Planering för attraktiva miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet



Relevanta dokument
Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Cykeln och hållbar stadsutveckling

Statlig cykelpolitik

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Grön infrastruktur i prövning och planering

S2013/6411/PBB

Per Hansson projektledare

HSBs BOSTADSINDEX (10)

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Dricksvatten och planoch bygglagen

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Från Vision till mål?

Rapport 2011:32 REGERINGSUPPDRAG. Samordning och utveckling av samhällsplanering. till fysisk aktivitet. delredovisning

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

VÄLKOMMEN! Regionala folkhälsodagen Hur skapar vi en region där alla mår bra?

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KVINNOR I RÖRELSE. - Vi är byggda för att röra på oss.

Stadens sociala samband

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Betänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86)

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Trafikverkets rapport. Längre lastbilar på det svenska vägnätet för mer hållbara transporter

Andel behöriga lärare

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Ett socialt hållbart Vaxholm

Delbetänkande Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Samordnad planering för urbana stationssamhällen Lena Dübeck,

Folkhälsoarbete i Östersund

1 (10) Folkhälsoplan

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Individual Accommodation

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

förslag till ändrade föreskrifter om torkning med mikrovågor

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Korpen Svenska Fokus Korpen 2025 Remissen

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Krydda med siffror Smaka på kartan

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell eller limag@bredband.net

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

Unik kartläggning visar: Här har bostadspriserna i Sverige stigit minst de senaste tio åren

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

Comenius fortbildning, april 2013

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

SVERIGES STÖRSTA FÖRENINGAR! BRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

Remiss av förslag om att ändra Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport och ersätta dessa med nya föreskrifter

Friluftsliv och naturupplevelser

Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN

Riksdagen. Regering/ Regeringskansliet

Stadsplanering för ökad hälsa

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

It-kostnadsuppdraget

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Bättre underlag för bättre beslut

Syfte & mål med strategin

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Varför bildas Trafikverket?

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Hälsokalkylator. Bakgrund

Sveriges elva folkhälsomål

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Transkript:

Planering för attraktiva miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet Östersund, 16 oktober 2012 Ulrika Åkerlund, Boverket Ulrika.akerlund@boverket.se

Innehåll Folkhälsoläget i världen och i Sverige Bebyggelseutvecklingen och planeringens möjligheter Stödjande strukturer att utveckla 2012-10-17 Sida 2

Samhällsutvecklingen Människan byggd för rörelse DÅ. Fysiskt aktiva arbeten Fysiskt aktiv vardag Utomhusvistelse NU. Stillasittande livsstil Transportarbete med bil Mediekonsumtion Organiserad träning 2012-10-17 Sida 3

Fysisk aktivitet: definition Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv. Det omfattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning (FHI) Genusglasögonen: Jämställdhetsintegrering! Ca 35% av befolkningen rör sig mindre än 30 min/dag Fetma och övervikt är vanligare hos män än hos kvinnor. 2012-10-17 Sida 4 30 min/dag för hälsoeffekt, 60 min/dag för viktkontroll Barn minst 60 min/dag

Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande Globala livsstilsförändringar gör att ickesmittsamma sjukdomar ökar. Den största orsaken till förtida död globalt är högt blodtryck, rökning, diabetes och fysisk inaktivitet. Våra levnadsvanorna orsakar 60 % av alla förtida dödsfall (år 2030 75%) I Sverige kostar fysisk inaktivitet 6 miljarder årligen Övervikt och fetma ökar hos barn. Vi måste bryta stillasittandet. 2012-10-17 Sida 5 Kunskapen och medvetenheten om vikten av fysisk aktivitet för folkhälsan ökar (ex. FaR)

Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande 2012-10-17 Sida 6 Källa: WHO, 2005

Folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Målområde fysisk aktivitet - ökad fysisk rörelse - mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet - mer fysisk rörelse under fritiden..inte bara till ökat välbefinnande utan har även en påvisad positiv effekt för att förebygga och behandla våra vanligaste folksjukdomar som t.ex. bröstcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, Parkinsons sjukdom, diabetes, demens och depression. Dessutom har fysisk aktivitet positiv effekt på bl.a. 2012-10-17 kognitiva funktioner Sida 7 hos både ung och gammal.

Regeringsuppdrag till Boverket Boverket får i uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt med uppdrag att samordna och utveckla arbetet kring samhällsplanering och bebyggelseutveckling för en miljö som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, bl.a. avseende tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. I uppdraget ingår att aktivt sprida kunskap och goda exempel om hur planeringen av den fysiska miljön kan bidra till fysisk aktivitet och hälsosamma val. Boverket ska genomföra arbetet i samverkan med Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer. En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2011. En slutlig redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2012 2012-10-17 Sida 8

Ett samverkansprojekt Karolinska Institutet Luleå tekniska universitet Upplands Väsby kommun Stockholms läns landsting Nationella planeringsrådet för cykelfrågor Borås stad Riksindrottsförbundet Sundsvalls kommun Stockholms Stad Nacka kommun Mjölby kommun Trelleborgs kommun Lindesbergs kommun Nätverket Barn, unga och byggd miljö Karlskrona kommun Fotgängarnas förening White arkitekter AB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Radar arkitektur & planering AB Movium Trafikutredningsbyrån AB Sveriges kommuner och landsting Malmö Stad Karlskoga kommun Region Skåne Tillväxt, miljö, regionplanering Örnsköldsviks kommun Hab-o-lek Örebro kommun Naturvårdsverket Botkyrka kommun Österåkers kommun Täby kommun Statens folkhälsoinstitut Hässleholms kommun Värmdö kommun Länsstyrelserna Sveriges lantbruksuniversitet Trafikverket Skogsstyrelsen Tyréns Högskolan Dalarna Motala kommun Gymnastik- och idrottshögskolan Växjö kommun Lunds universitet Naturskyddsföreningen Helsingborgs stad Healthy cities Länsstyrelsen i Skåne Sweco infrastructure AB uddinge kommun Länsstyrelsen i Östergötland Sollentuna kommun Lunds tekniska högskola Stockholms universitet Östersunds kommun unds kommun Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Örebro universitet Falun kommun Göteborgs stad Nacka kommun Skånes universitetssjukhus Västragötalands region Jönköpings kommun Linneuniversitetet Kalmar Uppsala Universitet Landstinget Dalarna 2012-10-17 Mats Haglund Landskapsarkitekt AB Länsstyrelsen Jönköpings län Sida 9 Föräldraföreningen för Synskadade Barn och Ungdomar

2012-10-17 Sida 10 Når inte ut till samhällsplaneringens aktörer

Många aktörer och delar 2012-10-17 Sida 11 Källa: Statens Folkhälsoinstitut, 2012

Bebyggelseutvecklingen 17/10/2012 Page 12

Den kommunala verkligheten 17/10/2012 Page 13

Stödjande strukturer David Lindelöw, doktorand LTH och forskningsprojektet Urban Walking

Attraktiva, trygga och säkra miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet 2012-10-17 Sida 15 Källa: Gehl J. 2010. Cities for people

2012-10-17 16

Fysisk planering Plan- & bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900); kommunalt planmonopol kommunernas lagrum för planering Portalparagrafen: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 17/10/2012 Page 17

Fysisk planering Möjligheter Begränsningar Rumslig samordning Genomförandefrågor Gemensamma perspektiv Drift och underhåll Handlingsberedskap Beteendepåverkan Medborgarinflytande i planeringsprocessen Mobility Management Instrument för avvägning mellan intressen Naturvård och parkförvaltning Främja en ändamålsenlig struktur och långsiktig hållbarhet Ge förutsättningar för bygglov Jämställdhet Sjukvård Lägga fast mark- och vattenanvändning 17/10/2012 Page 18

Verktyg i den fysiska planeringen PBL, planeringsunderlag och planeringsprocess - Verktygen i PBL översiktsplan, detaljplan och bygglov - Planeringsunderlag tillgänglighetsanalyser, grönstrukturprogram, gångstråksplan, vitplaner, belysningsplaner, mobility management i planeringen - Sektorprogram som cykelprogram/cykelplan, fotgängarprogram, gestaltningsprogram - Konsekvensanalyser Miljökonsekvensanalys, Barnkonsekvensanalys, Social konsekvensanalys, Hälsokonsekvensanalys 17/10/2012 Page 19

Planeringsunderlag exempel Aktivitetsnät Dalby trafikutredning 2012-10-17 Sida 20

Planera för fotgängaren! Gång ett grundläggande transportsätt Lätt att få in i vardagen Planera i ögonhöjd Huvudstråk, finmaskigt nät och genvägar Orienterbarhet och konnektivitet Karlskrona kommun årets fotgängarstad 2011 2012-10-17 Sida 21

Exempel Den gröna promenadstaden Stockholms tillägg till översiktsplan 2012-10-17 Sida 22

Belysning Österåker Foto Frida Almqvist Tyréns

Umeå kommun - Lämna synpunkter på trygga & otrygga platser

Planera för cyklisten! Cyklingen ökar fler cyklister, fler och större cykelmodeller Ur ett folkhälsoperspektiv, viktigt att satsa på både dagens och framtidens cyklister cykelpendlare, barn, unga och funktionsnedsatta Behov av ett differentierade cykelnät som i Köpenhamn med attraktiva cykelvägar Cykeln som en del av kollektivtrafiksystemet Cykelparkering vid kollektivtrafiknoder och målpunkter cykelparkeringsnorm? 2012-10-17 Sida 25

Cykelparkeringen infrastruktur en viktig kugge i kollektivtrafikens

Planera för barn och unga! Fysisk aktivitet viktig för barns och ungas motoriska och psykosociala utveckling. http://barngis.slu.se Barns rätt till vardagsrörlighet i den byggda miljön transportkompetens, lokalkännedom, identitet, utveckling, platser att integrera med. Mått och riktlinjer för att kunna tillgodose barns behov av friyta och attraktiva miljöer ett täthetsmått? Utveckla barnkonsekvensanalysverktyget barnperspektivet och barns perspektiv in i planeringen. 2012-10-17 Sida 27

Planera för barn och unga Lär av barns platser och planera för livlig vardagsaktivitet Barns aktiva lek äger rum på både gröna och hårdgjorda ytor med och utan program! Spontan aktiv lek uppstår ofta i gemenskap planera för möten! (Resultat från forskningsprojektet Barn till fots)

Stadsrum för rörelse Rosa basketplan i Biskopsgården, Göteborg Spontanidrottsplatser Tjejer och killars olika behov Den rosa basketplanen primärt för tjejer. Bejaka olika och nya former av fysisk aktivitet skateboard, le parkour, lining. Uppmuntra den lustfyllda rörelsen på Puckelbollplanen kan ingen och alla spela fotboll.. 2012-10-17 Sida 29

Potentialen i det tätortsnära landskapet Ett viktigt landskap för vardagsrekreation och friluftsliv Naturen ökar människors motivation till fysisk aktivitet (låg tröskel). Friluftsliv är den aktivitet som lättast motiverar människor till ökad fysisk aktivitet. Ett landskap i omvandling på grund av bebyggelsetryck, produktionslandskap blir rekreationslandskap, fler människor på mindre ytor behov av planering. Ett landskap som faller mellan stolarna utanför detaljplanelagt område, perifert för naturvården. I en enkät från 2007 svarade 60 % att de det senaste året besökt ett naturområde inom 10 mil från sin bostad. Mer än hälften var inom gång- och cykelavstånd. (Friluftsliv i förändring) 2012-10-17 Sida 30

Hästhållningen ökar från 70 000 till 370 000 hästar på 40 år. Tre fjärdedelar av dessa är i det tätortsnära landskapet, vilket ställer krav på tillgänglighet till häst, betesmarker m.m. Genusglasögonen: Jämställdhetsintegrering! Det finns 2012-10-17 ca 500 000 ryttare i Sida Sverige, 31 85 % av dessa är kvinnor.

Ändamålsenlig struktur och utformning för rörelse och fysiskt aktiva liv Att planera för fysisk aktivitet och hållbara transportsätt bidrar även till att uppnå samhällets övriga mål minskade koldioxidutsläpp, social sammanhållning, god bebyggd miljö. Planeringen kan inte styra beteende och ändra människors levnadsvanor men kan skapa utveckla förutsättningar stödjande miljöer och strukturer. Utnyttja planeringens möjligheter för att se samband, för samverkan över sektorer 2012-10-17 och för dialog med Sida 32 medborgarna och andra aktörer.

Följ med! Projektet med aktiviteter, dokumentation från workshops, länkar till goda exempel m.m. http://www.boverket.se/planera/planera-for-fysisk-aktivitet/ Boverkets blogg http://blogg.boverket.se/samhallsplanering/ Eller kontakta oss på: Ulrika.akerlund@boverket.se 0701-8532 88 och Erik.mejer@boverket.se 0701-85 32 18 2012-10-17 Sida 33

Reflektionsfråga Vilka åtgärder som ni har vidtagit i era kommuner har varit mest effektiva för att öka fysisk aktivitet? Fysiska, kampanjer, information, skydd? 2012-10-17 Sida 34