Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Relevanta dokument
Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationer i granskning av undervisning

Konsten a) förändra sin egen undervisning.

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Lönekriterier för lärare

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

Handledning för VFU-besök

Skolplan Med blick för lärande

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen september 2012

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Skola Ansvarig Rektor:

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Beslut för grundsärskola

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Beslut för grundsärskola

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Beslut för grundsärskola

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Vad visar inspektionen Beslut efter inspektionsbesök vid Byskeskolan i Skellefteå kommun den oktober 2017

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Beslut för grundsärskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Beslut för förskoleklass och grundskola

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Professions- och utvecklingsguide Yrkeslärarprogrammet (YRK)

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Beslut för grundsärskola

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Beslut för grundsärskola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Beslut för förskoleklass och grundskola

Professions- och utvecklingsguide GLP Fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Profession- och utvecklingsguide

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Profession- och utvecklingsguide

2.1 Normer och värden

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för grundskola

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Beslut för förskoleklass och grundskola

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Verksamhetsplan förskola 18/19

Profession- och utvecklingsguide

Professions- och utvecklingsguide GLP F-3

Beslut för grundsärskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Västra Vrams strategi för

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Beslut för gymnasiesärskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beslut för grundsärskola

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Transkript:

EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär 2 bemöter eleverna med respekt 3... har positiva förväntningar på eleverna och stöttar deras självtillit 4... skapar motivation inför olika aktiviteter talar till eleverna på ett positivt sätt visar värme och empati mot alla elever skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga ser till att eleverna vågar ta risker och göra försök - misstag ses som tillfällen till lärande lyssnar på vad eleverna har att säga, låter eleverna tala till punkt bemöter elevernas åsikter med intresse, allvar och respekt uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt är en god förebild gör eleverna delaktiga i planering, genomförande och utvärdering ger eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass ger positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar... uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre... visar positiva förväntningar på elevernas förmåga värdesätter och visar respekt för alla elevers arbetsinsatser uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter sätter inte etiketter på eleverna använder mig av elevledda utvecklingssamtal bidrar till positiva förväntningar, nyfikenhet, handlingsberedskap hos eleverna sätter in uppgifter i ett för eleven angeläget sammanhang anknyter till aktuella samhällsfrågor eller livet utanför skolan ger förberedande hemläxor EKTORPSRINGEN Fotbollsgatan 2, 603 63, Norrköping. Expedition: 011-15 31 71 www.norrkoping.se/ektorpsringen

Utvärdering/reflektion: 5 upprätthåller studiero ingriper vid nedsättande uttryck mellan elever, negativa kommentarer, suckar, blickar etc. ser till att eleverna kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater pratar tyst när jag hjälper eleverna

Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 2. Individanpassning, variation och utmaningar 5 ser till att arbetet under lektionen/aktiviteten är tankemässigt utvecklande 6 anpassar undervisning/aktiviteten till eleverna i gruppen ställer öppna frågor där svaret inte är givet ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier ger eleverna utmaningar enligt utmaningsmodellen tar min utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande låter eleverna arbeta i olika takt med uppgifter anpassar innehållet, t.ex. ämnesområde, svårighetsnivå, efter elevernas intressen och förutsättningar anpassar arbetsformer efter elevernas behov och intressen ger eleverna möjlighet att välja bland uppgifter med olika innehåll inom det aktuella kunskapsområdet... ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar ger eleverna uppgifter utan tak, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden 7 ser till att elever med behov av stöd under lektionen/aktiviteten får sådant ser till att eleverna får hjälp med sitt arbete under lektionen ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter ger eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver varierar grupperna och nivågrupperar ej lär eleverna att ta hjälp av varandra 8 varierar undervisningen/ aktiviteten låter eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer låter eleverna få arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet låter eleverna möta olika typer av medier i undervisningen/ aktiviteten, t.ex. IT. använder lek och praktiska moment som ett naturligt inslag i undervisningen/aktiviteten Utvärdering/reflektion:

Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 3. Tydlighet i mål och innehåll 9 genomför en genomtänkt lektionsstart/ aktivitetsstart välkomnar eleverna och gör en tydlig och intresseväckande lektionsstart/aktivitetsstart anger målen för lektionen/aktiviteten presenterar aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa sätter in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden skriver LPPer till varje arbetsområde med tydliga mål och kunskapskrav använder mig av The Big Five när jag planerar min undervisning 10 genomför en välstrukturerad lektion/ aktivitet 11 ger tydliga beskrivningar, förklaringar och sammanfattningar 12 kontrollerar att eleverna förstått informerar eleverna om de nationella styrdokumenten ger lektionen/aktiviteten ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål skapar överblick och sammanhang skapar balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet ser till att eleverna har tydliga uppgifter och roller i gruppaktiviteter ser till att övergången mellan planerade aktiviteter genomförs utan att ordningen störs förklarar hur enskilda moment och uppgifter hör ihop med lektionens övergripande kunskapsmål eller inledande genomgång använder ett språk eleverna förstår sammanfattar olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår skapar en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret använder olika hjälpmedel och/eller exempel från vardagslivet för att förtydliga bryter vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål ställer utvecklande frågor för att få en bild av elevernas förståelse låter någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan går runt bland eleverna/grupperna för att fånga upp deras förståelse Utvärdering/Reflektion: 13 gör ett tydligt sammanfattande lektionsslut/ aktivitetsslut avslutar lektionen på ett planerat sätt gör en sammanfattning av lektions/aktivitetsinnehållet gör en anknytning till nästa lektion/aktivitet anknyter till något annat relevant sammanhang

Område Jag reflektion Exempel: Jag... 4. Återkoppling och reflektion över lärandet Utvärdering/Reflektion: 14... använder mig av formativ bedömning under lektionen/ aktiviteten 15 ger eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen och sitt lärande i förhållande till kunskapskraven följer upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback använder arbetsmetoder där elevernas arbeten redovisas och bearbetas vidare vid behov ger eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att uppfylla kunskapskraven... samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna låter eleverna utvärdera lektionens/aktivitetens innehåll och form låter eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande

Checklista för Rektors ledarskap Rektor är tydlig, demokratisk, lärande och kommunikativ, samt fokuserar på såväl skolans sociala mål som kunskapsmålen. Rektor tar ansvar för både skolans struktur och kultur i syfte att bidra till högre grad av måluppfyllelse. Rektor är som person bärare av en utvecklingsidé och kommunicerar den i olika sammanhang både internt och externt. Rektorn deltar i diskussioner om vad som genererar framgångsrik undervisning och analyserar samband mellan undervisningsmönster och utveckling av kunskapsresultat. Rektor är kunnig och kompetent och åtnjuter lärarnas förtroende. Rektor gör besök i den dagliga undervisningen och ger återkoppling och bekräftelse till lärarna. Rektor engagerar sig i skolans kärnprocesser, undervisning och lärande, och uttrycker höga förväntningar på elevernas resultat. Rektor har en ledarstrategi som fokuserar på att skapa en kultur med normer och värderingar som stimulerar och inspirerar medarbetarna till tydligare engagemang och vilja att utveckla sin kompetens. Rektor använder kompetensutveckling som en hävstång i skolans förbättringsarbete. Rektor och lärare har i sin kommunikation fokus på mål och lärande, rektor involverar också medarbetarna och ger förutsättningar för delaktighet och inflytande. Rektor fördelar ansvar och befogenheter till arbetslag och team. Rektor tar ansvar för samverkan med andra skolor och ser skolsystemet som en helhet där den egna skolan är en del. Skolans ledarskap och förbättringsarbete präglas av såväl långsiktighet och uthållighet som delaktighet och inflytande, samt öppenhet och samverkan. Förbättringsarbetet ställs i relation till resultat, övergripande mål och visioner med skolverksamheten. (SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT 2010:15)