Kvalitetssäkring av Ungdomsmottagningsverksamhet i södra Bohuslän

Kvalitetssäkring av Ungdomsmottagningsverksamhet i södra Bohuslän 2004-2006 Projektledare: Anita Kruse, samordnare Ungdomsmottagningar Primärvården Södra Bohuslän Anita.kruse@vgregion.se CVU Rapportserie 2006:19

Sammanfattning Syfte och Mål - att kvalitetssäkra olika delar av basverksamheten för fyra ungdomsmottagningar (UM). - att ta del av varandras erfarenheter, inom UM samt mellan de olika UM. - att öka kunskapen, förståelsen och samarbetet mellan olika yrkesgrupper samt mellan de olika UM. - att ungdomarna skall få samma utbud av basinsatser vid de olika UM. - att kvalitetssäkra arbetet så att rutinstrukturer blir tydligare och klarar på resp. UM. Frågeställningar - Hur ser det ut bakom de olika UM och vad händer bakom olika yrkesföreträdares dörrar? - Får ungdomarna likartad hjälp på de olika UM? - Vad och hur gör vi med bara basuppdrag? - Använder vi varandras kompetenser? - Kan vi göra våra basuppdrag bättre så att ungdomarna får ett likartat och bättre bemötande oavsett vilken UM de vänder sig till? Metod och genomförande Tvärsektoriella, multidisciplinära samt yrkeshomogena diskussioner/redovisningar i mindre och i större grupper. Parallella diskussioner/redovisningar på den egna mottagningen. Processorienterad och lösningsfokuserad arbetsmetod. Användande av processkartläggning, brainstorming, flödesschema, SWOT-analyser och yrkesberättelser. Resultat Ökad förståelse för varandras arbete. Ökad grad av kommunikation, samarbete, samsyn, samordning både mellan olika yrkesgrupper samt mellan de olika UM. Ökad grad av tydlighet och struktur betr. basuppdrag och arbetsrutiner. Upprättande av nya åtgärdsplaner och nya arbetsrutiner. Slutsats Vi kan utföra våra basuppdrag bättre om vi analyserar HUR vi gör och bestämma VAD vi skall göra tillsammans med fokus på målgruppens behov och upplevelser. Olika kompetenser som samarbetar förädlar värdet på produkten som skall levereras. Så går vi vidare Samtliga fyra UM har beslutat om en fortsättning av arbetet kring nya basverksamheter med användande av samma metoder som i projektet.

Innehållsförteckning Sid.nr. 1. Inledning/Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Mål.. 1 4. Frågeställningar.. 1 5. Metod och genomförande 2 5.1 Yrkeskategorier vid UM.. 2 5.2 Projektstruktur. 3 5.3 Olika arbetssätt och metoder i projektet.. 4 5.4 Processkartläggning, flödesscheman, brainstorming, SWOT-analyser och yrkesberättelser... 4 6. Resultat. 6 7. Så går vi vidare.. 7 Bilagor: Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Strategi och styrdokument för regionens ungdomsmottagningar. Grupparbete på tema -Vad händer bakom dörren? Flödesschema för aborthandläggning och värdering av huvudaktiviteter. Gruppernas brainstorming av syfte och mål med basverksamheten Öppet Hus. Grupparbete med SWOT-analys av aborthandläggning. Grupparbete på tema - Vad händer bakom dörren? Flödesschema för att beskriva vad olika yrkeskategorier säger till och gör med ungdomar som kommer för en oplanerad graviditet. Enskild utvärdering i storgrupp - tre positiva saker med projektarbetet.

1. Inledning/Bakgrund Ungdomsmottagningarna (UM) i Södra Bohuslän (Kållered, Öckerö, Mölnlycke och Partille) arbetar idag med samma uppdrag - att bedriva ungdomsmottagningsverksamhet för åldersgruppen 13-20 år. Mottagningarna har dock under åren delvis haft olika uppdrag och olika strukturer. Under hösten 2004 startades ett regiongemensamt arbete för att skriva ett gemensamt verksamhetsuppdrag och strategidokument för alla ungdomsmottagningar i regionen. Strategidokumentet har nu antagits av Västra Götalansregionen och gäller som ett styrdokument för verksamhetens omfattning och inriktning. (Se bilaga 1.) UM i Södra Bohuslän önskade se över sina egna basverksamheter samt att få möjligheter att diskutera innehållet i UM:s verksamhet parallellt med det arbete som skedde regionövergripande. Hur ser verksamheten ut bakom mottagningarna? Vilka är våra basuppdrag och hur utför vi arbetet? Använder vi varandras olika kompetenser? Kan det göras bättre? Gör och säger vi likartat? Får ungdomarna likartad hjälp på de olika mottagningarna? 2. Syfte - att kvalitetssäkra olika delar av basverksamheten för fyra ungdomsmottagningar. - att ta del av varandras erfarenhet, både inom den egna arbetsgruppen samt mellan grupperna. - att öka kunskapen, förståelsen och samarbetet mellan olika yrkesgrupper och mellan olika mottagningar. 3. Mål - att ungdomarna skall erhålla samma utbud av basinsatser vid de olika UM. - att kvalitetssäkra arbetet så att rutinstrukturer blir tydligare och klarare på respektive UM 4. Frågeställningar - Hur ser det ut bakom de olika UM och vad händer bakom olika yrkesföreträdares dörrar? - Får ungdomarna likartad hjälp på de olika UM? - Vad och hur gör vi med våra basuppdrag? - Använder vi varandras kompetenser? - Kan vi utföra våra basuppdrag bättre så att ungdomarna får ett likartat och bättre bemötande oavsett vilken UM de vänder sig till? 1

5. Metod och genomförande I projektet har vi arbetat med diskussioner och redovisningar i olika arbetsgrupper som varit tvärsektoriella, multidisciplinära samt även yrkeshomogena. Parallellt har vi även arbetat med diskussioner och redovisningar på den egna mottagningen. Arbetsmetoder har varit processorienterade och lösningsfokuserade. Vi har använt oss av systematisk kartläggning av olika arbetsprocesser sedda både ur ett ungdoms- samt ur ett personalperspektiv. De olika arbetsgrupperna har följt ungdomens väg in på mottagningen, genom olika typer av handläggningar samt ut ur verksamheten. Grupperna har vid samma typer av handläggning kartlagt motsvarande personalprocesser. Olika former av metoder har exempelvis varit processkartläggning, brainstorming, flödesscheman, SWOT-analyser och yrkesberättelser. Fokus har varit att belysa ovanstående frågeställningar för att uppnå syfte och mål med projektet. Att göra en processkartläggning innebär att bli medveten om HUR vi gör för att kunna förändra VAD vi gör. Utan att kunna identifiera verksamhetens processer kan vi organisera om hur mycket som helst, det förändrar ändå ingenting i grunden. Det är först när verksamhetsprocessen är identifierad som vi kan anpassa organisationen efter vad som verkligen händer. För vår målgrupp ungdomar, är det enbart resultaten av våra verksamhetsprocesser som är viktiga inte hur vi organiserar oss. Motiv för att arbeta med verksamhetens processer: - att fokusera på ungdomarnas upplevelse av våra åtgärder - att skapa en helhetssyn - att motivera och engagera medarbetare - att förbättra arbets- och effektresultat - att decentralisera och delegera ansvar - att bli överens med verkligheten Insikter som kartläggning av arbetsprocesser kan ge - att det saknas en gemensam syn på verksamhetens aktiviteter och interna relationer - att ingen eller väldigt få har en klar bild av helheten - att verkligheten är mer komplicerad än man kan föreställa sig - att det tar lång tid att skapa en gemensam syn med en gällande och accepterad karta - att verkligheten kan behöva ändras omedelbart 5.1 Yrkeskategorier vid UM Vid varje UM arbetar barnmorska, kurator, gynekolog och en chef för verksamheten. Utöver denna personalgrupp finns också andra yrkesgrupper representerade vid de olika mottagningarna. Det är sekreterare, undersköterska, psykolog och andra specialister av läkare ex. ungdomsläkare eller allmänläkare. Dessa personalkategorier finns ej representerade vid samtliga mottagningar. 2

5.2 Projektstruktur Projektledare och ledningsgrupp Projektledaren, som arbetar som samordnare för samtliga mottagningar samt är en av fyra chefer för UM, leder projektet övergripande tillsammans med resterande chefer för UM och den gruppen fungerar som en ledningsgrupp. Projektledaren har i sin tur utbildning och handledning från Centrum för Verksamhets Utveckling. Projektledaren har varit ansvarig för stormöten med samtliga anställda som berörs av projektet i sin helhet respektive anställda som berörs av den basverksamhet som gruppen har valt att arbeta med. Totalt har det genomförts 6 dagars stormöten med övernattning och 3 dagars stormöten utan övernattning. Aktuella stormöten har haft följande syften och innehåll: - att sätta igång arbetet med ett basuppdrag som har valts ut av storgruppen. - att lära ut olika arbetssätt och metoder att använda i det lokala arbetet. - att entusiasmera medarbetare för arbetet i projektet. - att ha roligt tillsammans. - att stärka gruppgemenskapen över yrkes- och geografiska gränser. - att avsluta arbetet med ett tidigare basuppdrag genom avrapportering från de olika grupperna. - att vaska fram och dokumentera vad samtliga grupper är överens om. - att det som vi är överens om implementeras successivt som riktmärken för all personal vid samtliga UM. Processledare Varje UM har utsett en processledare som varit ansvarig för det lokala projektarbetet. Dessa processledare kan vara olika personer vid samma arbetsplats beroende på vilket uppdrag som gruppen skall arbeta med. Respektive processledare har på hemmaplan fortsatt det arbete som påbörjats vid ett stormöte. Processledaren har varit ansvarig för att samla arbetsgruppen till återkommande möten och leda gruppen oftast under en halv dag/tillfälle. Respektive uppdrag dokumenterats och har haft en total omfattning på c:a en termin/uppdrag. Vissa saker kan implementeras direkt i den lokala gruppen när alla har varit överens om förändringar och andra saker måste först förankras i den stora gruppen. Projektledaren har träffat processledarna i grupp för dialog, erfarenhetsutbyte och stöd under projekttiden. Projektinriktning Vid projektstarten bestämde samtliga i projektet tillsammans inriktning och avgränsningar. Antalet basområden identifierades och två områden valdes ut för analys. Det var Öppet Hus-verksamhet och oplanerade graviditeter. Dessa två områden valdes ut därför att flera olika personalkategorier är involverade i dessa verksamheter samt att de innehåller olika former av svårigheter. Förutom dessa områden bestämdes att projektet även skulle arbeta med att definiera gemensamma besöksorsaker för den medicinska och psykosociala personalen, skapa en enhetlig preventivjournal samt att arbeta med den lagstiftning som reglerar verksamheten. 3

5.3 Olika arbetssätt och metoder i projektet Arbetsgrupperna har blandats yrkesmässigt och geografiskt vid olika ämnes och uppdragsdiskussioner och ibland har grupperna varit yrkeshomogent eller lokalt sammansatta även vid stormöten. I vissa fall har utgångspunkten varit att respektive yrkesgrupp först skall bli överens och sedan sker en diskussion mellan de olika yrkesgrupperna. Ibland har fokus varit att först komma överens på hemmaplan med samtliga inblandade och sedan i storgrupp. Vid andra tillfällen har grupperna blandats yrkesmässigt och geografiskt från första början. 5.4 Processkartläggning, flödesschema, brainstorming, SWOT-analys och yrkesberättelser Processkartläggning, flödesschema och brainstorming Vid arbetet i olika grupper har vi kartlagt vad som faktiskt sker med en ungdom som kommer till vårt Öppet Hus-verksamhet eller kommer för en oplanerad graviditet. Ungdomens väg genom mottagningen, i möten med olika yrkeskategorier, kartläggs kronologiskt i ett flödesschema. Alla aktiviteter kartläggs. I grupperna deltar enbart de som arbetar med aktuellt uppdrag. Respektive stopp för ungdomen, som innebär kontakt med olika yrkeskategori, kartläggs också på samma sätt. En person leder kartläggningen och ritar flödesschema så att alla ser. Den visuella bilden hjälper också till att analysera vad som sker. Samtliga gruppmedlemmar är aktiva i kartläggningsprocessen. Därefter vidtar en mer strukturerad modell av brainstorming. Alla i gruppen skriver ned 3 saker som de tycker fungerar bra i handläggningen och klistrar upp dessa enfärgade lappar vid rätt ställe i flödesschemat. Att alla får bidra med sina tankar innebär en bredare analys och ett aktivare deltagande från samtliga i gruppen. Ingen tycker att detta inte berör dem. När lapparna är färdigklistrade sker en kompletterande brainstorming, från alla, för att få med samtliga saker som fungerar bra. Nästa steg är att använda samma modell men med fokus på det som man tycker borde fungera bättre, dvs. utvecklingsområden. Den här gången används en annan färg på lapparna och rent visuellt så ser alla var akilleshälarna finns på samma sätt som man tidigare såg var styrkorna fanns. I bilaga nr 2 anges ett exempel från ett grupparbete att beskriva aborthandläggningen i en tidsaxel och värdering av huvudaktiviteter. Vad fungerar bra alternativt vad behöver utvecklas? (Se bilaga 2.) Under tiden som kartläggningsprocessen pågår tar man inte ställning till några förbättringsförslag. Det krävs en viss disciplin då alla vill hjälpa till omedelbart. Först när kartläggningen är klar sker arbetet med att analysera om det flöde som sammanställts stämmer överens med det uppdrag som finns samt om det stämmer överens med vad man vill uppnå med aktuellt uppdrag. I bilaga nr 3 anges alla gruppers syfte och mål med basverksamheten Öppet Hus. (Se bilaga 3.) Därefter vidtar arbetet med att ta fram olika förbättringsförslag, skriva ned dessa och komma överens samt att implementera i verksamheten. Vissa saker kan implementeras 4

direkt i den lokala gruppen och andra saker måste först förankras i den stora gruppen beroende på uppdragets och förslagens art. SWOT-analys och brainstorming Strengths (styrkor), Weaknesses (svagheter), Opportunities (möjligheter) och Threaps (risker/hot). Swot-analysen används i en korstabell för att analysera befintliga system eller förslag till förändringar. Även här får man hjälp av den visuella bilden. Samtliga i gruppen hjälper till att fylla i rutorna genom en öppen eller en strukturerad brainstorming enl. tidigare beskrivning. I denna modell kan man exempelvis jämföra och värdera olika förslag till förändring. Styrkor Svagheter Möjligheter Risker/hot I bilaga nr 4 anges ett exempel på ett grupparbete med SWOT-analys. (Se bilaga 4.) Yrkesberättelser och flödesscheman Vi har också använt oss av yrkesberättelser för att få svar på frågeställningarna - Hur ser det ut bakom de olika UM och vad händer bakom olika yrkesföreträdares dörrar? Använder vi varandras kompetenser? Grupperna har varit yrkes och geografiskt blandade. Samtliga yrkeskategorier har berättat vad man gör och säger till ungdomen bakom sin dörr. Dessa berättelser har varit detaljerade och inneburit flera aha-upplevelser från de andra gruppmedlemmarna. Dessa berättelser ger ett underlag för att upptäcka dubbelarbete och för att kunna undanröja missuppfattningar med vad andra gör och säger samt vad de inte gör och säger. Berättelserna tillför även stimulans till nya tankar kring hur man kan göra och säga kring samma typ av arbetsuppgifter. Här blir man serverad ett smörgåsbord som man kan ta till sig efter smak och behov. Yrkesberättelserna sätter samtliga gruppmedlemmar i fokus och underlättar grupputveckling. Parallellt med dessa yrkesberättelser har flödesscheman kartlagts för olika yrkeskategorier som arbetar tillsammans i samma basuppdrag. Fokus har varit på ungdomens möten med olika yrkeskategorier. Ett exempel på detta har varit UM:s arbete med basuppdraget ungdomars oplanerade graviditeter. Grupperna har arbetat med temat - Vad händer bakom dörren och använt ett flödesschema för att beskriva vad som sägs till ungdomarna och vad som görs av flera olika yrkeskategorier. I bilaga nr 5 ges exempel från en grupps arbete med aktuellt tema. (Se bilaga 5.) Arbetet startas upp vid ett stormöte tillsammans med samtliga UM och sedan fortsätter arbetet på hemmaplan för att avslutas återigen vid ett stormöte. 5

6. Resultat Syftet och målet att kvalitetssäkra olika delar av basverksamheten för fyra ungdomsmottagningar så att rutinstrukturer blir tydligare och klarare på respektive UM samt - att ungdomarna skall erhålla samma utbud av basinsatser vid de olika UM har uppnåtts genom arbetet med Öppet Hus verksamheten och oplanerade graviditeter. Det är två basområden som omfattar flera olika personalkategorier samt innehåller olika former av svårigheter. Samtliga mottagningar har kommit överens om vilka delar som respektive basuppdrag skall innehålla samt upprättat handläggningsdokument och åtgärdsplaner. Rutinstrukturer har blivit tydligare och klarare och framförallt kända av samtliga i personalgruppen. Ett exempel på en övergripande överenskommelse är att alla UM har enats om vilken hjälp som ungdomarna kan få på Öppet Hus: - antikonception - graviditetssamtal - samtal(övrigt) - STI (sexuellt överförda infektioner) - beställa tid. Grupperna har också enats om vilka resurser som behövs för att kunna utföra basuppdraget: - tydlig information om Öppet Hus - en anpassning av tiden för öppethållande - personal med olika professioner och med en adekvat kompetensutveckling - ändamålsenliga lokaler - mottagare/ löpare /en fri personalresurs Personalgrupperna har också fått svar på frågeställningarna: - Hur ser det ut bakom de olika UM och vad händer bakom olika yrkesföreträdares dörrar? - Får ungdomarna likartad hjälp på de olika UM? - Vad och hur gör vi med våra basuppdrag? - Använder vi varandras kompetenser? - Kan vi utföra våra basuppdrag bättre så att ungdomarna får ett likartat och bättre bemötande oavsett vilken UM de vänder sig till? Genom drygt två års diskussioner, i olika grupper, har olika yrkesföreträdare fått tillgång till tankar och yrkesutövning både från egna kollegor som från andra medarbetare med en annan yrkesbakgrund. Personalgruppen har fått svar på hur andra gör och säger samt vad de inte gör och säger. Berättelserna har medfört stimulans till nya tankar kring hur man kan göra och säga kring samma typ av arbetsuppgifter. Grupperna har blivit serverade olika smörgåsbord som man kan ta till sig efter smak och behov. Den ena övergripande ahaupplevelsen har varit hur lika vi utför våra basuppdrag. Den andra övergripande ahaupplevelsen har varit att vi måste bli bättre på att använda våra olika kompetenser tillsammans. Olika kompetenser som samarbetar förädlar värdet på produkten som levereras. Vi kan alltså utföra våra basuppdrag bättre om vi analyserar hur vi gör och bestämma vad vi skall göra tillsammans med fokus på målgruppens behov och upplevelser.

Syftet och målet - att ta del av varandras erfarenhet, både inom den egna arbetsgruppen samt mellan grupperna samt - att öka kunskapen, förståelsen och samarbetet mellan olika yrkesgrupper och mellan olika mottagningar har uppnåtts. Vid en utvärdering med samtliga grupper framkom att projektarbetet har inneburit en ökad förståelse för varandras arbete då man har fått ta del av allas erfarenheter 6 och tankar. Arbetet har även medfört en ökad grad av kommunikation, samarbete, samsyn och samordning både mellan olika yrkesgrupper samt mellan de olika UM. Se bila nr 6 som innehåller en enskild utvärdering i storgrupp där varje gruppdeltagare har angivit tre positiva saker med projektet. Slutsats Vi kan utföra våra basuppdrag bättre om vi analyserar HUR vi gör och bestämma VAD vi skall göra tillsammans med fokus på målgruppens behov och upplevelser. Olika kompetenser som samarbetar förädlar värdet på produkten som skall levereras. 7. Så går vi vidare Samtliga fyra UM har beslutat om en fortsättning av arbetet kring nya basverksamheter med användande av samma metoder som i projektet. Förutom inriktningen på basverksamheter har projektet även arbetat med att definiera gemensamma besöksorsaker för den medicinska och psykosociala personalen samt skapat en enhetlig preventivjournal. Parallellt med projektets lokala arbete startades en regional arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett enhetligt system för uppföljning av verksamheten vid UM. Det regionala arbetet pågår och i avvaktan på den gruppens förslag har inte projektets förslag till besöksorsaker genomförts i verksamheterna. Däremot har projektets förslag används som ett underlag i den regionala arbetsgruppen. Preventivjournalen är dock implementerad i verksamheterna. Förutom dessa områden finns det ett beslut att projektet även skulle arbeta med den lagstiftning som reglerar verksamheten. Uppdraget ligger hos ledningsgruppen för projektet. Det har inte funnits utrymme för ett genomförande av detta uppdrag förrän nu till hösten 2006. All personal vid de fyra UM kommer under oktober månad att få ta del av en utbildningsdag där lagar som reglerar UM:s verksamhet kommer att gås igenom av en kunnig jurist. Därefter vidtar ett arbete med att granska om lagstiftningen överensstämmer med de riktlinjer och rutiner som vi arbetar efter. Att ha roligt tillsammans var ett av de syften som fanns med stormöten för att kitta ihop gruppen och för att stärka gruppgemenskapen över yrkes- och geografiska gränser. Att ha roligt tillsammans är ibland ett underskattat verktyg för att driva en verksamhet och en utveckling framåt. Vi har haft mycket roligt tillsammans under den här tiden som projektet har pågått och vi är alla överens om att fortsätta vårt samarbete i samma anda. 7

BILAGOR TILL SLUTRAPPORTEN KVALITETSSÄKRING AV UNGDOMSMOTTAGNINGSVERKSAMHET I SÖDRA BOHUSLÄN Bilaga 1. Strategi och styrdokument för regionens ungdomsmottagningar.. Bilaga 2. Grupparbete på tema -Vad händer bakom dörren? Flödesschema för aborthandläggning och värdering av huvudaktiviteter. Bilaga 3. Gruppernas brainstorming av syfte och mål med basverksamheten Öppet Hus Bilaga 4. Grupparbete med SWOT-analys av aborthandläggning.. Bilaga 5. Grupparbete på tema - Vad händer bakom dörren? Flödesschema för att beskriva vad olika yrkeskategorier säger till och gör med ungdomar som kommer för en oplanerad graviditet. Bilaga 6. Enskild utvärdering i storgrupp - tre positiva saker med projektarbetet...

Bilaga 1. UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15

Verksamhetsidé och värdegrund Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Kommunernas ansvar regleras främst i socialtjänstlag och skollag medan hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i bland annat hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskyddslag. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Övergripande mål Ungdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Ungdomsmottagningen skall främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden: Sexualitet och samlevnad/relationer Psykologiska och sociala frågor och problem Livsstilsfrågor Målgrupp för verksamheten är ungdomar till och med 24 år. Med ungdomar avses såväl flickor/unga kvinnor som pojkar/unga män. Verksamheten Ungdomsmottagningen ska vara en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit unga människor söker sig på eget initiativ för att få råd, stöd och behandling. Verksamheten utgör ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten ger stora möjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska kunna känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet med personalen och att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen ska också erbjuda stödjande och behandlande insatser. Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, livsstil, levnadsförhållanden och demografi kan identifieras dels på strukturell/övergripande nivå och dels utifrån lokal kunskap.

Verksamheten ska präglas av helhetssyn vilket innebär att kroppsliga och psykiska frågeställningar och symptom kan förstås i ett individuellt utvecklingsperspektiv och i ett föränderligt socialt sammanhang. Arbetet ska bedrivas både på individ- och gruppnivå utifrån samarbete i team, såväl inom mottagningen som ute i samhället. Ungdomsmottagningens verksamhet ska göras känd bland ungdomarna. Ungdomskompetens Yrkesmässig tvärprofessionell kompetens på mottagningen ger ungdomar möjlighet att på ett och samma ställe få råd och stöd i de olika frågor och problem som utvecklingen från barn till vuxen medför. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdomsperspektiv, biologiska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Ungdomsmottagningarnas personal bör ha kunskap om ungdomskultur och ungdomars livsmiljö för att kunna förstå och hjälpa ungdomar. Andra viktiga kunskapsområden är könsperspektiv, olika kulturer samt funktionshinder. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samt för att kunna bemöta den osäkerhet och oro som präglar den sexuella utvecklingen hos unga. Arbetet ska genomsyras av en öppenhet och en positiv syn på sexualiteten. Ungdomsmottagningen bör utgöra en kunskapskälla lokalt om ungdomar och ungdomsutveckling. Basnivå och samverkan Barns och ungdomars olika behov skall i första hand tillgodoses i närmiljön. Till denna basnivå hör ungdomsmottagningarna liksom socialtjänstens förebyggande verksamhet, skola inkl skolhälsovård, liksom regionens mödra- och barnhälsovård samt annan primärvård. Basnivån är tillgänglig för alla ungdomar i målgruppen. Först när kompetensen i närmiljön inte är tillräcklig skall behoven mötas av en mer specialiserad verksamhet. Tillgängligheten hos specialistnivån är en förutsättning för att ungdomsmottagningarna ska kunna fokusera på sitt grunduppdrag. Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det är lätt att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Arbetet på ungdomsmottagning förutsätter samverkan mellan olika yrkeskategorier och arbete i nätverk mellan olika verksamheter i samhället. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser i samhället.

Verksamhetens förutsättningar Huvudmannaskap och samverkansavtal Sjukvårdshuvudmannen har bland annat uppgiften att främja hälsa och förebygga ohälsa, samtidigt har kommunen bland sina uppgifter att främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. I hälso- och sjukvårdsansvaret ligger bland annat förskrivning av preventivmedel, smittskyddsverksamhet och att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Socialtjänstområdet innehåller ansvar för uppsökande verksamhet, att göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att ge råd och stöd till enskilda som behöver det. Den förebyggande elevhälsan regleras i Skollagen. En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar upp till 24 år är att kommun och region samverkar om ungdomsmottagningsverksamhet. Eftersom basen i verksamheten utgörs av uppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet har Västra Götalandsregionen huvudmannaskapet för ungdomsmottagningarna, dock med ett tydligt ansvar för kommunerna att medverka. Det lokala uppdraget att bedriva ungdomsmottagning bör utgå från en samsyn mellan kommun och region. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska region och kommun komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas, tillsammans eller var för sig. Om arbetet sker gemensamt via ungdomsmottagning, redogör kommun och region i lokala avtal för vilka insatser som sker utifrån från hälso- och sjukvårdsansvaret och vad som sker utifrån det kommunala ansvaret, vilket också är grunden för finansiering av ungdomsmottagningen. Sådana lokala avtal bör även klargöra - verksamhetens innehåll (t ex tilläggsuppdrag, kompetenssammansättning) - driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) - hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än regionen är driftansvarig) - finansieringsprinciper - former för samverkan och ledning av verksamheten - ev gränsdragning mellan ungdomsmottagning och andra verksamheter Om personalen vid en ungdomsmottagning tillhör olika arbetsgivare och anställd kommer att fullgöra uppgifter inom den andre huvudmannens ansvarsområde skall detta förtydligas genom avtal mellan kommun och region, så att sekretessbestämmelser och dokumentation kan hanteras på ett korrekt sätt. I det fall då kommunen och regionen inte kommer överens om samverkan är respektive part ansvarig för sin del av verksamhet och finansiering. Detta innebär att kommun och region var för sig svarar för sina angelägenheter utifrån gällande lagstiftning.

Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen skall svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Arbetsgivaren ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. Personalens kompetens Arbetsgivaren svarar för att personal har den utbildning och erfarenhet som krävs för att möta ungas behov och utföra de olika arbetsuppgifter som förekommer på ungdomsmottagningen. Medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens ska knytas till mottagningen och samverka i team. Både manlig och kvinnlig personal ska eftersträvas. Arbetsgivaren svarar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker för personalen. Tillgänglighet och valfrihet Alla ungdomar ska ha god tillgänglighet till ungdomsmottagning. Ungdomarna ska själva kunna välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götalands län, oavsett huvudman. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose den unges behov är det den unge som väljer vilken verksamhet hon/han vill vända sig till. Avgifter För besök på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. Dokumentation och kvalitetssäkring För de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (ex preventivmedel, STI, abortrådgivning) gäller patientjournallagens regler om dokumentation vilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. Övrig dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmannen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten. Verksamhetschefen bestämmer formerna för dokumentationen vid den enskilda mottagningen. Den unge ska informeras om att besöket dokumenteras samt om sekretessreglerna.

Verksamhetens innehåll Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. Målet är att alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Ungdomsmottagningen ska för såväl unga män som unga kvinnor: - medvetandegöra och stärka en sund livsstil - uppmärksamma riskfylld livsstil - erbjuda adekvat kunskap om sexualitet - erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel - tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel - stärka ungdomar i deras nyfikenhet, lust och glädje kring relationer och sexualitet - förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet och vid abortsituation - förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) - arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild - tidigt upptäcka, ge råd, stöd och behandling av sociala och lättare psykiska problem - lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningarnas skall utvecklas i samverkan med psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Bland de frågor som lokalt kan behöva klargöras är hur man samverkar i vårdkedjor och vilken kunskapsöverföring mellan enheter som är nödvändig. Verksamhetsformer som bör ingå är: - Öppen mottagning - Individuella besök - Gruppverksamhet - Telefonrådgivning - Utåtriktat arbete - Informationsarbete - Samverkan med andra verksamheter på orten - Samverkan i individärenden Verksamhetens insatser och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Uppdragsgivare och verksamhet ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Verksamheten kan följas utifrån olika perspektiv: - brukar- och medborgarperspektiv

- verksamhetsperspektiv - personalperspektiv - ekonomiskt perspektiv Uppföljningen ska utformas i linjeorganisationen och tillsammans med uppdragsgivarna. Ett viktigt inslag i verksamhetsutvecklingen är möjligheter till jämförelser av olika slag (över tid, med andra och mot mål/norm). Ett regionalt kvalitetsregister anpassat för ungdomsmottagningsverksamhet bör utvecklas. I bilagan lämnas förslag på olika mått som kan användas för att följa verksamhetens förutsättningar och processer liksom målgruppens hälsotillstånd. Som inspiration och hjälpmedel finns också Förslag till indikatorer för kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten vid landets ungdomsmottagningar framtaget av Statens folkhälsoinstitut och Västra Götalandsregionen. Förslag till nyckeltal för uppföljning av ungdomsmottagningsverksamhet: - Tillgänglighet (antal öppettimmar) - Mottagningstid för flickor resp pojkar (andel av total tid) - Väntetid (antal veckor per besöksorsak) - Brukarnas hemvist (kommunen, VGR, övriga) - Tillgång till manlig och kvinnlig personal (könsfördelning i arbetsgruppen) - Arbetsplatsens kompetens (grund- och vidareutbildning) - Teamutveckling (antal timmar, andel av total tid) - Samverkan (antal timmar, andel av total tid) - Medicinsk säkerhet (avvikelsehantering) - Antal besök (nybesök, ny för året, återbesök/yrkeskategori) - Antal grupper (antal individer, antal timmar i grupp) - Kontaktorsak (medicinsk, psykosocial) - Kön och ålder (flickor/pojkar, tonåringar/unga vuxna) - Antal elever som fått info om verksamheten (antal klasser av totala antalet i årsklassen) - Klamydia (antal prov, andel positiva, antal smittspårningar) - Antal utdelade kondomer (i förhållande till antalet ungdomar) Ungdomsgruppens hälsotillstånd kan följas genom: - Förekomst av klamydia - Tonårsgraviditeter (fullföljda, aborter) - Förekomst av depressioner - Drogvanor Förutom den professionella bedömningen bör brukarnas subjektiva synpunkter efterfrågas och sammanställas. Frågeställningar som bör belysas är:

- Upplevd tillgänglighet - Delaktighet (självbestämmande och integritet) - Information (begriplig, individuellt anpassad) - Förtroende för personalen - Om brukaren fått svar på sin fråga / hjälp med sitt problem - Klagomålshantering

Bilaga 2. Grupparbete Lissgården januari 2006. Vad händer bakom dörren? Beskriv i ett flödesschema aborthandläggningen och värdera huvudaktiviteterna. Fungerar bra alt. behöver utvecklas. GRAVTEST Fungerar bra Snabbt besked G-test samtal snabbt God tillgänglighet Stark motivation Behöver utvecklas Gravtest på ÖH sker ibland under stress Ont om tid för g-test på ÖH Svaret ges ibland under tidsbrist och stress G-test på ÖH kan ibland kännas stressigt GRAVSSAMTAL Fungerar bra Bra information vid gravsamtal Bra gravsamtal med bm och kur Behöver utvecklas Svårt med de riktigt unga För kort om tid för bra beslut för pat. LÄKARBESÖK Fungerar bra Bra med tillgång till ultraljud God tillgänglighet Avsatt aborttid Behöver utvecklas Ibland svårt att få tid till gynekolog Väntetid till läkarbesöket Journalhanteringen Tiden passar ibland dåligt Olika mottagningar = praktiska problem med journalhaneringen Hälsodeklarationen bör bedömas av läkare så är inte alltid fallet

PROVTAGNING Fungerar bra Samma information vid flera tillfällen Kontinuitet med samma personal Behöver utvecklas Svårt ibland med journal till sjukhuset ABORTSAMTAL Fungerar bra Träffa samma personal under processen Fungerar bra med ett kuratorbesök direkt efter Kontinuitet Flexibiliteten i exakt process-individanpassning FÖRBEHANDLING Fungerar bra Nära inpå aborten Möjlighet till en sista information Möjlighet till att få svar på återstående frågor ABORT PÅ SJUKHUS ÅTERBESÖK Fungerar bra Bekräftelse på en kroppslig återställning Diskussion och planering av antikonception Behöver utvecklas En del uteblir Relativt stort uteblivande Återbesök ska vi följa upp om de ej kommer

Bilaga 3. VAD ÄR SYFTET MED ÖH? VARFÖR HAR VI ÖH? 1. Lätt att få hjälp 2. Lättillgängligt 3. Ökad tillgänglighet 4. Lättillgängligt 5. Lättillgängligt för ungdomarna 6. Tillgängligt 7. Underlätta ungdomens kontakt med UM 8. Lättillgänglighet 9. Lättillgänglighet för snabba, akuta ärenden 10. Öka tillgängligheten för killar 11. Kunna hjälpa många (så att inte väntetiden blir för lång) 12. Hjälpa många under kort tid. 13. Snabb hjälp vid akut behov

14. Snabb handläggning 15. Att snabbt få möta en vuxen med frågor 16. Ungdomarna skall veta att det finns någon att prata med 17. Akuta ärenden 18. Akuta saker 19. Akuta saker 20. Akuta saker 21. Akuta problem både fysiska o psykiska 22. Möjlighet att kolla läget 23. Att ungdomen kan kolla läget 24. Ångestlindring för patienten (personalen?) 25. Ökad servicemöjlighet för Ungdomarna 26. Nå fler ungdomar som vill testa sig än vid tidsbeställd mottagning

VAD VILL VI UPPNÅ MED ÖH? Bilaga 3. MÅLET? 1. 1:a hand tidsbeställd tid. ÖH vid akuta saker. 2. Speciellt ÖH för killar. 3. Ett bra bemötande på ÖH. 4. Finns alltid någon att prata med. 5. Att komma och prata med någon. 6. Lätt att testa sig. 7. Snabb och lätt hjälp med gravtest, klamydia, boka tider samt allmänna frågor. 8. Sortering av problemet. 9. Hänvisa till rätt instans 10. Pedagogiskt, ge ett bra möte med tid. 11. Viktigt att någon tar emot ungdomarna på ÖH. 12. Mötesplats utan vidare krav. 13. Snabbt avhjälpa sådant som behöver snabb hjälp. 14. Att våga söka hjälp bli sedd 15. Lång väntetid kan göra att ungdomen backar. 16. Lågtröskelverksamhet. 17. Ge en första introduktion. 18. Gallra akuta/tidsbeställda ärenden. 19. Det skall inte vara krångligt att komma till UM. 20. Ge ungdomar en lätt väg in till UM. 21. Alla ungdomar skall kunna komma spontant. 1. Lågtröskel kravlöst ej remiss 2. Att ge målgruppen stöd och hjälp i frågor om kropp, hälsa och mående. 3. Spontant möte. 1. Nyrekrytering. 2. Avlastar övrig tid från indrop 3. Chans till förstagångskontakt. 4. Fånga svårbokade. 5. Erbjuda olika kontaktsätt. 6. Tillgänglighet 7. Lättillgänglighet 8. För att vara lättillgängliga för korta akuta behov. 9. Tillgänglighet 10. Lätt att nå oss. 11. Lättillgänglighet. 12. Lättillgänglighet 13. Akutbesök 14. Substans besöket / mötet 15. Flexibilitet. Vem möter vi? Se den unges behov. 16. Möjlighet att få snabb hjälp/konsultation. 17. Träffa flera personalkategorier. 18. Att träffa en vuxen personalgrupp. 19. Alternativ till akuttider. 20. Täcka akuta behov. 21. Möjlighet till akutbehov 22. Möjlighet till snabb konsultation utan lång väntetid. 23. Att UM xxxx in olika kompetenser för bra hjälp. 24. Alla får ett möte med någon även om de inte får uppfyllt exakt vad de bett om.

Lissgården. Februari 2006. SWOT-ANALYS AV ABORTHANDLÄGGNING PÅ UM. Bilaga 4. STYRKA Bra information Att träffa samma personal Kontinuitet samma personal Teamkänsla våra AB Bra teamsamarbete Kontinuitet Patienten ej ensam Snabbt besked Snabb start gravtest behöver man inte vänta på Kontinuitet Möter samma personer Får samma information från flera personer De återkommande besöken ger patienten många möjligheter Bra rutiner i stort Bra information Tydlig information om körschema Kompetent och professionell personal i alla kategorier Välutbildad och engagerad personal Personalen har god kunskap och är trygg i detta Omhändertagandet Gott omhändertagande igenom hela processen Bra bemötande rätt över Flexibilitet SVAGHET Rutiner för journalhantering bristfälliga G-test på ÖH ibland för stressiga G-test i stress Stressen vid G-samtal Behålla? Abort? Ont om tid vid g-test på ÖH Tidsbrist under ÖH Många besök Ibland lite lång process med många besök Läkartider passar dåligt ibland Inget ultraljud leder ibland till oklarhet i tidsbedömningen Att ej ha ultraljud Att vi ibland inte kan tillhandahålla dr-besöket Att få de nya att berätta för mamma och pappa (ibland) Kommer ej på efterkontroll Samma personal när personkemin ej stämmer Ogillar personalen Patienten skäms vid ny graviditet och upprepad abort

RISKER / HOT Tystnadsplikt Tystnadsplikt???? och lägre ålder Unga patienter och information till föräldrar Information till fler unga Sex och samlevnad riktas till högstadiet ej gymnasiet Mer information om att vi finns För snäva likriktade uppdrag Rädsla för igenkännande Inget ultraljud Ultraljud Ultraljud Inte öppet alla dagar Inga vikarier Lite personal tex svårt med gyntider Lite personal Olika ungdomsgäng MÖJLIGHET En löpare under ÖH Bra information så att de vet vart de skall vända sig Vara i samma lokaler Läkarundersökning komplett på UM Fånga upp tidigare traumatiserade patienter Ultraljud Utökat utbyte med abortmottagningen Gå bredvid på abortmottagningen Utökad information Öka återbesöksfrekvensen Motivera till hälsosamtal Att planera sin preventiva framtid Öka motivationen till att komma på återbesök Avsatt teammöte 1 ång/vecka för att planera process Individuell handläggning Utveckla och erbjuda parrelationssamtal Utveckla säkrare journalhantering Nå killar och utveckla metoden för detta

Bilaga 5. Grupparbete Lissgården januari 2006. Vad händer bakom dörren? Beskriv i ett flödeschema vad ni säger och gör (usk, bm och kur) samt ange centrala delar i en tidsaxel o---------------- vid G-test som tas när man tror att man är gravid. ÖH och gravtest. 1. Kolla sista mens? Vem/vilka vet? Pojkvän? Mamma? 2. Toa. 3. Inne på rummet i väntan på provsvar: Kur/bm Hur tänker du nu om.etc om neg. test? Hur ska du för att? Positivt test Bm erbjuder att gå till kuratorn alt. bokar in en tid. A. Patienten säger abort. (Hon har landat.) Kort info om abort + broschyr + tid till kur/bm. B. Patienten förtvivlad/gråter. Vilket stöd finns? Vart går du nu? Ikväll? Vilka träffar du? A+B Motivera till kuratorssamtal och eller till eftertanke och samtal med någon. Bra låta alla tankar, funderingar komma före beslut/åtgärd. Partner A. Erbjuder partner återbesök (respektera kvinnans önskan i det fallet) B. Partner med styrande. Jag vill träffa dig själv. Barnmorska till kurator. Patienten hos kurator vid testtillfället. Sätter sig ner, lutar sig tillbaka. Hur känns det nu? Ta hand om det som är deras focus. Ex. vad skall mamma säga? Blir man sövd närman gör en abort? Vad skall pojkvännen säga? etc. A. Patienten säker i sitt beslut behålla / göra abort. Har du alltid tänkt så? Vad är det som gör att du tänker så? B. Patienten osäker. Ny tid. Finns det stöd? Partner se ovan.

Beskriv i ett flödeschema vad ni säger och gör ( bm,kur, läk) samt ange centrala delar i en tidsaxel o--------------------- vid samtal före abort. Ev. skillnader vid tveksamhet. Patienten hos kuratorn nästa besök efter g-test. (1:a bokade besöket) Väga för och nackdelar. Vara en oberoende samtalspartner. Vid stor ambivalens lista plus och minus. Om möjligt erbjuda en ny tid. Vid ingen påtaglig ambivalens checka av. Hur har du kommit fram till det här beslutet? Vid behov kan det bli ytterligare samtal. Patienten hos barnmorskan vid första bokade besöket. (I Kållered är det lika ofta barnmorskan som håller samtalen när patienten är ambivalent, som kuratorn, eftersom de har ont om kur.tider. I Mölnlycke är det som regel kuratorn som håller samtalen om kvinnan är ambivalent. I Partille och på Öckerö är det sgs alltid kuratorn som håller dessa samtal.) Första bokade besöket hos bm ser ut ung. som kuratorsbesöket. Är pat. övertygad i sitt abortbeslut? Info om gången i den fortsatta handläggningen samt övergripande info om abort. (Ungefär samma hos kurator, möjligen inte Öckerö?) Skillnad. Preventivmedelsrådgivning samt oftast ett recept. Läkarbesök före abort. Samtal. Hur mår du? Hur länge har du vetat? Har du bestämt dig? Pratar kring dessa frågor och svar. Patienten kommer ofta spontant in på motiv, hur de tänkt och det blir ett, ofta långt, samtal. Anamnes. Hälsa, medicinen, tid op, tid?, allergi. Informationssamtal om olika abortmetoder. Undersökning. Klamydia, odling alt. övriga STI, ultraljud (där det finns) tidsbestämning av graviditet. Fortsatt info efter undersökningen och att patienten har tagit på kläder. Upprepar info om olika abortmetoder. Preventivmedelsdiskussion. Ev. hälsodeklarationen tillsammans. Fyller i abortjournalen. Undersköterskan. Hb, BT, blodgr, L, V. Besök till kurator efter läkarbesöket. Direkt efter läkarbesöket. Beställer tid.

Sedan är det ingen i gruppen som vet riktigt vad som händer. Besök till barnmorska direkt efter läkarbesöket. Tidsbokning Koll att allt är klart hitintills, info, provt., prev. Tar fram tidsboken. Lapp + 1 m.? Genomgång av vad som skall hända. (Vart går man? Var anmäler man sig? Vad händer sedan? Vad händer när man är sövd? Var är medföljaren när man sover? Var vaknar man? Vad händer där? Hur man kommer tillbaka. När man får äta. När man får åka hem.) Går igenom lappen, förberedelser, varför (fasta? Smink? Piercing? Osv.) Avstämning. Återbesökstid. Återbesök till kurator /barnmorska 1-2 veckor efter abort. Ber patienten berätta, ta fasta på det som inte varit bra, orsaker till att inte må bra. Beskriver det som brukar förekomma tex. Ser du många barnvagnar ute nu? (Selektiv perception) Sällan praktiska problem. Frågar om bemötandet, blödningar och hur det känns. Ev. besvikelser, är pojkvännen i fas? Drömmar på nätter? Vid behov av ytterligare psykosociala samtal har aborten ofta täckt av andra tidigare upplevelser. Återbesök till barnmorska efter 3-4 veckor. G-test. Fungerar preventivmedlet? Erbjuda undersökning. Samtal om det som varit.

Bilaga 6. 2006-05 Enskild utvärdering i storgrupp - tre positiva saker med projektarbetet Mycket bra att veta vad som händer bakom andras stängda dörrar. Tänka igenom vad man själv egentligen gör. Andras tankar. Att få igång diskussioner förutsättningslöst. Ifrågasätta givna, egna rutiner och möjlighet till förändring. Ökad samordning samt samförstånd mellan olika enheter. Att få diskutera och reflektera över hur vi arbetar. Kvalitetssäkra vårt arbete. Vården skall vara av lika god kvalitet oavsett vilken UM man vänder sig till. Att få ta del av hur andra arbetar och vad som händer bakom dörrarna. Kvalitetssäkring. Lärt känna de andra mottagningarna. Strukturen runt UM, uppdrag och ledning i VG-regionsamanhang har blivit mer klargjord för oss gemensamt. Tydliggöra arbetsrutiner. Tydliggöra åsikter på arbetsplatsen. Lära av varandra. Microperspektiv att titta på varje liten del har varit mycket värdefullt. Missförstånd, dubbelarbete m.m. har blivit tydliggjort vilket i sin tur har gett konkreta förändringar. Mycket intressanta diskussioner med kollegor på andra mottagningar som i sin tur inneburit konkreta förändringar. Vi har lärt känna varandra på vår mottagning och våra kollegor på de andra mottagningarna. Att bättre veta vad dom olika yrkesgrupperna gör. Bättre samarbete. Detaljerat kunna se vad det är igentligen som jag gör. Allt som bara görs men vi vet inte hur. Vem som gör vad vid första besöket. Samarbete barnmorska och gynekolog. Intressanta diskussioner kring oskrivna regler/rutiner. Leder till kvalitetsförbättring av vårt arbete / vår verksamhet. Kvalitetsförbättringen leder till att ungdomarna får samma bemötande/hjälp vart/till vilket UM de än besöker de behöver inte dra en vinst eller nitlott. Erfarenhetsutbyte (hur de andra gör?). Nya ideer. Vad är bra och vad som inte är bra med vår aborthantering.

Träffa andra mottagningar och utbyta erfarenheter. Jobba med yrkesspecifika frågor kunna gå ner på djupet i vissa frågor. Processandet om det mycket konkreta/praktiska hur vi gör/säger till patienten på mottagningen. Ventilera Strukturera Enas Att bryta ner varje process i mindre aktiviteter ger otroliga aha-upplevelser. Att tillsammans med egna arbetsgruppen och andra verkligen prata om de olika processerna. Att få en väl fungerande metod att fortsätta arbeta med. Att man brutit mer frågorna utan värderingar. Fått veta vad som händer bakom dörren. Ett jättebra sätt att jobba med Öppet Husd. Trevligt! Bra att gå igenom rutiner Bra att lära om andra yrkesgrupper (hur man hanterar samma fråga ur olika vinklar) Socialt stärkande. Patientfocus. Erfarenhetsutbyte Ökad kunskap. Tydligt sätt att gå igenom en process flödesschema. Bra att höra hur man gör på andra ställen få idéer till fortsättningar. Vad händer bakom dörren? jättenyttigt att höra hur /vad andra säger och gör. Lärande i organisationen. Ökad kommunikation i och mellan mottagningarna. Respekt för olika kunskap/synsätt i och mellan mottagningarna. Lyssna på andra UM underlättar egen förändring av UM. Yrkeskompetens kontra personlig kompetens synliggörs. Synliggör rutiner. Tid att se och reflektera över alla oskrivna rutiner man har i sitt jobb. Vissa är bra andra har plockats bort. Träffa andra mottagningar och lära av varandra. Större tydlighet och smidighet i bemötandet av våra besökare.