Förlagsstatistik Resultat av provundersökning för 1998 Statens kulturråd
1999 Statens kulturråd Printed in Sweden by Parajett 1999 ARTIKEL 1052 ISBN 91-85603-24-4 FÖRFRÅGNINGAR Anders Thornberg, tfn 08-679 3 1 08, e-post anders.thornberg@kur.se
5 Inledning 6 Planering och genomförande 8 Diskussion om felkällor 9 Resultat 10 1. Försäljning till olika kundgrupper 12 2. Försäljning uppdelad på litteraturkategorier 15 3. Utgivning, produktion och sålda volymer 17 4. Försäljning till olika kunder för klassindelat material 19 Avslutande kommentarer 20 Bilagor
Inledning Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet. Uppdraget utvidgades till att gälla även statistik inom bok- och tidskriftsområdet. Bakgrunden till uppdraget är att 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), konstaterade att det saknas en heltäckande statistik för utgivning och försäljning av allmänlitteratur. Svenska Förläggareföreningens branschstatistik omfattar de förlag som är medlemmar i föreningen. För övriga förlag saknas en samlad försäljnings- och utgivningsstatistik. Till grund för denna rapport ligger en provundersökning gjord av Statens kulturråd hösten 1999. I undersökningen har data samlats in från svenska bokförlag i syfte att lägga grunden till en ny bokförlagsstatistik från och med år 2000. Kulturrådet har valt att börja med en provundersökning. Syftet med provundersökningen är dels att framställa en statistik över utgivning och försäljning 1998, som kompletterar Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik, dels att göra en metodologisk utvärdering. Denna utvärdering ska leda fram till förslag vad gäller metoder och rutiner för en ny långsiktig förlagsstatistik. En diskussion om den här använda metoden samt en kortare diskussion om alternativa metoder ges längre fram. 5
Planering och genomförande Målpopulation och urvalsram Vid alla undersökningar definieras en målpopulation. Detta görs med utgångspunkt i egenskaperna hos de enheter som skall undersökas. I det ideala fallet sammanfaller undersökningens målpopulation med den så kallade ramen, vilken består av register eller annan typ av förteckning över målpopulationens enheter. Någon självklar ram för denna undersöknings målpopulation finns ej vilket kan innebära problem i form av undertäckning. Med hjälp av ett antal kriterier utsågs en målpopulation och med utgångspunkt i denna har en urvalsram konstruerats. Förlagen ska ha en regelbunden utgivning av allmänlitteratur, det vill säga förlag vars huvudsyfte är att ge ut litteratur som vänder sig till en större allmänhet och därmed säljs i bokhandel, genom bokklubbar eller andra gängse försäljningskanaler. Med regelbunden utgivning menas här minst två utgivna titlar 1997 och minst två utgivna titlar 1998. Förlag som enbart är inriktade på läromedel eller akademisk litteratur finns inte med i undersökningen, inte heller specialförlag som till exempel ger ut handböcker för ett visst varumärke. Enskilda utgivare ingår inte heller i urvalet. Vidare har myndigheter, organisationer med flera till största del exkluderats ur statistiken. Till undantagen hör de myndigheter och organisationer som bildat ett eget förlag med fristående verksamhet. Förlagsstatistiken omfattar inte heller de förlag som ingår i Svenska Förläggareföreningens statistik. Urvalet har gjorts med hjälp av ett antal källor. De register som använts är Seeligs adressregister, SCB:s företagsregister för förlag, NOFF:s medlemsregister (Nordiska föreningen för mindre förlag), Den Svenska Bokbranschen 1998 (BMI 1998), Förlagsadresser 1998 (Särtryck ur svensk Bokförteckning 1997) samt bokförlag registrerade hos Patent- och registreringsverket. Kompletterande uppgifter har hämtats från Libris (KB) och från Kulturrådets lista över förlag som har fått litteraturstöd. Dessutom har ett särskilt uttag gjorts ur Libris över utgivna böcker 1998. Det är viktigt att påpeka att inget stickprov gjorts. Ansträngning har gjorts för att så många förlag som möjligt som överensstämmer med de kriterier som angivits kommer med i urvalet. Via de register som nämnts och ovan diskuterade kriterier har Kulturrådet ställt samman en lista på 200 förlag. Datainsamlingsmetod och frågekonstruktion Till de förlag som valts ut enligt ovan angivna kriterier skickades en enkät. Den enkät som användes är, vad gäller frågorna, i stort sett identisk med den enkät som Svenska Förläggareföreningen använder. Härigenom blir det möjligt att slå samman och jämföra Svenska Förläggareföreningens statistik med Kulturrådets. Kulturrådet frågar i sin enkät (se bilaga 2) specifikt efter uppgifter om massmarknadslitteratur och kassettböcker, dessa litteraturkategorier finns ej med i Svenska Förläggareföreningens enkät. Enkäten är konstruerad så att den ska ge svar på frågor angående försäljning och produktion. Gemensamt för redovisningen av försäljning och produktion är att den delas upp på litteraturkategorier, samt ny utgivning och reprint. Den försäljning som efterfrågas redovisas även specifikt för olika kunder och kundgrupper. Vidare redovisas fakturerad försäljning för böcker utgivna 1998 och fakturerad försäljning för tidigare utgivna böcker. Även realisationsförsäljning redovisas. När det gäller produktionen efterfrågas antal utgivna titlar samt antal tryckta och sålda volymer. Ett första utskick till de 200 aktuella förlagen gjordes i september månad 1999 följt av två nya utskick med påminnelsebrev i oktober. För att minska bortfallet gjordes även påminnelser via telefon till en del av de förlag som ännu inte svarat. Telefonkontakt togs även med de förlag som svarat när något var oklart eller när förlagen inte lämnat kompletta uppgifter. Metoddiskussion Det finns ett flertal problem med att upprätta en förlagsstatistik som är värda att diskuteras. Ett problem är uppgiftslämnarbördan. För de flesta förlag är det svårt att leverera de uppgifter som efterfrågas. Detta gäller speciellt de mindre förlagen. Ytterst få förlag har redan de uppgifter som krävs för att besvara enkäten på ett korrekt sätt. Detta får i sin tur en inverkan på svarsfrekvensen. Den främsta anledningen till att inte besvara enkäten är troligen att det är arbetsamt och tar lång tid. Kulturrådet valde att gå ut till ett stort antal förlag för att få en betydande mångfald i materialet. Detta innebar en relativt låg svarsfrekvens. Eftersom detta är en provundersökning finns det goda möjligheter att förändra metoden inför nästa års undersökning, som kommer att gälla 1999. Det som till stor del påverkar valet av metod är målsättningen med undersökningen. Är det ett totalt mått på branschen som eftersträvas eller ska det till exempel vara möjligt att uttala sig om olika storleksgrupper i förlagsbranschen? Vidare påverkas metoden av målgruppen för undersökningen. Är främsta målgruppen förlag och bok- 6
bransch i allmänhet eller ska undersökningen fungera som underlag för litteraturpolitiska beslut? Det är viktigt att det finns förutsättningar att belysa förändringar med hjälp av statistiken. Det är därför nödvändigt att bestämma sig för en viss metod och att förändra denna så lite som möjligt under de kommande åren så att goda jämförelser över tid blir möjliga. Med detta i åtanke finns det ett antal olika tillvägagångssätt. Situationen är nu att Kulturrådet och Svenska Förläggareföreningen gör en undersökning på var sitt håll. Det idealiska vore om endast en branschtäckande undersökning gjordes. Därmed skulle problem som hänger samman med att man använder olika metoder och definitioner kunna undvikas. Kulturrådet måste inför nästa undersökning slå fast och tillämpa av tid oberoende definitioner av vad som är ett förlag och vad som är allmänlitteratur. Utifrån dessa definitioner skapas en ram för vilka förlag som ska ingå i undersökningen då den genomförs. Nästa aspekt på den tillämpade metoden gäller frågekonstruktionen. Genom att minska antalet frågor och svårighetsgraden på dessa kan svar från fler förlag erhållas och en rikare mångfald i materialet fås. Detta ger i gengäld en mindre detaljerad statistik. Ett alternativ är att variera frågorna beroende på förlagets storlek. Man skulle då skicka en mindre omfångsrik enkät till de mindre förlagen och enkät med fler frågor till de större förlagen. En annan fråga är hur många förlag som ska ingå i undersökningen. Ett alternativ är att endast koncentrera sig på de större förlagen och på så sätt erhålla en i omsättning mätt god täckning av branschen. Detta alternativ ger ett mer sammanfattande mått på branschen men begränsar till en viss del de analyser som kan utföras. Det innebär också att många av de förlag som får litteraturstöd inte skulle vara med. För att komma till rätta med svarsfrekvensen avser Kulturrådet att undersöka möjligheten att belägga undersökningen med uppgiftsskyldighet enligt SFS 1992:889 (Lag om den officiella statistiken). 7
Diskussion om felkällor Som nämndes i inledningen till föregående kapitel kan denna undersökning inte bli heltäckande. Det finns antagligen förlag som inte ingått i den använda ramen men som borde ha gjort det. Det är svårt att säga hur stor denna undertäckning är men troligen är de förlag som utgör undertäckningen små och inte påverkar resultatet i någon större omfattning. Alla inmatade värden har kontrollerats och här bör ej finnas några fel. Det bör dock påpekas att fel kan ha orsakats av att de svarande förlagen har lämnat felaktiga uppgifter. Den betydande felkällan är bortfallet. Av de 200 förlag som ingick i undersökningen svarade 105 st. Detta ger en svarsfrekvens på 52,5 procent. Förutom detta bortfall av förlag finns även partiella bortfall, det vill säga inkomna enkäter där det saknas svar på vissa uppgifter. Storleken på det totala bortfallet redovisas under varje tabell i resultatdelen. Kulturrådet har valt att inte försöka göra uppskattningar av de uppgifter som saknas. På grund av det stora bortfallet och det partiella bortfallet går det inte att via Kulturrådets undersökning uttala sig om hela målpopulationen. De värden som anges i resultatdelen är ofta mycket lägre än de sanna totalvärdena. Det finns ett flertal anledningar till bortfallet. De främsta anledningarna är troligen att det är arbetsamt och tidskrävande att besvara enkäten. Sju förlag har angett någon av dessa anledningar till att de ej deltagit i undersökningen. Vidare har troligen tidpunkten på året påverkat bortfallet. För de flesta förlag passar det nog bättre om undersökningen förläggs till våren. En del förlag kan ha avstått då de inte varit motiverade att delta i en provundersökning. Andra orsaker till bortfallet är förlag som meddelat att de anser sig små och obetydliga i sammanhanget och därför avstått från att medverka. En del förlag har annan försäljningsverksamhet förutom bokutgivning. Några av dessa har som orsak till att ej deltaga angett att de ej kan särskilja böcker från övrig försäljning. Endast fyra förlag har uttalat vägrat lämna ut uppgifter. För fyra förlag saknas rätt adress. Som nämnts tidigare gjordes påminnelser via telefon. Bland de förlag som angav att de inte hade möjlighet att besvara enkäten efterfrågades som komplement det totala faktureringsvärdet, det vill säga den totala summa som förlagen sålt böcker för under 1998. (Detta är den totala summa som efterfrågas i fråga 1 på enkäten.) Följden av detta är att det för ett visst antal förlag endast finns uppgift om den totala försäljningen. Detta är dock en betydelsefull uppgift varför denna åtgärd vidtogs. Nedan ges en tabell som beskriver materialet vad gäller svarsfrekvens och bortfall. Svarsfrekvens och bortfall Antal Procent Inkomna enkäter 96 48,0 Uppgift om total försäljning 9 4,5 Bortfall 95 47,5 Totalt 200 100,0 8
Resultat Som tidigare nämnts är det 1998 års siffror som samlats in och i detta kapitel ges en presentation av det resultat som enkäterna gett. Resultatet redovisas i form av tabeller och diagram. I tabellerna visas faktiska värden medan diagrammen främst används för att visa den procentuella fördelningen, till exempel andel försäljning till olika kundgrupper. Som diskuterades i förra kapitlet innebär bortfallet att undersökningens resultat inte ger en riktig bild av försäljning och produktion av allmänlitteratur. Kapitlet är uppdelat i fyra avsnitt. Avsnitt ett och två innehåller uppgifter om försäljning och avsnitt tre avser utgivning och produktion. I tabellerna och diagrammen särredovisas uppgifterna från Kulturrådets undersökning och uppgifter från Svenska Förläggareföreningens statistik. Det gemensamma resultatet av de båda undersökningarna visas också.»kur«betecknar uppgifter från Kulturrådets undersökning,»svf«är data från Svenska Förläggareföreningens branschstatistik och det gemensamma resultatet ges under beteckningen»totalt«. I det fjärde avsnittet har det gjorts en klassindelning av förlagen. Materialet är uppdelat i sex klasser efter fakturerad försäljning (exklusive moms). Detta avsnitt är begränsat till att endast visa nettoförsäljningen till olika kunder. Fördelningen av försäljning till de olika kunderna åskådliggörs i diagram. Avsnittet visar på den stora spännvidd som finns bland förlagen och vilka försäljningskanaler som är viktigast i de olika klasserna. När det gäller redovisade värden i tabellerna stämmer slutsumman inte alltid med summan av delarna. Detta beror delvis på att värdena i tabellerna är avrundade, men främst är orsaken det tidigare nämnda partiella bortfallet. En del förlag har ej kunnat specificera försäljning till kunder, produktion och försäljning av volymer med mera utan endast kunna lämna en total summa. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och med 1998 års priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Ingen uppräkning av förlagsnettopriset till konsumentpris har gjorts då dessa jämförs. I avsnitt två och tre är samtliga försäljningsvärden exklusive moms och exklusive realisation. Försäljning fördelat på litteraturkategorier visar förlagens försäljning och man bör beakta att kategoriernas andelar i försäljning påverkas av i vilken utsträckning de säljs genom direktförsäljning. Ingen särredovisning av returer har begärts. Det som redovisas är nettoförsäljningen inklusive eventuella returer. Detta innebär att man inte vet hur stor del av förlagens försäljning som består av returer. Det bör även kommenteras att 13 förlag har brutet räkenskapsår, varför materialet innehåller data även från 1997 och 1999. Som nämnts tidigare efterfrågas uppgifter om utgivning och produktion av kassettböcker i enkäten. Inget förlag har angett att de producerat eller sålt kassettböcker under 1998 varför denna litteraturkategori inte finns med i resultatet. Inte heller antal volymer i lager eller det totala antalet sålda volymer redovisas då få förlag kunnat lämna dessa uppgifter. När det gäller Svenska Förläggareföreningens uppgifter kommer dessa från föreningens branschstatistik för 1998. Icke avrundade siffror för denna statistik har inte gått att tillgå. 82 förlag har deltagit i Svenska Förläggareföreningens undersökning och lämnat kompletta uppgifter vilket ger en svarsfrekvens på 99,9 procent. Ett antal begrepp förekommer i rapporten och de definieras här. Med original menas böcker med nytt ISBNnummer, det vill säga ny titel eller ny upplaga. Tilltryck redovisas ej. Med reprint avses tidigare utgivna böcker i nytryck där inlagan är i princip oförändrad men förändringar kan ha gjorts av format, omslag etc. Översatt litteratur är böcker översatta från ett annat språk till svenska eller utgivna på ett annat språk än svenska. Med skönlitteratur avses böcker som enligt bibliotekens klassificeringssystem hänförs till ämnesområde H»Skönlitteratur«. Barn- och ungdomslitteratur är böcker som oavsett innehåll producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassificeringssystem. Som facklitteratur räknas böcker som enligt bibliotekens klassificeringssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomsböcker. Uppslagsverk, lexika, ordböcker, årsböcker är böcker som fordrat förhållandevis stor redaktionell insats och som vanligen omfattar flera band. Varje band redovisas som en titel. Under Elektroniska utgåvor anges både egen produktion och lokaliserade utgåvor (det vill säga översatta och anpassade utländska utgåvor). 9
1. Försäljning till olika kundgrupper Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och med 1998 års priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Antal kronor anges i tusental. Tabell 1. Nettoförsäljning från förlag till olika kundgrupper (tkr) Kundgrupp KUR SvF Totalt Återförsäljare 185 474 1 142 300 1 327 800 Direktförsäljning 467 210 771 600 1 238 800 Utlandsförsäljning 83 057 63 400 146 500 Total försäljning 790 352 1 977 300 2 767 700 Bortfallet här är ca 55 procent. När det gäller uppgift om total försäljning är bortfallet 47,5 procent. Bortfallet gör att värderna ej ger en rättvis bild av den totala försäljningen av allmännlitteratur I tabell 1 syns att SvF:s medlemmar står för den större delen av den totala försäljningen. Vidare står förlagen i KUR:s undersökning för den större delen av utlandsförsäljningen. Diagram 1. Försäljning fördelat på kundgrupper Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 KUR Återförsäljare SvF Direktförsäljning Totalt Utlandsförsäljning Som diagram 1 visar skiljer sig fördelningen av försäljningen en del mellan KUR och SvF. Bland förlagen i KUR:s undersökning dominerar direktförsäljningen medan återförsäljare är den största kundgruppen hos SvF:s medlemsförlag. Totalt sett sker den största delen av förlagens försäljning till återförsäljare. Utlandsförsäljningen står för en större del i KUR än i SvF. Tabell 2. Nettoförsäljning från förlag till återförsäljare fördelat på olika försäljningskanaler (tkr) Återförsäljare KUR SvF Totalt Bokhandel 47 219 554 000 604 500 Seeligs boklager 3 311 Biblioteksförsäljning 5 995 76 000 82 000 Varuhus, stormarknader 2 279 145 500 147 800 Bokklubbar 8 616 194 000 202 600 Pocketgrossisten, Sv. Interpress m.fl. 25 107 26 300 51 400 Övriga återförsäljare 9 666 146 500 156 200 Total försäljning till återförsäljare 185 474 114 2300 1 327 800 Försäljning till Seeligs boklager är inkluderat i försäljningen till Bokhandel när det gäller SvF:s uppgifter. Bortfallet här är ca 56 procent vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur Diagram 2. KUR. Försäljning fördelat på återförsäljare Bokhandel 47% Pocketgrossisten m.fl. 25% Övriga återförsäljare 9% Bokklubbar 8% Bibliotek 6% Seeligs boklager 3% Varuhus 2% Diagram 3. SvF. Försäljning fördelat på återförsäljare Bokhandel 48% Bokklubbar 17% Övriga återförsäljare 13% Varuhus 13% Bibliotek 7% Pocketgrossisten m.fl. 2% 10
Diagram 4. Totalt. Försäljning fördelat på återförsäljare Bokhandel 48% Bokklubbar 16% Övriga återförsäljare 13% Varuhus 12% Bibliotek 7% Pocketgrossisten m.fl. 4% Försäljning till Seeligs boklager är inkluderat i försäljningen till Bokhandel i diagram 3 och 4. Som tabell 1 och diagram 4 och 5 visar är bokhandeln den största försäljningskanalen både för KUR:s och SvF:s förlag. Bokklubbar är en stor återförsäljare för medlemsförlagen i SvF men inte lika stor för KUR:s förlag. Däremot är Pocketgrossisten, Svenska Interpress m.fl. andelsmässigt en stor kund hos KUR:s förlag men inte lika stor hos SvF:s förlag. Tabell 3. Nettodirektförsäljning från förlag till kund fördelat på olika försäljningskanaler (tkr) Kund KUR SvF Totalt Bokklubbar 242 960 564 500 807 500 Annan direktförsäljning (Hem- och postorder, större verk) 27 196 123 100 150 300 Övriga (storkonsumenter, institutioner, delupplagor) 31 452 84 000 115 500 Total direktförsäljning 467 210 771 600 1 238 800 Bortfallet här är ca 57 procent vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur. Diagram 5. Fördelning av direktförsäljning Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 KUR Bokklubbar SvF Annan direktförsäljning Totalt Övrig direktförsäljning Boklubbar är den dominerande försäljningskanalen. Fördelningen vad gäller direktförsäljningen är likartad för förlagen i KUR:s undersökning och SvF:s medlemsförlag. Diagram 6. Totalt. Försäljning fördelat på samtliga försäljningskanaler i procent Bokklubbar 41% Bokhandel inkl. Seeligs boklager 25% Varuhus 6% Annan direktförsäljning 6% Utlandsförsäljning 6% Övriga återförsäljare 6% Övrig direktförsäljning 5% Bibliotek 3% Pocketgrossisten m.fl. 2% Bokklubbar utgör den största försäljningskanalen följt av bokhandeln (inkl. Seeligs boklager). 11
2. Försäljning uppdelad på litteraturkategorier I detta avsnitt saknas vissa uppgifter från stora förlag vilket gör att värdena inte ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och exklusive realisation och med 1998 års priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Antal kronor anges i tusental. Tabell 4. Nettoförsäljning fördelat på litteraturkategorier (tkr) Diagram 8. SvF. Försäljning fördelat på litteraturkategorier Skönlitteratur 42% Facklitteratur 34% Barn- och ungdomslitteratur 12% Uppslagsverk 9% Elektronisk utgivning 3% Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Ny utg 1998 7 649 575 300 582 900 Totalt 40 454 729 600 770 100 Barn- och ungdomslitteratur Ny utg 1998 28 129 111 700 139 800 Totalt 113 881 195 400 309 300 Facklitteratur Ny utg 1998 44 120 302 300 346 400 Totalt 170 264 578 100 748 400 Elektronisk utgivning Ny utg 1998 35 31 500 31 500 Totalt 35 44 200 44 200 Uppslagsverk Ny utg 1998 140 66 500 66 600 Totalt 140 149 900 150 000 Massmarknadslitteratur Ny utg 1998 48 834 0 48 834 Totalt 84 971 0 84 971 Totalt Ny utg 1998 129 272 1 087 300 1 216 600 Totalt 640 219 1 697 200 2 337 400 Bortfallet här är ca 58 procent. Här saknas uppgifter från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur. Med»Ny utg 1998«menas böcker utgivna 1998 och med»totalt«menas all försäljning av böcker under 1998 oavsett utgivningsår. Diagram 7. KUR. Försäljning fördelat på litteraturkategorier Diagram 9. Totalt. Försäljning fördelat på litteraturkategorier Skönlitteratur 36% Facklitteratur 36% Barn- och ungdomslitteratur 15% Uppslagsverk 7% Massmarknadslitteratur 4% Elektronisk utgivning 2% Sett till försäljningen är facklitteratur den största kategorien när det gäller KUR följt av barn- och ungdomslitteratur. Skönlitteratur är den största kategorien hos SvF. Kategorien massmarknadslitteratur finns ej med i SvF:s statistik. Diagram 10. Totala försäljning fördelat på böcker utgivna 1998 och tidigare utgivning Procent 100 90 80 Facklitteratur 41% Barn- och ungdomslitteratur 28% Massmarknadslitteratur 21% Skönlitteratur 10% 70 60 50 40 30 20 10 0 KUR SvF Totalt Utgivning 1998 Tidigare utgivning Bortfallet är här ca 63 procent. 12
Totalt sett står böcker utgivna 1998 för 65 procent av den fakturerade försäljningen. Som kan utläsas i diagrammet är fördelningen ungefär densamma för KUR och SvF. Diagram 11. Försäljning fördelat på original och reprint gällande litteraturkategorierna skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur och facklitteratur Procent Tabell 5. Nettoförsäljning för samtliga böcker sålda under 1998 fördelat på original och reprint inom litteraturkategorierna skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt facklitteratur (tkr) Litteraturkategori KUR SvF Totalt 100 90 80 70 60 Skönlitteratur Original 5 753 507 000 512 800 Reprint 5 401 222 700 228 100 Barn- och ungdomslitteratur Original 24 785 171 300 196 100 Reprint 7 096 24 000 31 100 Facklitteratur Original 82 299 532 000 614 300 Reprint 2 270 46 200 48 500 Totalt Original 112 838 1 210 300 1 323 100 Reprint 14 767 292 900 307 700 50 40 30 20 10 0 KUR SvF Totalt Bortfallet är här ca 58 procent. Här saknas uppgifter från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur Andelen fakturerad försäljning för reprint är större för skönlitteratur än de övriga kategorierna. Tabell 6. Nettoförsäljning för böcker utgivna 1998 fördelat på original och reprint inom litteraturkategorierna skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt facklitteratur (tkr) Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Original 4 824 426 600 431 400 Reprint 2 821 148 700 151 500 Barn- och ungdomslitteratur Original 24 516 101 200 125 700 Reprint 3 613 10 500 14 100 Facklitteratur Original 36 720 271 000 307 700 Reprint 2 251 31 300 33 600 Totalt Original 66 060 798 800 864 900 Reprint 8 685 190 500 199 200 Bortfallet är här ca 58 procent. Här saknas uppgifter från stora förlag vilket att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur Andelen fakturerad försäljning för reprint är större för skönlitteratur än de övriga kategorierna. Original Reprint Både vad det gäller KUR, SvF och totalt sett står försäljningen av originalutgivning för en stor del av den fakturerade försäljningen. Tabell 7. Nettoförsäljning av samtliga böcker sålda under 1998 fördelat på litteraturkategorier (tkr) Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Lyrik och drama 184 5 500 5 700 Annan svensk skönlitt. 4 083 199 900 204 000 Annan översatt litt. 1 486 301 600 303 100 Pocket 2 892 70 100 73 000 Övrig reprint 2 509 152 600 155 100 Barn- och ungdomslitteratur Svensk 3 941 110 700 114 600 Översatt 20 844 60 600 81 400 Pocket 2 993 1 400 4 400 Övrig reprint 4 103 22 700 26 800 Facklitteratur Svensk 71 284 390 600 461 900 Översatt 11 016 141 400 152 400 Pocket 0 5 300 5 300 Övrig reprint 2 270 40 900 43 200 Elektronisk utgivning Egen produktion 35 40 200 40 200 Lokaliserade 0 4 000 4 000 Bortfallet är här ca 58 procent. Här saknas uppgifter från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur 13
Tabell 8. Nettoförsäljning av böcker utgivna 1998 fördelat på litteraturkategorier (tkr) Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Lyrik och drama 80 3 600 3 700 Annan svensk skönlitt. 3 632 164 600 168 200 Annan översatt litt. 1 112 258 300 259 400 Pocket 1 604 40 700 42 300 Övrig reprint 1 217 108 000 109 200 Barn- och ungdomslitteratur Svensk 3 805 63 400 67 200 Översatt 20 711 37 800 58 500 Pocket 1 523 1 100 2 600 Övrig reprint 2 090 9 400 11 500 Facklitteratur Svensk 28 416 206 100 234 500 Översatt 8 304 64 900 73 200 Pocket 0 2 700 2 700 Övrig reprint 2 251 28 700 31 000 Elektronisk utgivning Egen produktion 35 30 200 30 200 Lokaliserade 0 1 300 1 300 Tabell 9. Fakturerad försäljning för februarirealisationen (tkr) Faktureringsvärde KUR 781 SvF 1 29 500 Totalt 1 30 300 Bortfallet är här ca 55 procent. Elva förlag i Kulturrådets undersökning har angett att de deltagit i februarirealisationen 1998. Bortfallet är här ca 58 procent. Här saknas uppgifter från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av försäljningen av allmänlitteratur. 14
3. Utgivning, produktion och sålda volymer Med»översatt«litteratur menas böcker översatta från ett annat språk till svenska eller utgivna på ett annat språk än svenska Tabell 10. Antal utgivna titlar samt antal tryckta och sålda volymer av titlarna Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Utgivna titlar 269 1 166 1 435 Tryckta volymer 892 017 9822 000 10 714 000 Sålda volymer 261 240 7 176 000 7 437 000 Barn- och ungdomslitteratur Utgivna titlar 89 808 897 Tryckta volymer 1 151 110 4 710 000 5 861 000 Sålda volymer 845 906 3 195 000 4 041 000 Facklitteratur Utgivna titlar 459 1 527 1 986 Tryckta volymer 927 255 6 852 000 7 779 000 Sålda volymer 447 265 3 704 000 4 151 000 Elektronisk utgivning Utgivna titlar 9 42 51 Tryckta volymer 2 000 285 000 287 000 Sålda volymer 500 162 000 163 000 Uppslagsverk Utgivna titlar 37 56 93 Tryckta volymer 3 750 617 000 621 000 Sålda volymer 3 460 425 000 428 000 Massmarknadslitteratur Utgivna titlar 304 0 304 Tryckta volymer 3 322 800 0 3 322 800 Sålda volymer 1 885 800 0 1 885 800 Totalt Utgivna titlar 1 172 3 599 4 771 Tryckta volymer 6 298 932 22 286 000 28 585 000 Sålda volymer 3 444 171 14 661 000 18 105 000 Bortfallet gällande tryckta och sålda volymer är ca 60 procent. Bortfallet gällande utgivna titlar är ca 53 procent. Uppgifter saknas från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av produktionen av allmänlitteratur. Diagram 12. KUR. Titlar utgivna 1998 fördelat på litteraturkategorier Facklitteratur 39% Massmarknadslitteratur 26% Skönlitteratur 23% Barn- och ungdomslitteratur 8% Uppslagsverk 3% Elektronisk utgivning 1% Diagram 13. SvF. Titlar utgivna 1998 fördelat på litteraturkategorier Facklitteratur 43% Skönlitteratur 32% Barn- och ungdomslitteratur 22% Uppslagsverk 2% Elektronisk utgivning 1% Diagram 14. Totalt. Titlar utgivna 1998 fördelat på litteraturkategorier Facklitteratur 42% Skönlitteratur 30% Barn- och ungdomslitteratur 19% Massmarknadslitteratur 6% Uppslagsverk 2% Elektronisk utgivning 1% Facklitteratur är den kategori inom vilken flest titlar ges ut både för KUR och SvF. Eftersom Svenska Förläggareföreningen inte har kategorien massmarknadslitteratur på sin enkät blir jämförelser mellan KUR och SvF inte rättvisande. Tabell 11. Antal utgivna titlar vad gäller original och reprint fördelat på litteraturkategorierna skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt facklitteratur Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Original 195 633 828 Reprint 67 533 600 Barn- och ungdomslitteratur Original 62 599 661 Reprint 33 209 242 Facklitteratur Original 429 1389 1818 Reprint 27 138 165 Totalt Original 686 2 621 3 307 Reprint 127 880 1 007 Bortfallet är här ca 53 procent. Uppgifter om reprint saknas från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av utgivningen av allmänlitteratur. 15
Diagram 15. Titlar utgivna 1998 fördelat på original och reprint gällande litteraturkategorierna skönlitteratur, barnoch ungdomslitteratur och facklitteratur Procent 100 90 80 70 60 Tabell 13. Titlar som originalutgivits 1998 fördelat på svenska och översatta inom respektive litteraturkategori Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur Svensk 55 51 52 Översatt 45 49 48 Barn- och ungdomslitteratur Svensk 27 48 46 Översatt 73 52 54 Facklitteratur Svensk 79 73 74 Översatt 21 27 26 50 Bortfallet är här ca 53 procent. 40 30 20 10 0 KUR SvF Totalt Mönstret är ungefär detsamma för KUR och SvF vad gäller svensk och översatt litteratur. Facklitteratur är den kategori inom vilken flest originalböcker på svenska gavs ut 1998. Original Reprint Tabell 14. Andel sålda volymer fördelat på litteraturkategorier Fördelningen mellan original- och reprint är ungefär densamma för KUR och SvF. Tabell 12. Antal utgivna titlar 1998 fördelat på litteraturkategorier Litteraturkategori KUR SvF Totalt Litteraturkategori KUR SvF Totalt Skönlitteratur 43 73 71 Barn- och ungdomslitteratur 74 68 69 Facklitteratur 65 54 55 Massmarknadslitteratur 57 Bortfallet är här ca 58 procent. Skönlitteratur Lyrik och drama 20 65 85 Annan svensk skönlitt. 88 257 345 Annan översatt litt. 87 311 398 Pocket 52 264 316 Övrig reprint 15 269 284 Barn- och ungdomslitteratur Svensk 17 290 307 Översatt 45 309 354 Pocket 19 14 33 Övrig reprint 14 195 209 Facklitteratur Svensk 338 1008 1346 Översatt 91 381 472 Pocket 2 36 38 Övrig reprint 25 102 127 Elektronisk utgivning Egen produktion 9 39 48 Lokaliserade 0 3 3 Bortfallet är här ca 53 procent. Uppgifter om reprint saknas från stora förlag vilket gör att värdena ej ger en rättvis bild av utgivningen av allmänlitteratur. 16
4. Försäljning till olika kunder för klassindelat material I detta avsnitt har en klassindelning gjorts av materialet. Indelningen är gjord efter total fakturerad nettoförsäljning (exklusive moms). I tabellen nedan visas undre och övre klassgräns för de sex klasserna. Försäljningsvärdena är som tidigare i tusen kronor. Den sjätte klassen är en öppen klass, det vill säga den har ingen övre gräns. Tabell 15. Antal förlag i de sex klasserna samt övre och undre klassgräns (tkr) Klass Antal förlag Undre klassgräns Övre klassgräns Klass 1 34 0 100 Klass 2 19 101 400 Klass 3 13 401 1 000 Klass 4 10 1 001 3 000 Klass 5 7 3 000 10 000 Klass 6 10 10 000 Diagram 16. Klass 1. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Diagram 18. Klass 3. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Bokhandel 40% Annan direktförsäljning 30% Bibliotek 9% Övriga återförsäljare 7% Övrig direktförsäljning 6% Seeligs boklager 3% Utlandsförsäljning 3% Bokklubbar 2% Diagram 19. Klass 4. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Bokhandel 44% Annan direktförsäljning 16% Bibliotek 16% Övriga återförsäljare 7% Seeligs boklager 6% Övrig direktförsäljning 5% Utlandsförsäljning 4% Bokklubbar 2% Diagram 17. Klass 2. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Bokhandel 28% Övrig direktförsäljning 25% Utlandsförsäljning 11% Seeligs boklager 9% Annan direktförsäljning 9% Övriga återförsäljare 8% Bokklubbar 5% Varuhus 2% Bibliotek 2% Pocketgrossisten m.fl. 1% Bokhandel 44% Annan direktförsäljning 16% Bibliotek 16% Övriga återförsäljare 7% Bokklubbar 3% Seeligs boklager 3% Utlandsförsäljning 3% Övrig direktförsäljning 2% Varuhus 2% 17
Diagram 20. Klass 5. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Utlandsförsäljning 31% Bokhandel 24% Övriga återförsäljare 10% Annan direktförsäljning 10% Bokklubbar 7% Övrig direktförsäljning 6% Varuhus 5% Pocketgrossisten m.fl. 2% Seeligs boklager 2% Bibliotek 1% Diagram 16 till 21 visar samtliga den fakturerade nettoförsäljningen från förlag till kund för de sex olika klasserna. Med annan direktförsäljning menas hem-, post-, och teleorder samt större verk. Övrig direktförsäljning är storkonsumenter, institutioner och delupplagor. Med bokklubbar avses både återförsäljare och direktförsäljning. Bokhandeln är den största kunden i klass ett till fyra. I klass sex utgör bokklubbar den främsta försäljningskanalen. Försäljningsandelen till bokklubbar är relativt liten del i de övriga klasserna. I klass ett till tre utgör utlandsförsäljningen en relativt liten del medan den utgör en större del i klass fem och sex. En tydlig skillnad märks vad gäller biblioteksförsäljningen som är en viktig försäljningskanal för klass ett och två och i viss mån även klass 3, men som står för en liten andel av försäljningen i klass fyra till sex. Som visats tidigare i rapporten utgör den totala direktförsäljningen en större del än den totala försäljningen till återförsäljare. Diagram 21. Klass 6. Försäljning fördelat på försäljningskanaler Bokklubbar 58% Utlandsförsäljning 16% Bokhandel 7% Övrig direktförsäljning 6% Pocketgrossisten m.fl. 6% Annan direktförsäljning 5% Bibliotek 1% Övriga återförsäljare 1% 18
Avslutande kommentarer Rapporten igenom har jämförelser gjorts mellan resultatet från Kulturrådets undersökning och Svenska Förläggareföreningens statistik. Statistiken i rapporten behandlar, som tidigare nämnts, endast allmänlitteratur, men det finns många utgivare i landet och en stor produktion av icke allmänlitteratur. Den totala bokproduktionen av originalutgivning 1998 är enligt svensk Bokförteckning 12 628 titlar. Detta kan jämföras med det totala antalet originalutgivna titlar av allmänlitteratur 1998 som utifrån Kulturrådets och Svenska Förläggareföreningens statistik beräknas till 3 683. Ser man närmare på de tre litteraturkategorierna skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur och facklitteratur framgår det att facklitteratur är den klart dominerande kategorien. Diagram 23. Originalutgivning av böcker och broschyrer fördelat på litteraturkategorier 1987 1998 (antal titlar) 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Diagram 22. Böcker och broschyrer originalutgivna 1998 fördelat på litteraturkategorier Totalt Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur 76% Skönlitteratur 15% Barn- och ungdomslitteratur 9% De största utgivarna av böcker 1998 var universiteten. Tabell 16. Bokutgivningen 1998. Förlag/utgivare som har gett ut mer än 100 titlar Utgivare Antal titlar Källa: Svensk Bokförteckning 1998 Definitionen av en broschyr är ett verk på 48 sidor eller färre. Fördelningen mellan de tre kategorierna har varit ungefär densamma det senaste årtiondet vilket diagram 23 illustrerar. Universiteten A 383 B. Wahlström 281 Studentlitteratur 279 Albert Bonnier 258 Natur och Kultur 245 Harlequin 205 Fritzes offentliga publikationer 203 Richters 196 Bonnier Carlsen 191 Wahlström & Widstrand 187 Norstedt 186 Forum 140 Gleerup 130 Acta Universitas Uppsaliensis 128 Rabén & Sjögren 122 Månpocket 108 Norstedts juridik 106 Rabén Prisma 102 Liber 101 A Universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala (ej förlagsutgivning) Källa: Kungliga bibliotekets databas, Libris 19
Bilaga 1 Deltagande förlag i Kulturrådets provundersökning Air Historic Research Alvglans förlag Amelius förlag Anamma böcker Apec tryck och förlag Argos Artos bokförlag Barbara books Björn Lundén information Bo Ejeby förlag Bokboden Bokförlaget Bjurner och Bruno Bokförlaget Bra Böcker Bokförlaget Kärret Bokförlaget Lilla e Bokförlaget Mareld Bokförlaget Max Ström Bokförlaget Murbräckan Bokförlaget Siggimie Bokförlaget Siljan Bokförlaget Tranan Boknöje Bokskogen BookLund Caduceus Förlag CAL-Förlaget Cikada Bokförlag CJP, Centrum för Jungiansk psykologi Dualis förlag Edition Edda ideell förening Effektiv Produktion i Sverige Egmont Kärnan Egmont Richter En bok för alla Energica förlag Exit bokförlag Fabians förlag Federativs förlag Firma Axplock Förlaget Bärnstenen Förlaget Harlequin Förlaget Hjulet Förlaget Pärlemor Förlaget Rebus Förlags AB Industrilitteratur Vindex Förlagshuset Swedala Gavrilo förlag Hallen & Hallgren förlag Helsingborgs dagblad Hemström förlag Högmans förlag Höjerings bokförlag IDG Sweden Books Invandrarförlaget ISL förlag Iustus förlag Jan Jangö Jemi produktion Jure Jycke-Tryck Kaamos Nordkalottförlag Kebbe-förlaget KM-förlaget Litteraturtjänst Läseleket barnboksförlag Megilla-förlaget Monitor-förlaget Munin förlag Nerenius & Santérus förlag Nimrod förlag Nordbok international Page One Publishing Pagina förlag Paradisförlaget Paul Åströms förlag Pencinar kurdiska kulturförlag Pequod Press PM Bäckström förlag Polonica förlag Propexus Proprius förlag Rabun förlag Raster förlag Regnbågsförlaget Rosengårdens förlag och studier Runa förlag Sargons bokförlag Sellin & Partner bok och idé SISU Idrottsböcker Skriftställarnas förlag Solförlaget 21
Solrosens förlag Stabenfeldt Staka bokförlag Stiftelsen Bokförlaget Thales Stiftelsen Kosmos förlag Stockholmia förlag Svenska Historiska media Ultima Thule bokförlag Umbra Solis Warne förlag Wennberg, Kåa Willma Guides Zindermans förlag Ödins förlag Hanseproduktion 22