Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling
Ungdomars hälsa och drogvanor år 28
Rapport 29:2 ISBN 978-91-977837-1-2 1:a upplagan 28 april 29 29 Anita Boij A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås
3 Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...6 Essunga kommun...9 Elevernas livssituation...1 Drogmoral...14 Drogkonsumtion...15 Tillgänglighet och konsekvenser...18 Falköpings kommun...19 Elevernas livssituation...19 Drogmoral...26 Drogkonsumtion...27 Tillgänglighet och konsekvenser...31 Grästorps kommun...33 Elevernas livssituation...33 Drogmoral...39 Drogkonsumtion...4 Tillgänglighet och konsekvenser...43 Gullspångs kommun...45 Elevernas livssituation...45 Drogmoral... Drogkonsumtion...51 Tillgänglighet och konsekvenser...54 Hjo kommun...57 Elevernas livssituation...57 Drogmoral...63 Drogkonsumtion...65 Tillgänglighet och konsekvenser...68 Mariestads kommun...71 Elevernas livssituation...71 Drogmoral...77 Drogkonsumtion...79 Tillgänglighet och konsekvenser...82 Tidaholms kommun...85 Elevernas livssituation...85 Drogmoral...92 Drogkonsumtion...93 Tillgänglighet och konsekvenser...96 Från Essunga till Gullspång...99 Elevernas drogvanor...99 Det inre rummet...14 Familjen och andra vuxna...18 Vänner och fritid...111 Skolan...113 Samhället och elevernas drogvanor...115 I riskzonen eller skyddszonen...116 Undersökningens genomförande och metod...119 Referenser...122 Bilaga 1. Enkäten...123 Bilaga 2. Alkoholrelaterade problem...13 Tidigare rapporter...131
Inledning 4 Inledning Både lokalt i olika kommuner, regionalt, nationellt och internationellt genomförs regelbundet undersökningar om ungdomars drogvanor. I Skaraborg genomförde Forskningsstation Mösseberg med Anita Boij som utredare och forskare, en hälso- och drogvaneundersökning bland niondeklassare i sex kommuner under hösten 22. De medverkande kommunerna var: Falköping, Götene, Hjo, Mariestad, Skövde och Tidaholm. Hösten 28 var det dags att återigen genomföra undersökningen. Den här gången i A. Boij AB:s regi och med samma forskare. År 28 deltog Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Hjo, Mariestad och Tidaholm i undersökningen. Fyra kommuner var alltså med för andra gången och tre för första gången. Det är om niondeklassarna i dessa sju kommuner som den här rapporten handlar om. Undersökningen Syftet med undersökningen var att få kunskap om ungdomars hälsa och drogvanor i år 9 hösten 28. I och med att undersökningen genomfördes i flera kommuner kan de jämföras med varandra och med resultaten från år 22. Både undersökningen 22 och andra tidigare undersökningar har visat att ungdomars drogvanor (tobaks-, alkoholoch narkotikavanor) behöver sättas i ett större sammanhang (Boij 23, Forster 23, Sundell 23, Molin 28). Områden såsom hälsa, familj, vänner, skola med mera har visat sig vara mycket betydelsefulla för ungdomars vanor och beteenden. I den här undersökningen har därför en rad frågor ställts om niondeklassarnas livssituation och drogkonsumtion. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om utvärderingens metod och genomförande. Totalt har 1 99 elever i år 9 medverkat i undersökningen, se tabell 1. Det var 551 flickor, 533 pojkar och 15 elever som inte angivit sitt kön.
5 Inledning Antal 4 3 3 2 2 1 1 2 184 3 135 2 2 77 182 4 38 2 55 141 22 22 77 36 44 25 46 Essunga Falköping Grästorp Gullspång Hjo Mariestad Tidaholm Flickor Pojkar Ej angivit kön Diagram A. Hur många flickor och pojkar i de sju kommunerna som deltagit i undersökningen.. Den kommun som hade minst antal niondeklassare var Gullspång där 49 elever deltog i undersökningen och den kommunen som hade störst elevantal var Falköping med 368 deltagande elever. Läsanvisning Den här rapporten börjar med en sammanfattning av resultaten från de sju kommunerna. Därefter följer ett kapitel om varje kommun. Sedan följer ett kapitel som kallas Från Essunga till Gullspång och som innehåller en gemensam analys för alla sju kommunerna. Där undersöks hur olika livsområden hör samman med elevernas drogkonsumtion. För den läsare som kortfattat vill få en överblick över rapportens resultat är det lämpligt att läsa sammanfattning på nästa sida. Ett annat sätt att tillgodogöra sig rapporten är att läsa om den kommun som man är särskilt intresserad av samt det omnämnda kapitlet Från Essunga till Gullspång.
Sammanfattning 6 Sammanfattning Undersökningen genomfördes i slutet av september 28. Sammanlagt medverkade 1 99 elever från sju kommuner i undersökningen. Elevernas livssituation Överlag hade eleverna i de sju kommunerna en god psykosocial situation. De hade kompisar (95 %) kände sig sällan ensamma (92 %), kände sällan oro eller stress (71 %) och bra sömn (86 %). De rökande niondeklassarna hade ofta vänner med liknande tobaksvanor och de vanor som fanns i familjen påverkade också barnens tobaksvanor. De elever som ansåg att deras föräldrar tillät att de rökte och/eller snusade gjorde det också i större utsträckning än de elever vars föräldrar inte tillät dem. Eleverna var ofta hemma på kvällarna och spelade dator- /tv-spel eller använde datorn på något annat sätt. För flickorna var kompisarna det viktigaste och för pojkarna var fritiden det viktigaste. Det var 84 % av eleverna som hade vad som här benämns som en strikt drogmoral, det vill säga att de tog avstånd från alkohol, narkotika och tobak och insåg riskerna med dessa. Flertalet niondeklassare hade också en god skolsituation. De trivdes bra i skolan (8 %) och skolkade sällan (92 %). De flesta eleverna hade varken blivit mobbade eller mobbade andra. Överlag trivdes eleverna i skolan och få blev mobbade. 26 % av eleverna rökte och 7 % av eleverna snusade. Drogkonsumtion Vid undersökningstillfället rökte 21 % av eleverna och 7 % av eleverna snusade. Det var fler flickor än pojkar som rökte och fler pojkar än flickor som snusade. Det senaste halvåret hade 6 % av flickorna och % av pojkarna någon gång druckit alkohol. Den senaste veckan hade 41 % av niondeklassarna druckit alkohol. Två tredjedelar av dem som druckit alkohol (67 %) hade någon gång druckit så mycket att de känt sig berusade. Bland eleverna hade 5 % sniffat och 4 % hade prövat narkotika. Två tredjedelar av de elever som druckit alkohol hade också varit berusade (67 %). Drygt en fjärdedel av eleverna (22 %) drack motsvarande minst 18 cl sprit en gång i månaden eller oftare. Det senaste halvåret hade 6 % av flickorna och % av pojkarna druckit alkohol Den senaste veckan hade 41 % av eleverna druckit alkohol.
7 Sammanfattning Tillgänglighet Hur får ungdomar tag på olika droger när det är helt olagligt att sälja, köpa och inneha narkotika samt olagligt att sälja tobak och alkohol till minderåriga? De fick tag på cigaretter genom sina kompisar. Eleverna som drack alkohol, fick i första hand tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon (49 %) och i andra hand genom någon vuxen (3 %). Bland eleverna hade 61 % blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det var allt från att få smaka ur föräldrarnas glas till att få enstaka glas av föräldrarna. Eleverna fick främst tag på cigaretter och snus via kompisar. De fick tag på alkohol av sina kompisar, men också av vuxna. Konsekvenser Att dricka alkohol kan lätt få oönskade konsekvenser, för både vuxna och ungdomar, exempelvis att man kommer i gräl med någon, får problem i skolan, skadar sig med mera. Eleverna hade främst råkat ut för individuella problem (försämrade prestationer i skolan, förstörda saker, olyckor med mera) samt relationsproblem (till föräldrar, vänner eller lärare). Det finns mycket som föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i elevernas omgivning kan påverka för att minska drogkonsumtionen bland ungdomar. Att minska drogkonsumtionen Det finns mycket som föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i elevernas omgivning kan göra för att minska drogkonsumtionen bland ungdomar. Vuxna kan medvetet försöka att stärka barns och ungdomars självkänsla, arbeta för goda relationer till barn och ungdomar i deras närhet samt stärka det positiva hos barn och ungdomar. För föräldrar är det därutöver angeläget att sätta gränser för sina ungdomar, vara strikta i sina attityder till ungdomars drogkonsumtion och inte förse ungdomar med vare sig tobak eller alkohol. För skolan är det betydelsefullt att fortsätta arbeta med den sociala miljön; med trivsel, förtroendefulla relationer och normer, mot skolk och mobbning samt utvidga den förebyggande drogundervisningen. Dessutom behöver näringsidkare vara ännu noggrannare med ålderskontrollen vid försäljning av tobak, folköl och lättcider. För samhället gäller att skapa positiva drogfria miljöer för ungdomar att vistas i, stoppa langningen till minderåriga och fortsätta med en strikt tobaks- och alkoholpolitik.
8
9 Essunga kommun Essunga kommun Överlag hade niondeklassarna i Essunga kommun en god psykosocial situation. De hade kompisar (95 %) och bra sömn (78 95 %), 1 kände sällan ensamhet (93 %), oro eller stress (75 86 %). Flertalet niondeklassare hade också en god skolsituation. De trivdes bra i skolan ( %) och skolkade sällan (97 %). Nästan alla (98 %) hängde med i skolan, men bara drygt hälften (52 %) tyckte att lärarna brydde sig om eleverna. De flesta eleverna hade varken blivit mobbade eller mobbade andra. Niondeklassarna var hemma drygt 4 kvällar i veckan och spelade dator-/tv-spel eller använde datorn på något annat sätt. Det var 88 % av eleverna som hade vad som här benämns som en strikt drogmoral, det vill säga att de tog avstånd från alkohol, narkotika och tobak och insåg riskerna med dessa. Vid undersökningstillfället rökte 16 % av eleverna och 4 elever snusade. De fick tag på cigaretter genom sina kompisar. De rökande niondeklassarna hade ofta vänner med liknande tobaksvanor och de vanor som fanns i familjen påverkade också elevernas rökvanor. Det var 68 % av eleverna som hade druckit alkohol det senaste halvåret. Den senaste veckan hade 27 % av niondeklassarna druckit alkohol. Tre fjärdedelar av dem som druckit alkohol hade någon gång druckit så mycket att de känt sig berusade. Varannan elev ( %) som drack alkohol, fick i första hand tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon och nästan var tredje (29 %) genom någon vuxen. Bland eleverna hade 65 % blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Eleverna fick främst individuella problem som följd av sin alkoholkonsumtion. Ingen elev hade sniffat eller prövat narkotika. I Essunga deltog 58 elever av 71 möjliga i undersökningen. Det innebär en svarsprocent på 82 %, vilket är ett bra resultat. Av de deltagande eleverna var 36 flickor och 22 pojkar. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1. Trots att svarsgruppen, statistiskt sett, är liten redovisas resultaten i procent. Det innebär att 1 elev motsvarar närmare 2 %. Elevernas livssituation 1 8 7 6 4 3 2 1 93 91 Känner mig sällan ensam Trivs bra med livet Diagram 1. Elever som sällan kände sig ensamma och som trivdes bra med livet.. I drogvaneundersökningar (det vill säga om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor) har ungdomarnas livssituation alltmer uppmärksammats för att öka förståelsen för de mekanismer som gör att unga människor använder droger. I den här undersökningen har ett flertal frågor ställts som berör elevernas hälsa, familj, skolsituation, vänner, fritid, vem de kunde prata med om de hade problem och vilka prioriteringar de gjorde i sitt liv. Hälsa och vänner Flera frågor i enkäten handlade om elevernas psykosociala hälsa, om de kände sig ensamma, kände oro eller stress, hade svårt att sova och hur de trivdes med livet. I diagram 1 finns resultaten från frågorna om eleverna kände sig ensamma och om de trivdes med livet. Merparten av 1 I den här sammanfattningen står den lägre procentenheten inom parentesen för flickornas svar och den högre för pojkarnas svar.
Essunga kommun 1 eleverna kände sig sällan ensamma och trivdes bra med livet. Utöver frågorna om ensamhet och trivsel ställdes två frågor om stress och sömn, se diagram 2. Trots den, statistiskt sett, lilla svarsgruppen fanns det signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda) mellan flickor och pojkar. Det var fler flickor än pojkar som ofta kände oro eller stress och som hade svårt att sova eller sov oroligt. Det bör dock poängteras att tre fjärdedelar eller fler av eleverna sällan kände oro och hade sällan svårt att sova. När det gäller vänner hade de flesta eleverna (95 %) två eller flera riktigt bra kompisar. Ingen elev hade svarat att hon/han inte hade någon riktigt bra kompis. Tidigare drogvaneundersökningar visar samband mellan vänners vanor och elevernas vanor. Eftersom enbart 9 elever rökte och 4 elever snusade lämnas inga ytterligare uppgifter om dem och deras vänner. Alla elever fick svara på hur många av deras vänner som rökte. Trots att det, statistiskt sett, är ett litet antal elever som röker i Essunga visar resultaten ändå på signifikanta skillnader mellan rökare och icke-rökare se diagram 3. Rökarna hade alltså fler vänner som rökte och icke-rökarna hade fler vänner som inte rökte. Samtliga elever fick också svara på hur många av deras vänner som snusade och även om få niondeklassare själva snusade hade många elever vänner som snusade. Det var 56 % av eleverna som hade några eller många vänner som snusade. Det innebär att det är vänner som är i någon annan ålder än de själva. Familj Andra undersökningar om ungdomars drogvanor visar att det finns samband mellan ungdomars drogkonsumtion och hur de har det hemma. I enkäten ställdes därför några frågor om det. Av hemmen i Essunga var 66 % rökfria. Tidigare undersökningar visar ett samband mellan elevens tobaksvanor och familjens. Diagram 4 visar att det också finns i Essunga. Skillnaderna var statistiskt säkerställda och de visar att om någon i familjen (föräldrar, syskon eller annan familjemedlem) rökte blev också fler elever rökare och tvärtom. Om ingen i familjen rökte blev färre elever rökare. I 47 % av elevernas familjer snusade någon. Det kunde vara en av föräldrarna eller båda, något syskon eller annan familjemedlem. Det var 68 % av eleverna som druckit alkohol det senaste halvåret. En tredjedel av dem (36 %) trodde inte att deras föräldrar kände till det. En fjärdedel av eleverna (25 %) trodde att föräldrarna bara kände till en liten del av deras alkoholkonsumtion och en dryg fjärdedel (28 %) trodde att 1 8 7 6 4 3 2 1 1 8 7 6 4 3 2 1 53 Inga vänner röker Eleven röker inte 43 33 Några få vänner röker 4 67 Många vänner Eleven röker Diagram 3. Hur många av elevernas vänner som rökte fördelat på dem som inte röker och röker.. 1 8 7 6 4 3 2 1 86 75 78 Sällan känt oro/stress 71 Flickor 33 Ingen i familjen röker Eleven röker inte 29 95 Sällan svårt att sova/sovit oroligt Pojkar Diagram 2. Flickor och pojkar som sällan kände oro och sällan hade svårt att somna.. 67 Någon i familjen röker Eleven röker Diagram 4. Om någon i familjen rökte jämfört med om eleven rökte..
11 Essunga kommun 1 8 7 6 4 3 2 1 97 Skolkar nästan aldrig Trivs bra i skolan Diagram 5. Elevernas trivsel och skolk.. 1 8 7 6 4 3 2 1 86 Inte blivit mobbad 98 Mobbar inte andra Diagram 6. Frånvaron av mobbning.. deras föräldrar i princip kände till allt de drack. Enligt eleverna tillät 41 % av föräldrarna att eleverna drack alkohol, och 26 % av föräldrarna tillät det inte. De övriga eleverna kände inte till föräldrarnas åsikt. Skolsituationen I enkäten ställdes ett antal frågor om hur eleverna trivdes i skolan. Först följer resultaten på frågorna om hur niondeklassarna trivdes i skolan och om de skolkade. Som synes i diagram 5 trivdes % av eleverna ganska eller mycket bra i skolan och 97 % skolkade nästan aldrig. Det vill säga att de hade svarat att de aldrig skolkade eller att de skolkade någon gång per termin. Dessa resultat måste betraktas som mycket bra och de innebär att 2 elever svarat att de skolkade en gång i månaden, 5 elever trivdes varken bra eller dåligt i skolan och 1 elev trivdes dåligt i skolan. En annan viktig aspekt av trivsel i skolan är frånvaron av mobbning. Diagram 6 visar att de flesta eleverna varken mobbade eller hade blivit mobbade. Det var dock 8 elever som uppgav att de mobbade eller blev mobbade några gånger i månaden eller oftare. Att trivas i skolan hör säkerligen också samman med själva undervisningssituationen, lärarna och kompisar. Sex frågor ställdes om detta. 1 8 7 6 4 3 2 1 98 96 Hänger med i skolan Lugnt i klassen 84 Känner mig trygg 78 Roligt på rasterna 53 Lärarna bryr sig 52 Känner stöd från kompisar Diagram 7. Hur eleverna trivdes med skolarbetet och de sociala relationerna.. Överlag har skolan i Essunga fått ett mycket gott omdöme av eleverna. Nästan alla elever instämde i att de hängde med i skolan och att det var lugnt i klassen. Drygt hälften av eleverna ansåg att lärarna brydde sig om dem och kände stöd från sina kompisar. Eleverna fick också ta ställning till två påståenden om undervisning om alkohol, narkotika och tobak i skolan, så kallad ANT-undervisning. Det var 84 % av eleverna som tyckte att
Essunga kommun 12 det var viktigt att ha lektioner om ANT i skolan och 79 % tyckte att lektionerna hade varit bra. Fritid Eleverna var hemma 4,2 kvällar i veckan och den vanligaste sysselsättningen var att spela dator/tv-spel eller på annat sätt hålla på med datorn (5,1 kvällar), se diagram 8. Antal dagar 7 6 5 4 3 2 1 1,9 2,2 2,2 2,4 4,1 4,2 5,1 Är på fritidsgård Fritidsaktiviteter Ute på stan Henna hos kamrat Sport o. motion Hemma hela kvällen Spelar dator/tv-spel Diagram 8. Vad eleverna brukade göra på kvällarna. Antal dagar. Det var få kvällar i veckan som eleverna var på fritidsgård (1,9 kvällar). Däremot ägnade sig eleverna åt sport och motion flera kvällar i veckan (4,1 kvällar). Det fanns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar. Den handlade om att flickorna oftare än pojkarna spelade dator/tv-spel eller på annat sätt använde datorn. Att använda datorn handlar ofta om att också vara ute på Internet. Det var därför värdefullt att få veta mer om vad eleverna gör på Internet, se diagram 9. 1 8 7 6 4 3 2 1 25 Spelar onlinespel 81 47 Chattar Ser filmer o.dyl. Spelar om pengar 5 61 Inne på hemsidor/forum 15 Läser bloggar Diagram 9. Hur eleverna använde Internet flera gånger i veckan eller oftare.. Som synes i diagram 9 ägnade sig eleverna främst åt att chatta samt vara inne på olika hemsidor och forum. Få elever spelade om pengar på Internet, vilket för övrigt är olagligt
13 Essunga kommun för minderåriga. Resultaten visade inga större skillnader mellan flickor och pojkar, förutom att betydligt fler pojkar än flickor spelade on-linespel (52 % jämfört med 7 %). Övrigt Om eleverna fick problem eller bara skulle vilja prata med någon, vem hade de då lätt att vända sig till? Överlag fanns få statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar. Den enda statistiskt säkerställda skillnaden var att fler pojkar än flickor hade lätt att vända sig till lärare. 1 8 7 6 4 3 2 1 74 58 45 28 25 21 Kamrater Föräldrar Syskon Annan vuxen Lärare Elevvårdspersonal Diagram 1. Vilka eleverna hade lätt att vända sig till.. Flest elever hade lätt att vända sig till kamrater om de hade något problem eller bara ville prata. Därefter kom föräldrar och syskon. Elevernas liv innehåller flera olika delar; familj, skola, kompisar och fritid. I enkäten fick de svara på vilken del som var viktigast för dem. Svaren visar få signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar. Endast när det gäller kompisar var det fler flickor än pojkar som ansåg att de var viktigast. 1 8 7 6 4 3 2 1 25 18 14 11 9 Skolan Kompisarna Fritiden Familjen Annat Diagram 11. Vad eleverna ansåg var viktigast i livet.. Diagram 11 visar att eleverna hade ganska olika svar. Det fanns inget svarsalternativ som flertalet elever valt. Bland
Essunga kommun 14 svaren är dock skolan viktigast för en fjärdedel av eleverna (25 %) och därefter kom kompisarna (18 %). Drogmoral Resultaten från den undersökning som genomfördes år 22 i Skaraborg visade att det fanns samband mellan elevernas drogkonsumtion och attityder till droger. Dessa frågor följdes upp år 28 och några påståenden ändrades. I diagram 12 finns resultaten för niondeklassarna i Essunga kommun. Det är dumt att röka Skolområdet ska vara rökfritt Det är inte okej med doping för en snyggare kropp Rökning är lika farligt som andra hälsorisker Bra med 18-årsgräns för inköp av tobak 95 93 88 83 En starköl om dagen ger risk för skador Berätta för vuxen om kompis använder narkotika Det är inte okej att dricka alkohol innan 18 år Det är inte lättare ha roligt om man druckit alkohol 74 7 69 68 Det är inte okej att idrotta och snusa 59 Kändisar visar via media inte farligt med droger 31 Håller med 1 2 3 4 6 7 8 1 Håller inte med Diagram 12. Elevernas drogmoral.. Det var fem påståenden som 8 % eller fler av eleverna höll med om. De handlade om dopning och rökning. Det påstående som minst antal elever höll med om var att Kändisar visar genom media att det inte är farligt med droger. Påståendena i sin helhet finns i bilaga 1. Dessa påståenden kan tillsammans sägas spegla niondeklassarnas drogmoral, det vill säga den sammantagna synen på tobak, alkohol och narkotika. Efter olika statistiska beräkningar visar resultaten 88 % av eleverna hade vad som här benämns som en strikt drogmoral, det vill säga att de tog avstånd från droganvändande och insåg riskerna med droger. Fler flickor än pojkar hade en strikt drogmoral. När drogmoralen delades upp i tobaks- och alkoholmoral uppvisas skillnader. Flertalet niondeklassare (91 %) hade en mycket strikt tobaksmoral. De flesta (83 % och mer) tyckte
15 Essunga kommun att det var dumt att röka, att rökning var lika farligt som andra hälsorisker, att skolområdet ska vara rökfritt, att det var bra med en åldersgräns på 18 år för inköp av tobak och drygt hälften (59 %) tyckte inte att det var okej att idrotta och snusa. Däremot hade färre elever, 62 %, en strikt alkoholmoral. Ungefär tre fjärdedelar höll med om att det fanns risk för skador hos en frisk person om man drack en starköl om dagen. Drygt två tredjedelar höll med om att det inte var lättare att ha roligt om man drack lite alkohol och att det inte var okej att dricka alkohol innan man fyllt 18 år. Två påståenden ställdes om narkotika och dopning: Om en kompis använder narkotika ska man berätta det för någon vuxen och Det är okej att använda dopning för att få en snyggare kropp. 2 Svaren på dessa påstående visar dock inte på något samband, vilket får till följd att de inte kan sägas speglar elevernas narkotikamoral. Det kan bara konstateras att fler elever höll med om att Det är INTE okej att använda dopning för att få en snyggare kropp och färre höll med om att Om en kompis använder narkotika ska man berätta det för någon vuxen. Drogkonsumtion Hur ser niondeklassarnas drogkonsumtion ut i Essunga? Hur många röker, dricker alkohol och använder narkotika? Tobaksvanor 1 8 7 6 4 3 2 1 16 Röker 84 Röker inte Diagram 13. Hur många elever som rökte.. År 28 rökte 16 % av eleverna, se diagram 13. Som rökare räknas de som svarat att de rökte ibland, när de var på fest, vid veckosluten, nästan varje dag eller varje dag. Vid undersökningstillfället var det totalt 9 niondeklassare som rökte. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar. Nationella undersökningar visar dock att fler flickor än pojkar röker (Hvitfeldt & Nyström 29). Hur utbredd är då snusningen bland niondeklassare i Essunga? Det var 4 elever i år 9 som snusade. För att någorlunda bevara dessa elevers anonymitet lämnas inga fler uppgifter om dem, vare sig om kön, hur mycket de snusar eller hur ofta. Däremot hade 16 elever prövat och 2 elever hade snusat, men slutat. Hittills har redogjorts för niondeklassarnas rök- och snusvanor, men hur många elever var det sammanlagt som rökte och/eller snusade? Av eleverna var det 85 % som varken rökte eller snusade. De övriga (14 % motsvarande 8 elever) rökte och/eller snusade. 2 I diagram 12 har det bland annat det sistnämnda påståendet, för överskådlighetens skull, vänts i sitt innehåll till Det är INTE okej att använda dopning för att få en snyggare kropp.
Essunga kommun 16 I enkäten fick eleverna fylla i hur gamla de varit när de för första gången provat olika droger, om de överhuvudtaget hade gjort det. Eleverna var i genomsnitt drygt 13 år när de för första gången rökte en cigarett och drygt 14 år när de började röka dagligen. Alkoholvanor I enkäten fick eleverna svara på flera frågor om sina alkoholvanor. I diagram 14 visas hur många elever som druckit alkohol det senaste halvåret. Två tredjedelar av eleverna hade druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det finns inga större skillnader mellan flickorna och pojkarna. Andelen elever som druckit alkohol den senaste veckan är lägre, 27 % (16 elever), jämfört med siffrorna från det senaste halvåret. De elever som druckit alkohol den senaste veckan hade druckit olika sorter. Det fanns inga skillnader mellan flickor och pojkar. Endast de elever som svarat att de druckit alkohol det senaste halvåret skulle svara på övriga frågor om alkohol. Det är en grupp på 39 elever. Det innebär att 1 elev motsvarar drygt 3 %. Frågorna om eleverna hade druckit alkohol det senaste halvåret och den senaste veckan har kompletterats med hur ofta eleverna brukade dricka alkohol, oavsett om det var öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Som synes i diagram 15 finns det en grupp elever som drack alkohol en gång i veckan eller oftare, 11 % (4 elever). De övriga drack alkohol 1 2 gånger i månaden eller mer sällan. De elever som drack alkohol fick också svara på hur mycket alkohol de drack vid varje tillfälle. Det var 48 % av eleverna som drack 1 2 burkar eller glas, 4 % drack 3 7 burkar eller ½ 1 flaska och 12 % drack mer än 8 burkar eller en hel flaska alkohol. I diagram 16 visas vilka alkoholhaltiga drycker som eleverna vanligtvis brukade dricka. Drygt hälften av eleverna (58 %) drack stark cider och hälften ( %) drack sprit. Till sprit hör brännvin, vodka, gin, konjak, whisky, likör, punsch och liknande. Därefter kom starköl som en av de vanligaste dryckerna. Hembränt och smuggelsprit var de drycker som minst andel elever drack (3 %). 1 8 7 6 4 3 2 1 32 Inte druckit 68 Har druckit Diagram 14. Hur många elever som hade druckit alkohol det senaste halvåret. 31% 8% 11% 1 gång i veckan eller oftare 1-2 gånger i månaden 2-6 gånger om året % 1 gång om året eller mer sällan Diagram 15. Hur ofta eleverna brukade dricka alkohol.
17 Essunga kommun 1 8 7 6 4 3 2 1 58 42 25 17 11 3 3 Stark cider Sprit Starköl Alkoläsk Folköl Vin Hembränt Smuggelsprit Diagram 16. Vilka alkoholhaltiga drycker eleverna vanligtvis drack. 64% Nästan varje gång Ibland Sällan/Aldrig 19% 17% Diagram 17. Hur ofta eleverna var berusade.. Att dricka alkohol motsvarande minst motsvarande minst 18 cl. sprit (en halv kvarting ) eller en hel flaska vin eller 4 stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle, betraktas av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som att vara en intensivkonsument av alkohol. Bland niondeklassarna var det 1 elev som drack den mängden alkohol någon gång i veckan. Någon eller ett par gånger i månaden drack 4 elever den mängden alkohol. De övriga drack aldrig eller någon gång per år den mängden alkohol. Tre fjärdedelar av eleverna (74 %, 29 elever) hade någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. Eleverna fick också ange på en skala hur berusade de var senast. Värdet betydde 1 Lätt berusad och värdet 1 betydde Kraftigt berusad så att jag inte kunde stå på benen. Både flickorna och pojkarna var ganska berusade vid senaste tillfället då de kände sig berusade. Skalsteg 5, var medelvärdet för flickorna och 7,1 för pojkarna. Hur ofta kände sig de elever som drack alkohol riktigt berusade? Som synes i diagram 17 drack 19 % av eleverna (7 elever) sig riktigt berusad nästan varje gång de drack alkohol. Av eleverna var det 64 % som sällan eller aldrig drack sig riktigt berusade. Eleverna var i genomsnitt drygt 13 år när de för första gången drack minst ett glas alkohol och drygt 14 år första gången de var berusade. Sniffning och narkotika Ingen i Essunga hade sniffat någon gång. Eleverna fick också svara på några frågor om narkotika. någon gång hade 11 elever, 2 %, haft möjlighet att pröva narkotika och 3 elever, 6 %, hade någon gång haft lust att pröva narkotika.
Essunga kommun 18 Det är en sak att ha lust eller möjlighet att pröva narkotika och en annan att verkligen göra det. Inga elever hade någon gång prövat narkotika. Dessa två resultat om sniffning och narkotika måste betraktas som mycket positiva resultat på grund av att inga elever vare sig sniffat eller använt narkotika. Tillgänglighet och konsekvenser Hur får ungdomar tag på olika droger när det är helt olagligt att sälja, köpa och inneha narkotika samt olagligt att sälja tobak och alkohol till minderåriga? Det var statistiskt sett så få elever som rökte och/eller snusade i Essunga att det är svårt att lämna ut uppgifter utan att deras identitet röjs. I de andra undersökningarna fick dock eleverna främst tag på cigaretter och snus genom kompisar. Försäljning av alkohol är, som tidigare nämnts, olaglig till minderåriga. Det innebär att niondeklassarna fick tag på alkohol på andra sätt. Hälften av eleverna ( %) som drack alkohol fick i första hand tag på alkohol genom kompisar och kompisars syskon, I andra hand fick de tag på alkohol från vuxna, 16 % fick från sina föräldrar, 6 % tog från föräldrarna utan deras medgivande och 7 % av andra vuxna. Nästan ingen fick tag på alkohol genom sina syskon. En ny fråga för den här undersökningen var om föräldrarna bjöd eleverna på alkohol, se diagram 18. Två tredjedelar av eleverna (66 %) blev bjudna av sina föräldrar på alkohol allt från att smaka ur föräldrarnas glas till att få mer än enstaka glas. Med tanke på elevernas ålder är detta ett anmärkningsvärt resultat. Vid alkoholkonsumtion uppstår ofta en rad olika problem. I enkäten fick eleverna ta ställning till 15 olika problem och huruvida de någon gång haft de problemen. Problemen har i analysen delats upp i 4 områden: individuella, sexuella, relations- och brottsrelaterade problem. De 3 elever i Essunga som råkat ut för några alkoholrelaterade problem, hade fått individuella problem och relationsproblem, se diagram 19. De individuella problemen (28 elever) handlade om att eleverna hade tappat pengar eller värdesaker, förstört saker eller kläder, fått försämrad prestation i skolan, haft baksmälla samt råkat ut för någon olycka eller skada. Relationsproblem hade bara 2 elever råkat ut för. Däremot kan alla problem, oavsett hur många som råkat ut för dem, vara besvärliga för individen. 17% Nej 9% 4% Får smaka ur deras glas Får enstaka glas Får mer än enstaka glas 34% Diagram 18. Om föräldrarna bjöd eleverna på alkohol.. 7% 93% Individuella problem Relationsproblem Diagram 19. Alkoholrelaterade problem..
19 Falköpings kommun Falköpings kommun Generellt sett hade niondeklassarna i Falköpings kommun en god psykosocial situation. De hade kompisar (95 %) och bra sömn (81 %), 1 kände sällan ensamhet (86 97 %), oro eller stress (57 81 %). Flertalet niondeklassare hade också en god skolsituation. De trivdes bra i skolan (77 84 %) och skolkade sällan (66 %). De flesta (96 %) hängde med i skolan, men bara drygt en tredjedel (36 %) tyckte att lärarna brydde sig om eleverna. Nästan inga elever hade blivit mobbade eller mobbade andra. Ungefär 5 kvällar i veckan var niondeklassarna hemma och spelade dator-/tv-spel. Det var 8 % av eleverna som hade vad som här benämns som en strikt drogmoral, det vill säga att de tog avstånd från alkohol, narkotika och tobak och insåg riskerna med dessa. Vid undersökningstillfället rökte 36 % av flickorna och 17 % av pojkarna. Det var 5 % av flickorna och 14 % av pojkarna som snusade. De fick tag på cigaretter och snus genom sina kompisar, men också genom att de köpte själva. De rökande niondeklassarna hade ofta vänner med liknande tobaksvanor och de vanor som fanns i familjen påverkade också elevernas tobaksvanor. Det var 71 % av flickorna och % av pojkarna som hade druckit alkohol det senaste halvåret. Den senaste veckan hade 25 % av niondeklassarna druckit alkohol. Bland niondeklassarna hade 66 % någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. Varannan elev (49 %), som drack alkohol, fick i första hand tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon och drygt var fjärde (28 %) genom någon vuxen. Bland eleverna hade 65 % blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Eleverna fick främst individuella problem som följd av sin alkoholkonsumtion (87 %). Någon gång hade 5 % av eleverna sniffat och 4 % hade någon gång prövat narkotika. I Falköpings kommun deltog 368 elever av 434 möjliga. Det innebär en svarsprocent på 85 %, vilket är ett mycket bra resultat. Därutöver sorterades 14 enkäter bort på grund av överdrivet ifyllande, vilket är mycket ovanligt i den här typen av undersökningar. Av de deltagande eleverna var 182 flickor, 184 pojkar och 2 elever som inte angett sitt kön. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1. 1 8 7 6 4 3 2 1 96 97 97 91 96 97 86 84 Känner mig sällan ensam Trivs ofta med livet Elevernas livssituation I drogvaneundersökningar (det vill säga om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor) har ungdomarnas livssituation alltmer uppmärksammats för att öka förståelsen för de mekanismer som gör att unga människor använder droger. I den här undersökningen har ett flertal frågor ställts som berör elevernas hälsa, familj, skolsituation, vänner, fritid, vem de kunde prata med om de hade problem och vilka prioriteringar de gjorde i sitt liv. 22 28 22 28 Diagram 2. Om flickorna och pojkarna sällan kände sig ensamma och trivdes bra med livet år 22 och 28.. Hälsa och vänner Flera frågor i enkäten handlade om elevernas psykosociala hälsa, om de kände sig ensamma, kände oro eller stress, 1 I den här sammanfattningen står den lägre procentenheten inom parentesen för flickornas svar och den högre för pojkarnas svar.
Falköpings kommun 2 hade svårt att sova och hur de trivdes med livet. I diagram 2 finns resultaten på frågorna om eleverna kände sig ensamma och hur de trivdes med livet jämfört med år 22. År 28 var det färre flickor än pojkar, som sällan kände sig ensamma och som trivdes bra med livet. Dessa skillnader var signifikanta (statistiskt säkerställda). Även skillnaderna mellan eleverna år 22 (både pojkar och flickor) och flickorna 28 var när det gällde ensamhet signifikanta. Dessa frågor har kompletterats med två nya frågor om stress och sömn, se diagram 21. Det var betydligt färre flickor än pojkar som sällan känt oro/stress den senaste månaden. Även andelen flickor som sällan hade svårt att somna eller sovit oroligt den senaste månaden var lägre än andelen pojkar. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. När det gäller vänner hade de flesta eleverna (95 %) två eller flera riktigt bra kompisar. Det var 5 elever som svarat att de inte hade några vänner. Tidigare drogvaneundersökningar visar samband mellan vänners vanor och elevernas egna vanor. Resultaten i den här undersökningen visar att drygt hälften (52 %) av rökarnas vänner också rökte och bara 14 % av rökarna hade vänner som ogillade att de rökte. Alla elever fick svara på hur många av deras vänner som rökte, se diagram 22. Resultaten visar statistiskt säkerställda skillnader mellan rökare och icke-rökare. Rökarna hade alltså fler vänner som rökte och icke-rökarna hade fler vänner som inte rökte. Drygt hälften av snusarnas vänner (57 %) kommenterade inte snusarnas vanor. Enbart 3 vänner tyckte inte om att de snusade och 6 vänner snusade också. Alla elever fick svara på hur många av deras vänner som snusade, se diagram 23. Även här visar resultaten signifikanta skillnader mellan snusare och icke-snusare. Snusarna hade alltså fler vänner som snusade och icke-snusarna hade fler vänner som inte snusade. Familj Andra undersökningar om ungdomars drogvanor visar att det finns samband mellan ungdomars drogkonsumtion och hur de har det hemma. I enkäten ställdes därför flera frågor om hemförhållandena. Både år 22 och 28 fick eleverna svara på vad deras föräldrar hade för utbildning och sysselsättning. I diagram 24 redovisas andelen föräldrar som hade en högskoleutbildning som högsta utbildning och andelen föräldrar som arbetade. 1 8 7 6 4 3 2 1 1 8 7 6 4 3 2 1 23 2 Inga vänner Eleven röker inte 64 4 Några få vänner röker 13 58 Många vänner röker Eleven röker Diagram 22. Hur många av elevernas vänner som rökte fördelat på dem som inte röker och röker.. 1 8 7 6 4 3 2 1 25 57 Inga vänner snusar 81 Känner sällan oro/stress Flickor 65 Några få vänner snusar 81 49 51 1 Sällan svårt att sova/sovit oroligt Pojkar Diagram 21. Flickor och pojkar som sällan känt oro och sällan haft svårt att somna.. Många vänner snusar Eleven snusar inte Eleven snusar Diagram 23. Hur många av elevernas vänner som snusade fördelat på icke-snusare och snusare..
21 Falköpings kommun 1 8 7 6 4 3 2 1 49 2 Mamma högskoleutbildning 4 25 Pappa högskoleutbildning 82 8 91 92 Mamma arbetar Pappa arbetar År 22 År 28 Diagram 24. Föräldrar som hade högskoleutbildning samt föräldrar som arbetade år 22 och 28.. 1 8 7 6 4 3 2 1 66 39 Ingen i familjen röker Eleven röker inte 34 61 Någon i familjen röker Eleven röker Diagram 25. Om någon i familjen rökte jämfört med om eleven rökte.. Det är inga större skillnader mellan 22 och 28 när det gäller andelen föräldrarna som arbetade. De flesta arbetade del- eller heltid. Däremot är skillnaderna mellan föräldrarnas högsta utbildning anmärkningsvärda och svårförklarade. Även om frågorna i sin konstruktion är lite olika uppställda i de olika undersökningarna borde det inte ge så stora skillnader som cirka tjugo procentenheter. Det kan bero på att eleverna inte har så mycket kunskap om sina föräldrars utbildning och/eller att det inte alltid kan iakttas så tydliga kopplingar mellan föräldrarnas utbildning och nuvarande sysselsättning. Alla vuxna arbetar inte inom det område som de en gång utbildade sig till. En jämförelse med nationell statistik för utbildningsnivån för åldrarna 25 64 år ger vid handen att elevernas svar år 22 snarare var för höga och kanske är också svaren för år 28 något för låga. År 22 hade 31 % av befolkningen eftergymnasiala studier (www.scb.se). Även om den siffran var för en större åldersgrupp och annan statistik visar att utbildningsnivån är högre i de yngre åldersgrupperna och lägre i de äldre åldersgrupperna, kan det inte förklara vare sig de höga siffrorna i Falköping år 22 eller de lite låga siffrorna för år 28. Samma svarsförhållande kan iakttas i Mariestad och Tidaholm. Av eleverna var det 36 % av flickorna och 17 % av pojkarna som rökte. En tredjedel av rökarna (32 %) trodde inte att deras föräldrar kände till att de rökte och nästan hälften (45 %) trodde att deras föräldrar kände till det. Av rökarna var det en tiondel (11 %) som ansåg att deras föräldrar tillät att de rökte och nästan tre fjärdedelar (71 %) hade svarat att deras föräldrar inte tillät det. Det var 41 % av hemmen i Falköping som både år 22 och 28 var rökfria. Tidigare undersökningar visar samband mellan elevens rökvanor och familjens. Diagram 25 visar att det också finns i Falköping. Skillnaderna var signifikanta och de visar att om någon i familjen (föräldrar, syskon eller annan familjemedlem) rökte blev också fler elever rökare och tvärtom.
Falköpings kommun 22 Om ingen i familjen rökte blev färre elever rökare. Däremot fanns det år 28 inga statistiskt säkerställda samband mellan om föräldrarna tillät sina barn att röka och om eleverna rökte eller inte. De sambanden fanns inte heller år 22. Det var 5 % av flickorna och 14 % av pojkarna som snusade. Av dessa trodde 15 snusare att deras föräldrar kände till deras snusvanor och 13 snusare trodde inte att föräldrarna kände till detta. Bland snusarna var det 1 elever som ansåg att föräldrarna tillät att han/hon snusade. I 42 % av elevernas familjer snusade någon. Det kunde vara en av föräldrarna eller båda, något syskon eller annan familjemedlem. År 22 var det i 39 % av hemmen som någon snusade. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan att föräldrarna tillät eleverna att snusa och elevernas snusvanor. Däremot fanns det statistiskt säkerställda skillnader mellan elevernas snusvanor och familjen, se diagram 26. Om någon i familjen (föräldrar, syskon eller annan familjemedlem) snusade blev också fler elever snusare och tvärtom. Om ingen i familjen snusade blev färre elever snusare. Det var 71 % av flickorna och % av pojkarna som hade druckit alkohol det senaste halvåret. Närmare hälften av de eleverna (48 %) trodde inte att deras föräldrar kände till detta. En fjärdedel av eleverna (26 %) trodde att föräldrarna bara kände till en liten del av deras alkoholkonsumtion och knappt en femtedel (18 %) trodde att deras föräldrar i princip kände till allt de drack. Enligt eleverna var det 24 % av föräldrarna som tillät att de drack alkohol och 42 % av föräldrarna tillät det inte. De övriga eleverna kände inte till sina föräldrars åsikt. Av de 14 elever som någon gång hade använt narkotika trodde 1 elev att föräldrarna kände till det, 1 elev visste inte om föräldrarna kände till det och de övriga trodde inte det. 1 8 7 6 4 3 2 1 63 26 Ingen i familjen snusar Eleven snusar inte 37 74 Någon i familjen snusar Eleven snusar Diagram 26. Om någon i familjen snusade jämfört med om eleven snusade.. 1 8 7 6 4 3 2 1 66 Skolkar nästan aldrig 84 77 Trivs i skolan År 22 År 28 Diagram 27. Elevernas trivsel och skolk 22 och 28.. Skolsituationen Både år 22 och 28 ställdes ett antal frågor om hur eleverna trivdes i skolan. Först följer resultaten på frågorna om hur niondeklassarna trivdes i skolan och om de skolkade, diagram 27. Färre elever trivdes bra i skolan år 28 jämfört med år 22. Däremot har andelen elever som nästan aldrig skolkade (någon gång per termin eller aldrig) ökat signifikant sedan år 22. Det innebär med andra ord att andelen elever som skolkade en gång i månaden eller oftare har minskat. En annan viktig aspekt av trivsel i skolan är frånvaron av mobbning. År 22 var frågan inriktad på mobbning i skolan och år 28 var den mer allmänt hållen. Diagram 28 visar inga större skillnader mellan de båda undersökningstillfällena. År 28 svarade 13 16 elever att de blev mobbade eller 1 8 7 6 4 3 2 1 99 96 97 96 Inte blivit mobbad Mobbar inte andra År 22 År 28 Diagram 28. Frånvaron av mobbning år 22 och 28..
23 Falköpings kommun mobbade 2 3 gånger i månaden eller oftare. Den enda signifikanta skillnaden var att år 22 mobbade pojkarna oftare än flickorna. Att trivas i skolan hör säkerligen också samman med själva undervisningssituationen, lärarna och kompisar. Sex frågor ställdes om detta, diagram 29. 1 8 7 6 4 3 2 1 98 94 Hänger med i skolan 92 85 Lugnt i klassen 72 76 Känner mig trygg 71 73 Roligt på rasterna 52 55 Känner stöd från kompisar 37 36 Lärarna bryr sig År 22 År 28 Diagram 29. Hur eleverna år 22 och 28 trivdes med skolarbetet och de sociala relationerna.. Inga signifikanta skillnader fanns mellan år 22 och 28, även om det skiljer sju procentenheter som mest. Högst andel elever instämde i att de hängde med i skolan och minst andel elever ansåg att lärarna brydde sig om dem. Eleverna fick också ta ställning till två påståenden om undervisning om alkohol, narkotika och tobak i skolan, så kallad ANT-undervisning. Det var 84 % som tyckte att det var viktigt att ha lektioner om ANT i skolan och 73 % tyckte att lektionerna hade varit bra. Fritid Eleverna var hemma närmare 4 kvällar i veckan och den vanligaste sysselsättningen var att spela dator/tv-spel eller på annat sätt hålla på med datorn, se diagram 3. Antal dagar 7 6 5 4 3 2 1 1,4 2,6 2,6 2,7 3,3 3,8 5,2 Är på fritidsgård Ute på stan Fritidsaktiviteter Hemma hos kamrat Sport o. motion Hemma hela kvällen Spelar dator/tv-spel Diagram 3. Vad eleverna brukade göra på kvällarna. Antal dagar.
Falköpings kommun 24 Det var få kvällar i veckan som eleverna var på fritidsgård (1,4 kvällar). Däremot ägnade sig eleverna åt sport och motion flera kvällar i veckan (3,3 kvällar). Det fanns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar och det var att pojkarna oftare än flickorna var ute på stan med sina kamrater. Frågan var visserligen lite annorlunda ställd jämfört med år 22, men även då var svaren liknande. De flesta ungdomarna var också då hemma de flesta kvällarna och de ägnade sig mestadels åt stillasittande sysselsättning såsom datoroch tv-spel. Att använda datorn handlar ofta om att också vara ute på Internet. Det var därför värdefullt att få veta mer om vad eleverna gör på Internet. Resultaten visar en del skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 31. 1 8 7 6 4 3 2 1 12 6 85 82 4 Spelar on-linespel Chattar Ser filmer o.dyl. Spelar om pengar Inne på hemsidor/forum 63 5 6 74 7 47 17 Läser bloggar Flickor Pojkar Diagram 31. Hur flickorna och pojkarna använde Internet flera gånger i veckan eller oftare.. Fler flickor än pojkar läste bloggar, medan fler pojkar spelade online-spel och såg på filmer. Skillnaderna var statistiskt säkerställda. När det gäller att chatta, spela om pengar och vara inne på olika hemsidor/forum gjorde flickorna och pojkarna det i ungefär lika stor utsträckning. För övrigt kan nämnas att det är olagligt för minderåriga att spela om pengar. Övrigt Om eleverna fick problem eller bara skulle vilja prata med någon, vem hade de då lätt att vända sig till? Det fanns flera signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 32.
25 Falköpings kommun 1 8 7 6 4 3 2 1 54 63 17 25 7 2 23 25 83 71 47 Föräldrar Lärare Elevvårdspersonal Annan vuxen Flickor Pojkar Kamrater Syskon Diagram 32. Vilka flickorna och pojkarna hade lätt att vända sig till.. Som synes i diagram 32 hade flest flickor (83 %) och pojkar (71 %) lätt att vända sig till kamrater om de hade något problem eller bara ville prata. Därefter kom föräldrar och syskon. Färre flickor än pojkar hade lätt att vända sig till lärare och elevvårdspersonal. Fler flickor än pojkar hade lätt att vända sig till kamrater. Skillnaderna var signifikanta för alla svar utom när det gällde annan vuxen och syskon. Frågan om vem eller vilka eleverna vände sig till, ställdes också år 22, men ändrades något inför 28 års undersökning. Resultaten från år 22 visade också att eleverna i första hand vände sig till sina kamrater och i andra hand till sina föräldrar. Elevernas liv innehåller flera olika delar; familj, skola, kompisar och fritid. I enkäten fick de svara på vilken del som var viktigast för dem. Frågan ställdes även år 22. 1 8 7 6 4 3 2 1 4 37 35 27 24 28 22 23 3 15 16 19 12 12 13 13 11 9 7 8 Fritiden Kompisarna Skolan Familjen Annat 22 28 22 28 Diagram 33. Vad eleverna 22 och 28 ansåg var viktigast i livet.. Diagram 33 visar en viss förändring för flickorna mellan år 22 och 28. År 22 var skolan viktigast, medan år 28 var kompisarna viktigast. För pojkarna fanns det ingen större förändring i vad som var viktigast. Jämförelsen mellan pojkarna och flickorna 28 visar att för flickorna var kompisarna viktigast och därefter kom skolan. För pojkarna var
Falköpings kommun 26 skolan och fritiden viktigast. Skillnaderna mellan flickor och pojkar år 28 gällande kompisarna var signifikanta. Drogmoral Resultaten från undersökningen år 22 visade att det fanns samband mellan elevernas drogkonsumtion och attityder till droger. Dessa frågor följdes upp år 28 och några påståenden ändrades. I diagram 34 visas resultat från år 28 i Falköping. Det var fyra påståenden som 8 % eller fler av eleverna höll med om. De handlade om dopning och rökning. Det påstående som minst antal elever höll med om var att Kändisar visar genom media att det inte är farligt med droger. Påståendena i sin helhet finns i bilaga 1. Det är inte okej med doping för en snyggare kropp 91 Det är dumt att röka Rökning är lika farligt som andra hälsorisker Bra med 18-årsgräns för inköp av tobak Skolområdet ska vara rökfritt 83 81 8 79 En starköl om dagen ger risk för skador 71 Berätta för vuxen om kompis använder narkotika Det är inte lättare ha roligt om man druckit sprit Det är inte okej att idrotta o. snusa 57 55 62 Det är inte okej att dricka alkohol innan 18 år 42 Kändisar visar via media inte farligt med droger 27 Håller med 1 2 3 4 6 7 8 1 Håller inte med Diagram 34. Elevernas drogmoral. Dessa påståenden kan tillsammans sägas spegla niondeklassarnas drogmoral, det vill säga den sammantagna synen på tobak, alkohol och narkotika. Efter olika statistiska beräkningar visar resultaten att 8 % av eleverna hade vad som här benämns som en strikt drogmoral, det vill säga att de tog avstånd från droganvändande och insåg riskerna med droger. När drogmoralen delades upp i tobaks- och alkoholmoral uppvisas skillnader. Niondeklassarna (85 %) hade också en strikt tobaksmoral. De tyckte att det var dumt att röka, att rökning var lika farligt som andra hälsorisker, att skolområdet ska vara rökfritt,
27 Falköpings kommun att det var bra med en åldersgräns på 18 år för inköp av tobak och drygt hälften tyckte inte att det var okej att idrotta och snusa. Tre påståenden ställdes om alkohol: En burk starköl om dagen innebär ingen risk för skador hos en vanlig frisk person, Det är helt okej att dricka alkohol innan man fyllt 18 år och Det är lättare att ha roligt om man dricker lite sprit. 2 Svaren på dessa påstående visar dock inte på något samband, vilket får till följd att de inte kan sägas speglar elevernas alkoholmoral. Det kan bara konstateras att eleverna höll med om att det fanns risk för skador hos en frisk person om man drack en starköl om dagen och att det inte var lättare att ha roligt om man drack lite alkohol, men bara knappt hälften av eleverna tyckte att det inte var okej att dricka alkohol innan man fyllt 18 år. Två påståenden ställdes om narkotika och dopning: Om en kompis använder narkotika ska man berätta det för någon vuxen och Det är okej att använda dopning för att få en snyggare kropp. Svaren på dessa påstående visar inte heller på något samband, vilket får till följd att de inte kan sägas speglar elevernas narkotikamoral. Resultaten visar att fler elever höll med om att Det är INTE okej att använda dopning för att få en snyggare kropp och färre höll med om att Om en kompis använder narkotika ska man berätta det för någon vuxen. Drogkonsumtion Hur ser niondeklassarnas drogkonsumtion ut i Falköping? Hur många röker, dricker alkohol och använder narkotika? 1 8 7 6 4 3 2 1 24 Flickor 22 36 Flickor 28 17 Pojkar 22 22 28 22 28 17 Pojkar 28 Diagram 35. Hur många elever som rökte år 22 och 28.. Tobaksvanor År 28 rökte 36 % av flickorna och 17 % av pojkarna. I diagram 35 visas resultaten för år 22 och 28. Som rökare räknas de som svarat att de röker ibland, när de är på fest, vid veckosluten, nästan varje dag eller varje dag. Vid undersökningstillfället år 28 var det totalt 95 niondeklassare som rökte. Det fanns signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar år 28, men inte mellan de två undersökningarna. Nationella undersökningar visar också att fler flickor än pojkar röker (Hvitfeldt & Nyström 29). Totalt 6 % av eleverna (2 personer) rökte varje dag och de rökte i genomsnitt 11 cigaretter per dag. 2 I diagram 34 har det bland annat det sistnämnda påståendet, för överskådlighetens skull, vänts i sitt innehåll till Det är INTE lättare ha roligt om man druckit alkohol.