Konsekvensutredning 1 (33) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Åsa Ericson Väg och järnväg Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:70) om godkännande av alkolås och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. samt nya föreskrifter om innehav av körkort med villkor om alkolås Transportstyrelsens förslag: Att ändra Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:70) om godkännande av alkolås (nedan kallade föreskrifter om godkännande av alkolås) och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (nedan kallade medicinföreskrifter) samt att nya föreskrifter ersätter Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås (nedan kallade alkolåsföreskrifter). Transportstyrelsens förslag är föranledda av kommande förändringar i körkortslagen (1998:488) som föreslås träda i kraft den 1 mars 2018. Av förslaget till den nya lydelsen i körkortslagen framgår det att de medicinska kraven för körkortsinnehav ska uppfyllas innan körkort med villkor om alkolås kan beviljas. De medicinska kraven för körkortsinnehav i Transportstyrelsens föreskrifter behöver därför ses över och revideras så att de medicinska kraven alltid ska gälla, oavsett om körkort utfärdas med eller utan villkor om alkolås. Vidare föreslås i körkortslagen att kravet på körkortstillstånd efter villkorstidens slut tas bort. Detta påverkar kraven i Transportstyrelsens föreskrifter som ställs på den enskilde under och efter villkorstiden med alkolås. Slutligen behöver även uppföljningen av körkortshavaren under och efter villkorstiden ses över i dessa föreskrifter för att de medicinska kraven ska upprätthållas.
Datum Dnr/Beteckning 2 (33) A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Regeringen arbetar med en förändring av körkortslagen rörande alkolås (Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkolås den 9 november 2017) och har föreslagit ett ikraftträdande den 1 mars 2018. Förändringen av körkortslagen beror på ett överträdelseärende (KOM:s ref. SG Greffe (2015)D/12062 ärendenummer 2015/2118) som har initierats till följd av att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort (nedan kallat körkortsdirektivet). Till följd av detta behöver även alkolåsföreskrifterna, föreskrifterna om godkännande av alkolås och medicinföreskrifterna ändras. Skälet till överträdelseärendet är att det i bilaga III till körkortsdirektivet anges att körkort inte får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd. Vidare framgår att för sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Av nuvarande lydelse i 5 kap. 19 körkortslagen framgår att körkort med villkor om alkolås kan beviljas den som har ett alkoholmissbruk eller alkoholberoende under förutsättning att övriga medicinska krav är uppfyllda. Lydelsen i 5 kap. 19 körkortslagen motsäger därmed vad som anges i körkortsdirektivet. Kommande ändringar i körkortslagen föreslås leda till att en ansökan om alkolås får beviljas endast om personen uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten, dvs. en person som har ett diagnostiserat alkoholmissbruk eller alkoholberoende får inte beviljas alkolås direkt. Jämfört med idag kan ett längre avbrott i körkortsinnehavet efter rattfylleribrottet uppkomma för den som har en missbruks- eller beroendediagnos och ansöker om alkolås. Som nämnts ovan föranleder ändringarna i körkortslagen ändringar i alkolåsföreskrifterna. Dessa ändringar har även föranlett att Transportstyrelsen anser att medicinföreskrifterna bör ses över när det gäller under hur lång period nykterhet ska verifieras vid missbruks- och beroendediagnos. 1.1 Nuvarande bestämmelser gällande körkortstillstånd efter villkorstidens slut Enligt nuvarande lydelse i 5 kap. 15 b körkortslagen får ett nytt körkort utan villkor om alkolås utfärdas efter ansökan, om sökanden har körkortstillstånd. Den som ansöker om körkortstillstånd efter villkorstiden med alkolås och som har en missbruks- eller beroendediagnos ska verifiera varaktig nykterhet enligt 12 kap. i medicinföreskrifterna (minst sex månader
Datum Dnr/Beteckning 3 (33) vid missbruk och minst ett år vid beroende). Den som ansöker om körkortstillstånd efter villkorstiden med alkolås och som inte har en missbruks- eller beroendediagnos, men som har fällts för grovt rattfylleri ( 1 ) eller upprepade fall av rattfylleri, ska vid ansökan om körkortstillstånd bifoga ett särskilt läkarutlåtande. 1.2 Förändring gällande körkortstillstånd efter villkorstidens slut Kommande ändringar i körkortslagen föreslås leda till att efter villkorstiden med alkolås får ett nytt körkort utan villkor om alkolås utfärdas efter ansökan. Kravet på körkortstillstånd tas således bort. Skälen till att kravet på körkortstillstånd har funnits i 5 kap. 15 b körkortslagen är att körkort med villkor om alkolås kunnat beviljas även till sökanden med alkoholmissbruk eller alkoholberoende, dvs. till personer som inte har uppfyllt de medicinska kraven. Genom nu föreslagen ändring ska personer som har alkolås fullt ut uppfylla de medicinska kraven och dessa krav ska gälla under hela villkorstiden. Vid villkorstidens utgång kommer det då inte att finnas något behov av att på nytt pröva körkortshavarens lämplighet och det nuvarande kravet på körkortstillstånd behövs därför inte. 1 1.3 Spärrtid Spärrtiden motsvarar den tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. I körkortslagen framgår att spärrtiden är minst ett år för de personer som har begått ett rattfylleribrott och som har möjlighet att ansöka om alkolås. För de personer som har begått ett grovt rattfylleribrott eller har återfallit i rattfylleri inom de senaste fem åren eller har begått ett rattfylleribrott och har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk är spärrtiden enligt nuvarande lydelse i körkortslagen minst två år. En spärrtid längre än ett år kräver att nytt förarprov utförs för att nytt körkort ska utfärdas efter återkallelsen. Den som fått sitt körkort återkallat tills vidare på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri eller som riskerar att få det, kan ansöka om körkort med villkor om alkolås istället för att vara utan körkort under spärrtiden. 1.4 Villkorstidens längd Enligt nuvarande lydelse i 5 kap. 20 körkortslagen ska villkorstiden med alkolås vara två år för de personer som har begått ett grovt rattfylleribrott, har återfallit i rattfylleri inom de senaste fem åren eller har begått ett rattfylleribrott och har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk. För de personer som har begått ett rattfylleribrott av normalgraden och som inte har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk ska villkorstiden 1 Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkohol
Datum Dnr/Beteckning 4 (33) vara ett år. Enligt föreslagen ny lydelse i 5 kap. 20 körkortslagen ska villkorstiden vara två år för de som har begått grovt rattfylleri eller har återfallit i rattfylleri inom de senaste fem åren. Det kommer således endast vara brottet i sig som är avgörande för villkorstidens längd, detta som en följd av att de medicinska kraven alltid ska vara uppfyllda innan körkort med villkor om alkolås kan beviljas. 1.5 Nuvarande krav under villkorstiden Enligt nu gällande alkolåsföreskrifter ska den som har körkort med villkor om alkolås med en villkorstid på ett år lämna in ett läkarintyg omfattande en observationstid på sex månader från villkorstidens början. Intyget ska redovisa minst två provtagningar beträffande alkohol och minst två provtagningar beträffande narkotika. Den som har körkort med villkor om alkolås med en villkorstid på två år ska lämna ett läkarintyg omfattande en observationstid på tretton månader från villkorstidens början. Intyget ska redovisa minst två provtagningar beträffande narkotika. Intyget behöver däremot inte redovisa någon provtagning för alkohol. 1.6 Verifiering av varaktig nykterhet I 12 kap. medicinföreskrifterna finns definierat kraven för innehav av körkort. Enligt gällande bestämmelser utgör diagnoserna missbruk och beroende hinder för innehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och prognosen för fortsatt nykterhet är god. Vidare följer av nämnda föreskrifter hur lång tid som krävs för att verifiera varaktig nykterhet hos personer med missbruks- och beroendediagnos innan ett körkortstillstånd kan beviljas eller ett körkort behållas. Enligt gällande bestämmelser framgår att varaktig nykterhet ska verifieras under en observationstid om 1. minst sex månader vid diagnosen missbruk, 2. minst ett år upp till två år vid allvarligt missbruk, och 3. minst ett år vid diagnosen beroende, och upp till två år vid svårt beroende. Trots dessa bestämmelser finns ett undantag föreskrivet i 12 kap. 14 medicinföreskrifterna som anger att fortsatt innehav av körkort kan medges även vid diagnos, trots att kraven på varaktighet och verifiering av nykterhet inte är uppfyllda. Då krävs istället att omständigheterna i det enskilda fallet, med styrka, talar för en god prognos. Exempel på god prognos är att körkortshavaren kan visa på särskilt goda resultat av en inledd rehabilitering samt följsamhet till en läkares tillsägelse att avstå från att köra fordon enligt 10 kap. 5 körkortslagen. Efter att varaktig nykterhet har verifierats ska villkor om läkarintyg föreskrivas enligt 12 kap. 17 medicinföreskrifterna. Villkor om läkarintyg innebär att personen med fastställda intervaller måste visa att den varaktiga
Datum Dnr/Beteckning 5 (33) nykterheten fortfarande uppfylls. Denna prövning ska göras efter sex månaders observationstid, därefter efter ytterligare sex månaders observationstid och därefter efter ytterligare tolv månaders observationstid. Under dessa observationstider ska personen lämna prover och läkarintyg för att verifiera att kraven är uppfyllda. Behovet av fortsatt villkor om läkarintyg därutöver ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. 1.7 Verifiering av varaktig nykterhet i andra nordiska länder I Danmark är den föreskrivna avhållsamhetsperioden för både lägre och högre behörigheter minst sex månader oavsett om en missbruks- eller beroendediagnos föreligger. 2 I Norge är avhållsamhetsperioden för lägre behörigheter (motorcyklar och personbilar) minst sex månader oavsett om diagnos missbruk eller beroende föreligger och för högre behörigheter (lastbilar och bussar) ett år. 3 Ett av skälen till att Norge har samma avhållsamhetsperiod oavsett diagnos är att det i praktiken är svårt att skilja mellan alkoholmissbruk och alkoholberoende och att det i detta sammanhang inte ger mervärde att skilja mellan dessa. 4 Enligt uppgift från Trafi (Trafiksäkerhetsverket i Finland) är huvudregeln i Finland att avhållsamhetsperioden är tre månader oavsett om det gäller missbruk eller beroende, någon skillnad görs inte för lägre och högre behörigheter. I Sverige gäller samma medicinska krav för lägre och högre behörigheter på detta område. 2. Vad ska uppnås? Transportstyrelsens alkolåsföreskrifter, föreskrifter om godkännande av alkolås och medicinföreskrifter ska revideras för att harmonisera med kommande förändringar i körkortslagen. Genom föreslagna ändringar i 12 kap. medicinföreskrifterna väntas deltagande i alkolåsprogrammet även bli fördelaktigt för flertalet körkortshavare med beroendediagnos efter ett rattfylleribrott. Föreslagna ändringar kommer även att öka tillgängligheten för personer med en beroendediagnos utan att det bedöms få negativa konsekvenser för trafiksäkerheten. 2 Hämtad från https://www.retsinformation.dk/forms/r0710.aspx?id=192374 den 13 november 2017 3 Hämtad från https://lovdata.no/dokument/sf/forskrift/2004-01-19-298 den 13 november 2017 4 Hämtad från https://www.vegvesen.no/_attachment/1406658/binary/1116305?fast_title=h%c3%b8ring soppsummering+av+forslag+til+nytt+vedlegg+1+til+f%c3%b8rerkortforskriften+%e2%8 0%93+Helsekrav.pdf den 13 november 2017
Datum Dnr/Beteckning 6 (33) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs Med anledning av föreslagna ändringar i körkortslagen behöver alkolåsföreskrifterna, föreskrifterna om godkännande av alkolås och medicinföreskrifterna revideras. Ändringarna i ovan nämnda föreskrifter rör de förutsättningar som gäller för deltagare i alkolåsprogrammet. Om föreslagna ändringar inte genomförs följer inte aktuella föreskrifter de förväntade ändringarna i körkortslagen. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativ som inte innebär en reglering. Syftet med föreslagna föreskriftsändringar är att anpassa dessa regler till väntade ändringar i körkortslagen. 3.3 Regleringsalternativ 3.3.1 Alternativ 1 Alkolåsföreskrifterna och föreskrifterna om godkännande av alkolås revideras för att stämma överens med kommande ändringar i körkortslagen. Kommande ändringar i körkortslagen föreslås leda till att vid villkorstidens slut får ett nytt körkort utan villkor om alkolås utfärdas efter ansökan, dvs. kravet på körkortstillstånd tas bort. I alkolåsföreskrifterna finns beskrivet vad som gäller efter villkorstiden med alkolås, där specificeras bland annat vad ansökan om körkortstillstånd ska innehålla. Föreskrifterna ändras för att överensstämma med körkortslagen i detta avseende. I alkolåsföreskrifterna och i föreskrifterna om godkännande av alkolås finns specificerat vad som gäller rörande service av alkolåset i förhållande till ansökan om körkortstillstånd efter villkorstidens slut. Föreskrifterna ändras för att överensstämma med körkortslagen även i detta avseende. I alkolåsföreskrifterna finns också beskrivet vad som gäller för en person som har en missbruks- eller beroendediagnos i kombination med alkolås. Till följd av att alkolås inte längre kan beviljas till en person som inte uppfyller de medicinska kraven revideras även dessa paragrafer för att stämma överens med kommande ändring i körkortslagen. Då föreslagna förändringar i alkolåsföreskrifterna är omfattande föreslås att nya föreskrifter ges ut. Som beskrivits ovan (se avsnitt 1.5) finns i nu gällande alkolåsförskrifter krav på läkarintyg, alkoholprover och narkotikaprover som ska lämnas in under villkorstiden. Kraven på läkarintyg och prover under villkorstiden justeras både vad gäller de som har villkor om alkolås utan en diagnos och de som har villkor om alkolås med en diagnos men där varaktig nykterhet har verifierats (se avsnitt 5.2.1, tabell 1).
Datum Dnr/Beteckning 7 (33) Alternativ 1 innebär att 12 kap. 9 medicinföreskrifterna inte ändras. Enligt 12 kap. 9 medicinföreskrifterna ska varaktig nykterhet verifieras under en observationstid om minst sex månader vid diagnosen missbruk och minst ett år vid diagnosen beroende. Detta gäller för alla med diagnos oavsett om man har gjort sig skyldig till ett rattfylleribrott eller inte. Det innebär att personer med en missbruks- eller beroendediagnos som har begått ett rattfylleribrott och som ansöker om alkolås ska verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader vid missbruk och minst ett år vid beroende, personer med en missbruks- eller beroendediagnos som inte har begått något rattfylleribrott ska också verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader vid missbruk och minst ett år vid beroende. Alternativet innebär således att samma krav för verifiering av varaktig nykterhet gäller för personer med en missbruksdiagnos respektive en beroendediagnos, oavsett om personen ansöker om körkort med villkor om alkolås efter rattfylleri eller om personen ansöker om körkortstillstånd. Efter att varaktig nykterhet har verifierats ska villkor om läkarintyg föreskrivas enligt 12 kap. 17 medicinföreskrifterna (se avsnitt 1.6). 3.3.2 Alternativ 2 Alkolåsföreskrifterna och föreskrifterna om godkännande av alkolås uppdateras, på samma sätt som i alternativ 1, för att stämma överens med kommande ändringar i körkortslagen. Se närmare beskrivning ovan under alternativ 1. Kraven på läkarintyg och prover under villkorstiden justeras för de som har villkor om alkolås utan en diagnos på motsvarande sätt som för alternativ 1 (se avsnitt 5.2.1, tabell 1). Alternativ 2 innebär dock att medicinföreskrifterna revideras så att personer med en missbruks- eller beroendediagnos som har begått ett rattfylleribrott och som ansöker om alkolås ska verifiera nykterhet under minst en månad. Personer med en missbruks- eller beroendediagnos som inte har begått ett rattfylleribrott har, enligt körkortslagen, inte möjlighet att ansöka om alkolås och kommer behöva verifiera varaktig nykterhet enligt 12 kap. 9 medicinföreskrifterna (minst sex månader för missbruk och minst ett år för beroende). Alternativet innebär att olika medicinska krav kommer att gälla för personer med missbruks- och beroendediagnos, beroende på om man söker om ett körkort med villkor om alkolås eller inte. Efter att varaktig nykterhet har verifierats ska villkor om läkarintyg föreskrivas enligt 12 kap. 17 medicinföreskrifterna på samma sätt som beskrivits ovan (se avsnitt 1.6).
Datum Dnr/Beteckning 8 (33) 3.3.3 Alternativ 3 (Transportstyrelsens förslag) Alternativ 3 innebär, liksom alternativ 1 och 2, att alkolåsföreskrifterna och föreskrifterna om godkännande av alkolås revideras för att stämma överens med kommande ändringar i körkortslagen. Se närmare beskrivning under alternativ 1 ovan. Kraven på läkarintyg och prover under villkorstiden justeras för de som har villkor om alkolås utan en diagnos på motsvarande sätt som för alternativ 1 och 2 (se avsnitt 5.2.1, tabell 1). Alternativ 3 innebär dock att medicinföreskrifterna revideras genom att 12 kap. 9 medicinföreskrifterna ändras så att observationstiden för verifiering av varaktig nykterhet bestäms till minst sex månader, oavsett om det handlar om en missbruks- eller beroendediagnos. En individuell bedömning av diagnosens svårighetsgrad ska utföras och vid t.ex. svårt beroende kan en verifierad varaktig nykterhet i upp till två år krävas. Förslaget innebär att personer med en missbruks- eller beroendediagnos som har begått ett rattfylleribrott och som ansöker om alkolås ska verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader, personer med en missbruks- eller beroendediagnos som inte har begått något rattfylleribrott ska också verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader. Alternativet innebär att samma medicinska krav för verifiering av varaktig nykterhet kommer att gälla för samtliga personer med missbruks- eller beroendediagnos oavsett om personen ansöker om körkort med villkor om alkolås eller om personen ansöker om körkortstillstånd. Efter att varaktig nykterhet har verifierats ska villkor om läkarintyg föreskrivas enligt 12 kap. 17 medicinföreskrifterna på samma sätt som beskrivits ovan (se avsnitt 1.6). 4. Vilka är berörda? Berörda är enskilda medborgare vars körkort kan återkallas på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring och som efter det avser att ansöka om körkort med villkor om alkolås. 5 Särskilt berörs medborgare med en missbruks- eller beroendediagnos som avser att ansöka om körkort med villkor om alkolås. Berörda är också enskilda medborgare med en beroendediagnos som har, eller som avser att ansöka om, körkort. Vidare påverkas Transportstyrelsen, alkolåsleverantörer med tillhörande serviceställen och företag inom transportbranschen. Även läkare, laboratorier och övrig sjukvård samt allmänna förvaltningsdomstolar berörs. 5 Enligt 5 kap. 3 1 körkortslagen på grund av brott mot 4 eller 4 a lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
Datum Dnr/Beteckning 9 (33) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Regleringarna bedöms få marginell påverkan för de företag som berörs. 5.1.1 Företag inom transportbranschen 5.1.1.1 Rattfylleribrott i kombination med en missbruks- eller beroendediagnos Samtliga alternativ innebär att de som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbruks- eller beroendediagnos kommer att behöva verifiera varaktig nykterhet under en period innan de kan ansöka om alkolås. Det innebär att anställda inom transportbranschen (åkerier och kollektivtrafikföretag), som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbruks- eller beroendediagnos, under en period då de verifierar varaktig nykterhet inte kommer kunna utföra sitt arbete. Företag inom transportbranschen som har anställda med behörigheterna C, CE, D och DE kan beröras om de har personal som inte längre uppfyller de medicinska kraven. Det går inte att förutse hur många företag som faktiskt kan beröras. Det är däremot möjligt att, enligt nedanstående resonemang, uppskatta att det sammantaget och rent hypotetiskt inte rör sig om särskilt många. Enligt regeringens lagrådsremiss är det drygt 3 000 personer som under en tvåårsperiod beviljas körkort med villkor om alkolås. 6 Av dessa har ca 20 procent, dvs. ca 600 personer en fastställd och känd missbruks- eller beroendediagnos. I regeringens lagrådsremiss antas att av dessa 600 personer kommer 300 personer inte längre att kunna ingå i alkolåsprogrammet till följd av att de inte klarar av att verifiera varaktig nykterhet. Av kvarvarande 300 personer har en femtedel (60 stycken) körkort med högre behörighet, dvs. körkort för tung lastbil och/eller buss. 7 Eftersom inte alla som har körkort för tung lastbil och/eller buss arbetar som yrkesförare antar Transportstyrelsen, på liknande sätt som regeringen, att ca 30 personer per år blir berörda. En del av dessa personer kan bli föremål för 6 Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkohol 7 Uppgift från vägtrafikregistret
Datum Dnr/Beteckning 10 (33) omplacering eller uppsägning vilket kan innebära att kostnader uppstår för åkeriet eller bussföretaget. Andelen personer som kan tvingas till en omplacering eller uppsägning kan antas variera beroende på alternativ. Med alternativ 2 kan en större andel av de ca 30 personerna antas behålla sin tjänst eftersom nykterhet enbart behöver verifieras under en månads tid. Med alternativ 1 och 3 kan det antas att en större andel av de ca 30 personerna tvingas till en omplacering eller uppsägning eftersom varaktig nykterhet behöver verifieras under minst sex månader. Det är inte möjligt att med säkerhet förutse hur stor denna andel kan tänkas bli. Företagens kostnader ökar ju fler personer som kan komma att tvingas till en omplacering eller uppsägning. De positiva hälsoeffekter som uppstår pga. införandet av avhållsamhetsperioden bedöms dock leda till att företag även får minskade kostnader. 8 Transportstyrelsen bedömer, liksom regeringen, att den sammantagna effekten för företag inom transportbranschen blir relativt neutral. 5.1.1.2 Missbruks- eller beroendediagnos utan ett rattfylleribrott De som har en missbruks- eller beroendediagnos men som inte har begått något rattfylleribrott har, enligt körkortslagen, inte möjlighet att ansöka om alkolås. Dessa personer behöver, i den mån deras diagnos blir känd av Transportstyrelsen, verifiera varaktig nykterhet under en viss period innan körkortet kan behållas eller återfås efter en eventuell återkallelse. För alternativ 1 och 2 är perioden för verifiering av varaktig nykterhet minst sex månader för missbruk och minst ett år för beroende (enligt nuvarande lydelse i 12 kap. 9 medicinföreskrifterna). För alternativ 3 är perioden minst sex månader både för de som har en missbruksdiagnos och för de som har en beroendediagnos. Det innebär att företag inom transportbranschen som har anställda med en missbruksdiagnos inte påverkas oavsett alternativ. Företag inom transportbranschen som har anställda med en beroendediagnos påverkas inte av alternativ 1 och 2 eftersom kraven för dessa personer blir desamma som idag, däremot innebär alternativ 3 att personer med en beroendediagnos kan verifiera varaktig nykterhet under en kortare tid än idag och därmed snabbare återgå till sitt arbete. Det är inte möjligt att förutse hur många företag som kommer att beröras av en sådan förändring som alternativ 3 skulle innebära. Det är däremot möjligt att göra en uppskattning utifrån nedanstående resonemang. Enligt en undersökning utförd av forskningsenheten Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD) vid Karolinska institutet uppskattades att ca fyra procent av svenskarna år 2013 uppfyllde beroendekriterierna och ca 8 Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkohol
Datum Dnr/Beteckning 11 (33) 2 procent uppfyllde kriterierna för missbruk. 9 Transportstyrelsen återkallade år 2016, 4 511 körkort på grund av medicinska skäl. 10 Det saknas data för att ange hur många av dessa återkallade körkort som beror på missbruk eller beroende. Det har dock under 2014 gjorts ett manuellt stickprov som visade att diagnosen missbruk eller beroende var grunden för återkallelse i 25 % av fallen för de återkallade körkorten. Det innefattade då både alkohol och droger, men alkohol var den större andelen. Om det antas att en fjärdedel av de återkallade körkorten beror på missbruk eller beroende skulle det bli ca 1 130 stycken. Om det antas att andelen av de återkallade körkorten som beror på en beroendediagnos är ca 0,67 enligt undersökningen utförd av STAD, blir antalet berörda personer ca 760 stycken. Enligt uppgift från vägtrafikregistret kan en femtedel (ca 150 stycken) av dessa antas ha högre behörigheter. Eftersom inte alla som har körkort för tung lastbil och/eller buss arbetar som yrkesförare antar Transportstyrelsen, på liknande sätt som regeringen, att hälften av dessa (ca 75 stycken per år) blir berörda. Det innebär att ca 75 personer kommer att kunna återgå till arbetet efter sex månaders verifiering av varaktig nykterhet istället för efter ett års verifiering av varaktig nykterhet. Alternativ 3 kan innebära att företagens kostnader minskar något, men eftersom personen inte har kunnat utföra sitt arbete under minst sex månader finns det ändå en risk att omplacering eller uppsägning blir aktuellt. 5.1.2 Alkolåsleverantörer 5.1.2.1 Rattfylleribrott i kombination med en missbruks- eller beroendediagnos En av de förutsättningar som ska vara uppfyllda för den som har körkort med villkor om alkolås är att det alkolås som installeras i fordonet ska vara godkänt av Transportstyrelsen. För närvarande kommer sådana alkolås från fyra godkända leverantörer (ALCOLOCK Sverige AB, Dignita AB, Dräger Safety Sverige AB och Malux AB). Det finns också ca 170 serviceställen där man installerar, programmerar och servar dessa alkolås. Alkolåsprogrammet kommer i framtiden att uppfattas mindre attraktivt för medborgare som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbrukseller beroendediagnos. Försäljningen och uthyrningen av alkolås kommer därför troligtvis att minska. Det är inte möjligt att specificera skillnader i antalet sålda och uthyrda alkolås mellan de olika alternativen. Det går 9 Ramstedt m.fl. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013. Rapport nr. 55. Stockholm: STAD. Hämtad från http://www.can.se/fakta/alkohol/ den 13 november 2017 10 Hämtad från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik-ochstrada/vag/korkort/statistik-over-aterkallade-korkort-efter-aterkallelsepunkt/ den 13 november 2017
Datum Dnr/Beteckning 12 (33) däremot att anta att försäljningen och uthyrningen av alkolås påverkas minst av alternativ 2 då detta är det mest attraktiva förslaget för den enskilde medborgaren. Försäljningen och uthyrningen av alkolås påverkas troligtvis mest av alternativ 1 då detta är det minst attraktiva förslaget för den enskilde medborgaren. 5.2. Medborgare 5.2.1 Rattfylleribrott i kombination med en missbruks- eller beroendediagnos Under 2016 återkallade Transportstyrelsen 4 440 körkort (2015: 5 495 st., 2014: 5 439 st.) enligt 5 kap. 3 punkten 1 körkortslagen. 11 Denna återkallelsegrund omfattar rattfylleri (inkl. grovt rattfylleri) och grov vårdslöshet i trafik. Av dessa 4 440 har en del personer fällts till ansvar för både rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik och en del personer fällts till ansvar endast för ett av dessa brott. Samtliga alternativ innebär att medborgare som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbruks- eller beroendediagnos inte kommer beviljas alkolås innan de har verifierat varaktig nykterhet under en intygad avhållsamhetsperiod. Enligt resonemanget ovan (se avsnitt 5.1.1.1) kan det antas vara ca 600 person som blir berörda. För denna grupp innebär samtliga alternativ således en försämring jämfört med nuvarande system. Alkolåsprogrammet kommer därmed i framtiden att uppfattas mindre attraktivt för medborgare som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbruks- eller beroendediagnos. Det är ofrånkomligt att en viss andel av deltagarna som har diagnos inte kommer att klara att visa att de medicinska kraven för körkortsinnehav är uppfyllda. Det är på förhand svårt att förutse exakt hur stor denna andel kan tänkas bli. I den frivilliga försöksverksamheten med alkolås som föregick nuvarande system var det omkring hälften av deltagarna som inte klarade att påvisa varaktig nykterhet under alkolåstiden. För dem som vid det inledande läkarbesöket fick diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk var sannolikheten större för att programmet inte fullföljdes. 12 Enligt regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkolås kan det antas att av de 600 personer som har en missbruks- eller beroendediagnos kommer ca 300 personer inte att kunna uppvisa tillräcklig nykterhet under avhållsamhetsperioden för att få tillstånd att vara med i alkolåsprogrammet. För dessa personer väntar istället en 11 Hämtad från http://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik-ochstrada/vag/korkort/statistik-over-aterkallade-korkort-efter-aterkallelsepunkt/ den 13 november 2017 12 SOU 2008:84. Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. Stockholm, Sverige.
Datum Dnr/Beteckning 13 (33) spärrtid på ett till två år inom vilken nytt körkort inte får utfärdas. 13 Av de 300 personer som bedöms kunna verifiera varaktig nykterhet kan det antas att effekten för ett fåtal blir att deras anställningsförhållanden kommer att påverkas negativt, genom att de blir omplacerade eller uppsagda. Det bör dock påpekas att personer med alkoholrelaterade diagnoser i allmänhet har en problematisk situation på arbetsmarknaden. Vidare bör effekten för dessa individer vägas mot att personer som inte kan avhålla sig från att bruka alkohol av trafiksäkerhetsmässiga skäl inte bör inneha behörighet att framföra fordon i vägtrafik. 14 För de som genomgår avhållsamhetsperioden och får körkort med villkor om alkolås beviljat bedöms förslaget innebära större positiva hälsoeffekter än idag, t.ex. i form av minskat alkoholintag och minskad sjukfrånvaro. Övriga deltagare i alkolåsprogrammet, som inte har en känd missbruks- eller beroendediagnos, utgör majoriteten av körkortshavare med villkor om alkolås. Dessa personer uppfyller redan idag de medicinska kraven för körkortsinnehav och berörs inte av föreslagna förändringar i föreskrifterna rörande verifiering av varaktig nykterhet. De olika alternativen innebär att olika antal prover för alkohol och narkotika kommer att krävas. Antalet läkarintyg är detsamma oberoende av alternativ. En sammanställning över antal läkarintyg och antal prover som ska lämnas för respektive alternativ redovisas i tabell 1. Tabellen redovisar även vad som krävs vid nuvarande system. För personer som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbrukseller beroendediagnos omfattar de prover som redovisas i tabell 1 de prover som ska lämnas vid ansökan om alkolås och de prover som krävs för att visa att de medicinska kraven uppfylls enligt 12 kap. 9 medicinföreskrifterna. Även de prover som krävs under fortsatt uppföljning enligt 12 kap. medicinföreskrifterna redovisas i tabellen. För personer som har begått ett rattfylleribrott men som inte har någon missbruks- eller beroendediagnos redovisas i tabell 1 de prover som ska lämnas vid ansökan om alkolås och de prover som krävs under villkorstiden med alkolås enligt alkolåsföreskrifterna. Antalet läkarintyg och antalet prover är, för dessa personer, detsamma oavsett alternativ. En person som har begått ett rattfylleribrott av normalgraden ( 1 ) och som inte har en missbruks- eller beroendediagnos behöver inte lämna några prover efter att ansökan om alkolås beviljats (vid ansökan om alkolås krävs ett alkoholprov och ett narkotikaprov). Anledningen är att personen med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms som lämplig för 13 Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkohol 14 Regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkohol
Datum Dnr/Beteckning 14 (33) körkortsinnehav med villkor om alkolås enligt 5 kap. 19 körkortslagen, därför är ytterligare prover inte nödvändiga. En person som begått ett grovt rattfylleribrott eller upprepade fall av rattfylleri och som inte har en missbruks- eller beroendediagnos, ska efter att ansökan om alkolås beviljats, lämna läkarintyg efter sex månader omfattande fyra prover för alkohol. Detta ska följas av ett läkarintyg efter tolv månader omfattande fyra prover för alkohol. Anledningen till att personen följs upp är för att säkerställa att ingen diagnos föreligger och att den personliga lämpligheten upprätthålls. Tabell 1. Antal läkarintyg och prover som minst krävs för körkortshavare i nuvarande alkolåssystem och som föreslås att krävas för de olika alternativen Nuvarande system Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Beroendediagnos 5 läkarintyg 17 alkoholprover 9 narkotikaprover 5 läkarintyg 21 alkoholprover 11 narkotikaprover 5 läkarintyg 15 alkoholprover 8 narkotikaprover 5 läkarintyg 17 alkoholprover 9 narkotikaprover Missbruksdiagnos 5 läkarintyg 13 alkoholprover 7 narkotikaprover 5 läkarintyg 17 alkoholprover 9 narkotikaprover 5 läkarintyg 15 alkoholprover 8 narkotikaprover 5 läkarintyg 17 alkoholprover 9 narkotikaprover Rattfylleri av normalgraden, ingen diagnos 3 läkarintyg 3 alkoholprov 3 narkotikaprover 1 läkarintyg 1 alkoholprov 1 narkotikaprov 1 läkarintyg 1 alkoholprov 1 narkotikaprov 1 läkarintyg 1 alkoholprov 1 narkotikaprov Grovt rattfylleri, eller upprepade fall av rattfylleri, ingen diagnos 5 läkarintyg 13 alkoholprover 7 narkotikaprover 3 läkarintyg 9 alkoholprover 1 narkotikaprov 3 läkarintyg 9 alkoholprover 1 narkotikaprov 3 läkarintyg 9 alkoholprover 1 narkotikaprov Jämfört med nuvarande system blir kostnaden för läkarintyg och för antalet prover lägre för personer som inte har någon diagnos och som ansöker om körkort med villkor om alkolås. För personer med en missbruks- eller beroendediagnos blir kostnaden för läkarintyg densamma som med nuvarande system. Av föreslagna alternativ är kostnaden för antalet prover lägst för alternativ 2. Det är dock svårt att utföra tillförlitliga beräkningar på vad de olika alternativen innebär i kostnader för medborgaren. Anledningen är att många av de ställen som utför provtagningar har paketpriser där ett
Datum Dnr/Beteckning 15 (33) visst antal alkoholprover, narkotikaprover och läkarintyg ingår. 15,16,17 Kostnaden för ett alkoholprov eller ett narkotikaprov varierar beroende på vid vilken mottagning provtagningen sker men ligger på flera mottagningar runt 1 000 kronor. 18,19 Beroende på paketpris är priset för varje prov mycket varierande. De olika alternativen innebär att alkolåsprogrammet kommer att uppfattas mer eller mindre attraktivt för personer med en missbruks- eller beroendediagnos. Detta som en följd av att varaktig nykterhet ska verifieras innan alkolås kan beviljas. För att ytterligare klargöra dessa skillnader beskrivs nedan olika exempel där det för varje alternativ specificeras vad som gäller vid olika grad av rattfylla och olika diagnoser. Det bör förtydligas att även personer med en diagnos som efter ett rattfylleribrott väljer att inte ansöka om alkolås utan istället får sitt körkort återkallat, vid ansökan om körkortstillstånd efter återkallelse, ska verifiera varaktig nykterhet innan ansökan om körkortstillstånd kan beviljas. 5.2.1.1 Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att en person med en missbruksdiagnos som begått ett rattfylleribrott behöver verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader innan körkort med villkor om alkolås kan beviljas och en person med en beroendediagnos som begått ett rattfylleribrott behöver verifiera varaktig nykterhet i minst ett år innan körkort med villkor om alkolås kan beviljas. Tiden för verifiering av varaktig nykterhet styrs av 12 kap. 9 medicinföreskrifterna. Det innebär också att en person med en missbruksdiagnos som begått ett rattfylleribrott och som ansöker om körkortstillstånd efter återkallelse ska verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader innan körkortstillstånd kan beviljas. En person med en beroendediagnos som begått ett rattfylleribrott och som ansöker om körkortstillstånd efter återkallelse ska verifiera varaktig nykterhet i minst ett år innan körkortstillstånd kan beviljas. Beroende på diagnos och grad av rattfylleri blir alkolåsprogrammet olika attraktivt med alternativ 1, se exempel 1-4 nedan. Exempel 1. En person med en missbruksdiagnos döms för rattfylleri av normalgraden. Spärrtiden sätts till ett år. Verifiering av varaktig nykterhet 15 Hämtad från https://capio.se/psykiatri/stockholm/capio-maria/vard-hososs/korkortsmottagning/ den 13 november 2017 16 Hämtad från http://predoc.se/korkortsmottagning/priser.php den 13 november 2017 17 Hämtad från http://www.drivingkörkortsmottagning.se/sv-se/alkohol-drogtest-33448199 den 13 november 2017 18 Hämtad från http://www.levia.se/hälsovård/prislista-7833755 den 13 november 2017 19 Hämtad från https://www.medicinskaintyg.se/tjanster/lakarintyg-korkort-alkoholdroger/ den 13 november 2017
Datum Dnr/Beteckning 16 (33) ska ske under sex månader, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats återstår sex månader av spärrtiden innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas. Exempel 2. En person med en beroendediagnos döms för rattfylleri av normalgraden. Spärrtiden sätts till ett år. Verifiering av varaktig nykterhet ska ske under ett år, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats har spärrtiden för körkortet löpt ut och personen kan ansöka om ett körkortstillstånd utan villkor om alkolås. Exempel 3. En person med en missbruksdiagnos döms för grovt rattfylleri. Spärrtiden sätts till två år. Verifiering av varaktig nykterhet ska ske under sex månader, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats återstår arton månader av spärrtiden innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas. Exempel 4. En person med en beroendediagnos döms för grovt rattfylleri. Spärrtiden sätts till två år. Verifiering av varaktig nykterhet ska ske under ett år, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats återstår tolv månader av spärrtiden innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas. Som framgår av exempel 2 innebär alternativ 1 att en person med en beroendediagnos som efter ett rattfylleri blir föremål för en villkorstid på ett år inte finner alkolåsprogrammet tillräckligt attraktivt till följd av att spärrtiden för körkortet har löpt ut när varaktig nykterhet har verifierats. En person med en missbruksdiagnos som efter ett rattfylleri kan bli föremål för en villkorstid på ett år kan finna att alkolåsprogrammet inte är tillräckligt attraktivt då endast sex månader av spärrtiden återstår innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas, se exempel 1. Även en person med en missbruks- eller beroendediagnos som efter ett rattfylleri kan bli föremål för en villkorstid på två år (grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri) kan finna att alkolåsprogrammet inte är tillräckligt attraktivt. Det skulle till exempel kunna bero på att personen förlorat sitt arbete under tiden som varaktig nykterhet har verifierats (på grund av att det under denna tid inte är tillåtet att köra bil), se exempel 3 och 4. De personer som i första hand inte kommer finna att alkolåsprogrammet är tillräckligt attraktivt är de personer som har dömts för rattfylleri av normalgraden och som har en beroendediagnos, se exempel 2. Som beskrivits ovan och som framgår av tabell 1 innebär alternativ 1 att kostnaden för läkarintyg blir densamma som med nuvarande system oavsett om en missbruks- eller beroendediagnos föreligger. Kostnaden för antalet
Datum Dnr/Beteckning 17 (33) alkoholprover och narkotikaprover kommer att öka något jämfört med nuvarande system, både för personer med en missbruksdiagnos och för personer med en beroendediagnos. 5.2.1.2 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att en person med en missbruks- eller beroendediagnos som har begått ett rattfylleribrott ska verifiera nykterhet i minst en månad innan körkort med villkor om alkolås kan beviljas. En person med en missbruks- eller beroendediagnos som inte har begått ett rattfylleribrott (och därmed inte har möjlighet att ansöka om körkort med villkor om alkolås) kommer behöva verifiera varaktig nykterhet enligt 12 kap. 9 medicinföreskrifterna. Alternativet innebär därför att olika medicinska krav kommer att gälla för personer med en missbruks- eller beroendediagnos beroende på om man söker om ett körkort med villkor om alkolås eller inte. Motiveringen är att personer som ansöker om alkolås kan anses ha en god prognos till följd av att de kommer ingå i alkolåsprogrammet. Alkolåset kan i viss utsträckning skydda mot den risk som den medicinska olämpligheten innebär, nämligen risken att göra sig skyldig till ytterligare rattfylleribrott. Utredningar som Vägverket gjorde år 2010 av försöksverksamheten har visat att alkolåsprogrammet bland annat leder till minskat antal trafiknykterhetsbrott, minskat drickande och minskad sjukfrånvaro. 20 Det är dock viktigt att ta i beaktande att försöksverksamheten hade andra krav på deltagarna än vad dagens alkolåssystem har. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser om dagens alkolåssystem utifrån resultatet av studierna. Jämfört med alternativ 1 och alternativ 3 innebär alternativ 2 att alkolåsprogrammet blir attraktivare för personer som har begått ett rattfylleribrott och som har en missbruks- eller beroendediagnos. En majoritet av de som begått ett rattfylleribrott och som har en missbrukseller beroendediagnos bedöms kunna finna alkolåsprogrammet attraktivt med detta alternativ då en längre tid av spärrtiden fortfarande kvarstår när varaktig nykterhet har verifierats. Alternativet kan innebära att en person som lyckats verifiera nykterhet under en månad och som därefter beviljas körkort med villkor om alkolås kan få svårt att under kommande månader fortsätta verifiera varaktig nykterhet. Enligt uppgift från Transportstyrelsens expertkonsult i dessa frågor kan de flesta, oavsett svårighetsgrad avhålla sig från alkohol i åtminstone någon till några månader. Enligt en utredning utförd av Transportstyrelsens läkare har återfallsrisken vid missbruk eller beroende i flera studier visat sig vara i storleksordningen 60-70 procent. Uppföljningstiden har i studierna varierat mellan sex månader till 2,5 år, 20 Regeringens proposition 2010/11:26 Alkolås efter rattfylleri. Stockholm, Sverige.
Datum Dnr/Beteckning 18 (33) vilket enligt Transportstyrelsens läkare indikerar att återfallsrisken är som störst under de första sex månaderna. Skulle personen efter några månaders innehav av alkolås lämna prover som inte längre verifierar varaktig nykterhet får personen inte fortsätta delta i alkolåsprogrammet. Detta eftersom de medicinska kraven för innehav av körkort inte längre uppfylls. Personen har då ingen möjlighet att få tillbaka de pengar som har lagts ut på bl.a. installationen av alkolåset, provtagningar och olika avgifter. Risken att detta sker torde vara större vid en observationstid på en månad än vid en längre observationstid till följd av att risken att återfalla i ett skadligt bruk av alkohol borde vara större ju kortare period av varaktig nykterhet som har verifierats. Enligt körkortslagen får en person som lyckats verifiera nykterhet under observationstiden och som senare under alkolåstiden inte lyckas verifiera varaktig nykterhet beslutet om alkolås undanröjt och körkortet återkallas under en period motsvarande minst den återstående villkorstiden. Det får till följd att personen får vänta längre på att få ett nytt körkort än vad som hade behövts om personen valt att inte ingå i alkolåsprogrammet. Risken att detta sker torde vara större vid en observationstid på en månad än vid en längre observationstid till följd av att risken att återfalla i ett skadligt bruk av alkohol borde vara större ju kortare period av nykterhet som har verifierats. Som beskrivits ovan och som framgår av tabell 1 innebär alternativ 2 att kostnaden för läkarintyg blir densamma som med nuvarande system oavsett om en missbruks- eller beroendediagnos föreligger. För personer med en missbruksdiagnos kommer kostnaden för antalet alkoholprover och narkotikaprover att öka något jämfört med nuvarande system medan kostnaden för antalet alkoholprover och narkotikaprover kommer att minska något för personer med en beroendediagnos. I regeringens lagrådsremiss Några frågor om alkolås framgår det att en alkolåshavare ska bedömas medicinskt lämplig för körkort - inte bara för alkolåskörkort. Vidare framgår det tydligt att efter den 1 mars 2018 gäller inte längre något undantag för de personer som ansöker om alkolås och som har en missbruks- eller beroendediagnos, vilket Transportstyrelsen grundar sina ställningstaganden på. Utifrån grundläggande förvaltningsrättsliga principer kan rimligheten ifrågasättas avseende att en nykterhet på en månad benämns som styrkt varaktig nykterhet. Även rimligheten i att nykterhet vid prövningstillfället har styrkts under särskilt kort tid för den med diagnos och rattfylleri, genom att det efter själva styrkandet utfärdas ett alkolåskörkort kan ifrågasättas. Det är alltid individuella förutsättningar som avgör om en person är lämplig som körkortshavare, men enligt den grundlagsskyddade likabehandlingsprincipen ska en grupp i det här fallet missbrukare eller
Datum Dnr/Beteckning 19 (33) personer med beroende behandlas likadant. Alternativ 2 innebär att personer med ett missbruk eller beroende kommer att behandlas på olika sätt beroende på om personen har begått ett rattfylleribrott eller inte. De personer som begått ett rattfylleribrott och ansöker om alkolås samt har ett missbruk eller beroende kommer att behöva verifiera varaktig nykterhet under en kortare period än personer som inte har begått ett rattfylleribrott men som har ett missbruk eller beroende. Detta motsäger likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 regeringsformen (1974:152). 5.2.1.3 Alternativ 3 (Transportstyrelsens förslag) Alternativ 3 innebär att observationstiden för verifiering av varaktig nykterhet bestäms till minst sex månader oavsett om det handlar om en missbruks- eller beroendediagnos. Alternativet innebär att de medicinska kraven för verifiering av varaktig nykterhet ändras på så vis att alla med en missbruks- eller beroendediagnos ska verifiera varaktig nykterhet i minst sex månader. Detta gäller alltså för samtliga, dvs. dels de som avser att ansöka om körkort med villkor om alkolås efter ett rattfylleribrott och dels de med diagnos som inte har begått ett rattfylleribrott. Tiden för verifiering av varaktig nykterhet gäller även de med en diagnos som efter ett rattfylleribrott avser att ansöka om körkortstillstånd efter återkallelse. Dessa personer kan efter sex månaders verifierad varaktig nykterhet söka körkortstillstånd. Beroende på graden av rattfylleri blir alkolåsprogrammet olika attraktivt med alternativ 3, se exempel 5 och 6 nedan. Exempel 5. En person med en missbruks- eller beroendediagnos döms för rattfylleri av normalgraden. Spärrtiden sätts till ett år. Verifiering av varaktig nykterhet ska ske under sex månader, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats återstår sex månader av spärrtiden innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas. Exempel 6. En person med en missbruks- eller beroendediagnos döms för grovt rattfylleri. Spärrtiden sätts till två år. Verifiering av varaktig nykterhet ska ske under sex månader, under denna tid tillåts inte personen köra bil. När varaktig nykterhet har verifierats återstår arton månader av spärrtiden innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas. Som framgår av exempel 5 skulle detta alternativ kunna innebära att en person med en missbruks- eller beroendediagnos som efter ett rattfylleri kan bli föremål för en villkorstid på ett år inte finner alkolåsprogrammet tillräckligt attraktivt då endast sex månader av spärrtiden återstår innan körkort utan villkor om alkolås kan beviljas.
Datum Dnr/Beteckning 20 (33) Även en person med en missbruks- eller beroendediagnos som efter ett rattfylleri kan bli föremål för en villkorstid på två år (grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri) kan finna att alkolåsprogrammet inte är tillräckligt attraktivt. Det skulle till exempel kunna bero på att personen förlorat sitt arbete under tiden som varaktig nykterhet har verifierats (på grund av att det under denna tid inte är tillåtet att köra bil), se exempel 6. De personer som med alternativ 3 kan komma att finna att alkolåsprogrammet inte är tillräckligt attraktivt är i första hand de personer som har dömts för rattfylleri av normalgraden och som har en missbrukseller beroendediagnos, se exempel 5. Exempel 5 visar att den minst attraktiva lösningen med alternativ 3 är mer attraktiv än den minst attraktiva lösningen med alternativ 1, se exempel 2. Som beskrivits ovan och som framgår av tabell 1 innebär alternativ 3 att kostnaden för läkarintyg blir densamma som med nuvarande system oavsett om en missbruks- eller beroendediagnos föreligger. För personer med en missbruksdiagnos kommer kostnaden för antalet alkoholprover och narkotikaprover att öka något jämfört med nuvarande system medan kostnaden för antalet alkoholprover och narkotikaprover kommer att vara oförändrad för personer med en beroendediagnos. 5.2.2 Missbruks- eller beroendediagnos utan ett rattfylleribrott De som har en missbruks- eller beroendediagnos men som inte har begått något rattfylleribrott har, enligt körkortslagen, inte möjlighet att ansöka om alkolås. Dessa personer behöver, i den mån deras diagnos blir känd av Transportstyrelsen, verifiera varaktig nykterhet under en viss period innan körkortet kan behållas eller återfås efter en eventuell återkallelse. För alternativ 1 och 2 är perioden för verifiering av varaktig nykterhet sex månader för missbruk och ett år för beroende (enligt nuvarande lydelse i 12 kap. 9 medicinföreskrifterna). Alternativ 1 och 2 innebär därför inte någon förändring för personer med en missbruks- eller beroendediagnos som inte har begått något rattfylleribrott. För alternativ 3 är perioden för verifiering av varaktig nykterhet sex månader både för de som har en missbruksdiagnos och för de som har en beroendediagnos. Det innebär att tillgängligheten ökar för personer med ett beroende som inte har begått ett rattfylleribrott genom att tiden för verifiering av varaktig nykterhet kortas till sex månader. Det går inte att förutse hur många personer som berörs av alternativ 3, men enligt uträkning ovan (se avsnitt 5.1.1.2), kan det antas att ca 760 personer får en förbättrad tillgänglighet jämfört med idag. Till följd av att olika perioder rörande verifiering av varaktig nykterhet idag krävs vid en missbruksdiagnos jämfört med en beroendediagnos blir läkarens bedömning av patienten mycket viktig. Enligt Transportstyrelsens