Utredningsuppdrag 16/11 och 17/09 om förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik m.m.

Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-02 Landstingsstyrelsen Diarienummer 160295/170018 Sida 1 (3) Utredningsuppdrag 16/11 och 17/09 om förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik m.m. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner - den sammanlagda slutredovisningen över utredningsuppdrag 16/11 förslag till förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik samt - utredningsuppdrag 17/09- en länsövergripande utredning för neonatalverksamheten, som bland annat omfattar lokalbehov, vid länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan 2016-2018 (utredningsuppdrag 16/11) respektive 2017-2019 (utredningsuppdrag 17/09) landstingsdirektören i uppdrag att ta fram förslag till förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik respektive en länsövergripande utredning för neonatalverksamheten, som bland annat omfattar lokalbehov, vid länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus. En delredovisning gjordes i landstingsstyrelsen den 7 december 2016, 201, varvid det beslutades att: Landstingsstyrelsen godkänner att landstingsservice gör en förstudie över möjligheten att förbättra lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att ytor vid den angränsande barnavdelningen används. Slutredovisning av uppdraget som omfattar lokalbehovet både vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus ska ske till landstingsstyrelsen den 3 maj 2017. Landstingsdirektörens stab, genom planeringsenheten, har efter samråd med landstingsservice lämnat en slutredovisning av de båda uppdragen, se bilaga. Landstingsservice har parallellt med rapportens framtagande genomfört förstudier över lokalbehov både vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, vilka redovisas i ett separat ärende. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007

Landstinget i Kalmar län Datum 2017-05-02 Diarienummer 160295/170018 Sida 2 (3) Sammanfattning Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn från vecka 30. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att dessa barn är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdperioden. Detta ställer krav när nya moderna neonatalavdelningar byggs, ofta med enkelrum. För att uppnå detta krävs omfattande ny- och ombyggnad av lokalerna vid Länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård. Vad gäller Västerviks sjukhus är tanken att - - i väntan på nybyggnad - förbättra situationen för neonatalverksamheten genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. Den frigjorda ytan kan då anpassas och användas för neonatalverksamhet. En förstudie har genomförts som beskriver möjligheterna till denna lösning. Vid länssjukhuset i Kalmar finns i dag möjlighet att placera neonatalenheten i hus 15. Detta medför att kritiska samband och effektiva vårdprocesser uppfylls och förbättras. Programytan går att uppfylla och framtida kapacitet tillgodoses. Arbetsmiljökraven kan tillgodoses. Evidensbaserad design kan inflätas i lokalerna för att kvalitetssäkra vårdmiljön. Under tillbyggnationen kan pågående verksamhet bedrivas. Inom kvinnoklinikerna och mödravården har olika delar identifierats vilka ska förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Ett område som det läggs stor vikt vid och där stora satsningar görs är att öka antalet barnmorskor där sjuksköterskor går vidareutbildning till barnmorska. Andra områden är arbetet med att förebygga bäckenbottenskador vid förlossningar, motverka övervikt inom mödrahälsovården, amningsutbildning, utbildning av kontaktsjuksköterskor, kampanj för att komma till gynekologisk cellprovtagning, projekt kring samverkan, uppdrag, yrkesrollsutveckling samt parvård. Primärvården kommer att stärka arbetet med att stödja kvinnors psykiska hälsa och minska ohälsan genom att utveckla det stöd som redan idag erbjuds i form av primärvårdspsykologer och rehabiliteringskoordinator. Det finns även behov av att stärka insatserna kring sjukskrivningsprocessen genom ett ökat stöd.

Landstinget i Kalmar län Datum 2017-05-02 Diarienummer 160295/170018 Sida 3 (3) Gunnita Augustsson Utredare Karl Landergren Planeringsdirektör Bilagor Slutredovisning Utredningsuppdrag 16/11 och 17/09 om förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik m.m.

Dnr: 160295/170018 Slutredovisning av utredningsuppdrag 16/11 och 17/09 om förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik m.m.

Sammanfattning Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn från vecka 30. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att dessa barn är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdperioden. Detta ställer krav när nya moderna neonatalavdelningar byggs, ofta med enkelrum. För att uppnå detta krävs omfattande ny- och ombyggnad av lokalerna vid Länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård. Vad gäller Västerviks sjukhus är tanken att - - i väntan på nybyggnad - förbättra situationen för neonatalverksamheten genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. Den frigjorda ytan kan då anpassas och användas för neonatalverksamhet. En förstudie har genomförts som beskriver möjligheterna till denna lösning. Vid länssjukhuset i Kalmar finns i dag möjlighet att placera neonatalenheten i hus 15. Detta medför att kritiska samband och effektiva vårdprocesser uppfylls och förbättras. Programytan går att uppfylla och framtida kapacitet tillgodoses. Arbetsmiljökraven kan tillgodoses. Evidensbaserad design kan inflätas i lokalerna för att kvalitetssäkra vårdmiljön. Under tillbyggnationen kan pågående verksamhet bedrivas. Inom kvinnoklinikerna och mödravården har olika delar identifierats vilka ska förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa. Ett område som det läggs stor vikt vid och där stora satsningar görs är att öka antalet barnmorskor där sjuksköterskor går vidareutbildning till barnmorska. Andra områden är arbetet med att förebygga bäckenbottenskador vid förlossningar, motverka övervikt inom mödrahälsovården, amningsutbildning, utbildning av kontaktsjuksköterskor, kampanj för att komma till gynekologisk cellprovtagning, projekt kring samverkan, uppdrag, yrkesrollsutveckling samt parvård. Primärvården kommer att stärka arbetet med att stödja kvinnors psykiska hälsa och minska ohälsan genom att utveckla det stöd som redan idag erbjuds i form av primärvårdspsykologer och rehabiliteringskoordinator. Det finns även behov av att stärka insatserna kring sjukskrivningsprocessen genom ett ökat stöd.

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Neonatalvården... 4 1.2 Förlossningsvården och kvinnors hälsa... 4 2 Syfte och mål... 5 3 Neonatalverksamheten i dag... 5 3.1 Verksamhetsbeskrivning av neonatalvården i Landstinget i Kalmar län... 6 3.2 Västerviks sjukhus... 7 3.3 Länssjukhuset i Kalmar verksamhetsbeskrivning... 7 3.4 Lokalbeskrivning... 8 3.5 Sambandskrav... 8 3.6 Lokalbehov Länssjukhuset i Kalmar... 8 3.7 Neonatalverksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping... 9 3.8 Statistik 2011 2017 (Se diagram i bilaga)... 9 3.9 Remitterade patienter till US i Linköping... 10 4 Förlossningsvård och kvinnors hälsa... 10 4.1 Utbildning för att förebygga bäckenbottenskador... 10 4.2 Utbildning av uroterapeuter... 11 4.3 Amningsutbildning... 11 4.4 Övervikt hos gravida projekt inom mödrahälsovården... 11 4.5 Utökning av utbildningstjänster AST-tjänster (akademiska specialisttjänster)... 11 4.6 Utbildning av kontaktsjuksköterskor... 12 4.7 Projekt KK Västervik samt KK vid Länssjukhuset i Kalmar samverkan, uppdrag, yrkesrollsutveckling samt parvård... 12 4.8 Projekt med administrativ assistent... 12 4.9 Projektledare för införande av HPV-baserade cervixcancersreening12 4.10 GCK-projekt Gynekologisk Cellprovskontroll internationella uppmärksamhetsveckan vecka 20... 13 4.11 Föreläsningar att vara medarbetare och arbetsglädje.... 13 4.12 Primärvården i Landstinget i Kalmar län... 13 5 Slutsatser och rekommendationer... 13 5.1 Neonatalvården... 13 5.2 Förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa... 14 5.3 Statistik över förlossningar i länet... 16 6 Referenser... 22 6.1 Litteratur... 22 6.2 Intervjuer... 22 7 Bilagor... 23 7.1 Statistik Bilaga 1... 23

1 Inledning 1.1 Neonatalvården I landstingsplanen för 2017-2019 finns ett uppdrag att utarbeta ett förslag till förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård och vården kring kvinnors hälsa i Kalmar och Västervik som innebär en länsövergripande utredning som bl a omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västervik. Under 2016 beslutade landstingsstyrelsen att uppdra åt Bygg- och förvaltarenheten i Landstinget i Kalmar län att göra en förstudie över en tillfällig lösning av lokalbehovet för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus innebärande att använda yta från den angränsande barnavdelningen för att anpassa och använda den frigjorda ytan till neonatalverksamhet. En förstudie som beskriver möjligheterna till denna lösning skall vara klar mars 2017, och den görs inom Bygg- och förvaltarenheten. Den del som avser länssjukhuset i Kalmar kommer att ingå i denna utredning. Förstudien avseende sjukhuset i Västervik redovisas separat. Lokalerna är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Uppgifter från Folkhälsomyndigheten visar att under 2012 förkom 6 utbrott på 10 neo-enheter i Sverige och under 2013 förekom ett 20-tal utbrott på 16 neo-enheter och fram till och med augusti 2015 har det förekommit totalt 56 utbrott. På neonatalavdelningen vårdas i dag prematura barn och sjuka nyfödda upp till 3 månaders ålder. Man ser en ökad produktion tack vare de nya överlevarna, d v s barn som tidigare inte överlevde och som gör det i dag. FN:s barnkonvention skall genomsyra alla verksamheter inom landstinget vilket får till följd att föräldrars delaktighet i vården är en självklarhet. Genom att individanpassa vården och eftersträva en lugn miljö ökar möjligheterna till en mer gynnsam utveckling. 1.2 Förlossningsvården och kvinnors hälsa Svensk hälso- och sjukvård är av hög kvalitet och står sig väl i de flesta internationella jämförelser. Detta gäller även förlossningsvården och övriga insatser som främjar kvinnors hälsa. Samtidigt visar statistiska jämförelser av medicinska utfall, rapporter och intervjuer att det finns förbättringsmöjlighet inom en rad områden. Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning har, historiskt, varit lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar t ex om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Regeringen och SKL har slutit en överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Överenskommelsen är en del av i regeringens arbete för en mer jämställd hälso- och sjukvård och sker mot bakgrund av att det finns utvecklingsområden inom såväl förlossningsvården som den hälso- och sjukvård som har betydelse för kvinnors hälsa i övrigt. För att åstadkomma en förbättring av förlossningsvården och kvinnors hälsa krävs insatser och åtgärder inom en rad områden som rör exempelvis bemanning, ökade kunskaper om sjukdomar som kvinnor drabbas av, vården av kvinnor efter 4

förlossning, patientbemötande samt metoder för att nå patientgrupper som inte är så benägna att söka vård mm. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att 530 miljoner kronor ska avsättas för dessa ändamål 2017 samt beräknat att motsvarande belopp skall avsättas för 2018 och 2019. 2 Syfte och mål Syfte Att utarbeta förslag till förbättrade lokaler för neonatalvård vid sjukhuset i Västervik och Kalmar. Att utveckla förlossningsvården och vården kring kvinnors hälsa i Landstinget i Kalmar län. Mål Att neonatalvård även i framtiden ska finnas vid sjukhuset i Kalmar och vid Västerviks sjukhus. Att erbjuda en patientsäker, kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård och vård kring kvinnors hälsa i Landstinget i Kalmar län. 3 Neonatalverksamheten i dag Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn från vecka 30. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att de är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. Förtidigt födda barns immunförsvar är oförberett och denna grupp är den mest infektionskänsliga patientgruppen tillsammans med onkologpatienter. Inom vården finns i dag ett ökande problem med multiresistenta bakterier som kan vara direkt livshotande för det lilla barnet. Vård i enkelrum minskar risken för smittspridning. Faktorer som påverkar att antalet förlossningar kommer att öka inom den närmaste tiden är bl a att de stora barnkullarna från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet nu föder barn. Riskmammor väljer att föda barn. En annan aspekt som också behöver beaktas är den betydande invandringen av asylsökanden som skett den senaste tiden. När antalet födslar tilltar ökar också antalet barn som kommer att vara i behov av neonatalvård Den familjefokuserade vården som bedrivs i dag innebär att föräldrarnas delaktighet i vården är självklar vilket ställer nya krav på vårdens lokaler. Detta är i enlighet med FN:s barnkonvention som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget. Neo kan inte vänta! Under de sista åren har det skett en dramatisk ökning av multiresistenta bakteriestammar även på landets nyföddhetsavdelningar, ibland dessvärre också med dödlig utgång. Ett aktivt hygienarbete bedrivs på avdelningarna 5

men lokalernas utformning begränsar möjligheten att förhindra spridning av multiresistenta bakterier (MRB) så som ESBL inom avdelningen. Flera neoavdelningar i Sverige har haft utbrott av ESBL med spridning till många patienter vilket resulterat i ett antal dödsfall. Neonatalavdelningarna utgör en ideal miljö för uppkomst och spridning av ESBL-bildande (extended spectrum beta-lactamase) bakterier (multiresistenta tarmbakterier). De sjukaste patienterna vårdas på stor sal i sällskap med föräldrar, vilket innebär många människor på liten yta. Hygienrutiner är ofta svåra att efterfölja på grund av lokalernas utformning och vårdform. Patienter inom neonatal intensivvård drabbas särskilt ofta av vårdrelaterade infektioner (VRI). Orsaker till detta är bland annat patientens omogna hud med ofta förekommande skador på hudbarriären, ett icke färdigutvecklat immunförsvar, samt att de ofta utsätts för multipla invasiva ingrepp. Mycket starka riskfaktorer för VRI är låg födelsevikt och låg gestationsålder. Ju tidigare födda barn, och ju mindre de är, desto högre infektionsrisk. Neonatalvårdens utveckling har gjort att barn med allt lägre gestationsålder och allt lägre födelsevikt behandlas under allt längre tid. Bristen på ändamålsenliga lokaler är dock den enskilt viktigaste riskfaktorn för sjukdomsfall av ESBL-bildande bakterier. För tidigt födda och nyfödda sjuka barn är infektionskänsliga och om de drabbas av en MRB infektion kan det få förödande konsekvenser. För att undvika infektioner krävs att varje barn som vårdas har enkelrum eller tillräcklig yta runt vårdplatsen. Här behövs således nya, ur hygiensynpunkt, ändamålsenliga lokaler. En annan vinst med att bygga enpatientrum är att bullernivån minskar för varje enskilt barn. Det för tidigt födda och svårt sjuka barnet är känsligt mot ljud och ljus och det finns forskning som visar att IVA-vården generar höga ljudnivåer. Med nya lokalerna är det möjligt att reducera ljudnivåerna och anpassa ljuset och därmed minska stresspåverkan på patienten. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en neonatalvård som uppfyller alla krav. 3.1 Verksamhetsbeskrivning av neonatalvården i Landstinget i Kalmar län Verksamhetsbeskrivningen av neonatalvården inom Landstinget i Kalmar län utgår från det framtagna lokalbehovet i den Lokalstrategiska planen för Länssjukhuset i Kalmar. Neonatalverksamheten ska ge specialistvård till prematura (för tidigt födda) barn och till sjuka nyfödda barn från vecka 30. Den medicinska utvecklingen har inneburit att barn som tidigare inte överlevde numera gör det och att dessa barn är mera vårdkrävande än för c:a 10 år sedan. De nya överlevarna ställer större krav på ett avancerat omhändertagande och flera intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Under de senaste åren har en ökning av multiresistenta bakteriestammar skett på landets nyföddhetsavdelningar. Lokaler är tillsammans med ett aktivt hygienarbete mycket viktiga faktorer för en patientsäker neonatalvård. Med nya lokaler som utformas utifrån evidensbaserad design och patientnära vård finns möjlighet att skapa en 6

neonatalvård som uppfyller alla krav. Den familjefokuserade vården innebär att alla föräldrar ska ha möjlighet att bo med sitt barn under hela neonatalvårdsperioden. Detta ställer krav när nya moderna neonatalavdelningar byggs, ofta med enkelrum. För att uppnå detta i hela länet krävs omfattande ny- och ombyggnad av lokalerna vid Länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård både vid länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. 3.2 Västerviks sjukhus Av utredningen i den fastighetsstrategiska planen framgick att lokalerna för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus idag har svagheter både när det gäller att bedriva vårdverksamhet men också ur teknisk synvinkel med installationer. Trots att neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus bedrivs i lokaler som inte är ändamålsenliga ges där en bra vård. I Västervik är lokalerna för neonatalverksamheten i dagsläget belägna på ett sådant sätt att behovet inte fullt ut kan tillfredsställas med mindre om- och tillbyggnad. I den fastighetsstrategiska planen ligger nybyggnation flera år i framtiden och den inkluderar även barnkliniken. Det föreligger ett akut behov av nya lokaler för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. En möjlig lösning är att i väntan på nybyggnad förbättrar situationen för neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus genom att använda yta från den angränsande barnavdelningen. Den frigjorda ytan kan då anpassas och användas för neonatalverksamhet. En förstudie pågår som beskriver möjligheterna till denna lösning och resultatet redovisas i separat rapport. 3.3 Länssjukhuset i Kalmar verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomskliniken vid Länssjukhuset i Kalmar utgörs av avdelning 25 barnmottagning akutmottagning dagvård lekterapi neonatalavdelning Neo-Vaggan Nuläge: Hus 18, plan 2 och 4, administration hus 15 plan 2 Befintlig yta: Plan 4, Neo-Vaggan 500 m² Plan 2, Barnmottagning, avdelning och dagvård 2500 m² Hus 15, administration 400 m² Kliniken ger barnmedicinsk vård till barn och ungdomar som finns i södra delen av länet vilket är c:a 32 000 barn. Kliniken består av olika delar; barnavdelning, barnmottagning, barnakut, dagvårdsavdelning, neonatalavdelning, lekterapi, skola och administration. Trenden inom barnsjukvård är att slutenvården planar ut och dagvårdsbehandlingar tillsammans med mottagningsbesök ökar. Sjuksköterskeledd mottagning ökar. De barn som vårds i slutenvård är mer komplext sjuka. Vårdavdelningen har c:a 1 500 barn inlagda per år, Neo-Vaggan c:a 265 barn. Mottagningen har c:a 10 000 besök och akuten c:a 3 500 per år. 7

Under åren 2011 till och med 2016 skedde mellan 1418 och 1713 födslar vid Länssjukhus i Kalmar. En ökning med 20 % mellan 2011 och 2016 (bilaga diagram 1). Av födslarna vårdades i snitt 245 patienter per år inom neonatalvården mellan 2011 och 2016 och antalet vårdtillfällen var i snitt 280 med en topp 2013 på 312. (bilaga diagram 4). Medelvårdtiden inom neonatalvården har under perioden legat mellan 6,23 och 7,57 dagar dvs en ökning 2016 med 1,3 dagar eller 20%. 3.4 Lokalbeskrivning Lokalerna på plan 2 är till stora delar ombyggda sedan 2011 och av god standard. De medicinska sekreterarna har det trångt och diskussioner om en omdisponering inom befintliga lokaler förs. Lokalerna kan anpassas och lättare möta det förändrade behovet med en förskjutning mot dagvård och mottagning istället för slutenvård. Flexibla lokaler som kan nyttjas olika beroende på årstid och/eller tid på dygnet. Utforma miljöer som stödjer kontinuerlig verksamhetsutveckling och bedriva vård i lokaler som passar patientens behov. Denna förändring kan ske inom befintliga ytor. Neonatalverksamheten är i behov av utökade och anpassade lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård. För att kunna möta behovet av platser krävs flexibla lokaler som möjliggör för hela familjen att vårdas tillsammans med sitt nyfödda barn. De extremt för tidigt födda barnen bör vårdas i ändamålsenliga lokaler vilket inte är fallet i dag. Trånga vårdutrymmen ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Den medicintekniska utrustningen kräver allt mer plats och föräldrasamverkan i vården gör att varje barn behöver betydligt mer utrymme än tidigare. 3.5 Sambandskrav Barnkliniken har olika samband. Neonatalverksamheten har kritiska sambandskrav med förlossning, IVA och operation. Sambandsbehov finns med BB. Övriga delar av barnkliniken har större sambandsbehov med habilitering och i viss mån barnpsykiatrin. 3.6 Lokalbehov Länssjukhuset i Kalmar Neonatalenheten kan inte placeras i hus 18 vid länssjukhuset i Kalmar Kvinnokliniken kan inte släppa ytor. Man har under flera år jobbat mot integrerad vård mellan deras inneliggande patienter, BB patienter, antal patienter och gynekologiska patienter. Man har idag ett effektivt resursutnyttjande avseende personal och samarbete. Om detta skulle äventyras får det konsekvenser för både patienter och bemanningssituationen. Arbetsmiljön vid neonatalavdelningen i Kalmar är inte tillfredställande beroende på överbeläggning, trångt, varmt och för lite arbetsplatsers. Detta tillsammans ökar stressen. Periodvis har sjukfrånvaron varit mycket hög. Placering av neonatalenhet i hus 15 vid länssjukhuset i Kalmar 8

Kritiska flöden föreligger med förlossningen, iva och operation där korta transportsträckor har livsavgörande betydelse. Nära samband med BB föreligger. Transporter av både barn och mammor som är svårt sjuka ses som en stor risk. En förutsättning för att verksamheten i framtiden också ska kunna bedriva en patientsäker vård och fortsatt gott samarbete med kvinnokliniken är att verksamheten även fortsättningsvis ligger nära BB, förlossning och operation. Utformning av lokalerna utifrån god vårdhygien ger minskade vårdrelaterade infektioner och kortare vårdtider, bland annat genom enpatientrum med egna toaletter. Att bedriva befintlig neonatalvård under pågående ombyggnation är inte genomförbar utan kräver evakuering. 3.7 Neonatalverksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping Vi Universitetssjukhuset i Linköping har frågan drivits om en förstärkning på IVA-sidan inom neonatalenheten. Behovet av förstärkning beror framförallt på den sänkta åldersgränsen för de för tidigt födda barnen, d v s från vecka 22-23, de så kallade nya överlevarna. Våren 2016 togs politiskt beslut i Region Östergötland om att inrätta 2 ytterligare IVA-platser för neonatalbarnen vid US. Den första platsen öppnades hösten 2016 och den andra platsen kommer att öppnas under 2017. Tiderna för att öppna platserna är avhängigt av om det finns personal att tillgå, framförallt IVAsjuksköterskor. För varje IVA-plats behövs c:a 24 medarbetare. Kostnaden för en IVA-plats inom neonatalvården är c:a 20 Mkr Bakgrunden till tillskottet av IVA-platser är att det råder brist på IVAplatser inom neonatalvården i hela Sverige och att man från US försöker säkra vården i sydöstra sjukvårdsregionen. Man tar emot barn som föds från vecka 22 upp till vecka 28 vid lediga platser. 3.8 Statistik 2011 2017 (Se diagram i bilaga) Mellan åren 2011 och 2016 kan konstateras en ökning av antalet förlossningar. På Länssjukhuset är ökningen 20 % och vid Västerviks sjukhus är ökningen 10 % (Diagram 1). I Kalmar har skett i snitt 70 % fler förlossningar jämfört med i Västervik mellan åren 2011 och 2017. Antalet förlossningar mellan åren har en större variation i Kalmar än i Västervik. Antalet patienter som vårdats inom neonatalvården i länet är nästan dubbelt så många vid länssjukhuset i Kalmar som vid Västerviks sjukhus. Vårdtillfällena är i snitt 128 vid Västerviks sjukhus (Diagram 2) medan snittet för Kalmar är 281 (Diagram 4). Att antalet vårdtillfällen är högre än antalet patienter beror på att samma patient kan bli inskriven och vårdad vid flera tillfällen. 9

Medelvårdtiden i dagar för de båda sjukhusen skiljer sig markant. Vid Västerviks sjukhus är den i snitt 9,08 dagar (Diagram 3). Vid Länssjukhuset är den 6,77 dagar (Diagram 5). Medelvårdtiden skiljer sig med 2,31 dagar. Vid länssjukhuset i Kalmar finns team som bedriver neonatal hemsjukvård d v s barn och familj får stöd i hemmet. Mellan 2011-2016 var det i snitt 54 patienter per år och i snitt 58 vårdtillfällen. Medelvårdtiden inom neonatal hemsjukvård var i snitt 15,03 dagar. (Diagram 6 och 7). Medfödda infektioner visar sig redan vid födseln och speglar en mer eller mindre ofrånkomlig överföring mellan mor och barn före eller under förlossningen. Det är därför inget specifikt mått på hur hygiennivån ligger på respektive avdelning. I tabell 1 redovisas andelen infektioner i gruppen förtidigt födda barn (födda mellan gestationsvecka 32 och 36) vid de olika sjukhusen. (Tabell 1) 3.9 Remitterade patienter till US i Linköping I norra länsdelen; Västerviks kommun, Vimmerby kommun, Oskarshamns kommun, Hultsfreds kommun remitterade i snitt 5 patienter per år till US i Linköping. För den södra länsdelen; Mönsterås kommun, Högsby kommun, Nybro kommun, Torsås kommun, Kalmar kommun samt Mörbylånga och Borgholm remitterades i snitt 6 patienter per år till US i Linköping. Statistiken är ofullständig eftersom den innehåller siffror över ospecificerade patienter, i snitt 5 per år, där det inte framgår från vilken kommun de kommer. 4 Förlossningsvård och kvinnors hälsa Genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2015 och 2016 har medel avsatts för utvecklingsarbete inom förlossningsvården, mödravården och primärvården. För perioden 2015-2016 har Landstinget i Kalmar län fått 16,8 Mkr och dessa medel har bland annat använts för pågående insatser; utbildningstjänster till barnmorskor, administrativ assisten samt överanställning av undersköterskor, varav en arabisktalande. För år 2017 har landstinget fått 11,8 Mkr som planeras användas till olika aktiviteter som redovisas nedan. Aktiviteterna genomförs både i Kalmar och Västervik. 4.1 Utbildning för att förebygga bäckenbottenskador I dag läggs stort fokus på bäckenbottenskador hos födande kvinnor. Det är ett viktigt område att arbeta med för att hålla en hög patientsäkerhet och för att minska risken för skador för den födande kvinnan. I Norge arbetar man efter en metod som ska minska svåra bäckenbottenskador i samband med förlossningen vilket inneburit att man minskat svåra skador med 50 %. Metoden går ut på att den födande kvinnan ska hålla igen under de kraftigaste värkarna för att barnet ska födas fram långsamt, samtidigt ska barnmorskan utföra handgrepp för att stötta perineum och styra hastigheten av barnets framfödande. En föreläsning av Katarina Laine, gynekolog från Ullevåls sjukhus i Norge, planeras och kommer att vara ett tillfälle för alla barnmorskor och läkare att diskutera förlossningskonst och ta in kunskap från kliniker där man 10

lyckats minska andelen svåra bristningar. Föreläsaren brukar ta med en barnmorska som kan stanna på kliniken under en dag för att bistå barnmorskorna i samband med förlossningar. Samma upplägg är planerat vid sjukhuset i Västervik och vid Länssjukhuset i Kalmar. Kliniken har också kompletterar med fler träningsdockor som används vid de praktiska träningstillfällena. 4.2 Utbildning av uroterapeuter En uroterapeut utför basalutredningar avseende inkontinensbesvär och behandlar patienter med urin- och avföringsinkontinens, urinretention och sex- och samlevnadsproblem samt förskriver inkontinenshjälpmedel Under 2016 utbildades 2 inkontinenssjuksköterskor, vilket är ett inträdeskrav till vidareutbildning till uroterapeut. Under 2017 kommer 2 inkontinenssjuksköterskor att gå vidareutbildningen till uroterapeut 1 från sjukhuset i Västervik och 1 från Länssjukhuset i Kalmar. 4.3 Amningsutbildning Arbetet syftar till att sprida kunskap kring amning till patienter. Ett centralt amningsnätverk i södra länsdelen bestående av personal från mödrahälsovården, förlossningen, BB, Neonataverksamheten samt barnhälsovården har under året gett utbildning till all personal i vårdkedjan. Syftet är att hela vårdkedjan ska ha samma värdegrund och information ges till patienterna på ett likadant sätt. Utbildningen kommer att ges både i norra och södra länsdelen. Vid årets utbildning i Kalmar deltog c:a 100 personer. 4.4 Övervikt hos gravida projekt inom mödrahälsovården Övervikt och fetma, liksom stor viktuppgång under graviditet, är förknippat med risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Andelen gravida med övervikt eller fetma vid inskrivning på Mödrahälsovården ökar. En av de risker som är förknippad med övervikt och fetma under graviditet är graviditetsdiabetes. Rådgivning om kost och motion under graviditet behövs för att främja hälsa hos ALLA gravida. För att starta och på sikt kunna bedriva ett nära samarbete med kost- och motionsrådgivare kommer Mödrahälsovården att inleda Viktigt Projekt Gravida där syftet är att minskad viktuppgång hos gravida och förbättrat graviditetsutfall hos överviktiga/feta. För att driva projektet anställs en dietist (eller annan adekvat kompetent hälsopersonal) som särskilt utses och som ansvarar för att driva projektet i samråd med Samordningsbarnmorskor, Mödrahälsovårdsöverläkare och Fysioterapeut (eller motsvarande) som avsätts särskilt för gravida. Projektet löper på två år. 4.5 Utökning av utbildningstjänster AST-tjänster (akademiska specialisttjänster) Utbildningen innebär att sjuksköterskor utbildas till barnmorskor och att de samtidigt arbetar på sjukhuset i Västervik och länssjukhuset i Kalmar. Under 2016 fanns 6 AST-tjänster vid länssjukhuset i Kalmar. Antalet AST- 11

tjänster kommer, under 2017, att utökas till totalt 10 i landstinget 6 i Kalmar och 4 i Västervik. Satsningen kommer att fortlöpa även 2018-2019. 4.6 Utbildning av kontaktsjuksköterskor Både vid sjukhuset i Västervik och länssjukhuset i Kalmar avser man att utbilda 2 sjuksköterskor till kontaktsjuksköterskor inom cancervården. Utbildningen kommer att ges via RCC sydost. Den studerande skall tillägna sig fördjupade kunskaper för att i alla faser av sjukdomen kunna möta omvårdnads-, rehabiliterings- och informationsbehov hos patienter med cancer och deras närstående. Utbildningen är på 7,5 Hp och går på halvfart d v s 1 termin. För att täcka för utbildningstiden behövs vikarier och kostnader förknippade med det. 4.7 Projekt KK Västervik samt KK vid Länssjukhuset i Kalmar samverkan, uppdrag, yrkesrollsutveckling samt parvård Kvinnoklinikerna och Mödrahälsovården har under en lägre tid haft problem med bemanning av barnmorskor. Att i projektform under 2 år, definiera, testa och genomföra förändringar, som utan avkall på kvalitet och arbetsmiljö, förbättrar och effektiviserar förlossningsvården och genom samarbete mellan enheterna förenkla bemanningen. Projektet bedrivs av klinikernas chefer som under projektet behöver avlastas vissa administrativa sysslor. En resurs sätt in att driva projektet med stöd och implementering till klinikens chefer. Projekt på 2 år. Vid parvård är intentionen att man skall bedriva parvård kring den födande kvinnan. Paret består av en undersköterska och en barnmorska vilka arbetar i par med två födande kvinnor. En ökad personalnärvaro på rummet, vet man, främjar ett positivt förlossningsutfall och minskar risken för komplikationer. Detta kräver att man har tillräckligt många barnmorskor. 4.8 Projekt med administrativ assistent Projektet avser både Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus en administrativ assistent vid vartdera sjukhuset. Syftet med administrativa tjänster är att underlätta det administrativa arbetet för chefer och barnmorskor. Projekt på 2 år. 4.9 Projektledare för införande av HPV-baserade cervixcancersreening Projektet kommer att starta under år 2018 när Cosmics R8:1 är i drift. Detta kräver att man redan nu börjar planering för att utbilda samordnare i både Västervik och Kalmar. När utrustningen är på plats kommer arbetet att börja. 12

4.10 GCK-projekt Gynekologisk Cellprovskontroll internationella uppmärksamhetsveckan vecka 20. Genom att regelbundet lämna ett gynekologiskt cellprov kan kvinnor skydda sig mot livmoderhalscancer. I Kalmar län erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 50 år gynekologisk cellprovtagning vart tredje år. Kvinnor mellan 51 och 65 år erbjuds cellprovtagning vart femte år. Alla kvinnor får automatiskt en kallelse hem i brevlådan till den mödrahälsovård- /barnmorskemottagning man tillhör, kopplat till vart man bor. Dock vet vi att många ändå inte kommer till den erbjudna kontrollen. En kampanj som gäller Gynekologisk Cellprovskontroll och som hör ihop med den internationella uppmärksamhetsveckan kommer att genomföras. I Landstinget i Kalmar län kommer uppmärksamhetsveckan vara v.20. Kampanjen kommer att synas i sociala medier v.17-v.22 4.11 Föreläsningar att vara medarbetare och arbetsglädje. Anlita föreläsare som pratar kring medarbetare och arbetsglädje. Behovet är 4 föreläsningstillfällen 2 i Kalmar och 2 i Västervik. 4.12 Primärvården i Landstinget i Kalmar län Primärvården i Landstinget i Kalmar län avser att under 2017 stärka primärvårdens insatser som främjar kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden där ohälsotalet för kvinnor är fortsatt högt. För att stärka arbetet med att stödja kvinnors psykiska hälsa och minska ohälsan finns ett behov av att utveckla det stöd som redan idag erbjuds i form av primärvårdspsykologer och sjukskrivningskoordinator. Insatser för att stärka bemanningen av psykologer i socioekonomiskt utsatta områden är därför av vikt. En möjlighet är att anställa psykologer under särskild praktisk tjänstgöring efter deras psykologexamen s k PTP-tjänst under 1 år. Det finns även behov av att stärka insatserna kring sjukskrivningsprocessen genom ett ökat stöd. 5 Slutsatser och rekommendationer 5.1 Neonatalvården I dag överlever fler för tidigt födda barn, några extremt för tidigt födda. Detta ställer höga krav på ett avancerat omhändertagande och fler intensivvårds-/övervakningsplatser än tidigare. De extremt för tidigt födda barnen i länet som inte hinner transporteras till US i Linköping måste bli väl omhändertagna. Barnen vårdas då på neonatalavdelningen fram till att de stabiliserats och kan transporteras till US i Linköping. Detta innebär att vi i dag har mer vårdkrävande barn än för tio år sedan. För tidigt födda barn är sjukhusens mest infektionskänsliga patientgrupp tillsammans med onkologpatienter. Vården har ett ökande problem med multiresistenta bakterier; MRSA, VRE och ESBL. Många neonatalavdelningar har haft utbrott av ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) 13

som är ett enzym som bryter ner viktiga antibiotika. Dessa utbrott kan ha en dödlig utgång för de små barnen. Den familjefokuserade vården som bedrivs i dag innebär att föräldrarnas delaktighet i vården är självklar vilket ställer nya krav på vårdens lokaler. Detta är i enlighet med FN:s barnkonvention som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget. Faktorer som påverkar risken för vårdrelaterade infektioner på neonatalavdelningarna är en hög beläggning, trånga lokaler och hygienutrymmen, men också en hög personalomsättning och bristande kompetens. Arbetsmiljön vid neonatalavdelningen i Kalmar är inte tillfredställande eftersom det förekommer en del överbeläggning, trångt, varmt och för lite arbetsplatser. Detta tillsammans ökar stressen. Neonatalverksamheten i länet har behov av utökade, verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler för att kunna erbjuda berörda patienter och deras familjer adekvat och säker vård både vid länssjukhuset i Kalmar och vid sjukhuset i Västervik. I Västervik är lokalerna för denna verksamhet i dagsläget belägna på ett sådant sätt att behovet inte fullt ut kan tillfredsställas. Vid länssjukhuset i Kalmar är utgångsläget annorlunda än för Västervik. Enligt den fastighetsstrategiska planen finns i dag möjlighet att placera neonatalenheten i hus 15. Detta medför att kritiska samband och effektiva vårdprocesser uppfylls och förbättras. Det ger optimala förutsättningar för att kunna bedriva bra och modern vård för neonatal verksamhet. Programytan går att uppfylla och framtida kapacitet tillgodoses. Arbetsmiljökraven kan tillgodoses. Evidensbaserad design kan inflätas i lokalerna för att kvalitetssäkra vårdmiljön. Under tillbyggnationen kan pågående verksamhet bedrivas. Dock blir det störningar för andra verksamheter i hus 15 och 19 under byggtiden. 5.2 Förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa Regeringen och SKL har tecknat en överenskommelse som innebär att medel avsätts för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. För år 2015-2016 fick landstinget ett bidrag som utbetalades under eftersommaren 2016 vilket innebar att man inte hann slutföra vissa projekt. Projekten löper över till år 2017. För åren 2017 2019 får landstingen ytterligare ett årligt statligt bidrag som skall användas till att förbättra förlossningsvård och kvinnors hälsa. De förbättringsområden som identifierats är bl a att förebygga allvarliga bristningar som många kvinnor drabbas av i samband med förlossningar. Utbildningsinsatser för personal inom detta område kan göra stor skillnad. Ett annat område är att det är svårt att attrahera och behålla personal, i synnerhet barnmorskor. I Landstinget i Kalmar län utökar vi AST-tjänster (akademiska specialisttjänster) där sjuksköterskor utbildas till barnmorskor. Det kommer att vara 6 tjänster i Kalmar och 4 i Västervik. Vidare tänker man utbilda 2 kontaktsjuksköterskor inom cancervården. Förra året utbildades 2 inkontinenssjuksköterskor vilket är intagningskrav för utbilda sig till uroterapeut. Under 2017 kommer vidareutbildningen till uroteraputer att ske. Ett projekt för att motverka 14

övervikt och fetma hos gravida kvinnor kommer att starta 2017 och pågå under 2 år. Avsikten med de ovan nämnda förbättringsområdena är att landstinget i Kalmar län ska stärka förlossningsvården och arbetet med kvinnors hälsa. Resultaten av arbetet skall utvärderas varje år och redovisas till Socialstyrelsen. Förslag att godkänna rapporten om förbättrad neonatalvård. att godkänna rapporten kring arbetet för att förbättra förlossningsvården vid kvinnoklinikerna vid Västerviks sjukhus och vid länssjukhuset i Kalmar enligt de planerade aktiviteterna. Kalmar 2017-05-02 Gunnita Augustsson Utredare 15

5.3 Statistik över förlossningar i länet Bilaga Antal förlossningar 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Totalt antal förlossningar vid Länssjukhuset och vid Västerviks sjukhus 2011-2016 1418 1601 1515 1583 831 861 864 859 1678 1713 908 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 1001 Kalmar Västervik Diagram 1 : Diagram över antalet förlossningar vid Länssjukhuset i Kalmar och vid Västerviks sjukhus. Källa: OBSTETRIX 16

Statistik från Västerviks sjukhus 350 300 250 Antal patienter och antal vårdtillfällen inom neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus 2011-2016 200 150 100 50 0 125 133 125 127 127 137 123 132 107 114 118 128 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 2: Diagram över antal patienter och antal vårdtillfällen vid neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Cosmic och Buisness Objeckt Medelvårdtid i dagar inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus 2011-2016 12 10 8 7,77 10,48 8,09 9,56 9 9,59 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 3: Medelvårdtiden i dagar 2011-2016 inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 17

Börja här Statistik från Länssjukhuset i Kalmar Antal patienter och antal vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar 2011--2016 350 300 250 235 266 295 253 257 312 234 269 275 268 247 246 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 4: Diagrammet visar antalet patienter och antalet vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar. Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 12 Medelvårdtid i dagar vid Neo-vaggan vid länssjukhuset i Kalmar 2011-2016 10 8 6 6,89 6,51 6,23 7,04 6,41 7,57 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 5: Medelvårdtiden i dagar 2011-2016 inom Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar Källa: Källa: Cosmic och Buisness Objeckt 18

Antal patienter och vårdtillfällen in Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2016 80 70 60 50 40 30 20 10 0 71 64 66 59 56 58 53 51 48 49 50 45 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal patienter Antal vårdtillfällen Diagram 6: Antalet patienter och vårdtillfällen inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2016 Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2016 20 18 17,06 17,27 16 14 14,74 15,05 13,24 12,82 12 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 7: Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2016. 19

Statistik över antal blododlingsverifierade infektioner per sjukhus 2013-15. Nyfödda barn födda i gestationsvecka 32-36. Sjukhus 2013 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () 2014 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () 2015 Antal infektioner samt procent av totalt antal vårdade inom () Västervik 0 (0%) 1 (2,7%) 0 av 34 (0%) Kalmar 0 (0%) 2 (3,2%) 3 av 87 (3,4%) Jönköping 5 (4,2%) 3 (2,3%) 2 av 123 (1,6%) Norrköping 1 (1,1%) 1 (1,0%) 1 av 72 (1,4%) Linköping 3 (2,6%) 2 (1,8%) 7 av 93 (7,5%) Regionen 9 (2,1%) 9 (2,1 %) 12 av 398 (3,0%) Riket 67 (1,8%) 62 (1,9%) 65 av 3209 (2,0%) Tabell 1: Källa Årsrapport 2015 RMPG Barn- och ungdomsmedicin inom sydöstra sjukvårdsregionen. 12 Antal barn som remitterats till US i Linköping 2013-2015 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 Norra länsdelen Södra länsdelen Ej specificerat Diagram 8: Antalet för tidigt födda barn som remitterats till US i Linköping 2013 2015. 20

Källa: Faktureringsunderlag köpt vård från US Linköping. 21

6 Referenser 6.1 Litteratur Utkast till fastighetsstrategisk plan för Landstinget i Kalmar län, 2016, Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten 6.2 Intervjuer Möte, 2016-03-07, med basenhetschef LTS Irene Brodell och funktionsplanerare Susanna Köhlin Telefonsamtal 2016-04-15 med Elisabet Christiansson, Centrumchef, KK Us Telefonsamtal med Kristina Johansson, ansvarig för kliniken neo US, Linköping Möte 2017-03-10 och 2017-03-16, med verksamhetscheferna för kvinnoklinikerna i Landstinget i Kalmar län, Gunnel Lindell, KK Kalmar, och Lena Arvidsson, KK Västervik. 22

7 Bilagor 7.1 Statistik Bilaga 1 Diagram 1 Antalet förlossningar vid Länssjukhuset och vid Västerviks sjukhus. Källa: OBSTETRIX Diagram 2 Antal patienter och antal vårdtillfällen vid neonatalverksamheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 3 Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom neonatalenheten vid Västerviks sjukhus. Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 4 Antal patienter och antalet vårdtillfällen vid Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar. Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 5 Medelvårdtiden i dagar 2011-2015 inom Neo-vaggan vid Länssjukhuset i Kalmar Källa: Källa: Cosmic och Business Objeckt Diagram 6 Antalet patienter och vårdtillfällen inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015 Diagram 7 Medelvårdtid i dagar inom Neo hemsjukvård i Kalmar 2011-2015. Diagram 8 Antalet för tidigt födda barn som remitterats till US i Linköping 2013 2015. Källa: Faktureringsunderlag köpt vård från US Linköping. 23