Befolkningsutvecklingen

Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45

Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering(tmr) och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Tomas Johansson, SCB, 19-17 64 26, tomas.johansson@scb.se Ulla Moberg, TMR, 8-123 14485, ulla.moberg@sll.se Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, TMR Box 2255, 14 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Tfn: 8-123 13, Fax: 8-123 144 2 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB LS 112-18 2

Innehåll Sammanfattning... 4 1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län... 5 Starkast folkökning i landet... 6 2. Befolkningsförändringar i Stockholms län... 7 Antalet nyfödda har återigen ökat efter minskningen 211... 7 22 fler inflyttare än utflyttare... 9 Invandringen från Syrien har fördubblats... 1 Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet... 11 Stockholms län populärast bland uppsalabor... 13 Stort flyttningsöverskott för unga vuxna... 14 3. Säsongsvariationer i Stockholms län... 15 Under augusti rör vi på oss som mest... 15 4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län... 18 Fler småbarn i Stockholm... 18 Europeisk bakgrund är vanligast... 19 5. Folkmängd och folkökning i kommunerna... 2 Stockholm, Solna och Huddinge lockar... 21 Vanligast med kortväga flyttningar... 21 Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka... 22 Närheten avgör även för utflyttarna... 23 Befolkningsregister och folkbokföring... 24 3

Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under 212 ökade folkmängden i Stockholms län med 35 533 personer. Det är en fortsättning på den folkökning som varat sedan 197-talet. Folkmängden i länet uppgick till 2 127 6 personer den sista december 212. Bland Sveriges kommuner hade Stockholms stad störst folkökning. Där ökade folkmängden med 16 911 personer och uppgick den sista december 212 till 881 235 personer. Den största relativa befolkningstillväxten i riket hade Sundbyberg där folkmängden ökade med 3,2 procent under 212. Vid årsskiftet var folkmängden 4 793 personer. Flyttningsöverskottet bidrar främst till folkökningen År 212 hade Stockholms län ett flyttningsöverskott på 21 892 personer, vilket stod för närmare två tredjedelar av folkökningen. Födelseöverskottet stod för 13 42 personer. Antalet födda ökade igen efter minskningen under 211 Antalet födda ökade årligen mellan 1998 och 21. Trenden bröts 211 då antalet födda minskade. Efter förra årets minskning ökade återigen antalet födda under 212. Det föddes 28 932 barn vilket var 282 barn fler än under 211. Antalet födda var dock lägre än under 21 då det föddes 29 619 barn. Antalet döda, 15 53 personer, ligger i nivå med tidigare år. Utvandringen ökade under 212 Under 212 ökade både invandringen och utvandringen. Det invandrade 33 44 personer till Stockholms län och 16 234 länsbor utvandrade. Både in- och utvandringen är större i Stockholms län jämfört med övriga län i landet. Knappt en tredjedel av landets invandring och utvandring går till och från Stockholms län. Jämfört med 211 ökade dock invandringen mindre i Stockholms län jämfört med riket. Utvandringen från länet ökade med 2 347 personer under 212 vilket var mer än den totala ökningen för Sverige, 568 personer. Stockholms län populärast bland uppsalabor Uppsala län med sin närhet till Stockholm och gemensamma arbetsmarknad har störst flyttningsflöden till och från Stockholms län. Under 212 flyttade 4 945 uppsalabor till Stockholms län samtidigt som 4 749 personer lämnade länet i motsatt riktning. De flesta inflyttarna under 212 kom från Västra Götaland, 5 223 personer, men endast 3 78 personer valde att flytta i den andra riktningen. Flyttningsöverskottet var även störst mot Västra Götaland. Endast två län, Södermanland och Gotland, hade positivt flyttningsöverskott mot länet. 4

1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län Folkmängden i Stockholms län uppgick till 2 127 6 personer den sista december 212. Under 212 ökade folkmängden med 35 533 personer. Detta är en fortsättning på den folkökning som varat i många år. År 1976 passerade folkmängden i länet 1,5 miljoner och år 29 översteg folkmängden 2 miljoner. Diagram 1. Stockholms län Folkmängd 1968-212 Folkmängd 2 5 2 1 5 1 5 Sedan 27 har länet ökat med 177 personer. Länet har haft mycket snabb tillväxt även under tidigare perioder. Under 194-talets baby-boom ökade Stockholms stad och dåvarande Stockholms län med sammanlagt 143 personer under femårsperioden 1943 1947. I förhållande till folkmängden var folkökningen dubbelt så stor som under den senaste femårsperioden. Diagram 2. Stockholms län Folkökning 1969-212 Antal 4 35 3 25 2 15 1 5-5 År År Sedan 197-talets början, då länet senast upplevde en folkminskning, har tillväxttakten varierat men generellt sett ökat. Omkring millennieskiftet låg folkökningen på omkring 1 procent per år, varpå ökningstakten avtog. Sedan 5

mitten av 2-talet vände trenden och sedan 27 har länet ökat med närmare 2 procent per år. Åren 1972 och 1973 upplevde Stockholms län en folkminskning. Ofta hänförs denna minskning till vad som kommit att kallas för gröna vågen. Men någon större flytt ut på landet ägnade sig inte storstadsbon åt. Det var istället inflyttningen till Stockholm från övriga landet som avtog. I början av 197-talet minskade invandringen till länet och utvandringen ökade. En stor del av de som utvandrade var hemvändande finländare. År 23 ökade folkmängden endast med drygt 1 personer. Idag är folkökningen drygt tre gånger så stor. Orsaken till 23 års relativt låga folkökning beror på att inflyttningen till länet minskade samtidigt som utflyttningen var jämförelsevis konstant. Sedan dess har både inflyttningen från övriga landet och, framförallt, invandringen ökat. Under 26 ökade invandringen kraftigt till följd av den tillfälliga asyllag som gällde mellan den 15 november 25 och 31 mars 26. Då fick ett stort antal asylsökande och gömda flyktingar möjlighet till förnyad prövning som ofta ledde till uppehållstillstånd. Sedan dess har invandringen legat kvar på en hög nivå. Starkast folkökning i landet Befolkningstillväxten i Stockholms län är betydligt kraftigare än utvecklingen i landet som helhet. Folkökningen under 212 på 1,7 procent kan jämföras med,8 procent för riket. Jämfört med de övriga länen har Stockholms län den kraftigaste tillväxten, följt av Uppsala, Skåne och Hallands län. Något som är naturligt då en stor del av flyttningarna går till storstadslänen och län i närheten. Möjligheten till högre utbildning är också en drivande faktor i omflyttningen. Tabell 1. Sveriges län Folkmängd, folkökning och befolkningstillväxt 212 Län Folkmängd Folkökning/ minskning Befolkningstillväxt (%) Län Folkmängd Folkökning/ minskning Befolkningstillväxt (%) Blekinge 152 315-664 -,43 Stockholm 2 127 6 35 533 1,7 Dalarna 276 555-1, Södermanland 274 723 2 16,79 Gotland 57 241-67 -,12 Uppsala 341 977 3 347,99 Gävleborg 276 637 57,18 Värmland 273 8 344,13 Halland 34 116 2 392,79 Västerbotten 26 217 55,21 Jämtland 126 21-98 -,8 Västernorrland 241 981-174 -,7 Jönköping 339 116 1 22,36 Västmanland 256 224 1 967,77 Kalmar 233 548 458,2 Västra Götaland 1 6 447 9 843,62 Kronoberg 185 887 1 233,67 Örebro 283 113 1 541,55 Norrbotten 248 637 92,4 Östergötland 433 784 2 79,63 Skåne 1 263 88 1 155,81 Riket 9 555 893 73 38,77 6

2. Befolkningsförändringar i Stockholms län Befolkningstillväxten är en följd av födelseöverskottet och flyttningsöverskottet. Födelseöverskottet, den naturliga folkökningen, består av antalet födda minus antalet döda medan flyttningsöverskottet består av antalet inflyttade till länet minus antalet utflyttade. Diagram 3. Stockholms län Folkökning, födelse- och flyttningsöverskott 1969-212 5 4 3 2 1-1 -2 Folkökning Födelseöverskott Flyttningsöverskott Idag är det framförallt inflyttningen till Stockholms län som bidrar till länets folkökning, men även födelseöverskottet tillför en ansenlig ökning. År 212 stod födelseöverskottet för drygt en tredjedel av folkökningen. Antalet nyfödda har återigen ökat efter minskningen 211 Vid närmare studier av födelseöverskottet är det tydligt att det framförallt är antalet födda som påverkar överskottets variationer. Antalet döda är relativt konstant i länet. Under 212 avled 15 53 personer, vilket är i nivå med tidigare år. Barnafödandet varierar desto mer då den enskildes utbildning, ställning på arbetsmarknaden och den ekonomiska situationen påverkar. Familjepolitiken och konjunkturen påverkar också, liksom antalet kvinnor som är i barnafödande åldrar. Sedan det låga barnafödandet under den senare delen av 199-talet har antalet födda ökat varje år förutom 211. Under 212 föddes 28 932 barn vilket är 282 barn fler än vad som föddes under 211, men 687 nyfödda färre än 21. Jämfört med 211 ökade barnafödandet med 1 procent i Stockholms län vilket är något lägre ökning än för riket i stort där ökningen var 1,3 procent. 7

Diagram 4. Stockholms län Födda och döda 1968-212 35 3 25 2 15 1 5 Födda Döda Av de nyfödda barnen i Stockholms län har knappt 42 procent en mamma född i länet, 28 procent har en mamma född utanför Stockholms län och 31 procent har en utrikes född moder. Under de senaste åren har framförallt antalet födda barn med en utrikes född moder ökat och under 21 översteg antalet barn med en utrikes född moder antalet barn med en moder från ett län utanför Stockholm. I Stockholms län är det vanligare att mamman är född utomlands; en fjärdedel av Sveriges nyfödda har en utrikes född moder, att jämföra med nästan var tredje nyfödd i Stockholms län. Diagram 5. Stockholms län Antal födda 23-212 efter moderns födelsegrupp 14 12 1 8 6 4 2 Stockholmsfödd moder Utomlänsfödd moder Utrikes född moder 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Bland barnen som föddes under 212 av en moder från ett annat land var det vanligast att mamman var född i Irak, knappt 12 procent hade en mamma därifrån. Samma förhållande gäller alla Sveriges barn som har en utrikes född moder. 8

Tabell 2. Stockholms län och riket Antal födda med en utrikes född mor efter moderns födelseland 212 Barn födda i Stockholm Antal Andel Barn födda i Sverige Antal Andel Irak 1 3 11,6 Irak 3 817 13,4 Polen 517 5,8 Somalia 2 188 7,7 Somalia 439 5, Polen 1 259 4,4 Turkiet 399 4,5 Bosnien och Hercegovina 1 8 3,8 Iran 349 3,9 Jugoslavien 984 3,5 Finland 299 3,4 Turkiet 969 3,4 Syrien 26 2,9 Thailand 913 3,2 Thailand 255 2,9 Iran 91 3,2 Eritrea 218 2,5 Libanon 683 2,4 Etiopien 214 2,4 Syrien 663 2,3 Övriga länder 4 884 55,1 Övriga länder 15 47 52,8 22 fler inflyttare än utflyttare Efter folkminskningen i början på 197-talet dröjde det till år 27 innan Stockholms län nådde ett flyttningsöverskott i nivå med 196-talets slut. Under 212 flyttade 72 18 personer in till länet samtidigt som 5 288 personer flyttade ut. Diagram 6. Stockholms län In- och utflyttning 1968-212 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott En uppdelning av flyttningsöverskottet i ett inrikes flyttningsöverskott och ett invandringsöverskott avslöjar invandringens betydelse för länet. Sedan år 2 har invandringsöverskottet överstigit det inrikes flyttningsöverskottet. Under tidigare år har inrikes- och invandringsöverskottet växlat i betydelse. År 212 stod invandringen till länet för 46 procent av den totala inflyttningen. Under perioden 1968-211 har invandringen i genomsnitt stått för 34 procent. 9

Diagram 7. Stockholms län Inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott 1968-212 Antal 25 2 15 Inrikes flyttningsöverskott Invandringsöverskott 1 5-5 -1 Invandringen från Syrien har fördubblats Under 212 invandrade 33 44 personer till Stockholms län och 16 234 länsbor utvandrade. Sedan 1974 har fler invandrat än utvandrat och sedan 26 har invandringen kraftigt överstigit utvandringen. Under 26 ökade invandringen med 9 251 personer och invandringen av personer födda i Irak stod för drygt en fjärdedel av den ökningen. Bakom den kraftiga ökningen under 26 ligger, som tidigare nämnts, den tillfälliga asyllagen som gav många asylsökande och gömda flyktingar rätt till en ny prövning och därmed uppehållstillstånd. Utöver Sverige är Polen, Syrien och Irak de vanligaste födelseländerna bland de som invandrade till Stockholms län under 212. Invandringen från Syrien har nästan fördubblats jämfört med 211 till följd av oroligheterna i landet. Sedan Polens inträde i EU, under 24, har invandringen av polskfödda varit hög. Innan EU-inträdet invandrade i genomsnitt drygt 3 personer om året under 2-23. Som mest invandrade 3 325 personer födda i Polen under 27. Sedan dess har invandringen minskat till omkring 2 personer de senaste åren. År 212 invandrade 2 89 polskfödda till Stockholms län. Antalet irakiska invandrare har årligen minskat sedan 27, från 4 5 till 1 17 personer under 212. 1

Tabell 3. Stockholms län och riket Invandring efter födelseland 212 Födelse- Invandring till Stockholms län Födelse- Invandring till Sverige land Land Antal Andel Antal Andel Sverige 4 338 13,1 Sverige 15 341 14,9 Polen 2 89 6,3 Syrien 5 349 5,2 Syrien 1 437 4,3 Somalia 4 596 4,5 Irak 1 17 3,5 Polen 4 55 4,4 Kina 1 52 3,2 Irak 4 247 4,1 Indien 1 32 3,1 Afghanistan 4 167 4, Finland 919 2,8 Iran 2 971 2,9 Iran 831 2,5 Kina 2 675 2,6 Grekland 828 2,5 Thailand 2 478 2,4 Tyskland 728 2,2 Finland 2 32 2,3 Övriga länder 18 62 56,3 Övriga länder 54 41 52,8 Utvandringen från länet har sedan mitten av 199-talet omfattat drygt 1 personer per år. Svenskfödda står för 34 procent av utvandringen från länet och har sedan 211 minskat något från 5 624 personer till 5 557. Totalt har utvandringen från länet ökat från 13 877 personer till 16 234 vilket innebär att ökningen mellan åren består av utrikes födda personer. Både in- och utvandringen är som mest omfattande i Stockholms län jämfört med övriga landet. Närmare en tredjedel av landets in- och utvandring berör Stockholms län. Länets andel av den totala invandringen har minskat något jämfört med 211 medan utvandringen ökade mer i Stockholms län än för riket i stort. Utvandringen från Stockholms län ökade med 17 procent jämfört med 211 medan utvandringen i riket endast ökade med 1 procent. Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet Även befolkningens omflyttning inom landet har stor betydelse för den regionala befolkningsutvecklingen. Inflyttningen till Stockholms län från övriga landet överstiger i själva verket invandringen till länet. Under 212 flyttade 39 136 personer in från övriga landet, vilket kan jämföras med 33 44 invandringar. Att invandringsöverskottet överstiger det inrikes flyttnettot (se diagram 7) beror på att utflyttningen från länet är betydligt större än utvandringen. Under 212 lämnade 34 54 personer länet för övriga landet medan 16 234 personer utvandrade. Den inrikes inflyttningen till Stockholms län har överstigit utflyttningen till övriga landet sedan 25. Jämfört med 211 minskade dock inflyttningen något från övriga landet, med 255 personer, medan utflyttningen ökade med 756 personer. Majoriteten av inflyttarna till Stockholms län, 55 procent, är födda i övriga Sverige. Av resterande 45 procent stod återvändande stockholmare och utrikes födda för hälften var. 11

Diagram 8. Stockholms län In- och utflyttning 1968-212 8 7 6 5 Inflyttade Därav inrikes inflyttade Därav invandrade Utflyttade Därav inrikes utflyttade Därav utvandrade 4 3 2 1 12

Stockholms län populärast bland uppsalabor Flyttningarna till och från Stockholms län har alltså ökat under de senaste åren. Oftast görs fler flyttningar under högkonjunktur än under lågkonjunktur och storstadsregioner med ett större utbud på arbetsmarknaden är ofta attraktiva flyttdestinationer. Uppsala län med sin närhet till Stockholms län och gemensamma arbetsmarknad har störst flyttningsflöden till och från Stockholms län. Under 212 flyttade 4 945 uppsalabor till Stockholms län samtidigt som 4 749 personer lämnade länet i motsatt riktning. De flesta inflyttarna under 212 kom från Västra Götaland, 5 223 personer, men endast 3 78 personer valde att flytta i den andra riktningen. Flyttningsöverskottet var störst mot Västra Götaland. Tabell 4. In- och utflyttning till och från Stockholms län efter ut- och inflyttningslän 212 Län Inflyttning till Stockholms län Utflyttning från Stockholms län Flyttningsöverskott Blekinge 64 424 216 Dalarna 1 784 1 628 156 Gotland 747 751-4 Gävleborg 1 921 1 624 297 Halland 797 591 26 Jämtland 884 742 142 Jönköping 1 265 1 36 229 Kalmar 1 113 1 73 4 Kronoberg 65 484 166 Norrbotten 1 246 1 3 216 Skåne 4 385 3 878 57 Södermanland 3 36 3 61-574 Uppsala 4 945 4 749 196 Värmland 1 16 881 225 Västerbotten 1 579 1 255 324 Västernorrland 1 393 1 82 311 Västmanland 1 74 1 79 31 Västra Götaland 5 233 3 78 1 453 Örebro 1 667 1 341 326 Östergötland 3 5 2 386 619 Totalt 39 136 34 54 5 82 Flyttningarna mellan storstadslänen utgör också en stor del av omflyttningen. Men om vi sätter Stockholmsinflyttningen i relation till utflyttningslänets totala utflyttning till övriga landet är det Södermanlands- och Gotlands län som, efter Uppsala län, har störst andel flyttare till Stockholm. Av Uppsala läns inrikes utflyttare valde 42 procent Stockholms län och 38 procent av Gotlands respektive Södermanlands flyttare valde Stockholms län. 13

Stort flyttningsöverskott för unga vuxna Omkring hälften av de inrikes in- och utflyttningarna över länsgränser sker i åldrarna mellan 2 och 29 år, vilket är naturligt. Vidareutbildning samt etablering på arbets- och bostadsmarknaden kräver många gånger stor rörlighet. I dessa unga åldrar är det vanligare att flytta till än från Stockholms län. Många gånger sker dock flytt i samband med att familjen nyligen fått barn och för dessa familjer är det vanligare att flytta från länet än till. Runt pensionsåldern är det också vanligare att lämna länet för övriga landet. Flyttningsöverskottet under 212 för personer mellan 2 och 29 år var 7 385 personer vilket kan jämföras med det totala inrikes flyttningsöverskottet som endast var 5 82 personer. In- och utvandrarna följer till viss del samma mönster som de inrikes omflyttarna men är i regel något äldre. Diagram 9. Inflyttning och utflyttning till Stockholms län efter ålder 212 3 2 5 2 Invandring Inrikes inflyttade Utvandring Inrikes utflyttade 1 5 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder 14

3. Säsongsvariationer i Stockholms län Hur befolkningen förändras varierar över året. Under kvartal tre ökar folkmängden i Stockholms län generellt sett som mest. I länet ökade folkmängden med 1 558 personer under tredje kvartalet 212. Det är knappt 1 personer fler än under andra kvartalet och 2 4 respektive 3 3 personer mer än under kvartal ett och fyra. Jämfört med 211 har dock folkökningen under de tre första kvartalen varit svagare medan kvartal fyra har haft en liten ökning. Diagram 1. Stockholm län Folkökning efter kvartal 25-211 Antal 14 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Under augusti rör vi på oss som mest Månadsstatistik avslöjar att augusti ligger bakom det tredje kvartalets alltjämt höga folkökning. Under augusti ökade folkmängden med 4 159 personer där mer än hälften av ökningen beror på ett högt invandringsöverskott. Att invandringen är så hög under just augusti kan hänga samman med höstens skol- och studiestart då många barn och deras föräldrar samt unga vuxna i 2-årsåldern invandrar. 15

Diagram 11-16. Stockholms län Befolkningsförändringar per månad 211 och 212 Diagram 11. Stockholms län - Antal födda per månad 211 och 212 Antal Diagram 12. Stockholms län - Antal döda per månad 212 och 211 3 2 5 1 8 1 6 1 4 2 1 2 1 5 1 8 1 5 212 211 6 4 2 212 211 Antal Diagram 13. Stockholms län - Inrikes in- och utflyttning per månad 211 och 212 6 Inrikes inflyttning 212 Antal Diagram 14. Stockholms län - In- och utvandring per månad 211 och 212 4 5 Invandring 212 5 Inrikes inflyttning 211 4 Invandring 211 Inrikes utflyttning 212 3 5 Utvandring 212 4 Inrikes utflyttning 211 3 Utvandring 211 3 2 5 2 2 1 5 1 1 5 Antal Diagram 15. Stockholms län - Inrikes flyttningsöverskott per månad 211 och 212 1 2 212 1 211 8 6 4 2 Antal Diagram 16. Stockholms län - Invandringsöverskott per månad 211 och 212 2 5 212 211 2 1 5 1 5 16

Under 212 låg invandringen oförändrad eller lägre än under 211 varje månad fram till maj. Från juni och framåt var däremot invandringen högre än under föregående år. Ökningen var särskilt påtaglig under oktober. Under 211 minskade invandringen av medborgare från tredjeland. Minskningen var särskilt tydlig under augusti och september. Att invandringen då minskade berodde förmodligen främst på införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter (medborgare utanför EU/EES samt Schweiz). Före höstterminen 211 var den högre utbildningen för dessa studenter avgiftsfri. 1 Jämfört med 211 minskade invandringen av medborgare från tredjeland varje månad fram till och med maj för att sedan öka. I åldersgruppen 2 29 år har invandringen inte förändrats särskilt mycket jämfört med 211. Under september, oktober och november kan dock ses en ökning jämfört med 211. Även inflyttningen till Stockholms län från övriga landet är som störst under augusti, och domineras antalsmässigt av unga vuxna i 2-årsåldern. Något som till stor del hänger samman med studiestarten under hösten. Under juni är inflyttningen också stor medan den avtar under juli. Även bland de som lämnar länet är det vanligast att flytta under augusti oavsett om man flyttar till ett annat län eller ett annat land. I likhet med 211 föddes flest barn under juli. Skillnaderna mellan månaderna är dock små. Även statistiken över antalet avlidna uppvisar små skillnader mellan både åren och månaderna. Flest avled i mars, men tar man hänsyn till månadernas dagar avled något fler per dag under februari. 1 Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 29/1:65): http://www.sweden.gov.se/sb/d/12489/a/141 Pressmeddelande från Regeringskansliet, Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter: http://www.regeringen.se/sb/d/12675/a/138224 17

4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län I Sverige finns det framförallt tre generationer som är större än andra, 4-, 6- och 9-talisterna. I Stockholms län gör även 7- och 8-talisterna ett avtryck i befolkningens sammansättning, något som inte är förvånande då storstadsregioner ofta lockar yngre generationer som håller på att etablera sig på arbetsmarknaden. Diagram 17. Stockholms län och riket Andel män och kvinnor efter ålder 212 Födelseår - 1912 1922 Riket Stockholms län 1932 1942 1952 1962 1972 1982 1992 22 212 2, 1,75 1,5 1,25 1,,75,5,25,,25,5,75 1, 1,25 1,5 1,75 2, Män Andel inom varje ettårsklass i procent Kvinnor Stockholms läns andel män och kvinnor redovisas i röda staplar i befolkningspyramiden ovan medan Sveriges andelar redovisas i vita staplar. Där pyramiden är rosa sammanfaller länets och Sveriges befolkningsstruktur. Fler småbarn i Stockholms län Sveriges höga barnafödande i början av 199-talet har inte satt sina spår lika starkt i länets befolkningsstruktur som i landets. Även i länet låg barnafödandet på relativt höga nivåer (1,98 barn per kvinna under år 199) men det fanns inte tillräckligt många kvinnor i barnafödande åldrar för att antalet barn som föddes då skulle komma att utgöra en omfattande generation. Dagens åter höga barnafödande ger däremot avtryck i länet och andelen småbarn är till och med större än i Sverige totalt. Detta beror till exempel på att det under de senaste åren varit en stor inrikes inflyttning och invandring av kvinnor i barnafödande åldrar samtidigt som benägenheten att föda barn nått samma nivåer som landet i stort. Under vissa år har till och med fruktsamheten överstigit landets. 18

Vad gäller de äldre generationerna är de större i landet som helhet jämfört med Stockholms län. Detta återspeglas även i befolkningens medelålder. Männen och kvinnorna i länet är i genomsnitt 38 respektive 4 år medan männen och kvinnorna i hela Sverige är 4 respektive 42 år i genomsnitt. Att männen är yngre än kvinnorna i både Stockholms län och i Sverige beror på att kvinnorna lever betydligt längre. Europeisk bakgrund är vanligast Det är vanligare bland Stockholms läns befolkning att vara född utomlands jämfört med Sverige i stort. Drygt en femtedel av länets befolkning är födda i ett annat land medan knappt en sjättedel i Sverige är födda utomlands. Sedan 2 har den utrikes födda befolkningen ökat med drygt 45 procent. Ökningstakten har i stort sett varit densamma som i Sverige. Vanligast, bland den utrikes födda befolkningen i Stockholms län, är att vara född i ett europeiskt land. Nästan hälften av den utrikes födda befolkningen kommer från ett annat land i Europa medan nära en tredjedel kommer från ett land i Asien och drygt en tiondel kommer från ett afrikanskt land. Tabell 5. Stockholms län Utrikes född folkmängd per kön för de 15 vanligaste födelseländerna 212 Födelseland Antal kvinnor Antal män Totalt Andel kvinnor Andel män Summa Utrikes födda 242 66 229 86 471 926 51 49 Finland 34 48 2 225 54 633 63 37 Irak 18 542 21 35 39 847 47 53 Polen 15 442 12 86 28 32 55 45 Iran 12 177 12 828 25 5 49 51 Turkiet 1 21 11 827 22 28 46 54 Chile 7 19 7 414 14 523 49 51 Tyskland 6 618 5 493 12 111 55 45 Syrien 5 475 5 91 11 385 48 52 Kina 6 79 4 539 1 618 57 43 Somalia 4 981 4 925 9 96 5 5 Jugoslavien 4 915 4 931 9 846 5 5 Thailand 7 93 2 94 9 187 77 23 Storbritannien och Nordirland 2 781 5 489 8 27 34 66 Etiopien 4 69 3 978 8 47 51 49 Norge 4 19 3 188 7 378 57 43 Bland de utrikes födda är något fler än hälften kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig dock en hel del mellan olika länder. Bland de 15 vanligaste födelseländerna är könsskillnaden störst bland den thailändska befolkningen där 77 procent av Stockholms läns thailändare är kvinnor. Från Finland, som är det enskilt vanligaste födelselandet bland de utrikes födda, kommer också många kvinnor, 63 procent av finländarna i länet är kvinnor. Bland befolkningen född i Storbritannien är förhållandet det motsatta. Av dessa är 66 procent män. 19

5. Folkmängd och folkökning i kommunerna Stockholms stad hade med 16 911 personer den största folkökningen bland kommunerna i Sverige. Vid slutet av 212 var huvudstadens folkmängd 881 235 personer. Göteborg och Malmö, Sveriges två andra storstäder, hade den andra och tredje största folkökningen med 5 715 respektive 4 923 personer. Av de 1 kommuner med störst procentuell folkökning ligger sju i Stockholms län. Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg som ökade med 3,2 procent under 212. Sex av de 1 kommuner i länet med störst folkökning i relation till folkmängden ligger norr om Stockholms stad. De tre kommuner med störst procentuell befolkningstillväxt söder om huvudstaden, Södertälje, Huddinge och Botkyrka, har dock större folkmängd. Dessa tre kommuner har därför den största folkökningen efter Stockholms stad. Tabell 6. Stockholms län och kommuner Folkmängd och befolkningsförändringar 212 *Antalet justeringar är händelser som inträffat före den 1 januari 212 men som rapporterats under året. 2

Stockholm, Solna och Huddinge lockar Alla kommuner i Stockholms län, utom Vaxholm, ökade sin folkmängd under 212. I Vaxholm minskade folkmängden med 15 personer mellan 211 och 212. Vad som främst bidrar till folkökningen i kommunerna varierar. Samtliga kommuner förutom Vaxholm har positivt flyttningsöverskott och endast Danderyd och Norrtälje har negativt födelseöverskott. Den enda kommunen där födelseöverskottet utgör den större delen av folkökningen är Upplands-Bro. Högst inflyttning har Stockholms stad, Solna och Huddinge. Det centrala läget och ett stort bestånd av flerbostadshus gör Stockholm och Solna till populära platser att bo på för de unga vuxna som flyttar in. I Huddinge är bostadsbeståndet mer blandat mellan flerbostadshus och småhus vilket tillsammans med närheten till Stockholm lockar en större andel barnfamiljer. Vanligast med kortväga flyttningar Inflyttarna till stockholmskommunerna kommer främst från andra kommuner inom det egna länet. Oftast kommer omkring två tredjedelar eller mer av inflyttarna från en annan kommun inom Stockholms län. Flyttningar mellan kommuner inom länet brukar kallas bostadsbyten då man efter flyttningen i regel behåller sitt arbete. Endast för tre kommuner, Södertälje, Stockholm och Sigtuna, är mindre än hälften av inflyttarna från kommuner i Stockholms län. Bland de som kom från ett annat län var det i genomsnitt nästan en tredjedel som var återvändande stockholmare. Närheten till kommunerna som flyttningarna går till spelar roll. Inflyttningen från Uppsala län gick framförallt till angränsande stockholmskommuner eller kommuner norr om centrala Stockholm, medan inflyttningen från Södermanland främst går till de angränsande kommunerna samt kommuner söder om centrala Stockholm. Dessa flyttningar kan ofta ske utan att flyttaren byter arbete och kan därför anses vara bostadsbyten. Även om kortväga flyttningar är vanligast är de långväga flyttningarna från framförallt de andra storstadslänen Skåne och Västra Götaland inte obetydliga. Av de som under 212 flyttade till Lidingö och Österåker var det vanligast att ha lämnat Skåne. Bland inflyttarna till Stockholm, Huddinge, Nacka, Tyresö, Nynäshamn, Värmdö och Ekerö var det vanligast att ha lämnat Västra Götaland. För fem kommuner var den vanligaste långväga inflyttningen från ett land i utlandet. Polen var vanligast för Botkyrka och Haninge. Till Danderyd kom flest från USA medan det till Södertälje och Vaxholm var Syrien respektive Mongoliet som var vanligast. 21

Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka Södertälje och Botkyrka hade störst andel invandrare av kommunernas inflyttare under 212, 31 procent respektive 28 procent. Dessa kommuner är också de kommuner med högst andel utrikes född befolkning; i Södertälje var drygt en tredjedel och i Botkyrka närmare fyra av tio född utomlands. Knappt hälften av den totala invandringen under 212 gick dock till Stockholms stad. Tabell 7. Stockholms län och kommuner Folkmängd efter födelsegrupp 212 Kommun Född i Sverige Utrikes född Kommun Född i Sverige Utrikes född därav Stockholms län därav övriga Sverige Andel (%) därav Stockholms län därav övriga Sverige Botkyrka 41 448 11 31 33 525 38,9 Solna 33 956 18 691 18 646 26,2 Danderyd 19 61 8 319 4 58 14,3 Stockholm 462 267 217 141 21 827 22,9 Ekerö 17 622 5 846 2 692 1,3 Sundbyberg 2 957 8 875 1 961 26,9 Haninge 47 884 13 377 18 169 22,9 Södertälje 42 229 16 944 3 3 33,9 Huddinge 56 598 17 523 26 889 26,6 Tyresö 29 16 8 339 6 49 14,6 Järfälla 37 47 14 438 16 725 24,5 Täby 39 21 16 336 9 818 15, Lidingö 26 511 11 141 6 782 15,3 Upplands Väsby 22 193 8 444 1 86 24,8 Nacka 55 13 21 23 16 63 17,9 Upplands-Bro 12 94 6 73 5 34 21,9 Norrtälje 4 799 1 113 5 722 1,1 Vallentuna 21 58 6 353 3 84 12,2 Nykvarn 6 125 2 296 1 21 1,8 Vaxholm 7 341 2 652 1 133 1,2 Nynäshamn 16 959 5 852 3 761 14,2 Värmdö 27 378 7 575 4 434 11,3 Salem 1 45 3 352 2 484 15,6 Österåker 26 446 8 551 5 272 13,1 Sigtuna 2 66 1 64 11 26 26,1 Andel (%) Sollentuna 37 415 15 554 13 89 2,8 Stockholms län 1 178 124 476 956 471 926 22,2 22

Under 212 hade länet en ökning av utrikes födda med 3,8 procent och samtliga kommuner hade en ökning av utrikes födda. Högst relativ ökning hade Sigtuna och lägst ökning hade Danderyd. Även antalet Stockholmsfödda ökade i alla kommuner förutom i Vaxholm. Störst ökning hade Sundbyberg som även hade störst total folkökning i riket under 212. Under 212 hade länet en folkökning på,5 procent av personer födda i övriga Sverige. I 11 av 26 kommuner minskade dock gruppen. Störst minskning hade Södertälje följt av Botkyrka medan Värmdö hade den största relativa ökningen av födda i övriga Sverige. Tabell 8. Stockholms län och kommuner Folkökning efter födelsegrupp 212, procent Kommun Född i Sverige Utrikes Totalt Kommun Född i Sverige Utrikes Totalt därav Stockholms län därav övriga Sverige född därav Stockholms län därav övriga Sverige född Botkyrka 1,14 -,93 3,82 1,89 Solna 1,62,46 4,2 1,93 Danderyd 1,1 -,83,88,51 Stockholm 1,71 1,9 3,48 1,96 Ekerö 1,35,26 5,61 1,53 Sundbyberg 3,13,51 5,51 3,17 Haninge 1, -,48 3,96 1,41 Södertälje 1,21-1,76 5,52 2,4 Huddinge 1,41,94 3,91 1,98 Tyresö,85,54 2,33 1,1 Järfälla,95 -,63 3,93 1,32 Täby 1,19,41 2,91 1,25 Lidingö,77,5 2,17,8 Upplands Väsby 1,1 -,15 3,29 1,32 Nacka 1,3,37 2,93 1,37 Upplands-Bro 1,52,12 3,25 1,54 Norrtälje,54,5 2,93,69 Vallentuna 1,14,94 5,67 1,63 Nykvarn 1,64, 1,19 1,19 Vaxholm -,23 -,86 2,26 -,13 Nynäshamn,95 -,54 5,53 1,23 Värmdö 1,8 1,39 2,24 1,27 Salem 1,2 -,53 3,59 1,19 Österåker,9 -,29 5,33 1,2 Sigtuna,95 -,1 7,4 2,28 Sollentuna 1,3,7 4,33 1,47 Stockholms län 1,37,48 3,81 1,7 Närheten avgör även för utflyttarna När det gäller utflyttningen från en Stockholmskommun väljer, liksom inflyttarna, de flesta en kommun inom länet och när utflyttningen går utanför länet är det tydligt att närheten även här avgör. Utflyttningen från de norra kommunerna går till Uppsala län och utflyttningen från de södra kommunerna går till Södermanland. För sex kommuner gick inte den vanligaste utflyttningen till Uppsala eller Södermanlands län. Från Stockholm, Nacka, Lidingö och Värmdö flyttade många till Skåne. Från Tyresö flyttade många till Östergötland och från Danderyd flyttade många till USA. 23

Befolkningsregister och folkbokföring Statistiken i denna rapport är skapad med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av folkbokföringen som Skatteverket tillhandahåller. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar diskrepanser mellan ram- och målpopulation i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. I undertäckningen ingår personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Övertäckning i RTB uppstår då personer avlider eller utvandrar utan att Skatteverket får kännedom om det. Undertäckning uppstår då födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inkluderas även personer skrivna i fel region inom Sverige i över- och undertäckningen. 2 Utvandring till obefintlig försvårar jämförelser med 21 För att folkbokföringen skall överensstämma med den befolkning som faktiskt skall vara folkbokförd i Sverige utreder Skatteverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen skall stå utan känd hemvist i cirka två år. Om Skatteverket kommer fram till att en person inte längre finns i Sverige kan det antingen bero på att personen avlidit eller att personen utvandrat. Skatteverket har valt att klassificera personens frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Sedan år 1998 har antalet avregistrerade som utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 3-tal och några hundra per år. År 21 genomfördes dock en större insats av Skatteverket, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen som OB-utvandrare från länet. Under 211 och 212 är antalet personer som avfördes åter på en normal nivå, 216 respektive 125 personer. 2 Mer information om befolkningsregistret och dess kvalitet finns i Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/statistik/be/be11/_dokument/be11_bs_212.pdf 24

Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 21:5 Befolkningsförändringar per kvartal 29 21:7 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län 1986 28 21:12 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 29 21:14 Pensionspuckeln, 55+flyttningar 211:2 Barn och unga och deras familjer, år 29/21 211:3 Vart tar invandrarna vägen? 211:4 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län 21/211 212:3 Födda 211-22 efter mödrarnas födelseländer 212:4 Hushåll och familjer i förändring 212:5 Kommunprognoser : sammanfattning 212:6 Bostadsbyggnadsplaner: bilaga till huvudrapport 212:7 Fruktsamhet och mortalitet 211 212:8 Stockholms län - Huvudrapport 212:9 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 212:1 ISBN www.tmr.sll.se