Systematiskt kvalitetearbete. Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Sörgården

Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Sörgården

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Kvalitetsarbete i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Senast ändrat

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Östra förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Ängen,

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Hyttan. Hyttan/ Trollebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Nykroppa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Verksamhetsplan Duvans förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Mjölnargränds förskola

Hunnebostrands förskola

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan Verkö förskola

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan. för NOLHAGA FÖRSKOLA Läsåret 2018/2019

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetearbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Sörgården 3 juni 2017 Malin Henrixon Camilla Arvidsson Linn Frykberg 1

Innehållsförteckning Inledning/Förutsättningar sidan 3 Normer och värden sidan 4-5 Utveckling och lärande sidan 6-7 Barns inflytande sidan 8 Förskola och hem sidan 9 Helhetsbild av året sidan 10 2

Inledning/Förutsättningar Sörgården är en enavdelningsförskola med plats för 18 barn mellan 1-5år. Vid höstens start består arbetslaget av: 1,0 legitimerad förskollärare, 2,0 obehöriga vik.förskollärare, 0,5 resurs och 0,5 resurs/kök totalt fem personal. Under våren bytte vi personal på resurstjänsten. Vår vision är att miljön både ute och inne ska vara föränderlig och utgå från barnens intressen och Läroplanens intentioner. En avdelning innebär att det är samma barn inne som ute på gården - vilket skapar trygghet. Inom förskolan finns inga mål som barnen ska nå utan målen i Läroplanen syftar på vad verksamheten ska erbjuda barnen och ge dem möjlighet att utveckla. För att kunna erbjuda en verksamhet som genomsyras av läroplanens gör arbetslaget varje höst en Pedagogisk planering som sträcker sig över hela verksamhetsåret. Med vårens utvärdering som underlag diskuterar arbetslaget fram vilka förbättringar som behöver göras(utvecklingsområden) inför kommande verksamhetsår, under varje rubrik. Den pedagogiska planeringen blir ett verktyg i arbetet mot måluppfyllelse för verksamheten. Personalens förhållningssätt är av stor vikt och på Sörgården kan vi sammanfatta det så här: Jag/Vi visar barnen respekt genom att: Se, möta, lyssna på och kommunicera med ALLA barn, utifrån var och ens förutsättningar, VARJE dag. Jag/Vi ger barnen möjlighet att utveckla sin kommunikation genom att: Ta till vara på alla chanser till dialog, lyssna, upprepa, bekräfta och sätta ord på det barnen gör, försöker uttrycka eller upplever under dagen på Sörgården. Jag/Vi ger barnen möjlighet till inflytande genom att: Ha en tillåtande atmosfär, lyssna, uppmuntra barnen till att ta egna initiativ och se vad barnen ser och gör genom barnets ögon. Jag/Vi ger barnen möjlighet att utveckla sin fantasi genom att: Vara inspirationskällor och presentera material, upplevelser och aktiviteter i en trygg miljö med så få avbrott under dagen som möjligt. Vi är närvarande som vuxna och vågar släppa loss och träda in i barnens värld. Jag/Vi är här för att dela barnens värld, stimulera och ge dem vägledning samt möjlighet att utvecklas till trygga, självständiga lite äldre barn! Ge varje barn möjlighet att få vara SITT BÄSTA JAG! 3

Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Bakgrund Under föregående läsår arbetade vi med stora utmaningar i barngruppen när det gäller allas lika värde. Svårigheter uppstod i kommunikationen och samspelet mellan barnen. Det stora åldersspannet och många barn med annat modersmål, var bidragande orsaker till konflikter/splittring enligt vår analys. Flera insatser och stöd i Plan för likabehandling gjorde att vi till slut skapade samhörighet och en vi-känsla i barngruppen. Utvecklingsområde För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Förtydliga och bryta ner läroplanens mål under rubriken normer och värden. Alla i arbetslaget behöver få en större förståelse för innehållet samt kunskap i hur vi förebygger segregering/splittring i barngruppen. Resultat och genomförande: När vi introducerar nya barn på förskolan träffar vi föräldrarna ca en vecka före den föräldraaktiva introduceringen. Vi har då tagit reda på lite om barnet som vi kan presentera för de andra baren tex: namn, ålder, föräldrarnas namn och intressen. Om barnets familj kommer från ett annat land letar vi fram dess flagga och tar reda på om barnet kan prata svenska eller något annat intressant språk. Under hösten och våren har vi delat barngruppen i Stora och Lilla, där femåringarna varit kvar inne efter frukost för att kunna fortsätta lekar de påbörjat. De har sedan haft samling och gått ut efter 10.00. Genom att vara inne både före och efter frukost upplever vi att det blir färre avbrott i leken för de äldre barnen, som ofta kommer mellan 6.00-7.30. De yngre barnen går ut mellan 9-10 och har sedan innemiljön för sig själva fram till lunch. Det skapar större möjlighet till lek och aktiviteter som passar deras utvecklingsnivå och den lugnare miljön med lite färre barn skapar större utrymme för kommunikation. Stora gruppen har under hösten arbetat med första boken om Kungaskogen, som tar upp flera situationer som berör normer och värden. Barnen tog till sig materialet på ett mycket bra sätt och vill ha mer. Det är intressant att höra hur barnen reflekterar över olika dilemman och situationer som beskrivs i boken. Vi ser även att de använder inhämtad kunskap vid andra tillfällen tex vid konfliktlösning och de kan sätta ord på vad som kännetecknar en bra kompis. Vi har kartlagt barngruppen i sociogram för att se relationerna mellan barnen och på så sätt bistå de barnen som behöver. Förhållningssätt diskuteras i den dagliga verksamheten mellan personalen och har även lagts till som en stående punkt på den gemensamma reflektions och utvecklingstiden. 4

Analys och lärdomar: Genom att förbereda barnen på att ett nytt barn ska börja har vi sett att barnet lättare blir en del av gruppen. Om det nya barnet har ett annat modersmål eller ännu inte utvecklat ett talat språk närmar sig de andra barnen sig på ett naturligare sätt då det vet förutsättningarna. Barnen visar en större förståelse för att vi måste hjälpa barnet in i gruppen tex genom att visa, skapa trygghet, använda kroppspråk och få barnet att känna sig välkommet. Segregeringen uteblir och samhörigheten infinner sig snabbare. Under våren färdigställdes även den gemensamma planen för Föräldraaktiv introducering i förskolan. 18 barn(19 from maj-17) mellan 1-5år är en stor grupp på en liten yta och det är svårt att bedriva en verksamhet som utgår från det enskilda barnet när åldersskillnaden är stor och behoven mycket olika. Genom att dela gruppen på förmiddagen får barnen större möjlighet att göra sig hörda och fler dialoger uppstår. Vi hinner SE och bekräfta varje barn mer och den lugnare miljön skapar inte lika många konflikter. Svårigheten har legat i antalet barn per grupp/personal. Lilla har bestått av 12 barn mellan 1-4 år och där krävs två personal. 8 blivande sexåringar har utgjort den Stora gruppen och det är svårt att räcka till som ensam pedagog när barnen är mycket intresserade, frågvisa och vill lära sig massor. Vi kan tillrättalägga miljön, materialet och aktiviteterna bättre utifrån två åldersindelade grupper. Det ligger dock på varje personals ansvar att se vad den aktuella barngruppen har för behov just nu och förbereda. Utvecklingsbehov Fortsätta att läsa relevant litteratur och delge varandra det vi läst och guldkorn från den dagliga verksamheten. Hålla läroplanen levande genom att fortsätta diskutera och bryta ner läroplanens mål under Normer och värden på gemensam tid. Detta skapar samsyn och en större förståelse Behålla punkten på dagordningen. Skriva rent vårt eget dokument för frågor runt barnet inför introduceringen. Förvara tillsammans med dokumentet Föräldraaktiv introducering i förskolan. Hela förskoleverksamheten ska under nästa verksamhetsår aktivt arbeta med barns integritet för att stärka barnens egna gränser för sin kropp. 5

Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Bakgrund Vi strävar efter att ha en föränderlig miljö som utgår från barnens intressen och det enskilda barnens behov. Utmaningen ligger i att ligga ett steg före, se vad som behöver förändras (tex byta eller tillföra material, skapa nya vrår osv) och fånga lärprocesserna. Utvecklingsområde För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Skapa en innemiljö som väcker nyfikenhet, glädje, inspiration och en struktur på dagen som tillgodoser både äldre och yngre barns möjlighet till utveckling och lärande. Starta upp PLUTTRA som dokumentationsverktyg(utvecklingsprojekt) där vi kan följa lärprocesser och barns inflytande samt delge föräldrarna vad som händer i verksamheten. Resultat och genomförande: Vi förändrar miljön efter barnens behov och tillför material efter lekens utveckling, men vi måste återigen bli bättre på att förutse vad nästa steg blir och ta tillvara på barnens intressen när vi skapar helt nya miljöer. I december gjorde vi en större ommöblering för att få bord i flera rum och satte upp en grind mellan köket och stora rummet för att kunna avgränsa på eftermiddagarna. Idén med vrår utifrån ämnen vill vi fortsätta att förverkliga och det känns som att vi under våren kunde jobba mer med detta när vi fick rutiner för delning av barngruppen och struktur på innemiljön. I november gick vi ofta till en plats bakom Götgatan som vi kallar för Kungaskogen med de STORA. En ny miljö att utforska men tyvärr är platsen för torftig för att kallas skog men en bra start. Under våren genomfördes ett antal projekt under dagarna bla: Titta det växer, Kontoret (med både matematik och språk) och Svenska vilda djur De yngre barnen har haft samlingar runt sånger, Babblarna och olika flanosagor. Vi har skapat en hörna för de yngsta barnen i rummet där vi äter, med material som passar deras utvecklingsnivå. Malin, Camilla och Linn har startat Pluttra-arbetet. På höstens föräldramöte presenterade vi verktyget för föräldrarna och alla har skapat ett konto. Vi har fått flera postitiva kommentarer från föräldrarna. 6

Målet är att alla barn ska få minst en uppdatering per vecka. Vi började under hösten med dokumentation runt det enskilda barnet i ögonblick och under våren startade vi upp reflektioner runt verksamheten. I juni fick vi motta Nytänkarpriset för vårt arbete med introduceringen av Pluttra! Analys och lärdomar: Arbetslaget måste komma ihåg att det ligger på vårt ansvar att presentera nytt material, ny miljö och nya upplevelser för att barnen ska finna aktivitet. Vi upplever ofta att de barn som är hos oss varje dag från före frukost till efter mellanmål har lekt klart efter egen fantasi och kreativitet vid lunch. Eftermiddagarna kan då bli röriga med mycket spring från rum till rum. Vi behöver då ha nya upplevelser att plocka framvid behov Läroplanen ska genomsyra HELA dagen i verkamheten. Vi känner att Pluttra är ett mycket bra verktyg på många plan. Under hösten kom vi gång med barnens ÖGONBLICK och under våren startade vi upp arbetslaget REFLEKTIONER (runt barnens ögonblick ) Det är lite svårt att komma fram till om vi ska reflektera ämnesvis, i projekt eller utifrån våra utvecklingsområden. Allt hänger ju samman men vi vill kunna se utifrån olika vinklar När vi får rutin på arbetssättet med verktyget, kommer utvärderingen och det kommande arbetet i verksamheten samt underlag inför samtal om det enskilda barnet bli mycket enklare och mer självgående. Utvecklingsbehov: Kartläggning inför kommande barngrupps behov för att kunna skapa optimala miljöer för deras utveckling och lärande. Rotation bland personalen så att alla arbetar med alla barn Pluttra ska finnas med som en stående punkt på vår gemensamma reflektionstid. 7

Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Bakgrund Vi vill att barnen i större utsträckning än tidigare, ska känna att de har inflytande över innehållet i verksamheten och att de förstår att de kan vara med och påverka. Detta var prioriterat i föregående arbetsplan med av olika anledningar lyckades vi inte nå målet så vi vill fortsätta utveckla detta även i år. Utvecklingsbehov För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Bli bättre på att synliggöra och dokumentera barnens reflektioner och visa för barnen(och föräldrarna) var de haft inflytande i verksamheten. Resultat och genomförande: Genom att dela barngruppen får varje barn mer utrymme. Personalen har lättare att fånga upp vad det enskilda barnets uttrycker och kan erbjuda aktiviteter utifrån barnens intentioner. Vi har skapat en hörna för de allra yngsta(ettåringarna) i matrummet och satt upp en grind till lekrummet. De äldre barnen har under våren kommit överens om vilka projekt de vill starta upp och vi har gjort en Mindmap att arbeta utifrån. Analys och lärdomar: Genom att personalen bivit bättre på att återkoppla varför vi erbjuder en aktivitet eller startar ett projekt känner vi att barnen fått en större insyn i vad de varit med och påverkat. I Pluttra har vi försökt ta med i dokumentation hur lärsituationen uppstod tex NN ville lära sig att skriva 1-100 och då skapade vi en hörna med material som passade. Barnen var med och kom med åsikter och bad även om mer material så att leken/inlärningen fortskred. För de yngre barnen är bildstöd bra och att de kan vara med och påverka här och nu tex: Vilket sångkort/flanosaga vill du att vi ska ta nu? Utvecklingsbehov: Skapa en rutin för att använda Pluttra även i den dagliga verksamheten för att visa barnen dokumentationen för att skapa en röd tråd(detta gjorde vi ju tidigare via väggdokumentation) 8

Förskola och hem Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Bakgrund Under våren 2016 fastställdes gemensamma riktlinjer för föräldraaktiv inskolning. Under detta verksamhetsår ska vi övergripande arbeta med formen på utvecklingssamtalen. Förskolan Sörgården har nu haft verksamhet i 3,5 år och vi känner att våra sammankomster för föräldrar(och barn) inte har strukturerats upp utan planeras från gång till gång Utvecklingsområde För att kunna sträva mot områdets mål i LpFö behöver vi: Gå igenom vilket innehåll/rutiner vi ska ha för tex föräldramöte, lucia, jullunch, påsk, vårfest, förskolans dag m.fl. Hitta ett sätt att få föräldrar mer delaktiga i verksamheten. Resultat och genomförande: Under våren har vi gått igenom de traditioner och föräldrasamankomster vi haft och de vi vill fortsätta med. Vi har skapat ett dokument med innehåll och syfte som ska revideras varje år. På höstens f-möte introducerade vi Pluttra. Den dagliga kontakten vid lämning/hämtning lägger vi stor vikt vid och vi försöker få alla vårdnadshavare att känna sig lika välkomna och ge dem möjlighet att ställa frågor om sitt/sina barn, om vad verksamheten erbjudit eller lämna synpunkter detta bidrar till en god föräldrakontakt. Vi har bjudit in ALLA vårdnadshavare till Pluttra, SMS-gruppen och till utvecklingssamtalen. Under de avslutande samtalen i slutet av terminen hade vi med utvärderingsfrågor om Pluttra och alla vårdnadshavare är positiva även om de vill se ännu mer om sitt/sina barn! Under våren blev dokumentet om Utvecklingssamtal i förskolan för hela kommunen klart och Malin har deltagit i arbetet att skapa mallar mm. Analys och lärdomar: Vi upplever att vårdnadshavarna känner sig mer delaktiga i sina barns vardag på förskolan. Dokumentationen de får del av är aktuell, även om vi inte skickar ut något varje dag, som leder till samtal hemma. Flera vårdnadshavare uttrycker att det är lättare att ha åsikter och ställa frågor om verksamhetens innehåll när de fått tillgång till Pluttra, SMS-gruppen har vi också bara positiv respons på. När vi skickade lappar kanske de hamnade i fickan eller bilen och kom inte fram till den andre vårdnadshavaren Nu är båda lika informerade även om det bara är en av dem som hämtar och lämnar det gäller även Pluttra. 9

Utvecklingsbehov: Planera in höstens samtal och vem som ansvarar redan i början av terminen Bestämma någon gemensam fråga som vi ställer till alla vårdnadshavare redan under hösten,samt ha samtal inför delutvärderingen vid jul. Helhetsbild av verksamhetsåret Ansvarsfördelningen har fungerat bra enligt följande: Malin: arbetslagsledare, IT-ansvarig, ekonomiansvar Camilla: Informationsansvarig, hygienansvarig Anita: Kök med beställningar Arbetstider/barnfri tid/planeringstid/reflektionstid Personalen har varit nöjda med arbetstiderna under året. Vi har i början på varje termin schemalagt ett antal timmar för enskild och gemensam reflektionstid. Tyvärr fanns inget utrymme för gemensam reflektionstid på dagtid detta år vilket saknas det är för lite med en gång/månad/källstid. Vi behöver möjlighet till kontinuerligt kollegialt lärande oftare! Arbetsklimatet i det egna arbetslaget till ledningspersonalen Vi har ett öppet och glatt klimat i arbetslaget: Samarbetet med vår nya förskolechef Ulla-Carin Drougge upplever vi fungerar mycket bra! Kompetensutveckling Camilla har genomfört två av tre terminer på sin utbildning till barnskötare. Camilla och Linn har deltagit i två träffar om Pluttra i Karlstad. Alla har deltagit i förskoleträffarna som erbjudits. Malin har påbörjat sin utbildning till Språk, läs och skrivutvecklare samt är lärledare för en grupp i nätverket Från vintergatan till små barns stigar (RUC/KaU) BARNGRUPPEN Barnen som varit med från starten 2013 har nu gjort sitt sista år hos oss och börjar förskoleklass till hösten. Vi upplever ibland att sammansättningen med barn från 1-5år gör det svårt att skapa en verksamhet och miljö som passar ALLA barn. I slutet av vårterinen bestod barngruppen av 19 barn + ett vikariebarn som i vanliga fall är hos dagmamma. Det har varit många barn med annat modersmål vilket inte är inte optimalt för att lära sig det svenska språket på bästa sätt. Vi upplever att vi har ett tevligt klimat med vuxna och barn som gärna visar glädje över att få vistas på Förskolan Sörgården. 10

Barnen känns trygga och finner sysselsättning och kompisar varje dag. Vårnadshavarna är också de nöjda med bemötande och att lämna sina barn hos oss. Vi som arbetar på förskolan Sörgården trivs mycket bra på vår arbetsplats och vi upplever även att barn och föräldrar gör det! Att arbeta på en mindre enhet skapar trygghet för både vuxna och barn det är samma människor inne som när vi kommer ut på gården. Antal möten för barnen minimeras. /Camilla, Linn & Malin Filipstad 14/8-17 Ulla-Carin Drougge Förskolechef 11