Flyktingbarns ha lsa och ma nskliga ra ttigheter Barnrättsdag 13 december 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor, NHV Flyktingbarnteamet, Gamlestaden, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Rosengrenska
En papperslo s gravid kvinna ma r allt sa mre. Hon a r yr och orkeslo s. Hon so ker hja lp på mo drava rdscentralen, men eftersom hon inte kan betala fa r hon ingen hja lp. I graviditetsvecka 30 blir hon akut fo rsa mrad och fo rlo ses med akut sectio på grund av sva r graviditetstoxikos. Barnet, en gosse, a r gravt tillvaẍtha mmat och kra ver avancerad neonatalva rd. Modern fa r komplikationer i form av en underbenstrombos, som kra ver la ng efterbehandling. En kvinna visade sig vara HIV-positiv. Eftersom hon inte vågat gå till mödravårdscentralen ställdes diagnosen först dagen efter förlossningen. Hennes nyfödda barn fick därför inte några förebyggande insatser före och under förlossningen. En ung kvinna med två små barn diagnosticerades ha bröstcancer. Hon vägrades operation om hon inte betalade 150.000 kronor i förväg.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheternar Artikel 14.1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.
Nordic School of Public Health
Nordic School of Public Health
Bakgrund Uppbrott alla Flykt undan krig och politiskt våld många Exponering för våld många Resettlement alla
Hur mår m r barnen? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer
Dåtid livet före flykten Nutid Framtid
Livet före f flykten Förluster av anhöriga Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater Social misär
Dåtid livet före flykten flykten Nutid Framtid
Flykten Lång väg, lång tid Farofylld Farligt och underbetalt arbete Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp?
Dåtid livet före flykten flykten asylprocessen Nutid Framtid
Barn i asylprocessen Utlänningslagen: Barn kan ha egna asylskäl I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall. Praxis 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)
Barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet ålder ensamkommande barn asylskäl svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande Klimat av misstänkliggörande
Ensamkommande barn i asylprocessen Avvisning Trots till konfliktområden enligt Dublinförordningen avsaknad av anhöriga avsaknad av sociala nätverk avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen otillräcklig utredning av barnets asylskäl
Livet i ingenmansland Den första tiden: möjligheter och svårigheter Smygande osäkerhet växande oro BESLUTET och sedan
Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 6. Framtiden
Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag
Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnandev Den ovissa framtiden Vi pratar inte om Irak. Vi låtsas att vi har glömt allt. Vi gillar inte att komma ihåg det som hände i Irak. (Amir 16 år och Abir 13 år) Väntetiden känns inte alls bra. Man bara tänker och tänker liksom, hela tiden. Vad kommer att hända? (Altina 13 år) Väntetiden gör att det blir tyst i familjen. Vi har haft en mycket god relation mellan oss men Den här tiden är en förlust. Vi får pengar för vad? (Föräldrar)
Gothenburg Research Group on Asylum Seeking Children in Europe, GRACE
Gothenburg Research Group on Asylum-Seeking Children in Europe, GRACE
http://www.cergu.gu.se/publikationer/
Hotet att skickas tillbaka Psykisk hälsa ofta extremt dålig Många gömmer sig
Att leva som papperslös Ovisshet, rädsla Ingen möjlighet att påverka sin livssituation Fattigdom Beroende av andras välvilja Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Osäkerhet om möjlighet till vård
Barn som lever som papperslösa sa Föräldrar som mår dåligt Isolering Skolgång? Varför kan inte jag få ha det som andra barn?
Vanliga hälsoproblemh Posttraumatiskt stressyndrom Sömnproblem invasiva mardrömmar återupplevande Ångest, koncentrationssvårigheter Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Förlorad barndom tidigt vuxenansvar Buksmärtor, huvudvärk Aptitlöshet Skuldkänslor överlevnadsskuld Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner
Dåtid Nutid livet före flykten flykten asylprocessen det nya livet hur skall det gå? Framtid planer, drömmar
Behov Bra skola Bostad Trygga och kärleksfulla vuxna Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj nya sociala nätverk Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Skydd mot våld, diskriminering och utnyttjande Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld
Hur går g r det påp sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före f flykten har stor betydelse för f r psykisk hälsa h den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för f r senare psykisk hälsa h och välbefinnandev
Andel barn i ekonomisk utsatthet efter föräldrarnas bakgrund och familjemönster
Är r barnfattigdom i rika länder l ett hot mot hälsan? h Bland socialt mindre gynnade: Fysiska hälsoproblem 60 % vanligare Psykiska hälsoproblem 70 % vanligare Riskfaktorer för ohälsa 80 % vanligare Plötslig spädbarnsdöd 3,6 gånger vanligare Självmordsförsök 2,5 gånger vanligare Andra former av självtillfogat våld 2,5 gånger vanligare Barn som inte ammas 3 gånger vanligare
Barnfattigdom är r inte oundvikligt utan följden av politiska beslut UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna fattigdomsgapet i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%... Nick Spencer
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsoh lso- och sjukvård skall ges företrf reträde till vårdenv rden.
Lag om yrkesverksamhet påp hälso- och sjukvårdens område (1998:531) 2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 1 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt.
Vård för f r asylsökande och papperslösa* sa* Akut vård Vård som inte kan anstå bara asylsökande Full egen betalning papperslösa Barn < 18 år: Samma sjukvård, tandvård och hälsovård som svenska barn MEN bara barn till tidigare asylsökande *tidigare: överenskommelse mellan regeringen och Statens kommuner och landstingen sedan 080701: Lag om vård till asylsökande m.fl.
Effekter
Problem i sjukvården för f r papperslösa sa och gömdag Osäkerhet i kassan Brott mot sekretessen Patienter vägras vård Patienter får vård men inte fullgod vård Patienter får inte vård förrän tillståndet blir akut
Papperslösa sa barns hälsah Tidigare asylsökande barn har formell rätt till sjukvård hälsovård tandvård på samma villkor som andra barn MEN
Papperslösa sa barns hälsah Rädsla Okunnighet om regelverket Fungerar i praktiken inte alltid Kostnader för läkemedel och annan behandling Barn som inte varit asylsökande saknar rätt till vård
Papperslösa sa barns hälsah Föräldrarna saknar rätt till vård Föräldrarnas hälsa är den viktigaste determinanten för barnens hälsa Jag mår bra när mamma och pappa mår bra. Barn påverkas starkt av att bevittna hur deras föräldrar bryts ned och nekas hjälp
Papperslösa sa barns hälsah Exkludering av papperslösa vuxna från tillgång till vård har alltså stora effekter på den fysiska och psykiska hälsan hos deras barn
1. Universal access to free health care e.g. Spain and Italy 2. Treated in the manistream health system but parallell administrative or payment system e.g. France, Belgium and The Netherlands 3. Restrictive and ambiguous legislation with a high degree of uncertainty e.g. UK and Portugal 4. Free health care in very limited cases e.g. Hungary and Germany 5. Health care only on payment basis e.g. Austria and Sweden
http://www.lakareutangranser.org/glo bal/documents/rapporter/studiegomd asverige.pdf http://www.lakareivarlden.org/files/r apporter/huma%20final%20- EN.pdf http://www.redcross.se/pagefiles/233/ Erfarenheter%20från%20Röda%20Ko rsets%20sjukvårdsförmedling%20för %20papperslösa.pdf Läkartidningen 2008;105:538-41
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3- 11/Documents/2010-3-11_Kap_8_Papperslosa.pdf Envall E, Vestin S, Björngren Cuadra C, Ascher H, Staaf A, Khosravi S. Papperslösa. Social rapport 2010: Socialstyrelsen; 2010. p. 267-92.
Arbete Av 103 intervjuade vid Läkare i världens (LIV) klinik, Stockholm 2008: 18 % regelbundet arbete 45 % tillfälliga arbeten 37 % inget arbete Oftast underbetalda jobb inom restaurang- och kioskbranschen, butiker, sta d- eller byggbranschen eller med reklamutdelning. Oftast på den informella arbetsmarknaden.
Ekonomi Av 102 intervjuade vid Läkare utan gränsers (LUG) klinik, Stockholm 2005: 62 % kunde inte betala för bostad beroende av vänner och stödpersoner 77 % kunde inte försörja sig på egen inkomst senaste månaden 35 % var skuldsatta på belopp mellan 2.000 och 75.000 kr
Boende 28 % fast bostad 62 % provisoriska bostäder 10 % härbärgen och liknande (LIV 2008) Ofta trångt, dyrt, måste vara tysta, inget utrymme för lek, läxläsning Många flyttar ofta.
Vård Behandlingskrävande kronisk sjukdom: 32 % Behandling absolut nödvändigt: 20 % (Ro da Korsets va rdfo rmedling 2008)
Vård Svårigheter att få vård: 70 82 % Rädsla att gripas: 67 % Rädsla att vägras vård Alltför höga kostnader: 28 % För vården För mediciner gäller även barn! Fler än 2 av 3 hade avstått från att söka vård under de senaste 12 månaderna (LIV och LUG)
Vård 65 % upplever att deras fysiska hälsa försämrats under tiden som gömd 64 % upplever att deras psykiska hälsa försämrats (LUG 2005)
Vård Ångest och depression ca. 10 gånger vanligare än bland svenskar Självmordstankar av måttlig hög nivå och mycket hög nivå ca. 20 gånger vanligare (LUG 2005)
Vård 63 % av patienterna i LUG-studien var kvinnor. Cirka 25 % av dessa sökte vård för gynekologiska problem. 12 var gravida och hade inte tillgång till mödravård under sin graviditet.
Barn Skolgång? Familjesplittring Föräldrarnas situation Rätt till liv och utveckling: ekonomi, fritid, sociala relationer Nyfödda papperslösa Ensamkommande barn
Mänskliga rättigheterr och etik
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheternar Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något n slag Artikel 3 barns bästa Vid alla åtgärder som rör r r barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa b komma i främsta rummet.
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmf rmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas tas betydelse i förhf rhållande till barnets ålder och mognad.
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 22 flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus erhåller lämpligt l skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter r som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga l åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, h självrespekt och värdighetv rdighet.
Är r hälsa h en mänsklig m rättighet? r FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 25 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter artikel 12 Konventionen om barnets rättigheter artikel 24 Konventionen mot rasdiskriminering artikel 5 Konventionen mot kvinnodiskriminering artikel 12, 13 Internationella konventioner är juridiskt bindande!
International Convention on Economic, Social and Cultural Rights Article 12 1. The States Parties to the present Covenant recognize the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. 2. (d) The creation of conditions which would assure to all medical service and medical attention in the event of sickness.
Rätten till hälsah UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: The right to health is not to be understood as a right to be healthy the right to health must be understood as a right to the enjoyment of a variety of facilities, goods, services and conditions necessary for the realization of the highest attainable standard of health
AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability: Functioning public health and health-care facilities, goods and services, as well as programmes, have to be available in sufficient quantity
AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Icke-diskriminering Fysiskt tillgängligt Ekonomiskt tillgängligt Tillgång till information
AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Acceptability respectful of medical ethics and culturally appropriate
AAAQ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: Availability Accessability Acceptability Quality scientifically and medically appropriate and of good quality
6. Asylsökande och papperslösa sa such differential treatment constitutes discrimination under international human rights law.
UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (2000), General Comment 14: States are under an obligation to respect the right to health by refraining from denying or limiting equal access for all persons, including asylum seekers and illegal immigrants, to preventive, curative and palliative health services.
Swedish law and practice regarding the health care accessible to asylum-seekers and undocumented foreign nationals is not consistent with international human rights law. The Special Rapporteur notes that under international human rights law, some rights, notably the right to participate in elections, to vote and to stand for election, may be confined to citizens. However, human rights are, in principle, to be enjoyed by all persons.
A fundamental human right, the right to the highest attainable standard of health is to be enjoyed by all without discrimination. It is especially important for vulnerable individuals and groups. Asylum-seekers and undocumented people are among the most vulnerable in Sweden. They are precisely the sort of disadvantaged group that international human rights law is designed to protect.
Accordingly, the Special Rapporteur encourages the Government to reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so, Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations.
Genèvedeklarationen 1948 World Medical Association I will not permit considerations of age, disease or disability, creed, ethnic origin, gender, nationality, political affiliation, race, sexual orientation or social standing to intervene between my duty and my patient. I will maintain the utmost respect for human life from its beginning even under threat and I will not use my medical knowledge contrary to the laws of humanity.
Lissabondeklarationen 1981 World Medical Association I. Rätten till medicinsk vård av god kvalitet a) Varje patient har, utan åtskillnad, rätt till lämplig medicinsk vård. b) Varje patient har rätt att bli behandlad av en läkare som patienten vet är fri att göra egna kliniska och etiska bedömningar utan inblandning utifrån. c) Patienten skall alltid bli behandlad på det sätt som bäst gynnar honom/henne. Den behandling som ges skall uppfylla allmänt vedertagna medicinska principer.
Lissabondeklarationen 1981 World Medical Association Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem.
Resolution om medicinsk vård v för f r flyktingar och internflyktingar 1998 och 2010 World Medical Association Physicians have a duty to provide appropriate medical care regardless of the civil or political status of the patient, and governments should not deny patients the right to receive, nor should they interfere with physicians' obligation to administer, adequate treatment; and Physicians cannot be compelled to participate in any punitive or judicial action involving refugees or IDPs or to administer any non-medically justified diagnostic measure or treatment, such as sedatives to facilitate easy deportation from the country or relocation; and Physicians must be allowed adequate time and sufficient resources to assess the physical and psychological condition of refugees who are seeking asylum.
Resolution om medicinsk vård v för f r flyktingar och internflyktingar 1998 och 2010 internflyktingar 1998 och 2010 World Medical Association National Medical Associations and physicians should actively support and promote the right of all people to receive medical care on the basis of clinical need alone and speak out against legislation and practices that are in opposition to this fundamental right.
Rosengrenska Målsättning 1. Lägg ned organisationen! 2. Förmedla sjukvård 3. Öka kunskapen
Rosengrenska Arbetet Mobiltelefon Nätverk sjuksköterskor läkare stödsamtalare tandläkare barnmorskor sjukgymnaster tolkar Seminarier etc. + Kringverksamhet
Rosengrenska Aktuell situation Ca. 2.100 personer i nätverket Några hundra aktiva Mottagning en kväll per vecka 500 patienter och 3.000 besök per år Alla arbetar frivilligt och oavlönat
Rosengrenska-Röda Korsets vårdförmedling (Göteborg) Telefon: 0704-066670 Plusgiro: 46 21 54-6 www.rosengrenska.org/weblog/rosengrenska/ E-post: kliniken@rosengrenska.org Läkare i världen (Stockholm) Tel: 0708-162161 E-post: info@lakareivarlden.org www.lakareivarlden.org Svenska Röda Korset (Stockholm) Tel: 0709-406723 e-post: papperslos@redcross.se Hjälptelefon: 0709-406 723 Deltastiftelsen (Malmö) e-post: deltastiftelsen@gmail.com www.deltastiftelsen.se Hjälptelefon: 0739-08 48 28 Plusgiro: 180 109-1
Rätt till vårdv rd-initiativet Initiativtagare och stödorganisationer Humanitära organisationer t.ex. Amnesty, Rädda Barnen, Röda korset, Svenska Helsingforskommittén, UNICEF Sverige Religiösa organisationer t.ex. ärkebiskopen och Sveriges kristna råd, Caritas - Katolska kyrkan Fackföreningsrörelsen t.ex. LO, TCO, Akademikerförbundet SSR Yrkesorganisationer vården t.ex. Läkarförbundet, SSF, Vårdförbundet, Svenska barnmorskeförbundet, Sveriges Psykologförbund, IFMSA
Vad händer h nu?
http://www.vardforpapperslos a.se/varduppropet.asp
Budskap Att vara asylsökande är att befinna sig i ett vakuum, ofta mellan ett skrämmande förflutet och en oviss framtid Den aktuella hälsan hos ett asylsökande eller papperslöst barn är beroende av balansen mellan riskfaktorer och hälsofrämjande faktorer Det finns goda möjligheter att med ganska små medel åstadkomma väldigt positiva resultat. Men nedskärningar och försämring i barnens vardagsmiljö kan få allvarliga, dyrbara och långsiktiga följder.
Bristen på kunskap i vården är stor, särskilt om barn, papperslösa och papperslösa barn. Det finns ett behov av ett kunskapscentrum för forskning, utbildning och utveckling. Yrkesetik, mänskliga rättigheter och återkommande diskussioner och träning kompletterar vetenskap och beprövad erfarenhet i vårdarbetet och utgör användbara verktyg och hjälpmedel, särskilt i svåra situationer Vikten av samverkan och ansvarstagande
Nobody need wait a single moment before starting to improve the world
Rosengrenska-Röda Korsets vårdförmedling (Göteborg) Telefon: 0704-066670 Plusgiro: 46 21 54-6 www.rosengrenska.org/weblog/rosengrenska/ E-post: kliniken@rosengrenska.org Läkare i världen (Stockholm) Tel: 0708-162161 E-post: info@lakareivarlden.org www.lakareivarlden.org Svenska Röda Korset (Stockholm) Tel: 0709-406723 e-post: papperslos@redcross.se Hjälptelefon: 0709-406 723 Deltastiftelsen (Malmö) e-post: deltastiftelsen@gmail.com www.deltastiftelsen.se Hjälptelefon: 0739-08 48 28 Plusgiro: 180 109-1
7. Asylsökande barn med svåra uppgivenhetssymtom the Special Rapporteur is concerned that these debates may sometimes have been caught up in highly politicized public discussion about asylum and immigration in Sweden. Crucially, the plight of these children must be understood as a health and human rights issue, not as a political or immigration issue.
8. Utvisning vid livshotande tillstånd Returning an individual with a life-threatening condition to a country where life-saving treatment is inaccessible to the individual in question is prima facie inconsistent with the individual s right to the highest attainable standard of health.
The Special Rapporteur recommends that in their assessment of particularly distressing circumstances under the new Aliens Act, migration courts consider whether or not the individual, in practice, would be able to access life-saving treatment.