1 Rapport till Boverket 2012, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad Projektet Hållbara Järvas unika delar En förebild i hållbar utveckling Hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt Upprustning och energieffektiviseringar i samspel med de boende Upprustning med beaktande av kulturvärden och varsam renovering Både ny innovativ teknik, t.ex. prefabricerade fasadelement, och befintlig teknik Kan enkelt replikeras i miljontals hus i Europa Bidrar till att nå nationella och internationella mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi Ger både halverad energianvändning och ökad andel förnybar energi. Omfattande och breda kommunikations- och informationsinsatser Leder till ökad integration och delaktighet från de boende i området Minskar CO 2 -utsläppen i Järva med mer än 1200 ton per år och mer än 75 000 ton fram till år 2050 1 2013-03-26
Innehållsförteckning 1 Rapport till Boverket 2012, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad 1 Projektet Hållbara Järvas unika delar 1 2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva 3 2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering 10 2.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi 15 2.3 Arbetsområde 6 Transporter 17 2.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information 20 2.5 Arbetsområde 8 Utvärdering och uppföljning 26 3 Projektorganisation 28 4 Nationella mål 29 4.1 Miljökvalitetsmålen 29 4.2 Energipolitiska mål och klimatmål 29 4.3 Folkhälsopolitikens mål 29 4.4 Transportpolitikens övergripande mål 30 4.5 Kulturpolitiska mål 30 4.6 Jämställdhets och integrationspolitik 30 4.7 Näringspolitiken 30 5 Bilagor 31 2
GWh 2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva Energieffektivisering av Järva kan bli ett viktigt exempel Projektets förhoppningar är att de energieffektiviseringar som genomförs i projekt Hållbara Järva kommer att bli en förebild för andra renoveringar av miljonprogramsområden i Stockholm men även nationellt och internationellt. Projektet väcker stort intresse vid presentationer både nationellt och internationellt. Nedan har beräkningar gjorts för att visa vad projektet beräknas bidra med när det gäller energieffektivisering och CO 2 minskningar i Järva. I dessa beräkningar har de delar som inte beviljades bidrag tagits bort. Vi har inte heller räknat med den CO 2 minskning som Fortum bidrar med genom att de bygger om fjärrvärmeanläggningar, eftersom dessa gäller hela stadens fjärrvärme och är en indirekt effekt av Svenska Bostäders krav på klimatneutral fjärrvärme. Dessa beräkningar är grunden för uppföljningen av projektet. År 2014 År 2022 Minskad energianvändning 14 GWh/år 50 GWh/år Lokalt producerad energi 1,45 GWh/år >1,45 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 1 200 ton/år 4 300 ton/år Tabell 1: Projektet Hållbara Järva bidrar signifikant till effektivare slutlig energianvändning och ökad produktion av förnybar energi. Andelen förnybar energi ökar automatiskt vid genomförande av effektiviseringsåtgärder av det slag som ingår i projekt Hållbara Järva, eftersom det i första hand är behovet av energiproduktion baserad på fossila bränslen som minskar. Projektet bidrar även till en tryggare energiförsörjning för Svenska Bostäder eftersom rådigheten ökar med de egna förnybara systemen. Detta är ett område som sällan diskuteras i Sverige men som är av stor vikt i de länder som vår miljöteknikexport riktar sig till. Projekt Hållbara Järva bidrar även till väsentligt minskade årliga CO2e-utsläpp. Beräknade värden för år 2014 respektive 2022 presenteras i tabell 1 ovan. Aggregerat fram till år 2050 innebär det att åtgärderna minskar CO 2 e-utsläppen med 75 000 ton. Denna siffra kommer att öka om erfarenheterna från solcellssatsningen innebär att bostadsbolagen tar beslut om ytterliggare satsningar i framtiden. 60 50 40 30 Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats 20 Åtgärder för halverad energianvändning (el) 10 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) 0 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 3
ton CO2e Figur 1: Minskad slutlig energianvändning GWh/år fram till år 2050 tack vare projekt Hållbara Järva. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Förnybar energi Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för halverad energianvändning (el) - 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) Figur 2: Minskade CO 2-utsläpp ton/år fram till år 2050 tack vare projekt Stockholm Järva. Behandlade avvikelser hittills i projektet I projektet planerades de tre olika hustyperna att renoveras dels på traditionellt vis men även med prefabricerade element. En teknikupphandling genomfördes 2011 men tyvärr inkom endast tre anbud som inte uppfyllde kvalitetskraven. Svenska Bostäder har under 2012 gått vidare med en av metoderna för att se om den går att utveckla så att den håller tillräckligt hög kvalité. Beslut om det kommer att tas 2013. För alla hustyper kompletterar vi istället utvärderingen med olika FTX-system, och för skivhusen i Akalla även varmvattenåtervinning med och utan tvättstuga, individuell mätning av varmvatten m m. Eftersom det inte gäller omfördelning av medel har Boverket inte tagit något beslut om detta. Lägenheterna är förberedda för varmvattenanslutna tvättmaskiner, men de som finns på marknaden är inte energieffektiva och har sämre tvättresultat än kallvattenanslutna. Därför installeras energieffektiva kallvattentvättmaskiner som tillval i nuläget. Boverket anser att ingen avvikelse föreligger eftersom fjärrvärme uttag för tvättmaskiner har installerats. Installation av diskmaskiner i alla lägenheter var inte möjligt då bruksvärdet på lägenheten höjs vilket enligt hyreslagen innebär en högre hyra. Det var inte genomförbart i samrådet. Diskmaskiner har istället funnits som tillval, och lägenheterna har förberetts för diskmaskin i de fall köken har bytts ut. Boverket godkände inte att de medel som återstår efter installationsföreberedelserna genomförts används till annan åtgärd. Induktionsspisar har installerats i Trondheimsgatan 28, i övriga hus har det varit tillval efter diskussioner i samrådet. Energieffektiva spisar har dock alltid installerats. Boverket godkände inte denna avvikelse. Under 2011 genomförde Svenska Bostäder förundersökningar för möjligheterna att sätta upp ett vindkraftverk. Det visade sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk p.g.a. bland annat de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De möjliga platser som skulle utredas vidare i en planprocess var alla belägna i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte 4
skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012. Boverket godkände i december 2012 att projektet istället för vindkraftverket installerar cirka 9730 m2 solceller i Järva. Kostnaderna för Svenska Bostäders arbete med åtgärden byggtransporter är lägre än beräknat i ansökan. Däremot har cykelvägsanalysen visat att det krävs åtskilliga åtgärder för att få ett bra cykelvägnät som även kopplar till målpunkter i centrala staden och kranskommunerna. Projektet bad att få föra över kostnader från åtgärden byggtransporter till cykelfrämjande åtgärder. Det innebär att projektet kommer att genomföra samma åtgärder för byggtransporter för en lägre kostnad och samtidigt öka kvalitén på cykel och bilpoolsåtgärderna. Den totala budgeten bibehålls. Boverket godkände avvikelsen 2011 Nya Avvikelser 2012 Projektet har inga nya avvikelser att rapportera. Erfarenheter Vid framtagandet av stadens miljöprogram för 2012-2015 hade projektets ambitioner stor betydelse för ett av målen under Hållbar energianvändning: 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Delmålet innebär att: Vid stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras till som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. Vid mycket stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras med minst 50 %, dock så att energianvändningen blir som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. På längre sikt eftersträvas en minskning till högst 60 kwh/m 2. Många av stadens byggnader kommer att renoveras under perioden 2012-2015 och innan ovan nämnda mål togs fram har ambitionsnivån snarare varit 30 %. Huset på Trondheimsgatan 28 färdigställdes under 2011. Finjusteringar och uppföljning pågår och energivärdena blir bättre och bättre över tiden. Dock bedöms inte detta hus i sig nå ner till den nivå som teoretiskt beräknats fram. Svenska Bostäder har utifrån denna kunskap låtit andra energiexperter kontrollberäkna övriga hus inom Hållbara Järva för att minska risken för att även de överskrider uppsatta mål. Noteras att den samlade bedömningen alltjämt är att genomsnittet för berörda hus ska klara målet 88 kwh/m 2 Atemp och år. I Trondheim 28 har det flyttat in över 100 personer i de 25 lägenheter som iordningställts. Vilket är långt över det normala för Stockholm. I några lägenheter bor tio personer! Varmvattenanvändningen är, som kan förväntas utifrån antalet personer, hög samtidigt som energiprestanda per boende egentligen är relativt bra. Att bara jämföra energiprestanda för hus (värme, varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter) utan att ta med faktorer som antal boende kan ge en skev bild av hur lyckat resultatet blivit. Varmvattenanvändningen ligger omkring 60 kwh/m2atemp och år dvs 140 % över Svebys nivå. Även fastighetselen ligger högre än beräknat. Vid starten av Hållbara Järva kunde inte LED-belysning konkurrera med andra lågenergilampor gällande mest ljus per Watt. Detta försprång har idag hämtats in, vilket innebär att fler utrymmen kommer att ha LED-belysning i de hus som byggs om nu. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade luftläckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören 5
var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem på ett enklare sätt. Detta koncept används nu fortsatt även i de hus som inte ingår i projektet. Ambitionen i energieffektiviseringen för de två hus i kvarteret Trondheim 4 som inte ingår i Hållbara Järva har höjts från 110 kwh/m 2 till 94 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. I den handbok som projektet arbetar med kommer alla erfarenheter från renoveringen av de sju ingående husen samlas. De erfarenheter som projektet erfarit genom försöket att uppföra ett fullstort urbant vindkraftverk, kommer att behandlas i ett examensarbete på KTH. När det gäller upprustningen av cykelbanorna har inventeringen av cykelvägnätet varit en bra grund inför fortsatt arbete. Inventeringar bör fortsättningsvis genomföras i GIS och med gps för att lättare hitta tillbaka till problempunkter. Det gjorde man därför i framtagandet av cykelplanen för hela Stockholm. För att bevara det kulturhistoriska intrycket av gång och cykelvägarna i Igelbäckens kulturresrvat har trafikkontoret vid upprustningen på Järvafältet använt en speciell beläggning kallad Y1 som ger intryck av att vara en grusväg. När det första lagret av beläggningen las hösten 2011 fick många cyklister punktering p.g.a. för vassa stenar i gruset. En Y1-beläggning kräver extra eftertanke gällande stenval, fraktion och efterbehandling. När cykelstråket Kymlingestråket, som är ett nytt pendlingscykelstråk, planerades fick staden göra en avvägning mellan flera värden gällande kulturreservatet Järvafältet; miljö, kultur och investeringar i hållbara transportsätt. Det krävs noggrann planering och förankring i tidigt skede för att kunna göra bra avvägningar och så långt som möjligt ta hänsyn till befintliga värden i reservatet. Starkt bidrag till att nå lokala, nationella och internationella miljömål Projektet bidrar till att uppfylla stadens mål om att bli fossilbränslefri likväl som det nationella och EU-målet om att halvera energianvändningen till 2050. Projektet bidrar även till att uppnå många andra nationella mål. En genomgång av dessa finns i slutet på denna rapport. Ekonomi Projektet fortgår i huvudsak enligt plan förutom när det gäller förnyelsebar energi, där det ursprungliga vindkraftverket nu ersätts av solcellssatsningen i Järva. De upparbetade kostnaderna är något lägre än planerat men innebär i princip endast en förskjutning av kostnaderna. Det kan även bero på att åtgärder kostat mindre än beräknat. Den solcellssatsning som nu planeras i Järva beräknas få en något lägre kostnad än vindkraftverket skulle ha fått. För AO1, Energieffektivisering ligger de upparbetade kostnaderna nära det budgeterade, dock är kostnaderna något förskjutna i tid. Kostnaderna väntas överstiga budget något för perioden 2010-2014. Kostnaderna för en del åtgärder kan i vissa fall finnas under fler redovisningsposter. Detta gäller exempelvis varsam renovering som återfinns såväl under Effektiviseringsåtgärder i sex hus, Åtgärder för varsam renovering som under Extra projekteringskostnader. Enligt överenskommelse med Boverket har vi låtit bli att med ett antagande föra över de upparbetade kostnaderna och istället skrivit en kommentar för de aktuella posterna i Redovisningsfliken. 6
För AO3, Förnybar energi innefattar kostnader för både förstudie för vindkraft, solceller och solfångare. Installationskostnaderna kommer först under 2013. I avvikelsrapporten till Boverket redovisade vi att förstudien för vindkraft var 1,59 miljoner kronor. Ytterligare kostnader har tillkommit, så den redovisningsposten är 1,7 miljoner kronor. Den slutliga summan beräknas bli något högre än i avvikelserapporten men lägre än den ursprungliga med Vindkraftverket. I solcellssatsningen beräknas de återstående kostnaderna fördelas med 19,5 miljoner under 2013 och 15,6 miljoner under 2014. För AO6, Transporter ligger de upparbetade kostnaderna lägre än planerat. Målen kommer att uppfyllas och den totala summan beräknas överstiga det planerade. När det gäller miljövänliga byggtransporter kommer de upparbetade kostnaderna vara lägre än beräknat men investeringarna för att förbättra cykelvägnätet kommer att kosta mer eftersom projektet satsar på att genomföra Kymlingestråket som blir ett viktigt pendlar cykelstråk till och från Kista. En avvikelserapport angående detta godkändes redan 2011, men summorna kan behöva justeras ytterligare. I ursprungsansökan fanns alla cykelposter under posten cykelfrämjande åtgärder. För AO7, Information och ökad delaktighet fanns i ursprungsbudgeten endast en post. Totalt överstiger kostnaderna planerad budget. AO8, Utvärdering fanns enligt ursprungsbudgeten endast under en post. Totalt understiger kostnaderna planerad budget för perioden 2010-2012. De beräknas upparbetas under återstående år. Här kommer även ett uppföljningssystem för energiuppföljning för solcellerna redovisas. 7
Sammanfattande Redovisning 2012 AO1 Energieffektivisering Planerad Totalsumma (MSEK) Planerad summa (MSEK) Upparbetad Summa (MSEK) 2010-2014 2012 2012 Planerad summa (MSEK) 2010-2012 Upparbetad summa (MSEK) 2010-2012 Upparbetat bidrag (MSEK) 2010-2012 Totalt AO1 82,5 20,4 22,1 69,1 69,1 20,7 AO3 Förnybar energi Totalt AO3 45,6 2,4 1,8 4,3 3,2 1,0 AO6 Transporter Totalt AO6 33,5 12,6 12,9 23,2 19,4 5,8 AO7 Ökad delaktighet & information Totalt AO7 14,5 2,5 3,2 9,4 11,7 3,5 AO8 Utvärdering Totalt AO8 8,2 1,3 0,9 4,8 3,7 1,1 Summa exkl. projektledning Totalt AO1-08 exkl. projektledning 184,3 39,2 41,0 110,8 107,1 32,1 Projektledning+ administration Totalt projektledning 5,2 1,0 0,9 3,1 3,9 Summa inklusive projektledning Totalt AO1-08 inkl. projektledning 189,5 40,2 41,9 113,9 111,0 32,1 8
Energicentrum vid miljöförvaltningen har i uppdrag att stimulera till energieffektivisering av stadens fastigheter. De har gjort en rapport med en jämförelse mellan två av husen i Hållbara Järva, Brogården i Alingsås, Gårdsten och Backa Röd i Göteborg. En av slutsatserna Svenska Bostäder drar är att upprustningen inte är ekonomiskt lönsam med en payoff-tid på ca 40 år, men energieffektiviseringarna gör den mer lönsam. Då blir payoff-tiden ca 15 år. Skriften går att läsa på följande länk: http://www.stockholm.se/pagefiles/299326/rapport%20ekonomi%20vid%20ombygg nader%20med%20energisatsningar.pdf CITY OF STOCKHOLM 2012-03-22 PAGE 14 9
2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Svenska Bostäder Deltagare i arbetsområdet: Svenska Bostäder, Stadsmuseet och Miljöförvaltningen Kostnad: 82,5 MSEK Minskad energianvändning 13,6 GWh/år (9,6 GWh fjv & 4 GWh el) Minskade CO 2 -utsläpp 1110 1 ton/år Den energieffektiva renoveringen kommer att ske med två olika modeller för tre olika typer av flerbostadshus - tillvaratagande av tidstypiska värden Ombyggnad av bostadshus enligt ansökan pågår, med ändringen att endast en hustyp kan bli aktuellt för byggande med prefabricerade element. I alla hustyper kommer olika typer av FTX system att installeras samt i skivhusen återvinning av värme från avloppsvatten. Detta kommer att utvärderas som komplement till prefabricerade väggar. Ett hus, Trondheimsgatan 28, färdigställdes 2011. Trondheimsgatan 30, Sibeliusgången 2 och Gärdebyplan 2-28 färdigställdes under 2012. Produktion pågår per 2012-12-31 i två hus. För varje ombyggnadsprojekt redovisas all projektinformation för perioden januari 2010 till december 2012 i de husvisa rapporter som bifogas. Skivhus Kv Nystad 7, Sibeliusgången 2, en huskropp Solpaneler i form av 120 m 2 solceller installeras våren 2013 Färdigställt. Inflyttat augusti 2012 Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Johan Lundqvist Kv Nystad 8, Sibeliusgången 4, en huskropp Solpaneler i form av 130 m 2 solfångare och 120 m 2 solceller. Produktion pågår. Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Johan Lundqvist Loftgångshus Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 28, en huskropp Färdigställt. Inflyttat april 2011. Uppföljning pågår. Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Leif Bergman Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 30, en huskropp. 1 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 10
Inflyttat maj-december 2012. Certifiering: Miljöbyggnad silver Byggprojektledare: Björn Ribbhagen Lamellhus Kv Kvarnseglet 2, Gärdebyplan 8-20 och 22-28, två huskroppar Inflyttat mars 2012. Certifiering: Miljöbyggnad - brons Byggprojektledare: Erik Wistrand, Eva Eriksson Kv Storkvarnen 4, Västerby backe 26-30, en huskropp Solpaneler i form av 150 m 2 solfångare och 100 m 2 solceller planeras. Produktion pågår.inflyttning planeras i mars 2013. Certifiering: Miljöbyggnad - brons Byggprojektledare: Erik Wistrand, Gabrielle Linnsén-Lööw Prefabricerade fasadelement Teknikupphandling av prefabelement gjordes i samarbete med Bebo under 2011. Inget anbud uppfyllde kraven varför samtliga anbud förkastats. Under 2012 valde Svenska Bostäder att i samarbete med en entreprenör vidareutveckla en tänkbar lösning med syfte att om möjligt genomföra den på ett hus. Utredning och projektering har utförts under 2012. Beslut om eventuell fortsättning tas i början av 2013. Det är för Svenska Bostäder av största vikt att säkerställa att prefeblösningen håller god kvalité så att de boende inte drabbas av olägenheter. Åtgärder för att nå 88 kwh/m 2 Takisolering med bibehållet låga taklutningar Takisolering har skett i de hus där det inte redan var genomfört sedan tidigare. Takutformningen har i de flesta fall bibehållits. Se vidare de husvisa rapporterna. Vakuumisolering Vakuumisolering kommer inte att användas i något av ovan nämnda hus, eftersom infästningsmetodiken inte varit utvecklad och andra lösningar har varit mer kostnadseffektiva för att få bort köldbryggor. Eventuellt kommer vakuumisolering testas i ett annat loftgångshus i Husby. Höga krav på FTX-ventilation I samtliga hus installeras FTX aggregat med 65-90 % verkningsgrad genom motströms plattvärmeväxlare. I loftgångshusen är de placerade i källarutrymmen och i lamellhuset Kvarnseglet i ett tillbyggt penthouse på taket. I skivhusen placeras de på vinden. Värmeåtervinning på avloppsvatten I skivhusen kommer värmeåtervinning på avloppsvatten installeras med en beräknad verkningsgrad på 20 %. Preliminär genomsnittlig besparing per lägenhet är uppskattad 11
till 1100 kwh/lgh och år med avloppsvärmeväxlare. I Nystad 7 skulle det innebära en energibesparing på 13 kwh/m 2. Preliminära data från det första ombyggda huset visar på avsevärt lägre återvinning än vad leverantören utlovat. Individuell mätning I ett av skivhusen, Nystad 8, kommer individuell mätning av varmvatten installeras och prövas. I övriga hus är det förberett för individuell mätning och ett system för debitering finns så att det kan införas om resultatet från Nystad 8 är bra. LED-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum LED-belysning kan nu konkurrera med andra lågenergilampor gällande mest ljus per Watt. I de senast ombyggda husen installeras LED i fler utrymmen än i de tidigt ombyggda. De installeras i utrymningstrapphus, kökstak, under och överskåp i kök, spot i tak och vägg, lägenhetskorridorer, takbelysning i badrum, cykelförråd utomhus, tilläggsbelysning i skyddsrum och nödutgångsarmaturer. Se vidare i rapport för respektive hus. Energisnål utrustning för hushållen Energieffektiv diskmaskin och induktionsspis har erbjudits som tillval förutom i Trondheimsgatan 28, där induktionsspis installerats i alla lägenheter. I samrådsprocessen har boende motsatt sig induktionsspisar och Svenska Bostäder har istället satt in energieffektiva spisar. Boende har även motsatt sig diskmaskin eftersom det höjer bruksvärdet på lägenheten och enligt hyreslagen ska hyran då höjas. De lägenheterna som är färdigställda har förberetts för diskmaskin. Energieffektiva byggarbetsplatser Byggarbetsplatserna etableras antingen i befintliga hus eller välisolerade bodar, med dörrstängare. Verktygen separeras så endast kylkänsliga förvaras i värmda utrymmen. Stambyte en grundförutsättning Stambyte samt vattenbesparande åtgärder sker i alla hus. De vattenbesparande åtgärderna bedöms ge 10 % energibesparing. Varsamhet och kvarteren äkta 1960-tal och äkta 1970-tal Stadsmuseets kulturmiljöenhet har deltagit i diskussioner med stadsbyggnadskontoret, Skönhetsrådet och Svenska Bostäder angående strukturplan för Husby. Stadsmuseet har påtalat vikten av att bevara karaktären, då i synnerhet vad gäller planstruktur, material och färgsättning. Vad gäller Rinkeby (Kvarnseglet och Storkvarnen) har stadsmuseet kommit överens om planerade förändringar med byggprojektledaren Erik Wistrand, arkitekten och stadsbyggnadskontoret. I Akalla har placering av solceller på fasad som ett tilläggselement diskuterats med byggprojektledaren Johan Lundqvist. Solcellerna har placerats med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Även när det gäller solfångarnas placering på taket har hänsyn tagits genom att de följer taklutningen så att de inte blir synliga från marken. 12
Kostnader och minskad miljöpåverkan av Svenska Bostäders åtgärder för effektivare energianvändning De mest lämpade koncepten kommer att appliceras vid all renovering av Svenska Bostäders miljonprogramshus. Till utgången av år 2014 beräknar Svenska Bostäder att ca 1 300 lägenheter av deras bestånd kommer att vara renoverade i enlighet med de koncept som nu tas fram. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade läckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem enklare. Detta koncept används nu fortsatt i även de hus som inte ingår i projektet. Ambitionsnivån i de två hus i kvarteret Trondheim 4 har höjts från att ligga på 110 kwh/m 2 till 94 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. Svenska Bostäder ser Hållbara Järva satsningen som en fantastisk möjlighet att utföra och följa upp energiinvesteringar som annars troligen inte skulle ha blivit av. Erfarenheter, både goda och mindre bra, meddelas fortlöpande inom organisationen varpå delar kan komma att utföras i andra ombyggnadsprojekt. Beslut om en generellt ändrad ambitionsnivå har inte fattas. Svenska Bostäder plan sedan Hållbara Järva initierades är att den uppföljningen som görs och de erfarenheter som inhämtas tillsammans ska utgöra underlag för en senare omprövning och eventuell höjning av målen för Järvalyftet i stort. Minskad energianvändning För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskad fjärrvärmeanvändning: 2,9 GWh/år Minskad elanvändning: 1,1 GWh/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskad fjärrvärmeanvändning: 9,6 GWh/år Minskad elanvändning: 4,0 GWh/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskad fjärrvärmeanvändning: 35,1 GWh/år Minskad elanvändning: 14,1 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 2 För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskade CO 2 e-utsläpp: 330 ton/år 2 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 13
År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskade CO 2 e-utsläpp: 1110 ton/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskade CO 2 e-utsläpp: 4080 ton/år Resultat & milstolpar för AO1: 2013: Energieffektiv renovering av sju flerbostadshus (350 lägenheter), halvering av energianvändningen 2014 Energieffektiv renovering av 1 430 lägenheter, halvering av energianvändningen 2013-2014: Erfarenhet av varsam energieffektivisering av flerbostadshus 2014: Utvärdering av renoveringskoncepten för flerbostadshus 2013-2022: Replikering av de bästa renoveringskoncepten för flerbostadshus Status 2012 5 av 7 hus klara 14
2.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad: Lokalt producerad energi: Minskade CO 2 e-utsläpp 3 : Svenska Bostäder Svenska Bostäder, Fortum Värme, Miljöförvaltningen 45,6 MSEK 1,45 GWh/år (varav 1,25 GWh/år från solceller som ersätter vindkraftverket, 156 MW/år från solfångare och 31 MWh/år från redan planerade solceller) (Ett 2 MW Vindkraftverk beräknas producera 5 GWh/år) 102 ton/år 4 (1/4 av vad ett 2 MW vindkraftverket skulle ha gett) 2.2.1 Fortum Värme och Svenska Bostäder i samverkan Klimatneutral energiförsörjning på Järva inom ett decennium Ny avtalsform mellan energileverantör och kund Eventuellt kan ett samarbete angående leverens av överskottsenergi från solceller och solfångare bli aktuellt framöver. Svenska Bostäders kompletterande satsningar på förnybar energiproduktion och främjande av export av svensk miljöteknik. En förstudie avseende vindkraftverk på Järva genomfördes 2011. Diskussioner med myndigheter samt stadens förvaltningar och politiker avseende genomförbarheten ingick i förstudien. Det visade sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk p.g.a. bland annat de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De tre platser som Svenska Bostäder föreslog för vidare utredning låg alla i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012 med motiveringen att staden inte ska äga energiproduktionsanläggningar samt att det är svårt att motivera ett vindkraftverk i Järva när man sagt nej till ett på Hammarbybacken och att det kunde försvåra framtida utnyttjande av aktuell del av Järvafältet. Under 2012 Godkände boverket att projektet som ersättning för vindkraftverket genomför en större satsning på solceller. Totalt planeras nu för installation av ca 10 000 m 2 solceller inom Järva. Planering och genomförande utförs under 2012-14. Solpaneler planeras även fortsatt i enlighet med ansökan i följande tre ombyggnadsprojekt: 3 CO2e-minskning baseras på övergång från fjärrvärme och el (nordisk elmix) till värme och el från solfångare resp. vindkraft och solceller 4 Emissionsfaktorer: fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh; vindkraft 7 g/kwh; solceller 14,2 g/kwh; solfångare 6,4 g/kwh 15
Nystad 7, Nystad 8 och Storkvarnen. Sammanlagt planeras cirka 360 m 2 solfångare och 410 m 2 solceller. Vilket beräknas producera 156 000 kwh/år respektive 31 000 kwh/år. Utredning energiförsörjning påbörjas tidigast 2013. Resultat & milstolpar för AO3: 2010-2011: Nya samverkansformer mellan energileveratör och avnämnare Status 2013 Ev. 2013 ang överskottsenergi från solceller. 2012-2014: Förnybar energi på Järvafältet Projektering av solceller/solfångare pågår. 16
2.3 Arbetsområde 6 Transporter Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad: Minskad energianvändning: Minskade CO 2 -utsläpp: Trafikkontoret Trafikkontoret, Svenska Bostäder & Stadsdelförvaltningarna, Miljöförvaltningen 33,5 MSEK Ej kvantifierat Ej kvantifierat Cykelåtgärder, Järva Under 2010 genomfördes en cykelanalys, där tjänstemän och politiker utvärderade cykelvägarna i Järva. Även cyklister i området lämnade synpunkter och förbättringsförslag. Under 2011 har cykelplanen Cykling i Järvaområdet, åtgärdsprogram tagits fram och följande cykelåtgärder har genomförts fram till årsskiftet 2012/2013: Förbättringar i form av ny beläggning (Y1-beläggning) har genomförts på Järvafältet; sammantaget har ca 10700 kvm fått nytt ytskikt, förbättrad avrinning och justering av dagvattenbrunnar. Ny energieffektiv belysning utmed gång- och cykelvägar. Ny asfaltsbeläggning på gång- och cykelvägar där sprickor bildats. 16 st grindar på pendlingsstråk har tagits bort. En trappa har fått kontrastmarkeringar och räcke så att den blir tydlig för cyklister. Bygget av breddad gång- och cykelbana på Ärvingevägen har påbörjats. En ny ca 300 meter lång gång- och cykelbana på Tenstavägen har byggts. Cykelpool för anställda inom Rinkeby-Kista sdf startades 2011. Stadsdelsförvaltningen investerade 2011 i en komplett cykelparkering i garage utrustad med maskinell cykelpump och cykeltvätt. Standard för vinterväghållningen har höjts. I samband med ombyggnader i Järva skapar Svenska Bostäder säkra cykelparkeringar i anslutning till och inom husen. Se bilaga I samband med ombyggnader i Järva upprustar Svenska Bostäder gång och cykelstråk, med ny belysning samt även nya stråk där behov finns. Se bilaga En cykelparkeringsplan har tagits fram för Järvaområdet, och nya cykelparkeringsplatser har placerats ut på ett flertal platser. En utredning och projektering har gjorts av Kymlingestråket; cykelstråket utmed Kymlingelänken. Planerad byggstart under 2013 och beräknas vara klar till hösten 2013. Akallastråket, cykelstråket utmed Akallalänken, har införlivats med Trafikverkets projekt i samband med Förbifart Stockholm och genomförs därför efter Hållbara Järvas projekt har avslutats.. Cykelvägvisning för Järvaområdet har projekterats under året och entreprenörer för skyltning handlats upp. 17
Miljövänliga kommunikationer - persontransporter Utöver de fysiska cykelåtgärder som genomfördes under år 2012 har ytterligare aktiviteter genomförts med syfte att skapa förutsättningar för miljövänliga persontransporter. Under 2012 påbörjades ett arbete med etablering av cykelpool hos företagen i Kista. Arbetet initierades genom att frågan diskuterades under ett frukostmöte som Kista Science City bjöd in till i maj och därefter har kontakt tagits med såväl fastighetsägare som företag i Kista och Ärvinge. Ytterligare ett frukostmöte hölls i mitten av september där de företag och organisationer som visat intresse för cykelpool samlades. Än så länge har ingen cykelpool etablerats utan detta arbete kommer fortsätta under 2013. För att informera och samtala om miljövänliga kommunikationer var Hållbara Järva med i Stockholm stads monter och seminarieprogram under cykelmässan Bike Expo i november. Deltagandet gav möjlighet att informera såväl allmänhet som cykelhandlare om det arbete som pågår för att förbättra förutsättningarna för cykel i Järva-området i synnerhet och i Stockholms stad i allmänhet. Liksom tidigare år har Hållbara Järva varit representerade i andra nätverk som arbetar med kommunikationsfrågor i Kista. Projektet har representerats på möten med Kista Samordning där bl a Trafikverket, Stockholms stad och Kista Commute samlas. En representant för Hållbara Järva har också deltagit vid Kista Commutes lunchmöten med representanter från Kistas fem största företag, fastighetsägare, SL, Trafikverket, Länsstyrelsen, m fl. I Akalla By pågår fortfarande verksamheten med lånecyklar och cykelskola för vuxna. Stadsdelsförvaltningen har under hösten tagit fram informationsmaterial om cyklarna för att på så sätt locka fler att använda cyklarna. 400 privatpersoner samt ett flertal verksamheter och föreningar har fram till årsskiftet 2012/2013 utnyttjat lånecyklarna och 43 personer har gått cykelkursen för vuxna. Klimatvecka och folkfesten för klimat I slutet på maj/början på juni 2010 arrangerades den första klimatveckan som avslutades med att fira Världsmiljödagen. Under veckan genomfördes olika cykelfrämjande aktiviteter. En cykelvägsanalys genomfördes med tjänstemän och politiker. Andra aktiviteter under veckan var cykelkurs för vuxna, cykelmekarkurser, cykelkörkort för barn och invigning av lånecyklar. Dessutom tog Hållbara Järva emot Per Holmgren som tillsammans med Kista sportklubbs ungdomsfotbollslag cyklade för klimatet genom alla stadsdelar som en del av elmopedturnén 350 km för klimatet. Per Holmgren och elmopedturnén avslutade med att framföra en kabaré om klimatet i Akalla By. I maj 2011 arrangerade projektet en klimatvecka som avslutades med en folkfest för klimatet den 29 maj. Under veckan genomfördes aktiviteter för att informera om cykling och miljö. I samarbete med NTF arrangerades cykelskola för vuxna, cykelmekarkurser, uppkörning för barn för att få cykelkörkort och säker cykelmärkning i parklekarna under veckan och i Akalla By den 29 maj. Folkfesten inleddes med cykling runt Järvafältet. Den lokala fotbollsklubben anslöt med flera lag under cykelturen. Cyklingen för klimatet avslutades i Akalla By där BMX-artisten Andreas Lindqvist uppträdde. På scenen var även orkester POP, klimatdebatt och politikerutfrågning. De interaktiva utställningarna Lekoprickaffären och Klimatvågen fanns på plats och var välbesökta. I maj 2012 arrangerade projektet en klimatvecka med loppmarknad, fototävling, aktiviteter på biblioteken, Akalla By och Husby Gård, cykelkurs för vuxna, återträff med cykeltur för tidigare cykelkursdeltagare, vandring på tidens väg, cykelevent där alla fick prova elcyklar, tack för att du cyklar kampanj i Kista med gåva till alla cyklister samt 18
företagsfrukost om Stockholms stads nya cykelplan i Kista och hur en cykelpool skulle kunna fungera. Veckan avslutades med Folkfest för klimatet i Tensta med cykelaktiviteter, marknad och utställningar, leksaksbytarbazar, Klimatvågen och Lekoprickaffären samt aktiviteter i Tensta konsthall. Liksom tidigare år hade vi cykling runt Järvafältet som avslutades med en show med BMX-artisten Andreas Lindqvist. Bike Expo Hållbara Järva tog under 2012 initiativ till att Stockholms stad var medarrangör på Bike Expo på Kistamässan i november. Hållbara Järva och Trafikkontoret medverkade med föreläsningar, utställning, information och Klimatvågen. Ca 7 000 personer besökte mässan och stadens monter var välbesökt. Miljövänliga byggtransporter Svenska Bostäder har kommit fram till att en samordnad logistik liknande Hammarby Sjöstads inte är aktuell för Järva då helt andra förutsättningar råder här. De har istället satsat resurser avseende genomförandeplanering och tidssamordning med syftet att säkra en god boendemiljö under den långa genomförandetiden för Järvalyftet där Hållbara Järva utgör en del. Svenska Bostäder har tagit fram en plan för upprustning (genomförandeplan) av hela det äldre beståndet Järva. Genomförandeplanen är utformad med stor hänsyn till boende. Produktionen utförs tydligt avgränsat och etappvis med följd att det alltid ska finnas gott om ytor fria från byggarbeten. Inom varje etapp finns ytor för etablering och en tanke kring transporter. Utifrån denna relativt grova plan har sedan arbetsplatsens utformning detaljplanerats för respektive projekt. Krav på entreprenörer under produktionsskedet inarbetas i miljöprogram, miljöplaner och inköpshandlingar. Transporter i övrigt särredovisas inom respektive energieffektiviseringsprojekt i bifogade husvisa rapporter. Resultat & milstolpar för AO6: 2010-2014: Förbättrad infrastruktur för cykeltrafik 2011-2014: Samordnad logistik för byggtransporter Status 2012 Pågår Pågår 19
2.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen, Stadsdelsförvaltningarna, Svenska Bostäder, Fortum Värme, Stockholm Vatten & Trafikkontoret 14,5 MSEK Minskad energianvändning 0,4 GWh/år 5 Minskade CO 2 -utsläpp 31 ton/år 6 2.4.1 Delaktighet och information för beteendeförändringar i området Samarbete med förskolor, skolor och gymnasieskolor En lärarutbildning genomfördes i september 2010. Flera partners i projektet medverkade med information hur skolorna kan arbeta med energi- och miljöfrågor, kulturhistoriska värden m m. Syftet med utbildningen var att skolorna ska ha kännedom om projektet, lärarna få kunskap om vår klimatpåverkan och hur vi kan motverka den. Skolorna erbjöds också fortsatt samarbete med lektioner, genomgång av skolans energiförbrukning m.m Genom Järvafältets dalgång rinner Igelbäcken som är ett viktigt nav i den regionala Järvakilen. 2006 inrättade Stockholms stad Igelbäckens kulturreservat för att bevara och utveckla odlingslandskapet, som har anor från bronsåldern men även visar hur området såg ut vid förra sekelskiftet. Kulturvärden och naturvärden hänger ihop och har till stor del skapats i mötet mellan människa och natur. Projektet sprider information om reservatet på lärarutbildningar, vid kulturarrangemang etc. 2011 utvecklade projektet Lekoprickaffären, en interaktiv utställning om miljö och konsumtion för förskola och lågstadieskola. Den har kompletterats med källsortering och mer fokus på beteendeförändringar. Utställningen har använts vid Folkfester för klimatet, invigning av det färdiga huset på Trondheimsgatan 28, på medborgarmässan i Kista, på medborgarkontoret i Rinkeby och två Norra Djurgårdsdagar. Den har cirkulerat till 16 förskolor och skolor. En rundringning till de skolor som haft utställningen visar att de var mycket nöjda, att barn och föräldrar aktivt har tagit till sig budskapet och någon förskola har gått vidare och byggt en förenklad version för att fortsätta arbetet. Under 2012 gick projektet ut till skolor i Järva med erbjudande om subventionerade besök på vattenutställning på stadsmuseet, studiebesök på visningslägenhet på kämpingebacken, att hålla i klimatlektioner, cykelkörkort för barn, klimatvågen och tidens väg. Det visade sig svårt att nå ut till skolorna och endast ett fåtal antog erbjudandet. 5 Baseras på 10% besparing av hushållsel. Ursprunglig förbrukning ca 35 kwh/atemp,år 6 Emissionsfaktor el 85g/kWh 20
Kulturhistorisk stig: Tidens väg Tidens väg är en två km lång vandring med information om vattnets betydelse som transportväg och hur kulturlandskapet såg ut efter senaste istiden. Vi hade guidningar på tidens väg med häst och vagn under klimatveckan 2010 och 2011. I Hållbara Järvas cirkelledarutbildning handlade ett pass om Tidens väg och Igelbäckens kulturreservat. Under 2012 färdigställdes ett lärarhandledning och en lärarutbildning har hållits. Materialet har varit efterfrågat och beställts av många skolor och förskolor. Tidstypiskt boende Tenstalägenheten Stadsmuseet har inrett en lägenhet i Tensta i samma stil som de nyinflyttade hade på 70-talet. Lägenheten har visats för deltagare i projektet. Projektet har spridit information om lägenheten och skolor erbjuds att besöka den. Energi-, miljö- och tekniksatsning och lokala arbetstillfällen på gymnasiet På Miljöförvaltningen har 6 mentorer tagit emot elever från Rinkebyakademien för att se om fortsatt mentorskap var av intresse. Endast en elev har fortsatt kontakt med sin mentor. Övriga elever var inte motiverade att fortsätta sin kontakt med Miljöförvaltningen. Rinkebyakademien har ändrat åtagande för mentorerna under projektet gång, vilket gjort att vi sett att vi inte kunde lägga mer resurser på samarbetet. Förvaltningen har också presenterat Rinkebyakademiens arbete för de andra ingående partners i projektet. 2012 anordnade Klimatsmarta stockholmare på miljöförvaltningen inspirationsdagar på gymnasier i Stockholm. Ross Tensta gymnasium i Tensta var ett av de gymnasier som var med. De fick lära sig hur ett par jeans tillverkas och dess påverkan på miljön, se filmer om klimatsituationen i världen, träffa unga entreprenörer med gröna jobb samt delta i en workshop. Under 2013 kommer intresserade att erbjudas gröna sommarjobb. Dialog med boende Fyra Järvadialoger genomfördes våren 2010, i Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta med sammanlagt 5 000 besökare. Varje dialog varade i fyra dagar. Svenska Bostäder arrangerade dialogen och informerade om de renoveringar som planeras i respektive område. Från Hållbara Järva projektet medverkade dessutom Trafikkontoret, Stockholm Vatten AB, Miljöförvaltningen och Stadsdelsförvaltningen med information om vattenanvändning, källsortering, energirådgivning samt insamling av åsikter om cykel- och gångvägar. Vi informerade även om kulturstigen Tidens väg och om den planerade bilpoolen. Svenska bostäder har haft utökad samrådsdialog med de boende inför renovering av husen. Samrådet har genomförts i samtliga hållbara Järva hus. Samråd har skett på fastighetsnivå och i den vardagliga förvaltningen. Alla boende bjuds in till ett första stormöte där ombyggnadsplanerna presenteras och alla får möjlighet att ta upp vad de ser för renoveringsbehov. De boende utser representanter som träffar byggprojektledare, arkitekter med flera och får information om och diskuterar hur deras hus ska renoveras, och vilken hyresnivå det ska generera. Hyresgästföreningen har varit med vid dessa möten. Det förslag som arbetas fram presenteras för alla boende och omröstning sker. Om majoriteten är emot omarbetas förslaget. 21
Svenska Bostäder har byggt om kontor till evakueringslägenheter på Trondheimsgatan. 22 september 2011 visades dessa för Husbyborna och samtidigt informerade Hållbara Järva om miljöfrågor i form av en tipspromenad. Sunfleet fanns på plats och Svenska Bostäder delade ut miljömärkt tvättmedel med Stockholm Vattens doseringsmått samt information om att minska kemikalier i avloppet. Vid invigningen av det första färdigställda huset på Trondheimsgatan 28 fanns stationer med information från Stockholm vatten, trafikkontoret, energirådgivningen och Sunfleet. Lekoprickaffären var uppställd för alla barn. Stadsbyggnadskontoret presenterade också en modell och film om strukturplan Husby inför ombyggnaden av centrum. Fortsatt dialog om strukturplanen har skett under två dagar i Husby. 2012 invigdes husen på Gärdebyplan i Rinkeby (600 besökare) samt Sibeliusgången 2 (400 besökare) i Akalla. De boende fick energilampor och miljömärkt tvättmedel och information om 1) källsortering och farligt avfall, 2) vattenanvändning och vikten av att använda miljömärkt tvätt medel, dosera rätt och inte använda klorin 3) energirådgivning hur de kan minska energianvändning och sina kostnader. Alla Svenska bostäders hyresgäster i området var inbjudna och kunde se resultat av renoveringen samt få miljöinformation. På Gärdebyplan har vi också haft invigning av den nya tvättstugan med tillhörande miljöstuga där miljöförvaltningen, energirådgivningen samt trafikkontoret medverkade och informerade ca 150 intresserade hyresgäster i de nyrenoverade husen. Svenska Bostäder har även invigt Nya Husby träff under 2012 och 40 nya jobb skapades i den gamla lokalen. Svenska bostäders arbete för att skapa trivsel och trygghet har gett resultat visar undersökningar. Innan arbetet påbörjades var boende i Järva mindre nöjda än hyresgästerna i övriga Stockholm. I den senaste enkätundersökningen var boende i Järva mer nöjda än övriga hyresgäster. Bovärdar i varje hus Våren 2012 utbildades bovärdarna för alla hus i projektet. Stockholm vatten, Trafikkontoret, energirådgivningen och Miljöförvaltningen medverkade. Utbildningen medförde förutom ökade kunskaper bättre förutsättningar för fortsatt arbete. Cirkelledarutbildningar till föreningar Intresset för cirkelledarutbildningarna har varit över förväntan. 120 cirkelledare utbildades om att leva hållbart vid sex tillfällen 2011. Vid cirkelledarutbildningarna har miljöförvaltningen, trafikkontoret, Stockholm Vatten, Fortum och Stadsmuseet medverkat. Studiecirkelledarna rekryteras från föreningar i Järva och har sedan hållit en studiecirkel i respektive förening. Varje studiecirkelledare har fått en pärm med ett upplägg på en studiecirkel med tio träffar med olika innehåll varje gång: Hållbara Järva, avfall, vatten, transporter, klimat, energi, fjärrvärme och miljömärkt el, Tidens väg, Igelbäckens kulturreservat, utvärdering och föreningens fortsatta engagemang i miljöfrågor. Sammanlagt har 220 studiecirklar genomförts; 132 miljöcirklar och 88 boskolecirklar. De flesta deltagarna är nöjda och vill gärna ha fler cirklar i föreningarna. Stadsdelsförvaltningen följer kontinuerligt upp cirklarna och ger stöd. 22
2.4.2 Informationsspridning och överföring av erfarenheter till aktörer i Sverige och internationellt. Referensgrupp KTH har en roll i att regelbundet arrangera framtidsverkstäder för att belysa frågeställningar som uppkommer i projektet. Experter och berörda parter bjuds in för att konkret arbeta med lösningar på temat för framtidsverkstaden. 2010 hölls en framtidsverkstad om klimatneutralt energisystem i Järva. Deltagarna representerades av Miljöförvaltningen, Svenska Bostäder, Wallenstam, Skanska, ÅF, Fortum, White, Solarus AB, S- Solar AB, Styrud och KTH. Under hösten 2011 hölls en framtidsverkstad inom temat för hållbara energilösningar för Järva med fokus på solceller och bostadshusens utformning. Diskussioner hölls gällande bevarandevärden av miljonprogramshusen kontra användning av solceller. Deltagarna representerades av miljöförvaltningen, Svenska Bostäder, Structor projektledning, stadsmuseet, Fortum, White, Spridd, Energibanken samt KTH Energiteknik. Under 2012 anordnade KTH ett seminarium om miljöbeteende i multikulturella bostadsområden med deltagare från Svenska Bostäder, Trafikkontoret och Miljöförvaltningen. Handbok för att sprida erfarenheter från energieffektiv renovering i Järva Inom ramen för Hållbara Järva kommer en handbok som samlar erfarenheter från renoveringsprocessen tas fram. Under 2011 har KTH i samarbete med Miljöförvaltningen och Svenska Bostäder tagit fram en struktur för innehållet i handboken. Handbokens målgrupp har fastställts till fastighetsägare av hyreslägenheter inom miljonprogrammet som står inför upprustning, såväl privata som kommunala fastighetsägare. Handboken riktar sig i första hand till fastighetsförvaltare och projektledare för ombyggnation. Materialet till handboken tas fram löpande under 2011-2014. Under 2012 har KTH hållit i flertalet intervjuer kring renoveringen av Trondheimsgatan 28. Intervjuerna låg till grund för en workshop hösten 2012 för att fånga upp erfarenheter från renoveringen. Webbaserad information Hållbara Järvas webbsida på stockholm.se är en viktig informationskanal där all information om de olika delarna i projektet samlas på en plats. Webbsidan uppdateras löpande med aktuell information kring projektet. Två gånger om året skickas ett nyhetsbrev om Hållbara Järva ut via webben till prenumeranter. En utställning om projektet med fyra rollups färdigställdes 2010. Till den intenationella konferensen Building Sustainability Sweden 2012 färdigställdes en ny utställning om projektet med en film som visar hur energianvändningen minskar i ett hus med de åtgärder som görs i projektet. Filmen är utlagt på YOUTUBE. Studiebesök Projektet medverkade 2010 i ett flertal konferenser med deltagare både från Sverige och från Europa. Vid olika tillfällen har projektet presenterats (för Jordbruksutskottet, Byggcentrum, Fjärrvärmeföreningen, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet, Stadens förvaltningar m fl). Projektet har också presenterats för allmänheten genom Stockholmspaviljongen, utställning vid Stockholm Bygger i Kulturhuset, samt vid kommunala teknikmässan i Kista och Energitinget. 23
Projektet presenterades också på FNs konferens World Urban Forum i Rio, Brasilien, där politiker, tjänstemän och organisationer från hela världen deltog. Hållbara Järva har även presenterats på Tellberg Foundations En dag för framtiden samt på tre konferenser i miljöhuvustadsårets konferensserie; Building Sustainability med forskare, politiker och tjänstemän från hela världen, Sustainable City Development som arrangerades i samarbete med London och Hamburg där Hållbara Järva höll i en workshop om hållbar renovering samt Citizens involvement in cities climate work i Stockholm. Projektet har lockat till ett stort antal studiebesök i området, bland annat har norska och holländska politiker samt en fransk delegation med representanter från byggbranschen besökt området. Under 2011 tog vi emot studiebesök både nationellt och internationellt och även deltagit i internationella och nationella konferenser. Studiebesöken har varit ifrån hela landet; Malmö, Karlstad, Linköping och Umeå samt hela världen; Kina, Brasilien, Australien, Storbritannien och Finland. Konferenser vi har medverkat på är Energitinget, Miljonprogrammets bostadsområden, Medborgarexpo, Energirådgivarnas kongress, Arkitekturdagar, att upphandla bygg och anläggningstjänster, Hållbar upprustning av miljonprogrammet och Green Build Expo i Toronto. Även under 2012 har intresset för projektet varit mycket stort. Förutom inhemska besök har vi haft studiebesök från Norge, Turkiet, Kiev, Kina, Kenya, Zimbabwe och Utredare från OECD. Konferenser vi medverkat på under 2012 är : Stadsbyggnadsdagarna i Gävle, Järva dagen, Regionala cykelstråk, Energiutblick, Res Smart, E-prize dagen, White workshops om renovering(vinnova), Stadens sociala samband, Arena Hållbar stad och Green Build Expo i San Francisco. Vi anordnade i oktober 2012 tillsammans med Delegationen för Hållbara städer, Sweden Green Building Council och energimyndigheten den internationella konferensen Building Sustainability Sweden på Kistamässan med ca 400 deltagare från hela världen. Deltagarna kunde förutom föredrag om Hållbara Järva i plenum besöka Hållbara Järvas utställning, göra studiebesök till Hållbara Järvas nyrenoverade hus i Husby och Akalla samt Familjebostäder i Tensta och delta i workshop om renovering. Medverkande i projektet har gjort studiebesök i Alingsås och Göteborg med fokus på renovering på Brogården, Backa Röd och Gårdssten under 2011 och Malmö med fokus på cykelaktiviteter och Rosengårdsprojektet. Vi har även haft utbyte med andra projekt som fått pengar från Delegationen för Hållbara städer. Vi medverkar också i det projekt som Örebrobostäder initierat med stöd av Delegationen för hållbara städer: Social hållbarhet. Hållbara Järva tog emot en praktikant från Indien, Shinde Prakash två veckor 2011. Han arbetar för Centre for Environment Education, research and dokmentation i Bombay med miljöutbildning relaterat till global uppvärmning. Affärsmöjligheter för miljöteknikexport och övrig samverkan med näringsliv 2010 och 2012 arrangerades två internationella konferenser med namnet Building Sustainability där projekt Hållbara Järva presenterades. Projektet presenterades dessutom både på Green built expo i Toronto 2011 och San Fransisco 2012 på initiativ av delegationen för hållbara städer och exportrådet. Intresset för projektet är stort internationellt och många kommer också på studiebesök till Järva. Ett samarbete med energimyndigheten under 2013 planeras för att komma fram till om ytterligare aktiviteter är aktuella 24