- och köldsammandragningar ph sänkning i förhållande till temperatur Rigor omkring ph 6,0 Olika rekommendationer från olika studier ph 6,0: omkring 15 C (Geesink et al., 2000) Mellan 10-30 C (Thompson et al., 2005) 18-35 C (Van de Ven., 2013) 18-25 C (Toohey et al., 2006) Inte under 10 C vid ph 6,2 (Savell et al., 2005) 5

När mäts ph i samband med slakt? 0 minuter 30 minuter 45 minuter 1 timme 1,5 timmar 3 timmar 4 timmar 6 timmar 12 timmar Minst 20 timmar 24 timmar 48 timmar 7 dygn 21 dygn 6

Skillnad i slut ph mellan uppfödningsmodeller Olika typer av beten Olika utfodringsintensiteter Olika raser Skillnad mellan kön Hur påverkar stress? 7

Laktatvärde hos stressade lamm Inget referensvärde 12,9 mmol/l mot 9,6 mmol/l 13,7 mmol/l mot 3,7 mmol/l 4,2 mmol/l mot 3,2 mmol/l 8

Material och Metod: Upplägg 80 lamm totalt 4 grupper á 20 lamm i varje Dorset X Finull Enfödd, tvåfödd eller trefödda lamm 4 behandlingar Stall Åkermarksbete med kraftfoder Åkermarksbete utan kraftfoder Naturbete 9

M&M: Grupp 1 Grupp 1 Stalluppfödda lamm Inomhus på ströbädd Fri tillgång på ensilage 0,8 kg kraftfoder per lamm och dag 10

M&M: Grupp 2 och 3 Grupp 2 och 3, åkermarksbete med eller utan kraftfoder 3 fållor att rotera på Byte av fålla varje vecka i samband med vägning Grupp 2 hade dagligt tillskott av 0,3 kg (0,4kg) kraftfoder per lamm och dag 11

M&M: Grupp 4 Grupp 4, naturbete Flyttades till nya beten 3 gånger Vägning var vecka som de andra grupperna 12

M&M: Vägning och hullbedömning 1 gång per vecka (vägning) Hullbedömning för att bedöma slakttidpunkt Foto: Annika Arnesson 13

M&M: Slakt Skara lammslakteri Medvetslösa med bultpistol, och avblodades inom ca 6 sekunder Parametrar vid slakt: Blodlaktat Slaktvikt Formklass Fettklass ph- och temperaturnedgång ph efter 6 dagar 14

Resultat 1 Parametrar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 SEM Signifikans Vikt vid start 26.4 26.8 26.4 26.0 0.65 NS Levandevikt vid slakt Dagar i experiment 50.6 a 50.3 ab 48.3 c 48.9 bc 0.54 0.0112 64.7 a 82.4 b 91.3 c 109.1 d 2.56 <0.0001 Tillväxt (g/dag) 377 a 287 b 244 c 211 d 7.92 <0.0001 15

Resultat 2 Parametrar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 SEM Signifikans Formklass 9.2 a 8.7 a 8.7 a 7.9 b 0.24 0.0024 Fettklass 7.4 a 7.7 a 7.4 a 6.5 b 0.17 <0.0001 Slaktutbyte (%) 42 a 42 a 41 a 37 b 0.40 <0.0001 Laktat(mmol/L) 3.2 3.7 3.2 2.9 0.55 NS ph efter 24h 5.83 5.66 5.77 5.59 0.10 NS Temperatur efter 3.1 3.5 3.2 3.0 0.28 NS 24h ( C) Temperatur vid ph 6.0 ( C) 19.0 a 32.6 b 32.4 b 35.5 b 1.80 <0.0001 ph efter 6 dagar 5.45 5.40 5.45 5.41 0.03 NS 16

Diskussion 1 Generellt Formklass och fettklass Slaktmogna på bete eller inte? Stödutfodra eller tidigare lamningar Laktat: Tillförlitligt? Jämförelse mot litteraturen Kan resultatet antyda att lammen inte var avsevärt stressade vid slakt? 17

Diskussion 2 Slut ph och temperatur: Inga skillnader mellan grupperna Kommer köttet från grupp 1 och 3 vara mindre mört? Stämmer de befintliga rekommendationerna om slut ph och temperatur under dessa produktionsförhållanden? Temperatur vid ph 6,0: Kan mätpunkt ha påverkat medelvärdet för grupp 1? Värmesammandragning för grupp 4? Stämmer de befintliga rekommendationerna? 18

Diskussion 3 Olika utfodringsintensiteter: Ingen skillnad mellan grupp 2 och 3 Naturbeteslamm med slutgödning på stall ph efter 6 dagar: Räcker det att mäta slut ph efter 24 timmar efter slakt? Kön och ras: Finns det skillnader mellan våra päls och köttraser? Finns det skillnader mellan kön hos våra olika raser? 19

Konklusion Inga skillnader i slut ph och temperatur mellan behandlingar. Skillnader i slaktvikt, tillväxt, form- och fettklass. Framtiden får utvisa hur köttkvaliteten är hos köttproverna från de olika grupperna. Vi måste utreda hur alla faktorer i vår produktion påverkar den slutliga köttråvaran, för att uppnå en toppkvalitet på vårt lammkött. 20

Vad händer nu? Ytterligare analyser skall göras på insamlade köttprover: Mörhet Färg Vattenhållande förmåga Fettsyrasammansättning Vitamininnehåll Sensoriska tester

Tack för uppmärksamheten! Stiftelsen Svensk FårforskningStiftensel Svensk Fårforskning 22