Kulturen i siffror 2002:5. Böcker och kulturtidskrifter Statens kulturråd

Transkript

1 Kulturen i siffror 2002:5 Böcker och kulturtidskrifter 2001 Statens kulturråd

2 Kulturen i siffror 2002:5 Böcker och kulturtidskrifter 2001 Statens kulturråd

3 2002 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2002 ISSN ISBN FÖRFRÅGNINGAR: Christer Henriksson E-post Tfn

4 Innehåll 5 Inledning 6 Resultatsammanfattning 8 Bokförlag 12 Bokutgivningen Kulturtidskrifter 25 Utgivningsstödet 1991/ Läsvanor 34 Bokförlag i förlagsstatistiken 35 Kulturtidskrifter i kulturtidskriftsstatistiken

5 4

6 Inledning Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet. Uppdraget har utvidgats till att gälla även bok- och tidskriftsstatistik. Bakgrunden till uppdraget är att 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), konstaterade att det saknas en samlad och heltäckande statistik för utgivning och försäljning av allmänlitteratur och kulturtidskrifter. Som en första åtgärd genomförde Kulturrådet hösten 1999 en provundersökning av svenska bokförlag. Resultatet av denna undersökning finns presenterat i rapporten Förlagsstatistik Resultat av provundersökning för Denna rapport följdes sedan av Böcker och kulturtidskrifter 1999 i serien Kulturen i siffror. Föreliggande rapport är den tredje i denna serie och ingår numera i serien Sveriges officiella statistik (SOS). Syftet med statistiken är att beskriva utgivning och försäljning av böcker och kulturtidskrifter. Statistiken ska genomföras årligen och kunna användas för att följa utvecklingen på dessa områden. Den ska fungera som underlag för planering och beslut samt för forskning och allmän information. Till grund för Böcker och kulturtidskrifter 2001 ligger förutom bearbetning och presentation av befintligt statistiskt material, två undersökningar genomförda av Statens kulturråd under år Data har samlats in från svenska kulturtidskrifter om verksamheten under Materialet är insamlat via enkät och kompletterat med uppgifter från ansökningshandlingar och ekonomiska rapporter som Kulturrådet förfogar över. Vidare har ett uttag ur Kungliga Bibliotekets Nationalbibliografi gjorts. Denna undersökning syftar till att ge en bild av den totala bokutgivningen i landet. Dessutom presenteras i denna rapport statistik över Kulturrådets stöd till bokutgivning och kulturtidskrifter under de senaste tio åren samt statistik över befolkningens läsvanor. Närmare beskrivning av varje undersökning ges i respektive avsnitt. 5

7 Resultatsammanfattning Bokförlag Förlagsstatistiken bygger på Förläggarföreningens medlemsstatistik 2001 och innehåller uppgifter från 74 allmänlitteraturutgivande bokförlag. Svenska Förläggarföreningen bedömer att statistiken motsvarar drygt 75 procent av den totala fakturerade försäljningen av allmänlitteratur Försäljningen till återförsäljare uppgår till mkr och förlagens direktförsäljning till 783 mkr. Utlandsförsäljningen uppgår till 101 mkr. Den största återförsäljaren är bokhandeln (42 procent) medan bokklubbarna står för den största delen av direktförsäljningen (72 procent). Försäljningen av skönlitteratur uppgår till 821 mkr, facklitteratur till 628 mkr och barn- och ungdomslitteratur till 290 mkr. Ungefär 80 procent är försäljning av originalutgivning och 20 procent reprint. Antalet nya titlar och nya upplagor avseende allmänlitteratur 2001 uppgår till st. 37 procent är facklitteratur, 35 procent skönlitteratur och 27 procent barn- och ungdomslitteratur. Ungefär 74 procent är originalutgivning och 26 procent reprint. Bokutgivningen Avsnittet beskriver den totala utgivningen av böcker (inklusive broschyrer, årsböcker och elektroniska resurser) i Sverige Underlaget utgörs av i Nationalbibliografin registrerade publikationer. Antalet utgivare och det totala antalet utgivna publikationer har ökat under 1990-talet. Det är framförallt inom kategorin facklitteratur som ökningen har skett, från ca publikationer 1989 till ca publikationer i slutet av talet. I genomsnitt står facklitteraturen för ungefär tre fjärdedelar av utgivningen varje år. Utgivningen av skönlitteratur har minskat med några procent under 1990-talet, från ca publikationer 1989 till ca publikationer i slutet av 1990-talet. Antalet utgivna publikationer för barn och ungdom har legat mellan och per år under hela 1990-talet. Totalt har antalet publikationer översatta från andra språk till svenska minskat något under 1990-talet. Antalet publikationer med annat publiceringsspråk än svenska har ökat under samma period. Främst är det publikationer på engelska som står för ökningen. Kulturtidskrifter I statistiken ingår 212 kulturtidskrifter. Det största ämnesområdet är konst, musik, teater och film där 18 procent av tidskrifterna återfinns. Ämnesområdet samhälls- och rättsvetenskap utgör 13 procent och ämnesområdet allmänt och blandat 14 procent. Andelen i övriga ämnesområden är relativt liten. 66 procent av kulturtidskrifterna har en periodicitet på 1 till 4 nummer per år. Medianupplagan är exemplar per nummer. Antalet medarbetare 2001 var närmare sex tusen varav 13 procent var fast personal. Ungefär 40 procent av kulturtidskrifterna startades 1990 eller senare och 60 procent av tidskrifterna är baserade i Stockholms län. Antalet prenumerationer var ungefär procent av prenumeranterna är enskilda personer. Summa intäkter uppgick till ca 177 mkr och kostnaderna till 201 mkr. 60 procent av kulturtidskrifterna presenteras på en egen webbplats på Internet och en webbplats är också det främsta mediet för marknadsföring. 25 procent av tidskrifterna är helt eller delvis tillgängliga för läsning på Internet. År 2001 presenteras 563 onlinetidskrifter i Kungliga bibliotekets Svensk periodica online. År 2000 var antalet 392. Onlinetidskrifter under ämnesområdena konst, musik, teater och film har ökat med ca presenteras 30 procent mellan åren Utgivningsstödet 1990/ Sammanställningen beskriver utgivningsstödet i ett tioårsperspektiv och innehåller uppgifter om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. En omräkning till fasta priser visar att beslutade medel inom utgivningsstödet har varit ungefär detsamma under 1990-talet fram till och med år År 2001 var de beslutade medlen dock ca 9 procent högre än år /91 gick knappt en tredjedel av beslutade medel till nysvensk skönlitteratur, motsvarande siffra 2001 är en femtedel. Mellan 1990/91 och 2001 har andelen av beslutade medel till facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur ökat med tre respektive sex procent. Antalet ansökningar respektive antalet bifall är ungefär desamma budgetåret mellan åren1990/91 till år Däremot har en ökning skett både i det totala antalet ansökningar och totalt antal bifall mellan åren 2000 till Under den senaste tioårsperioden har antalet ansökningar till ny svensk skönlitteratur minskat med ca 24 procent. Antalet stödda titlar har i denna kategori minskat i ungefär samma omfattning. När det gäller facklitteraturen har antalet ansökningar och antalet stödda titlar ökat med 50 respektive 40 procent. Siffror för barn- och ungdomslitteraturen visar att antalet ansökningar har ökat med 9 procent och att antalet bifall 6

8 ökat med ca 53 procent under den aktuella perioden. Ungefär hälften av alla ansökningar varje år får bifall. Andelen bifall är sett över hela perioden högst inom svensk skönlitteratur. I de båda stödordningarna barn- och ungdomslitteratur och skönlitteratur i svensk översättning har andelen bifall ökat. Läsvanor Enligt de mätningar som görs i Kulturbarometern har bokläsningen i befolkningen 9 79 år ökat något under perioden 1988/ Läsningen har ökat både bland män och kvinnor. De mätningar som presenteras i Mediebarometern visar på att bokläsningen minskat mellan åren 1994 och Andelen av befolkningen 9 79 år som läser en bok en genomsnittlig dag är enligt mediebarometern procent. Bokläsningen bland 3 8-åringar har minskat sedan talet. Läsningen har minskat både bland pojkar och flickor. Den senaste mätningen visar dock en viss återhämtning, åtminstone vad gäller pojkars läsning. Nästan en tredjedel i befolkningen 9 79 år läser en genomsnittlig dag någon special- eller facktidskrift. Läsningen har ökat sedan början av 1980-talet, ökningen återfinns både hos män och kvinnor. Fler män än kvinnor läser special- eller facktidskrifter men de senaste årens resultat pekar på en viss utjämning mellan könen. Andelen läsare ökar med utbildning. 36 procent av alla högutbildade läser någon special- eller facktidskrift en genomsnittlig dag, motsvarande siffra för lågutbildade är 25 procent. 7

9 Bokförlag Om statistiken Syftet med föreliggande statistik är att beskriva svenska bokförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur Underlaget till statistiken utgörs av Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik. Totalt har 74 medlemsförlag lämnat uppgifter till statistiken. I och med ovanstående kan statistiken inte ge en heltäckande bild av marknaden för allmänlitteratur. Enligt Förläggareföreningen motsvarar medlemsstatistiken för år 2001 ca 75 procent av den totala försäljningen av allmänlitteratur räknat i konsumentvärde. Kulturrådet bedömer att det finns mellan 210 och 250 bokförlag med en regelbunden utgivning av allmänlitteratur. Med regelbunden utgivning menas här minst två utgivna originaltitlar årligen. Detta innebär att det med några undantag är mindre förlag som saknas i statistiken. Det bör även påpekas att jämförelser av siffermaterialet över tid påverkas av att nya förlag tillkommer och att tidigare medlemförlag lämnat föreningen. Resultat I följande avsnitt redovisas det resultat som Förläggareföreningens medlemsstatistik gett. Alla uppgifter avser förlagens försäljning av allmänlitteratur. Massmarknadslitteratur, läromedel, biblar och psalmböcker ingår inte i statistiken. Resultatet framställs i form av tabeller och diagram. I tabellerna visas faktiska värden medan diagrammen används för att visa den procentuella fördelningen. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Ingen uppräkning av förlagsnettopriset till konsumentpris har gjorts då dessa jämförs. Vidare bör det beaktas att litteraturkategoriernas försäljningsandelar påverkas av i vilken utsträckning de säljs till återförsäljare respektive genom direktförsäljning. Kundgruppernas och litteraturkategoriernas försäljningsandelar representerar således inte försäljningen i konsumentledet. Ingen särredovisning av returer har begärts. Siffrorna i statistiken avser nettot efter eventuella returer. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Återförsäljare: Bokhandel, varuhus etc. Ingen hänsyn har tagits till återförsäljarnas pålägg i redovisningen av försäljning till återförsäljare. Förlagsnettopris: Förlagens pris vid försäljning till återförsäljare. Direktförsäljning: Försäljning direkt från förlag till konsument. Anges i konsumentpris. Priset inkluderar förlagens pålägg. Original: Ny titel eller ny upplaga med nytt ISBN. Reprint: Tidigare utgivna böcker i nytryck där inlagan i princip är oförändrad men där förändringar gjorts avseende pris och utförande. Skönlitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Barn- och ungdomslitteratur: Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. Facklitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barnoch ungdomsböcker. Uppslagsverk: Lexika, ordböcker och årsböcker. Böcker som fordrat förhållandevis stor redaktionell insats och som vanligen omfattar flera band. Varje band redovisas som en titel. Elektroniska utgåvor: CD-rom, diskett etc, t ex ordböcker, lexikon, spel etc. Både egenproducerade och lokaliserade utgåvor (det vill säga översatta och anpassade utländska utgåvor). Ej onlinepublicering. Försäljning till olika kundgrupper Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Beloppet avseende återförsäljare är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Direktförsäljningen inkluderar förlagens pålägg. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 1. Försäljning från förlag till olika kundgrupper (mkr) Kundgrupp Återförsäljare 1 142, , , ,5 Direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 783,5 Utlandsförsäljning 1 63,4 61,6 78,5 101,1 1. Färdiga böcker på svenska, delupplagor på främmande språk samt inkomst av utgivningsrättigheter 8

10 Tabell 2. Försäljning från förlag till återförsäljare fördelat på försäljningskanaler (mkr) Diagram 2. Fördelning av direktförsäljning 2001 (procent) Återförsäljare Bokhandel 554,0 546,1 515,2 588,2 Grossister ,9 139,1 Pocketgrossisten, SM-ditribution m.fl. 26,3 36,1 - - Varuhus, stormarknader 145,5 184,3 176,7 259,6 Bokklubbar 194,0 220,6 214,7 217,2 Övriga återförsäljare 146,5 146,1 142,4 115,0 Biblioteksförsäljning 76,0 80,8 73,8 72,5 Totalt försäljning till återförsäljare 1 142, , , ,5 I kategorin Bokhandel ingick tidigare även Seelig. Från och med 2000 ingår Seelig i kategorin Grossister som därmed omfattar samtliga grossister (Seelig, Pocketgrossisten, Läromedia m.fl.) I kategorin Bokhandel ingår från och med 2000 samtliga bokhandlar, även missionsbokhandlar som tidigare ingick i kategorin Övriga återförsäljare. Med stormarknader och varuhus avses KF Böcker, Åhléns, ICA Hem och Fritid, Domus, B&W m.fl. Biblioteksförsäljning avser förlagens försäljning till återförsäljare som enbart säljer till bibliotek. Det bör beaktas att biblioteken även har andra inköpsvägar, till exempel via bokhandel. Diagram 1. Försäljning 2001 fördelat på återförsäljare (procent) Bokhande 42% Varuhus 19% Bokklubbar 16% Grossister 10% Biblioteksförsäljning 5% Övriga återförsäljare 8% Tabell 3. Direktförsäljning från förlag till kund fördelat på försäljningskanaler (mkr) Försäljningskanal Bokklubbar 564,5 583,3 556,1 564,6 Annan direktförsäljning 1 123,1 104,5 128,0 102,7 Övrigt 2 84,0 95,8 209,7 116,2 Total direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 783,5 1. Hemförsäljning, postorder etc. 2. Försäljning till företag, institutioner m.fl. Bokklubbar 72% Annan direktförsäljning 13% Övrigt 15% Försäljning uppdelad på litteraturkategorier Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Förlagen redovisar försäljningen till återförsäljare i förlagsnettopris och direktförsäljningen i konsumentpris. Förlagsnettopriset är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Konsumentpriset inkluderar förlagens pålägg. Ett antal förlag har inte kunnat fördela intäkter på litteraturkategorier varför de totala intäkterna enligt denna tabell inte är helt jämförbara med tabellerna i de tidigare avsnittet. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 4. Försäljning fördelat på litteraturkategorier (mkr) Litteraturkategori Skönlitteratur 729,6 767,4 716,7 821,5 varav original 507,0 532,4 477,8 523,6 varav pocket 70,1 85,8 103,2 145,0 varav övrig reprint 152,6 149,3 135,6 152,9 Barn- och ungdomslitteratur 195,4 224,3 230,0 290,5 varav original 171,3 192,4 199,8 249,5 varav pocket 1,4 0,8 0,9 3,1 varav övrig reprint 22,7 31,1 29,2 37,8 Facklitteratur 578,1 646,0 654,9 628,2 varav original 532,0 602,8 615,0 597,2 varav pocket 5,3 5,2 7,9 7,3 varav övrig reprint 40,9 38,0 31,9 23,6 Uppslagsverk 149,9 62,6 56,4 49,8 Elektronisk utgivning 44,2 31,0 13,7 14,6 varav egenproducerade 40,2 28,9 13,7 14,6 varav lokaliserade 4,0 2,1 0,0 0,0 Total försäljning 1 697, , , ,6 Diagram 3. Försäljning 2001 fördelat på litteraturkategorier (procent) Skönlitteratur 45% Facklitteratur 35% Barn- och ungdomslitteratur 16% Uppslagsverk 3% Elektronisk utgivning 1% 9

11 Diagram 4. Försäljning 2001 fördelat på original och reprint (procent) Diagram 5. Utgivning 2001 fördelat på litteraturkategorier (procent) Facklitteratur 37% Skönlitteratur 36% Barn- och ungdomsböcker 25% Uppslagsverk 1% Elektronisk utgivning 1% 20 0 Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Totalt Diagram 6. Nya titlar och nya upplagor 2001 fördelat på original och reprint (procent) Original Reprint 100 Tabell 5. Försäljning februarirealisation (mkr) Fakturerad försäljning för februarirealisationen 129,5 151,1 132,4 167,7 Belopp i förlagsnettopris, exklusive moms. Utgivning Tabell 6. Antal nya titlar och nya upplagor fördelat på litteraturkategorier Litteraturkategori Skönlitteratur Original Barn- och ungdomslitteratur Reprint Tryckta och sålda volymer Facklitteratur Totalt Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Total utgivning Tabell 7. Tryckta volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Totalt

12 Tabell 8. Sålda volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Totalt Diagram 7. Tryckta och sålda volymer av ny utgivning (1000-tal volymer) Tryckta volymer Sålda volymer 11

13 Bokutgivningen Planering och genomförande I detta avsnitt presenteras en bild av den totala bokutgivningen i Sverige Med bokutgivning åsyftas här utgivning av böcker, årsböcker samt elektroniska resurser. Endast ett urval av broschyrutgivningen är inkluderad. Föreliggande statistik avser således, med nedan angivna undantag, all bokutgivning och ej endast allmänlitteratur. Underlaget utgörs av publikationer som finns registrerade i Nationalbibliografin. Kungliga biblioteket har gjort ett uttag ur sin databas Libris och från denna förteckning har Kulturrådet gjort ett urval. Endast publikationer utgivna i Sverige finns med i urvalet. Publikationer med svenskt ISBN utgivna i annat land än Sverige finns alltså inte med. Vidare redovisas endast publikationer på mer än 48 sidor, med undantag för läromedel, skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Endast en liten del av utgivningen av broschyrer finns således med i sammanställningen. Endast publikationer med nya ISBN ingår i urvalet. Det vill säga publikationer som återutges men inte tilldelas ett nytt ISBN ingår inte i redovisningen. Kassettböcker, musikalier, handskrifter och kartor ingår inte i statistiken. När det gäller statistik över litteratur översatt till svenska från andra språk kommer uppgifterna från Kungliga bibliotekets publikation Svensk bokförteckning. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Böcker: Publikationer på mer än 48 sidor. Broschyrer: Publikationer på mindre än 49 sidor. Elektroniska resurser: CD-rom, diskett etc. Endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Skönlitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Barn- och ungdomslitteratur: Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. Facklitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barnoch ungdomslitteratur. åren 1997 och 1998 presenteras bör detta beaktas. Det är i första hand den icke kommersiella facklitteraturen som berörs av att förteckningen är ofullständig vilket påverkar statistiken över utgiven facklitteratur. Kategorierna skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur påverkas inte i samma utsträckning. Det bör också påpekas att Kungliga Biblioteket under 2002 övergått till nytt katalogsystem och nytt katalogformat för LIBRIS. En del innehållsmässiga förändringar har dessutom gjorts vilket innebär att årets statistik inte är direkt jämförbar med tidigare års sammanställningar. Diagram 1. Utgivare per år (antal) Åren 1997 och 1998 redovisas inte då förteckningen över utgivare dessa år ännu inte är komplett. Det finns dock ingen anledning att tro att antalet utgivare inte fortsatt att öka under dessa år. Diagrammet avspeglar i första hand antalet bokutgivare, om även utgivare av endast broschyrer inkluderas blir antalet utgivare ungefär fler respektive år. På grund av att samma utgivare förekommer under flera namn i Nationalbibliografin är antalet utgivare i diagrammet ovan överskattat. Uppskattningsvis ska antalet minskas med 6 procent varje år. Resultat Kungliga bibliotekets arbete med förteckningen av bokutgivningen i Nationalbibliografin pågår löpande. Det har inte varit möjligt att hålla denna förteckning helt uppdaterad. Ett större antal publikationer utgivna från och med år 1999 är därför ännu inte registrerade. Ett betydande antal publikationer för åren 1997 och 1998 saknas också. I de fall 12

14 Tabell 1. Utgivare som 1999 har gett ut mer än 100 publikationer 1 Diagram 3. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på litteraturkategorier (antal) Utgivare Antal publikationer Universiteten Natur och Kultur Liber Richter/Egmont Richter 285 Studentlitteratur 262 Bonnier Carlsen 253 Acta Universitatis Upsaliensis 251 Albert Bonnier 247 Fakta info direkt B. Wahlström 224 Rabén & Sjögren Wahlström & Widstrand 160 Harlequin 159 Rabén Prisma 158 Forum 141 Sveriges lantbruksuniversitet 135 Norstedt Ekelund 118 Norstedts juridik Totalt Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Avser alla publikationer, oavsett antal sidor, utgivna i Sverige med nya ISBN. Publikationer som återutgivits 1999 men ej tilldelats nytt ISBN ingår inte. 2. Universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala (ej förlagsutgivning) 3. Inkl. Natur och Kultur/LT och Legenda 4. Inkl. Almqvist & Wiksell, Liber Ekonomi, Liber Hermods 5. Inkl. Nerenius & Santérus 6. Inkl. Tiden, Citadell och R & S Books 7. Inkl. Tivoli Diagram 2. Publikationer utgivna fördelat på litteraturkategorier (antal) Totalt Facklitteratur Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur 13

15 Tabell 2. Publikationer utgivna fördelat på litteraturkategorier (antal) Litteraturkategori Facklitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Skönlitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Barn- och ungdomslitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Totalt Nya verk Nya upplagor Totalt Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Det är främst den icke kommersiella facklitteraturen som berörs. Skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen påverkas inte i samma utsträckning. Tabell 3. Publikationer utgivna (antal) Publikation Böcker Elektroniska resurser Kombinerat material Bok + elektronisk resurs Total utgivning Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Med elektroniska resurser avses endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Böcker är publikationer klassificerade som skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, läromedel samt facklitteratur (för kategori facklitteratur ingår endast publikationer med fler än 48 sidor). 14

16 Tabell 5. Publikationer fördelat på publiceringsspråk (antal) Publiceringsspråk Albanska Amhariska Arabiska Danska Engelska Esperanto Estniska Finska Franska Italienska Japanska Kinesiska Klassisk grekiska Kurdiska Latin Lettiska Norska Persiska Polska Portugisiska Ryska Samiska Serbokroatiska Somali Spanska Syriska Tigrinja Turkiska Tyska Ungerska Övriga språk Svenska Summa andra språk än svenska Samiska, Nordsamiska, Sydsamiska och Lulesamiska Ett flertal publikationer är sorterade under mer än ett språk. Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Tabell 6. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på litteraturkategorier (antal) Litteraturkategori Facklitteratur Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. 15

17 Tabell 7. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på originalspråk (antal) Språk Arabiska Danska Engelska Estniska Finska Franska Grekiska Hebreiska Isländska Italienska Japanska Jiddisch Katalanska Kinesiska Klassisk grekiska Kurdiska Latin Lettiska Litauiska Nederländska Norska Nygrekiska Persiska Polska Portugisiska Rumänska Ryska Serbokroatiska Spanska Tjeckiska Turkiska Tyska Ungerska Flera språk Övriga språk Totalt Tabellen inkluderar alla publikationer oavsett litteraturkategori. Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. 16

18 Kulturtidskrifter Planering och genomförande Syftet med denna statistik är att beskriva kulturtidskrifternas utgivning, försäljning och ekonomiska situation år Undersökningens målpopulation är svenska kulturtidskrifter som Kulturrådet kommer i kontakt med genom kulturtidskriftsstödet eller på annat sätt under detta år. Det innebär totalt sett ca 300 kulturtidskrifter. Det finns ingen komplett sammanställning över landets samtliga kulturtidskrifter. Detta på grund av svårigheterna med gränsdragning av vad som egentligen är en kulturtidskrift. Av denna orsak är det därför inte möjligt att producera en heltäckande statistik. I undersökningen ingår tidskrifter som ges ut regelbundet och som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en större allmänhet med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt. Vidare ingår tidskrifter som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Kulturrådet har valt att låta ramen utgöras av de tidskrifter som erhållit kulturtidskriftsstöd från Statens kulturråd vid minst något tillfälle mellan åren Dessutom har urvalet kompletterats med ett antal tidskrifter som inte erhållit tidskriftsstöd men som ingår i katalogen Kulturtidskriften under dessa tre år. Kulturtidskriften är en förteckning över kulturtidskrifter och sammanställs av Tidskriftsverkstaden i Stockholm på uppdrag av Statens kulturråd. Utöver dessa tidskrifter ingår även de tidskrifter som är medlemmar i Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter (FSK). Totalt innebär detta ett urval på 309 tidskrifter. Datainsamlingen gjordes med en enkät som skickades till samtliga utvalda tidskrifter. Enkäten är konstruerad så att den ska ge svar på frågor om utgivning, försäljning, ekonomi, personal, produktion samt tidskrifternas verksamhet på Internet. Ett första utskick till kulturtidskrifterna gjordes i maj månad 2002 följt av två nya utskick med påminnelsebrev i maj och juni. Allt uppgiftslämnande var frivilligt. från Kungliga bibliotekets databas Libris samt webbplatsen tidskrift.nu ( För ett flertal frågor bygger således resultaten på uppgifter från ett större antal tidskrifter (212 st, 68% av urvalet). Vidare finns det ett partiellt bortfall. I resultatdelen anges antalet tidskrifter som ligger till grund för respektive fråga. Kulturrådet har valt att inte försöka uppskatta de uppgifter som saknas. Då ramen för undersökningen utgjorts av kulturtidskrifter som erhållit kulturtidskriftsstöd, är medlemmar i FSK eller tidskrifter medverkande i kulturtidskriftskatalogen ingick således inte landets samtliga kulturtidskrifter i undersökningen. Detta tillsammans med bortfallet gör att resultatet av undersökningen inte kan sägas ge en generell bild av kulturtidskrifter utan endast representera de tidskrifter med kända uppgifter. Det bör även påpekas att fel kan ha uppstått genom att de som besvarat enkäterna missuppfattat frågor eller lämnat felaktiga uppgifter. Resultat I följande avsnitt redovisas det resultat som enkätundersökningen gett. Alla siffror som presenteras avser 2001, med undantag för de frågor som handlar om Internet. Dessa avser omständigheter vid uppgiftslämnandet (vår 2002). Resultatet framställs i form av tabeller och diagram. I tabellerna visas faktiska värden medan diagrammen främst används för att visa den procentuella fördelningen. När det gäller redovisade värden i tabellerna stämmer slutsumman inte alltid med summan av delarna. Detta beror på det tidigare nämnda partiella bortfallet. För en del tidskrifter har försäljning, prenumerationer och ekonomi ej specificerats utan endast en total summa har kunnat uppges. Övriga kommentarer ges tillsammans med respektive tabell och diagram. Kvalitet Den betydande felkällan i undersökningen är bortfallet. Av de 309 utvalda tidskrifterna erhölls enkätsvar från 161. Detta ger en svarsfrekvens på ca 52 procent. För att mildra problemet med denna låga svarsfrekvens något, har uppgifter för ytterliggare 51 tidskrifter i urvalet hämtats från ansökningshandlingar om produktionsstöd och ekonomiska redovisningar för år I dessa handlingar finns framförallt uppgifter om tidskrifternas periodicitet, försäljning och ekonomi. Dessutom har kompletterande uppgifter hämtats 17

19 Utgivning, personal och ägarförhållanden Tabell 1. Kulturtidskrifter fördelade efter ämnesområde (antal, procent) Sv. Per.f. Sv. Per.f. Ämnesområde Antal Procent antal procent Bok- och biblioteksväsen Allmänt och blandat Religion Filosofi och psykologi Uppfostran och undervisning Språkvetenskap Litteraturvetenskap Skönlitteratur Konst, musik, teater och film Arkeologi Historia Biografi med genealogi Etnografi, socialantropologi och etnologi Geografi Samhälls- och rättsvetenskap Teknik, industri och kommunikationer Ekonomi och näringsväsen Idrott, lek och spel Militärväsen Matematik Naturvetenskap Medicin Musikalier Tabell 2. Kulturtidskrifter som innehåller andra språk än svenska (antal) Språk Antal Engelska 19 Danska 4 Norska 4 Arabiska 3 Finska 3 Spanska 3 Serbiska 2 Turkiska 2 Assyriska 1 Bengali 1 Bosniska 1 Kroatiska 1 Kurdiska 1 Mäenkieli 1 Persiska 1 Rumänska 1 Ryska 1 Tyska 1 Totalt 44 tidskrifter innehåller andra språk än svenska. Fyra av dessa är skrivna helt på engelska.. I undersökningen finns det en tidskrift vardera skrivna helt på finska, arabiska, rumänska, serbiska, bengali, persiska. Dessutom finns det två tidskrifter helt på spanska. Diagram 1. Kulturtidskrifternas periodicitet (procent) Tabellen visar kulturtidskrifterna fördelat på ämnesområde. Ett flertal tidskrifter är sorterade under fler än ett ämnesområde. Tabellen är baserad på 212 tidskrifter. För 161 tidskrifter kommer uppgift om ämnesområde från Kulturrådets undersökning, för övriga tidskrifter kommer uppgiften från Kungliga bibliotekets databas Libris eller från föregående års undersökning. Tabellen är kompletterad med uppgifter från Svensk Periodicaförteckning , som avser att omfatta alla viktigare tidskrifter och årsböcker som utkommer fortlöpande. Svensk Periodicaförteckning ges ut av Kungl. biblioteket och Tidningsaktiebolaget Svensk Bokhandel och innehåller uppgifter om tidskrifter och årsböcker. 1 4 nr/år 67% 5 7 nr/år 21% 8 10 nr/år 7% 11 nr/år 5% Av de 212 tidskrifterna i undersökningen gavs 120 stycken, 57 procent, ut i fyra nummer För övriga tidskrifter varierar utgivningen från 1 till 26 nummer under år För två tidskrifter saknas uppgift om periodicitet. 18

20 Tabell 3. Kulturtidskrifter fördelade efter antal tryckta exemplar per nummer Median- Tryckta exemplar per nummer Antal Procent upplaga % % % % % % % % % Summa tidskrifter För 6 tidskrifter saknas uppgift om antal tryckta exemplar. Antal tryckta exemplar för kulturtidskrifterna i undersökningen varierar mellan per nummer. Det totala antalet tryckta exemplar under år 2001 var ca 9,6 miljoner. Majoriteten av kulturtidskrifterna i undersökningen trycks i upplagor upp till 3000 per nummer(medianvärde 2550 ex). Diagram 2. Kulturtidskrifter fördelade efter antal sidor per nummer (procent) 0 29 sid/nr 16% sid/nr 17% sid/nr 18% sid/nr 10% sid/nr 12% sid/nr 16% 100 sid/nr 11% För 210 tidskrifter har uppgift om genomsnittligt antal sidor per nummer lämnats. Uppskattningsvis var det genomsnittliga antalet sidor per nummer för en kulturtidskrift år sidor. Tabell 4. Kulturtidskrifter fördelade efter lösnummerpris (antal, procent) Lösnummerpris (kr, inkl. moms) Antal Procent % % % % % % % % Summa tidskrifter av tidskrifterna i undersökningen säljs i lösnummer. Det genomsnittliga lösnummerpriset för en kulturtidskrift 2001 var uppskattningsvis 48 kr. Tabell 5. Personal och medarbetare på kulturtidskrifterna (antal) Personal Antal Medianantal Fasta medarbetare varav avlönade Övriga medarbetare varav skribenter varav illustratörer varav fotografer varav övriga Summa antal medarbetare För 157 tidskrifter har uppgifter om personal och medarbetare år 2001 lämnats. Av det totala antalet medarbetare hos dessa tidskrifter är ungefär 9 procent fast personal. Av den fasta personalen är ungefär 41 procent avlönade i någon form. Övriga medarbetare avser personer som medverkat på tidskriften under året men som inte tillhör den fasta personalen. Bland dessa icke fasta medarbetare är 67 procent skribenter, 20 procent fotografer och 7 procent illustratörer. På 54 av de 157 tidskrifterna finns ingen avlönad fast personal. Diagram 3. Kulturtidskrifter fördelade efter ägarförhållanden (procent) Ideell förening 57% Handelsbolag, aktiebolag 18% Stiftelse 10% Enskild firma/person 5% Ekonomisk förening 4% Annat 6% Annat ägarförhållande är till exempel facklig organisation, politiskt parti, statlig myndighet samt organisationer som inte kan sorteras in i någon av de övriga kategorierna. Tabell 6. Kulturtidskrifter fördelade efter startår (antal, procent) Startår Antal Procent % % % % % % % % % % % % Summa tidskrifter

21 Tabell 6 visar kulturtidskrifterna fördelat på startår. Tabellen är baserad på 209 tidskrifter med känt startår. För 158 tidskrifter kommer uppgift om startår från Kulturrådets undersökning, för övriga tidskrifter kommer uppgiften från Kungliga bibliotekets databas Libris eller från föregående års undersökning. För 3 tidskrifter saknas uppgift om startår. Figur 1. Kulturtidskrifter fördelade efter utgivningslän Försäljning och ekonomi I detta avsnitt har en uppdelning efter ägarförhållande gjorts. Förutom det totala resultatet särredovisas ideella föreningar och övriga. Som diagram 3 visar är 57 procent av tidskrifterna i undersökningen ideella föreningar. Med övriga avses ekonomisk förening, aktiebolag, handelsbolag, stiftelse, enskild firma/person samt övriga som inte sorterar under de nämnda kategorierna. Samtliga belopp är exklusive moms och med 2001 års penningvärde. 4 5 Tabell 7. Antal prenumerationer fördelat på prenumeranter Prenumerant Ideella för. Övriga Totalt Medianantal Bibliotek Företag Offentliga institutioner, sjukhus, skolor etc Enskilda personer Övriga Tot. antal prenumerationer Antal prenumerationer inkluderar även prenumeranter som får tidskriften via medlemskap i en förening, fackförbund etc. Tabellen bygger på uppgifter från 201 tidskrifter. För 65 av dessa tidskrifter saknas specificerade uppgifter avseende typ av prenumerant. Endast totalt antal prenumeranter är i detta fall känt. Sammantaget gäller detta prenumerationer. Diagram 4. Kulturtidskrifternas prenumeranter (procent) 2 Enskilda personer 72% 29 Bibliotek 16% 2 2 Offentlig inst. m.fl. 5% Företag 2% Övriga 5% Kartan visar utgivningslän för de 212 kulturtidskrifter med kända uppgifter. 20

22 Diagram 5. Folkbibliotekens årsprenumerationer på tidskrifter (antal) Tidskrifter totalt Svenska tidskrifter Tabell 8. Försäljning av lösnummer fördelat på kunder (antal exemplar) Kund Ideella för. Övriga Totalt Medianvärde Direktförsäljning Bokhandel Svenska Interpress Press Stop Nätek Utlandsförsäljning Övrig försäljning Totalt antal exemplar Tabellen bygger på uppgifter från 113 tidskrifter. Bortfallet gör att värdena ej ger en rättvis bild av de undersökta tidskrifternas lösnummerförsäljning. Diagram 6. Försäljning av lösnummer fördelat på kunder (procent) Direktförsäljning 51% Svenska Interpress 27% Övrig försäljning 9% Press Stop 4% Via bokhandel 3% Utlandsförsäljning 2% Nätek 4% Tabell 9. Kulturtidskrifternas intäkter (tkr) Ideella för. Övriga Totalt Medianvärde Prenumerationer ,05 Lösnummerförsäljning Annonser ,8 Statligt kulturtidskriftsstöd Stöd/bidrag från organisationer o dyl ,5 Övriga intäkter Totala intäkter För 31 av de 212 tidskrifterna saknas uppgifter vad gäller intäkter. Ett antal tidskrifter har ej specificerat sina intäkterna. Samtliga belopp är exklusive moms. I vissa föreningar ingår prenumeration i medlemsavgiften. Alla föreningar har inte lyckats särskilja dessa och har inte kunna uppge prenumerationsintäkter. Det statliga stödet (utbetalade medel) till kulturtidskrifter 2001 uppgick till tkr varav tkr finns redovisat i denna statistik. Diagram 7. Kulturtidskrifternas intäkter (procent) Prenumerationer 51% Annonser 16% Bidrag från org. o.dyl. 16% Statligt kulturtidskriftsstöd 9% Övriga intäkter 6% Lösnummerförsäljning 3% Tabell 10. Kulturtidskrifternas kostnader (tkr) Ideella för. Övriga Totalt Medianvärde Tekniska kostnader Expeditionskostn. Inkl lokalhyra, marknadsföring Distribution Lönekostnader (inkl sociala avgifter) Honorar, arvoden Övriga kostnader Totala kostnader För 29 av de 212 tidskrifterna saknas uppgifter vad gäller kostnader. Ett antal tidskrifter har ej specificerat kostnaderna. Samtliga belopp är exklusive moms. 21

23 Diagram 8. Kulturtidskrifternas kostnader (procent) Tekniska kostnader 28% Lönekostnader 28% Expeditionskostnader. Inkl.lokalhyra, marknadsföring 13% Distribution 11% Honorar, arvoden 11% Övriga kostnader 9% Kulturtidskriftsstödet Stödet till kulturtidskrifter inrättades Det statliga stödet på kulturtidskriftsområdet syftar till att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. De statliga anslagen har i det närmaste varit oförändrade under hela 90- talet, ca 20 miljoner kronor. I tabellerna nedan menas med produktionsstöd till tidskrifter den del av stödet som betalas ut direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är t. ex. verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. I tabellerna nedan anges denna typ av stöd under Övrigt stöd. En omräkning med konsumentprisindex till fasta priser visar att utbetalade medel inom kulturtidskriftsstödet är 3,7 mkr mindre budgetåret 2001 än 1991/92. Andelen av produktionsstödet som går direkt till tidskrifterna har minskat från 83 procent 1991/92 till 67 procent Den övriga delen av kulturtidskriftsstödet har istället ökat. Speciellt andelen för utvecklingsstödet har ökat. Detta stöd är avsett för utvecklingsinsatser när det gäller marknadsföring, teknik och utbildning. Kulturrådet har förändrat riktlinjerna för utvecklingsstödet år Både antalet sökande tidskrifter och antalet tidskrifter som erhållit stöd har minskat under den senaste tioårsperioden skedde dock en ökning av antalet tidskrifter med stöd och andelen sökande tidskrifter som fick kulturtidskriftsstöd 2001 (68 procent) är ungefär lika stor som för tio år sedan. Det innebär således att fler tidskrifter fått stöd år 2001, men att det genomsnittliga stödbeloppet är lägre. En viss omfördelning av medel inom kulturtidskriftsstödet har dessutom skett. Diagram 9. Antal sökande tidskrifter och antal tidskrifter med stöd 1991/ (antal) /92 92/93 93/94 94/95 95/ Antal sökande tidskrifter Antal tidskrifter med stöd Tabell 11. Stöd till kulturtidskrifter 1991/ (tkr) 1991/ / / / / Utbetalade medel totalt därav Prod.stöd till tidskrifter Övrigt stöd Antal sökande tidskrifter Antal tidskrifter med stöd Avser 18 månader Källa: Statens kulturråds årsredovisningar respektive år Tabell 12. Stöd till kulturtidskrifter 1991/ , fasta priser i 2001 års prisnivå (tkr) 1991/ / / / / Utbetalade medel totalt därav Prod.stöd till tidskrifter Övrigt stöd Avser 18 månader Källa: Statens kulturråds årsredovisningar respektive år 22

24 Produktion, marknadsföring och Internet Produktion Diagram 10. Produktion av kulturtidskrifter (procent) 100 Internet När det gäller uppgifterna nedan avses tiden då undersökningen genomfördes, det vill säga maj juni Diagram 12. Andel kulturtidskrifter som presenteras på en egen webbplats på Internet (procent) Egen webbplats 59% Ingen egen webbplats 41% 20 0 Teknisk samverkan med tidskriftsverkstad Teknisk samverkan med annan Egen datorstödd produktion Diagrammet bygger på uppgifter från 131 tidskrifter. En och samma tidskrift kan förekomma i fler än ett alternativ. Teknisk samverkan med annan avser till exempel reproarbete, layout, grafisk formgivning och skanning, dock ej tryckeri. Som diagram 12 visar presenteras 60 procent (101 av 169) av tidskrifterna på en egen webbplats på Internet. Diagram 13. Andel kulturtidskrifter som finns tillgängliga på Internet i fulltext (procent) Marknadsföring Diagram 11. Medier i vilka kulturtidskrifterna marknadsfördes 2001 (procent) Inte alls 75% Delvis 22% Helt 3% Tidskriftens webbplats på Internet Arrangemang Riktade utskick/e-postlistor Annons i tidskrift Inbladningar Annan webbplats på Internet Annons i länknät, portaler m.m. på Internet Annons i tidningar Andra Diagram 11 bygger på uppgifter från 152 tidskrifter och visar de olika medier i vilka kulturtidskrifterna marknadsfördes under Marknadsföring via tidskriftens webbplats på Internet är främsta mediet följt av arrangemang. Med arrangemang avses inte enbart egna arrangemang. Exempel på arrangemang är mässor, seminarier, poesiaftnar och debatter. Annonsering i tidskrifter och tidningar avser både tryckta och elektroniska tidskrifter. Som andra marknadsföringssätt kan nämnas kataloger av olika slag samt utdelning av gratisexemplar av tidskriften. Vidare finns ungefär 50 procent av tidskrifterna med i Artikelsök. Andelarna i diagrammet är baserade på samtliga 161 tidskrifter som lämnat uppgifter. Av de tidskrifter som kunnat uppge i vilket format tidskriften presenteras på hemsidan finns 72 procent tillgängliga i HTML-format och 40 procent tillgängliga i PDF-format. Åtta tidskrifter presenteras i både PDF och HTML-format. 47 procent av tidskrifterna går att köpa i lösnummer via Internet direkt från utgivarnas hemsida. Prenumerationer går att beställa via hemsidan hos ca 64 procent av tidskrifterna. Onlinetidskrifter Kulturrådet har för avsikt att följa utvecklingen av tidskrifter som presenteras online. Med online avses tidskrifter på Internet. Kungliga biblioteket förtecknar i Svensk periodica online tidskrifter som presenteras online. Kriterierna för att en tidskrift ska tas med i förteckningen är att de bör innehålla redaktionellt material, de ska ha egen titel och de ska antingen uppdateras kontinuerligt eller ha numrering i någon form. Hemsidor tas inte med i förteckningen. Tabell 13 visar hur onlinetidskrifterna fördelar sig efter ämnesområde år 2000 och 2001 och hur fördelningen förändrats mellan dessa år. Givetvis är inte samtliga svenska 23