Handledning för VFU-besök

Transkript

1 B Handledning för VFU-besök 2011 års lärarprogram Enheten för studievägledning och VFU inom lärarprogrammen December 2015

2 Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att förankra lärarutbildningen i konkreta och praktiska erfarenheter av undervisning och lärande. Målet är att få en växelverkan mellan den universitetsförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen, mellan teori och praktik. Reflektionen och diskussionen tillsammans med lärarna i verksamheterna är viktiga komponenter för att studenterna ska kunna sätta sig in i och förstå komplexiteten i läraryrket. VFU syftar också till att studenten ska utveckla sin förmåga att stödja barns och elevers lärande med ökade krav beroende på var i utbildningen studenten befinner sig. I den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas en yrkesmässig beredskap för professions- och skolutveckling men även ett vetenskapligt förhållningssätt till det framtida yrket. Den här skriften vänder sig till universitetets lärarutbildare och avsikten är att den ska användas som ett stöd för UU-lärare eller lärare som på uppdrag av Uppsala universitet gör VFU-besök. För att garantera en god utbildning för våra studenter är det viktigt med gemensamma mål och riktlinjer som är väl kända för alla. VFU-besök med kvalitet innebär att besöken genomförs likvärdigt och rättssäkert för studenten. En samsyn på hur ett VFUbesök ska genomföras, vad det ska innehålla och hur det bör förberedas stärker rättsäkerheten och den likvärdiga bedömningen. VFU-besöket Syftet med VFU-besök är Att ge underlag för examination Att vara handledande och vägledande för såväl student som LLU (lokal lärarutbildare/handledare). Det är viktigt att den besökande läraren skapar en positiv atmosfär i mötet med studenten och LLU och att ta del av studentens perspektiv och förväntningar på VFU:n. Examination VFU-kurs examineras av universitetets lärarutbildare efter att omdömen från de lokala lärarutbildarna inhämtats. Det sker dels muntligt vid trepartssamtalet, dels skriftligt via omdömesblanketten. (Se Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning, under rubriken Ansvar och organisation inom VFU, punkt 4.4 s. 9). VFU-besök genomförs inte på alla VFU-kurser men ska genomföras om risk för underkännande föreligger (se Riktlinjer för VFU s. 10). VFU-uppgifter examineras vid uppföljande seminarier när VFU-perioden är avslutad. Se kursspecifik information i studiehandledningen för respektive kurs. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att genomgå förnyad examination vid ett tillfälle för att få godkänt betyg (se Riktlinjer för VFU under rubriken, Rutiner vid underkänd VFU s. 5). 1

3 Praktiska och pedagogiska ramar Vilken information behövs innan besöket och var finns den? Det är en fördel om besökande lärare i VFU-kursen kan delta vid kursintroduktionen tillsammans med kursledaren och studenterna. Här ges viktig information om kursen och möjlighet att träffa de studenter som besökande lärare sedan träffar ute i verksamheten. Olika praktiska frågor kan lösas här och det är en fördel för både studenter och besökande lärare att ha träffats innan besöket. I Studentportalen på respektive VFU-kurs finns studenternas VFU-placeringar inlagda och namn på de universitetslärare som ska göra VFU-besök. Studenternas mailadresser finns även på Studentportalen under rubriken, Deltagarlista/skicka e-post. Det går att nå även de studenter som valt att inte ha sin e-postadress synlig eftersom lärare med tillgång till portalen kan skicka meddelande till alla deltagare i kursen. Bestäm datum och tid för besöket så snart det är möjligt tillsammans med studenten. Besöket sker lämpligtvis i mitten eller mot slutet av VFU:n. Ta om möjligt också kontakt med den lokala lärarutbildaren via mail eller telefon för utbyte av information inför besöket. Samtliga VFU-kurser bör ha en studiehandledning med nödvändig information om kursen. Här kan du hitta kursplan, VFU-uppgifter, anvisningar att skriva en individuell studieplan, anvisningar för lektionsplanering inför besöket o s v. Om kursplan inte finns inlagd i studiehandledningen går den att hitta på VFU-portalen ( och sedan på Terminsöversikt (Klicka på kursens namn i kolumnen för att få fram kursplanen). Det är viktigt att notera att en viss variation kan finnas mellan VFU-kurser i rutiner. Kursledaren är en nyckelperson för kursspecifik information. Studieplan I Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (Fakulteten för utbildningsvetenskaper 2014 s.9) finns angivet att studenten tillsammans med lokal lärarutbildare (LLU) ska utforma en studieplan i början av VFU-perioden. Anvisningar för denna studieplan finns i studiehandledningen. Syftet med studieplanen är att den ska fungera som ett stöd för studenten och visa hur arbetet under VFU-perioden ska planeras för att studenten skall nå sina personliga mål i relation till kursens mål. Studieplanen är också en informationskälla för den besökande läraren i förberedelsen inför besöket. Hur förbereder studenten sig? I samband med besöket skall studenten uppvisa en skriftlig planering av undervisnings/verksamhetstillfället, insatt i sitt sammanhang. Anvisningar för lektionsplaneringen finns i VFU-kursens studiehandledning. Besöket bör göras när studenten håller i undervisningen/aktiviteten dvs. där studenten introducerar, organiserar och leder undervisningen/arbetet. Informera studenten innan besöket att efter undervisnings- 2

4 verksamhetstillfället hålls ett samtal där den studerande, den lokala lärarutbildaren och den besökande läraren deltar i, ett trepartssamtal. Trepartssamtal en tänkbar modell Under VFU-kurser som har VFU-besök genomförs så kallade trepartssamtal. I trepartssamtalet deltar studenten, den lokala lärarutbildaren och den besökande universitetsläraren. De återkommande trepartssamtalen i VFU-kurser med besök ska medverka till att skapa kontinuitet och progression i studenternas yrkesutveckling. Trepartssamtalet föregås oftast av en lektionsobservation, så utgångspunkten för samtalet är observationen och genomförandet av lektionen/verksamheten, planeringen och studieplanen. LLU ger ett muntligt omdöme vid detta tillfälle. Samtalet bör ha prägel av ett utvecklingssamtal med formativ inriktning, för att stödja studentens utveckling till lärare. Detta genom att diskutera studentens styrkor, utvecklingsområden och möjliga vägar. Studenten examineras mot kursplanens mål och betygskriterier vid besöket. Det är idag också möjligt att med hjälp av digitala verktyg genomföra trepartssamtal. Är du som besökande lärare förberedd och tydlig med syftet och ramarna för samtalet och ansvarar för att dessa efterföljs så kan en bättre dialog föras och utvecklas. Ange tiden ni har till förfogande och att din uppgift är dels att examinera utifrån den kursplan och de betygskriterier som gäller för kursen, dels att handleda och vägleda. Kommentera lektionseller verksamhetsplaneringen utifrån kursens mål och anvisningar i studiehandledningen. Var tydlig gentemot studenten med vad som är bra och vad som kan utvecklas både i själva genomförandet och i planeringen. Universitetsläraren leder samtalet genom att ge ramarna, lämna ordet först till studenten sedan LLU och sist komma in med sina egna kommentarer och frågor. Student, LLU och UU-lärare har ett gemensamt ansvar för att alla tre kommer till tals i samtalet, att samtalet ger en allsidig och problematiserande bild av studentens insatser under VFU:n och att både det formativa och summativa syftet med VFU-besöket kan uppnås. I slutet av samtalet bör alla tre parter få möjlighet att ge en sammanfattande bild av vad som framkommit. Besökande lärare bör dokumentera observationen, samtalet och LLU:s muntliga omdöme. Att ytterligare utveckla denna modell skulle kunna vara att studenten sedan skriver en kort reflektion över hur han eller hon har uppfattat samtalets innehåll. Studenten får sedan respons på detta av sin besökande lärare För bedömning av lärarstuderandes VFU och för rutiner vid underkänd, se (Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning s. 9-10) 3

5 Ramkursplan Ett ramverk för progressionen av lärandemålen mellan olika VFU-kurser och för utformandet av de olika omdömesblanketterna har varit den ramkursplan (se bilaga1) som fastställts av Uppsala universitets programkommitté för lärarutbildning. Ramkursplanen bygger på en tolkning av examensordningen och är relaterad till Skolverkets kompetensprofiler för introduktionsåret. Ramkursplanen finns som en bakgrund i bedömningsmaterialet som består av Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (Fakulteten för utbildningsvetenskaper 2014) och omdömesblanketten. Det är alltid de mål som fastställts i kursplanen för respektive kurs som studenterna ska examineras mot. Betygskriterierna finns i respektive VFU-kurs studiehandledning. Sammanfattningsvis behöver den besökande läraren i sin förberedelse inför VFU-besöket: Riktlinjer för VFU, 2011-årsprogram (Fakulteten för utbildningsvetenskaper 2014) Handledning för VFU-besök Kursplan Studiehandledning med betygskriterier (tregradig betygsskala) Ramkursplan (känna till dess funktion). Skolinspektionens Observationer i granskning av undervisning, kan användas som ett fördjupningsmaterial inför VFU-besöket. Använd sökordet lektionsobservationer. I bilaga 2 finns ett konkret exempel på observationsprotokoll vid VFU-besök som är utarbetat av VFU-kursledarna på KPU vid EDU utifrån Skolinspektionens material; Verksamhetsförlagd utbildning inom den utbildningsvetenskapliga kärnan 2 (KPU). VFUbesök 4

6 Ramkursplan för verksamhetsförlagd utbildning Bilaga 1 Det är alltid de mål som fastställs i kursplanen för respektive kurs som studenterna ska examineras mot. Ramkursplanen är relaterad till examensordningen, kursplanerna för de olika verksamhetsförlagda kurserna och till Skolverkets kompetensprofil för introduktionsåret. Det är viktigt att notera att en viss variation kan finnas mellan program och mellan kurser i olika ämnen. Denna ramkursplan är ett verktyg och en hjälp för kursledare/kursutvecklare när kursplaner och betygskriterier för lärarprogrammens VFU-kurser skrivs. Den ska ligga som en grund vid utveckling av kursplanerna för de verksamhetsförlagda kurserna. De mål som formulerats i ramkursplanen ska ses som ett minimum och de bör kompletteras med andra mål och vid behov omformuleras i relation till respektive kurs och program. Ramkursplanen visar progressionen i VFU-kurserna och ger en bild av hur VFU:n ser ut i lärarprogrammen. Ramkursplanen kan vara en hjälp eftersom de fem målområdena är direkt kopplade till omdömesblanketten som ska fyllas i av LLU. Skrivningarna om estetiska uttrycksformer är riktade mot VFU i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. K-vfu 5hp Ä-vfu 15hp (7,5+7,5) K-vfu 10hp Mötet med barnet/eleven Godkänd Kommunicera (etablera kontakt och dialog) med barn/elever Visa ett gott förhållningssätt gentemot barn/elever Visa god förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn/elever Väl godkänd Visa förståelse och engagemang för barns/elevers olika villkor och behov Visa ett professionellt förhållningssätt Visa empatisk förmåga i mötet med barnet/eleven Barns/elevers lärande Godkänd Delta i planering och organisering av aktiviteter/undervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument Redogöra för centrala faktorer för utveckling och lärande Använda digitala lärresurser i planering och undervisningsmoment Planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning i ämnet/ämnena med utgångspunkt i aktuella styrdokument Använda digitala lärresurser och estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten Självständigt planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument Delta i och/eller genomföra utvecklingssamtal Visa förmåga att identifiera elevers olikheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv Använda digitala lärresurser och estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten samt visa förmåga att värdera didaktiska konsekvenser Visa förmåga att analysera elevers olikheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv

7 UPPSALA UNIVERSITET Väl godkänd Redogöra för och reflektera över centrala faktorer för utveckling och lärande Resonera om didaktiska val rörande undervisning utifrån forskning och beprövad erfarenhet Värdera didaktiska val rörande undervisning utifrån forskning och beprövad erfarenhet Ledarskap Godkänd Delta i ledandet av aktiviteter/undervisning Redogöra för den aktuella gruppens förutsättningar utifrån ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv Leda undervisning och skapa stimulerande lärmiljöer med utgångspunkt i den aktuella gruppens förutsättningar och behov utifrån ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv Tillämpa pedagogiskt ledarskap Väl godkänd - Resonera om val rörande ledarskap Visa kunskaper om grupprocesser och konflikthantering samt värdera olika handlingsstrategier och deras konsekvenser vad beträffar ledning av grupper Ansvaret för det egna lärandet och yrkesutvecklingen Godkänd Visa förmåga till självreflektion kring det egna lärandet och yrkesutvecklingen Identifiera och reflektera över sina behov av ytterligare kunskap och utveckling i sin kompetens i det pedagogiska arbetet Identifiera och reflektera över sina behov av ytterligare kunskap och visa prov på utveckling i sin yrkeskompetens Väl godkänd Självvärdering: Reflektera över det egna lärandet med stöd av forskning och beprövad erfarenhet Självvärdering: Resonera om en fortsatt utveckling av den egna kompetensen i det pedagogiska arbetet med stöd av forskning och beprövad erfarenhet Självvärdering: Resonera om utvecklingen av den egna yrkeskompetensen med stöd av forskning och beprövad erfarenhet Samverkan med kollegor, föräldrar och vårdnadshavare Godkänd Visa god förmåga till dialog med kollegor Skriftligt och muntligt visa god förmåga till dialog med kollegor samt föräldrar och vårdnadshavare Skriftligt och muntligt visa mycket god förmåga till dialog med kollegor samt föräldrar och vårdnadshavare 1

8 Bilaga 2. Exempel på observationsprotokoll vid VFU-besök VFU 3, Verksamhetsförlagd utbildning inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, 7,5 hp. VFU-besök Datum Skola Grupp/Årskurs Lektionstid (min) Student Lokal lärarutbildare Besökande lärare Ämne/Kurs Kursansvarig Gruppstorlek Syfte med VFU-besöket Att vara handledande och vägledande för studenten Att samråda med LLU om studentens verksamhetsförlagda utbildning Kursmål kopplade till VFU-besök visa mycket god förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever tillämpa pedagogiskt ledarskap i olika situationer Studenten kontaktar i god tid besökande lärare och kommer överens om vilka förberedelser som behövs inför besöket (lektionsplanering, tid för träff och andra praktiska detaljer). Besökande lärare har inte möjlighet att ta del av den större helhet studenterna befinner sig i under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det uppföljande samtalet fokusera därför på kompetenser som står i relation till den konkreta undervisningen. Det är viktigt att samtalet blir ett lärandesamtal där studenten ges möjlighet att diskutera sitt fortsatta lärande. Studenten har som uppgift att sammanfatta och skriva ner kommentarer och synpunkter från besöket som en del i VFU-rapporten. Besökande lärare lämnar ifylld matris till kursansvarig. För värderingen av lärarstudentens kompetenser används följande skala: 0=kompetensen uppvisas inte, 1=kompetensen uppvisas samt x=går inte att värdera eller är inte relevant i sammanhanget. Kommentera i så fall varför. 2

9 I. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Lärarstudenten Värde Exempel 1 skapar en positiv atmosfär talar till eleverna på ett positivt sätt visar värme och empati mot alla elever skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga 2 bemöter eleverna med respekt 3 har positiva förväntningar på eleverna och stöttar deras självtillit 4 skapar motivation inför olika aktiviteter 5 upprätthåller studiero Kommentar lyssnar på vad eleverna har att säga, låter eleverna tala till punkt bemöter elevernas åsikter med intresse, allvar och respekt uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt ger eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass ger positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter bidrar till positiva förväntningar, nyfikenhet, handlingsberedskap hos eleverna sätter in uppgifter i ett för eleven angeläget sammanhang anknyter till aktuella samhällsfrågor eller livet utanför skolan ingriper vid nedsättande uttryck mellan elever, negativa kommentarer, suckar, blickar etc. ser till att eleverna kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater 3

10 II. Individanpassning, variation och utmaningar 6 ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande ställer öppna frågor där svaret inte är givet ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet 7 anpassar undervisning till eleverna i gruppen 8 ser till att elever med behov av stöd under lektionen får sådant 9 varierar undervisningen Kommentar tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande låter eleverna arbeta i olika takt med uppgifter anpassar innehållet, t.ex. ämnesområde, svårighetsnivå, efter elevernas intressen och förutsättningar ser till att eleverna får hjälp med sitt arbete under lektionen ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter ger eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver låter eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet använder multimodala uttrycksformer 4

11 III. Tydlighet i mål, innehåll och struktur 10 genomför en genomtänkt lektionsstart 11 genomför en välstrukturerad lektion gör en tydlig och intresseväckande lektionsstart anger målen för lektionen och presenterar aktiviteterna som ska genomföras sätter in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål skapar överblick och sammanhang ser till att övergången mellan planerade aktiviteter genomförs utan att ordningen störs 12 ger tydliga beskrivningar, förklaringar och sammanfattningar 13 kontrollerar att eleverna förstått 14 gör ett tydligt sammanfattande lektionsslut Kommentar sammanfattar olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår skapar en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret bryter vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål ställer utvecklande frågor för att få en bild av elevernas förståelse låter någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan går runt bland eleverna/grupperna för att fånga upp deras förståelse avslutar lektionen på ett planerat sätt gör en sammanfattning av lektionsinnehållet gör en anknytning till nästa lektion 5