BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:7

Transkript

1 BÖCKER OCH KULTURTIDSKRIFTER 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:7

2 Books and Art Periodicals 2002 Böcker och kulturtidskrifter 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Birgitta Modigh, Kulturrådet, tel eller Olof Widmark, Kulturrådet, tel Printed in Sweden by SCB Tryck, Örebro 2003 ISSN ISBN x Kulturrådet, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Kulturrådet 2003

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...4 Sammanfattning...5 Bokförlag...7 Om statistiken...7 Resultat...7 Bokutgivning...15 Om statistiken...15 Resultat...15 Kulturtidskriftstöd...20 Utgivningsstöd...22 Läsvanor...28 Böcker...28 Tidskrifter...33 Bilaga: Bokförlag i förlagsstatistiken...35 SIDAN

4 Inledning Statens kulturråd har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet. Uppdraget har utvidgats till att gälla även bok- och tidskriftsstatistik. Bakgrunden till uppdraget är att 1997 års bokutredning, Boken i tiden (SOU 1997:141), konstaterade att det saknas en samlad och heltäckande statistik för utgivning och försäljning av allmänlitteratur och kulturtidskrifter. Som en första åtgärd genomförde Kulturrådet hösten 1999 en provundersökning av svenska bokförlag. Resultatet av denna undersökning finns presenterat i rapporten Förlagsstatistik - Resultat av provundersökning för Denna rapport följdes sedan av Böcker och kulturtidskrifter 1999 i serien Kulturen i siffror. Föreliggande rapport är den fjärde i denna serie och ingår numera i serien Sveriges officiella statistik (SOS). Syftet med statistiken är att beskriva utgivning och försäljning av böcker och kulturtidskrifter. Statistiken ska genomföras årligen och kunna användas för att följa utvecklingen på dessa områden. Den ska fungera som underlag för planering och beslut samt för forskning och allmän information. Till grund för Böcker och kulturtidskrifter 2002 ligger bearbetning och presentation av statistik över Kulturrådets stöd till bokutgivning och kulturtidskrifter under de senaste tio åren, statistik över befolkningens läsvanor samt Förläggarföreningens statistik från sina medlemsförlag. Närmare beskrivning av varje undersökning ges i respektive avsnitt. SIDAN

5 Sammanfattning Bokförlag Förlagsstatistiken utgörs av Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik 2002 och innehåller uppgifter från 68 allmänlitteraturutgivande bokförlag. Förläggareföreningens egen bedömning är att statistiken motsvarar omkring 75 procent av den totala fakturerade försäljningen av allmänlitteratur Försäljningen till återförsäljare uppgår till mkr och förlagens direktförsäljning till 751 mkr. Utlandsförsäljningen uppgår till 97 mkr. Den största återförsäljaren är bokhandeln (44 procent) medan bokklubbarna står för den största delen av direktförsäljningen (78 procent). Försäljningen av skönlitteratur uppgår till 872 mkr, facklitteratur till 692 mkr och barn- och ungdomslitteratur till 265 mkr. Nytt för 2002 års statistik är att försäljningen av ljudböcker redovisas. Den uppgick till 76 miljoner kronor. Ungefär 74 procent av försäljningen utgjordes av originalutgivning och 26 procent av reprint. Antalet nya titlar och nya upplagor avseende allmänlitteratur uppgick till st. 38 procent var facklitteratur, 35 procent skönlitteratur och 14 procent barn- och ungdomslitteratur. Ljudböckernas andel uppgick till 2 procent. Ungefär 74 procent var originalutgivning och 26 procent var reprint. Bokutgivningen I rapporten redovisas uppgifter om den totala utgivningen av böcker (inklusive broschyrer, årsböcker och elektroniska resurser) i Sverige, uppgifter som hämtats från Kungliga bibliotekets databas Libris. Underlaget utgörs av i Nationalbibliografin registrerade publikationer. Uppgifterna från Nationalbibliografin har dock flera års eftersläpningar och Kungliga biblioteket kan inte ange hur många titlar som saknas per år. På grund av osäkerheten i siffrorna redovisas utgivningen endast fram till och med Det totala antalet utgivna publikationer har ökat under 1990-talet. Ökningen har framförallt skett inom kategorin facklitteratur, från ca publikationer 1989 till ca publikationer i slutet av 1990-talet. I genomsnitt står facklitteraturen för ungefär tre fjärdedelar av utgivningen varje år. Vad gäller utgivningen av skönlitteratur så har den minskat med några procent under 1990-talet, från ca publikationer 1989 till ca publikationer i slutet av 1990-talet. Antalet utgivna publikationer för barn och ungdom har legat mellan och per år under hela 1990-talet. Antalet publikationer med annat publiceringsspråk än svenska har ökat under samma period. Främst är det publikationer på engelska som står för ökningen. Uppgifter om publikationer översatta från andra språk till svenska har hämtats från Svensk bokförteckning. Antalet minskade något under 1990-talet fram till 1998 då antalet var ca 2 400, men har därefter ökat något igen. Kulturtidskriftsstöd Kulturrådet ger stöd till kulturtidskrifter i syfte till att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Stödet består i huvudsak av produktionsstöd till tidskrifter, dvs stöd som betalas ut direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är t.ex. verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd. Kulturrådets sammanlagda stöd till SIDAN

6 kulturtidskrifter uppgick under 2002 till 19,7 miljoner kronor. Stödet har varit tämligen oförändrat under perioden 1991/92 till Parallellt har en minskning av antalet sökande tidskrifter skett under samma period med undantag av 2002 då antalet ansökningar ökade igen. Även antalet tidskrifter som beviljats stöd har minskat under 90-talet men ökat under 2001 och Utgivningsstöd Utgivningsstödet är en del av Kulturrådets litteraturstöd och syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Det kan sökas av förlag/utgivare som är verksamma i Sverige och är ett så kallat efterhandsstöd, dvs det ges efter det att boken kommit ut. Sammanställningen beskriver utgivningsstödet i ett tioårsperspektiv och innehåller uppgifter om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. En omräkning till fasta priser visar att beslutade medel inom utgivningsstödet minskat något från 1991/92 fram till år Därefter infördes en ny stödform, distributionsstödet, vilket medförde att stödsummorna ökade var den sammanlagda stödnivån 35,8 miljoner kronor. 1990/91 gick drygt en tredjedel av beslutade medel till ny svensk skönlitteratur, motsvarande siffra 2002 var drygt en fjärdedel var antalet ansökningar Ungefär hälften av det totala antalet ansökningar varje år bifalls. Läsvanor Olika läsvaneundersökningar har delvis skilda upplägg och täcker olika åldersintervall. Det gör att de ibland kommer fram till olika resultat. Enligt de mätningar som görs i Kulturbarometern har bokläsandet i befolkningen 9-79 år inte förändrats mellan åren 1995, 2000 och Andelen som läst en bok under det senaste året har varit drygt 80 procent i de tre mätningarna. Siffrorna är dock svårtolkade då frågorna ändrats till att från och med 2000 endast gälla nöjesläsning. Tidigare efterfrågades även annan läsning som till exempel läxläsning och studier. SCBs Undersökningar om levnadsförhållanden visar på att andelen av befolkningen år som läst en bok under det senaste året minskat något mellan 1982/83 och 1998/99, då andelen var 79,5 procent. Minskningen kan härledas till männen och de yngre kvinnorna. Kvinnor över 45 har ökat sitt läsande. Andelen av befolkningen 9-79 år som läser en bok en genomsnittlig dag är enligt Mediebarometern 2002, 39 procent. I ULF-undersökningarna ställs frågan till personer år om de läst någon tidskrift på fritiden under den senaste tolvmånadersperioden. Andelen som läste någon tidskrift minst en gång per vecka uppgick år 1998/99 till 38 procent. Män läser tidskrifter i större utsträckning än kvinnor men kvinnornas andel har ökat medan männens varit konstant mellan 1982/83 och 1998/99. Enligt Mediebarometern läste under 2002 en femtedel av befolkningen en genomsnittlig dag någon fack- eller specialtidskrift. Den nedåtgående trend som enligt Barnbarometerns mätningar tidigare kunde anas vad gäller barns bokläsande kan enligt de två senaste undersökningarna ha brutits. 2002/2003 var andelen barn som under en genomsnittlig dag läst en bok eller blivit lästa för 74 procent. Barnbarometern bör dock tolkas försiktigt på grund av att undersökningens urvalsstorlek är relativt liten. SIDAN

7 Bokförlag Om statistiken Syftet med föreliggande statistik är att beskriva svenska bokförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur Den utgörs av Svenska Förläggareföreningens medlemsstatistik. Totalt har 68 medlemsförlag lämnat uppgifter till statistiken vilket enligt förläggareföreningens bedömning omfattar ca 75 procent av den totala försäljningen av allmänlitteratur räknat i konsumentvärde. Statistiken kan därmed inte ge en heltäckande bild av marknaden för allmänlitteratur. Kulturrådet bedömer att det finns mellan 210 och 250 bokförlag med en regelbunden utgivning av allmänlitteratur. Med regelbunden utgivning menas här minst två utgivna originaltitlar årligen. Med några undantag är det mindre förlag som saknas i förläggareföreningens statistik. Det bör även påpekas att jämförelser av siffermaterialet över tid påverkas av att nya förlag tillkommer och att tidigare medlemsförlag lämnat föreningen. Resultat I följande avsnitt redovisas det resultat som Förläggareföreningens medlemsstatistik gett. Alla uppgifter avser förlagens försäljning av allmänlitteratur. Massmarknadslitteratur, läromedel, biblar och psalmböcker ingår inte i statistiken. Resultatet framställs i form av tabeller och diagram. I tabellerna visas faktiska värden medan diagrammen används för att visa den procentuella fördelningen. Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Ingen uppräkning av förlagsnettopriset till konsumentpris har gjorts då dessa jämförs. Vidare bör det beaktas att litteraturkategoriernas försäljningsandelar påverkas av i vilken utsträckning de säljs till återförsäljare respektive genom direktförsäljning. Kundgruppernas och litteraturkategoriernas försäljningsandelar representerar således inte försäljningen i konsumentledet. Ingen särredovisning av returer har begärts. Siffrorna i statistiken avser nettot efter eventuella returer. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Återförsäljare: Bokhandel, varuhus etc. Ingen hänsyn har tagits till återförsäljarnas pålägg i redovisningen av försäljning till återförsäljare. Förlagsnettopris: Förlagens pris vid försäljning till återförsäljare. Direktförsäljning: Försäljning direkt från förlag till konsument. Anges i konsumentpris. Priset inkluderar förlagens pålägg. Original: Böcker med nytt ISBN. Ny titel eller ny upplaga Reprint: Tidigare utgivna böcker i nytryck där inlagan i princip är oförändrad men där förändringar gjorts avseende pris och utförande. Skönlitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Barn- och ungdomslitteratur: Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. SIDAN

8 Facklitteratur: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomsböcker. Uppslagsverk: Lexika, ordböcker och årsböcker. Böcker som fordrat förhållandevis stor redaktionell insats och som vanligen omfattar flera band. Varje band redovisas som en titel. Elektroniska utgåvor: CD-rom, diskett etc, t ex ordböcker, lexikon, spel etc. Både egenproducerade och lokaliserade utgåvor (det vill säga översatta och anpassade utländska utgåvor). Ej onlinepublicering. Ljudböcker: Böcker intalade på band, cd-skiva eller liknande format. Försäljning till olika kundgrupper Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Försäljningen till återförsäljare är angiven i förlagsnettopris medan direktförsäljningen anges i konsumentpris. Beloppet avseende återförsäljare är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Direktförsäljningen inkluderar förlagens pålägg. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 1. Försäljning från förlag till olika kundgrupper (mkr) Kundgrupp Återförsäljare 1 142, , ,7 1391,5 1619,4 Direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 751,5 750,7 Utlandsförsäljning 1 63,4 61,6 78,5 101,1 96,9 1 Färdiga böcker på svenska, delupplagor på främmande språk samt inkomst av utgivningsrättigheter 2 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre rapporterar till statistiken. Tabell 2. Försäljning från förlag till återförsäljare fördelat på försäljningskanaler (mkr) Rubrik Bokhandel 554,0 546,1 515,2 588,2 718,8 Grossister ,9 139,1 151,2 Pocketgrossisten, SM-distribution m.fl. 26,3 36, Varuhus, stormarknader 145,5 184,3 176,7 259,6 276,3 Bokklubbar 194,0 220,6 214,7 217,2 255,2 Övriga återförsäljare 146,5 146,1 142,4 115,0 144,2 Biblioteksförsäljning 76,0 80,8 73,8 72,5 73,7 Totalt försäljning till återförsäljare 1 142, , , , ,4 I kategorin Bokhandel ingick tidigare även Seelig. Från och med 2000 ingår Seelig i kategorin Grossister som därmed omfattar samtliga grossister (Seelig, Pocketgrossisten, Läromedia m.fl.) I kategorin Bokhandel ingår från och med 2000 samtliga bokhandlar, även missionsbokhandlar som tidigare ingick i kategorin Övriga återförsäljare. Med stormarknader och varuhus avses KF Böcker, Åhléns, ICA Hem och Fritid, Domus, B&W m.fl. Biblioteksförsäljning avser förlagens försäljning till återförsäljare som enbart säljer till bibliotek. Det bör beaktas att biblioteken även har andra inköpsvägar, till exempel via bokhandeln. SIDAN

9 Diagram 1. Försäljning 2002 fördelat på återförsäljare (procent) Bokhandel 44% Grossister 9% Varuhus 15% Bokklubbar 18% Övriga återförsäljare 8% Biblioteksförsäljning 4% Tabell 3. Direktförsäljning från förlag till kund fördelat på försäljningskanaler (mkr) Försäljningskanal Bokklubbar 564,5 583,3 556,1 532,6 584,3 Annan direktförsäljning 1 123,1 104,5 128,0 102,7 69,7 Övrigt 2 84,0 95,8 209,7 116,2 96,7 Total direktförsäljning 771,6 783,7 765,7 751,5 750,7 1 Hemförsäljning, postorder etc. 2 Försäljning till företag, institutioner m. fl 3 Vid jämförelse av 2002 års siffror med föregående år bör noteras att en medlem med betydande direktförsäljning utträtt under året och inte längre rapporterar till statistiken. Diagram 2. Fördelning av direktförsäljning 2002 (procent) Bokklubbar 78% Annan direktförsäljning 9% Övrigt 13% SIDAN

10 Försäljning uppdelad på litteraturkategorier Samtliga försäljningsvärden är exklusive moms och i löpande priser. Förlagen redovisar försäljningen till återförsäljare i förlagsnettopris och direktförsäljningen i konsumentpris. Förlagsnettopriset är utan hänsyn till återförsäljarnas pålägg. Konsumentpriset inkluderar förlagens pålägg. Ett antal förlag har inte kunnat fördela intäkter på litteraturkategorier varför de totala intäkterna enligt denna tabell inte är helt jämförbara med tabellerna i det tidigare avsnittet. Antal kronor anges i miljontal. Tabell 4. Försäljning fördelat på litteraturkategorier (mkr) Litteraturkategori Skönlitteratur 729,6 767,4 716,7 821,5 871,8 - varav original 507,0 532,4 477,8 523,6 548,0 - varav pocket 70,1 85,8 103,2 145,0 169,5 - varav övrig reprint 152,6 149,3 135,6 152,9 154,3 Barn- och ungdomslitteratur 195,4 224,3 230,0 290,5 265,0 - varav original 171,3 192,4 199,8 249,5 217,5 - varav pocket 1,4 0,8 0,9 3,1 6,6 - varav övrig reprint 22,7 31,1 29,2 37,8 41,0 Facklitteratur 578,1 646,0 654,9 628,2 691,5 - varav original 532,0 602,8 615,0 597,2 641,2 - varav pocket 5,3 5,2 7,9 7,3 12,0 - varav övrig reprint 40,9 38,0 31,9 23,6 38,3 Uppslagsverk 149,9 62,6 56,4 49,8 49,0 Ljudböcker ,0 Elektronisk utgivning 44,2 31,0 13,7 14,6 9,0 - varav egenproducerade 40,2 28,9 13,7 14,6 - - varav lokaliserade 4,0 2,1 0,0 0,0 - Total försäljning 1 697, , , , ,3 Diagram 3. Försäljning 2002 fördelat på litteraturkategorier (procent) Skönlitteratur 44% Facklitteratur 35% Barn- och ungdomslitteratur 14% Uppslagsverk 2,5% Ljudböcker 4% Elektronisk utgivning 0,5% SIDAN

11 Diagram 4. Försäljning 2002 fördelat på original och reprint (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Totalt Original Reprint Tabell 5. Försäljning realisation (mkr) Fakturerad försäljning för realisation 129,5 151,1 132,4 167,7 182,7 Merparten av förlagens redovisade realisationsförsäljning avser försäljning i butikerna påföljande år. Utgivning Tabell 6. Antal nya titlar och nya upplagor fördelat på litteraturkategorier Litteraturkategori Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Total utgivning SIDAN

12 Diagram 5. Utgivning 2002 fördelat på litteraturkategorier (procent) Skönlitteratur 35% Facklitteratur 38% Barn- och ungdomslitteratur 22% Uppslagsverk 1% Ljudböcker 2% Elektronisk utgivning 0,4% Diagram 6. Nya titlar och nya upplagor 2002 fördelat på original och reprint (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Totalt Original Reprint SIDAN

13 Tryckta och sålda volymer Tabell 7. Tryckta volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Totalt Tabell 8. Sålda volymer av ny utgivning fördelat på litteraturkategorier (1000-tal volymer) Litteraturkategori Skönlitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Barn- och ungdomslitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Facklitteratur varav original varav pocket varav övrig reprint Uppslagsverk Ljudböcker Elektronisk utgivning varav egenproducerade varav lokaliserade Totalt SIDAN

14 Diagram 7. Tryckta och sålda volymer av ny utgivning (1000-tal volymer) Tryckta volymer Sålda volymer SIDAN

15 Bokutgivning Om statistiken I detta avsnitt presenteras en bild av den totala bokutgivningen i Sverige Med bokutgivning åsyftas här utgivning av böcker, årsböcker samt elektroniska resurser. Endast ett urval av broschyrutgivningen är inkluderad. Föreliggande statistik avser således, med nedan angivna undantag, all bokutgivning och ej endast allmänlitteratur. Underlaget utgörs av publikationer som finns registrerade i Nationalbibliografin. Kungliga biblioteket har gjort ett uttag ur sin databas Libris och från denna förteckning har Kulturrådet gjort ett urval. Endast publikationer utgivna i Sverige finns med i urvalet. Publikationer med svenskt ISBN utgivna i annat land än Sverige finns alltså inte med. Vidare redovisas endast publikationer på mer än 48 sidor, med undantag för läromedel, skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Endast en liten del av utgivningen av broschyrer finns således med i sammanställningen. Endast publikationer med nya ISBN ingår i urvalet. Det vill säga publikationer som återutges men inte tilldelas ett nytt ISBN ingår inte i redovisningen. Kassettböcker, musikalier, handskrifter och kartor ingår inte i statistiken. Uppgifterna om litteratur översatt till svenska från andra språk har hämtats från Kungliga bibliotekets publikation Svensk bokförteckning. Nedan definieras ett antal begrepp som förekommer i rapporten. Böcker Publikationer på mer än 48 sidor. Broschyrer Elektroniska resurser Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Facklitteratur Publikationer på mindre än 49 sidor. CD-rom, diskett etc. Endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till ämnesområde H, dock ej Hcf eller Hcg. Böcker som oavsett ämne producerats speciellt för barn och ungdom och hänförs till ämnesområde Hcf, Hcg eller som har tillägget u i bibliotekens klassifikationssystem. Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomslitteratur. Resultat Kungliga bibliotekets arbete med förteckningen av bokutgivningen i Nationalbibliografin pågår löpande. Det har inte varit möjligt att hålla denna förteckning helt uppdaterad. Ett större antal publikationer utgivna från och med år 1997 är därför ännu inte registrerade vilket bör beaktas. Det är i första hand den icke kommersiella facklitteraturen som berörs av att förteckningen är ofullständig vilket påverkar statistiken över utgiven facklitteratur. SIDAN

16 Kategorierna skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur påverkas inte i samma utsträckning. Tabell 1-3 är därför inte uppdaterade jämfört med 2001 års rapport. Notera att Kungliga Biblioteket under 2002 har övergått till nytt katalogsystem och nytt katalogformat för LIBRIS. En del innehållsmässiga förändringar har dessutom gjorts vilket innebär att statistikrapporterna från 2001 och 2002 inte är direkt jämförbara med tidigare års sammanställningar. Tabell 1. Publikationer utgivna fördelat på litteraturkategorier (antal) Litteraturkategori Facklitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Skönlitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Barn- och ungdomslitteratur Nya verk Nya upplagor Totalt Totalt Nya verk Nya upplagor Totalt Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Det är främst den icke kommersiella facklitteraturen som berörs. Skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen påverkas inte i samma utsträckning. Diagram 1. Publikationer utgivna fördelat på litteraturkategorier (antal) Facklitteratur Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt SIDAN

17 Tabell 2. Publikationer utgivna (antal) Publikation Böcker Elektroniska resurser Kombinerat material Bok + elektronisk resurs Total utgivning Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. Med elektroniska resurser avses endast publikationer med fast text och bild samt utan ljud. Böcker är publikationer klassificerade som skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, läromedel samt facklitteratur (för kategori facklitteratur ingår endast publikationer med fler än 48 sidor). Tabell 3. Publikationer fördelat på publiceringsspråk (antal) Publiceringsspråk Albanska Amhariska Arabiska Danska Engelska Esperanto Estniska Finska Franska Italienska Japanska Kinesiska Klassisk grekiska Kurdiska Latin Lettiska Norska Persiska Polska Portugisiska Ryska Samiska Serbokroatiska Somali Spanska Syriska Tigrinja Turkiska Tyska Ungerska Övriga språk Svenska Summa andra språk än svenska Samiska, Nordsamiska, Sydsamiska och Lulesamiska Ett flertal publikationer är sorterade under mer än ett språk. Förteckningen i Nationalbibliografin över utgivningen under 1990-talet är ännu inte komplett. Detta medför att siffrorna för åren inte ger en rättvis bild av utgivningen dessa år. SIDAN

18 Tabell 4. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på litteraturkategorier (antal) Litteraturkategori Facklitteratur Skönlitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. Diagram 2. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på litteraturkategorier (antal) Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Totalt SIDAN

19 Tabell 5. Publikationer översatta från andra språk till svenska fördelat på originalspråk (antal) Språk Arabiska Danska Engelska Estniska Finska Franska Grekiska Hebreiska Isländska Italienska Japanska Jiddisch Katalanska Kinesiska Klassisk grekiska Kurdiska Latin Lettiska Litauiska Nederländska Norska Nygrekiska Persiska Polska Portugisiska Rumänska Ryska Serbokroatiska Spanska Tjeckiska Turkiska Tyska Ungerska Flera språk Övriga språk Totalt Tabellen inkluderar alla publikationer oavsett litteraturkategori. Uppgifterna i tabellen kommer från Svensk bokförteckning och avser publikationer över 16 sidor. Se vidare i Svensk bokförteckning för utförligare urvalsbeskrivning. SIDAN

20 Kulturtidskriftstöd I detta avsnitt redovisas Kulturrådets bidragsgivning till kulturtidskrifter under Tidigare års rapport har även inkluderat en enkätundersökning till svenska kulturtidskrifter. På grund av den låga svarsfrekvensen samt omsättning av personal på Kulturrådet har detta inte gjorts Ambitionen är dock att denna undersökning ska upprepas i framtiden i någon form. Stödet till kulturtidskrifter inrättades Det statliga stödet på kulturtidskriftsområdet syftar till att främja en värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. I tabellerna nedan menas med produktionsstöd till tidskrifter den del av stödet som betalas ut direkt till tidskrifterna. Övriga delar av kulturtidskriftsstödet är t.ex. verksamhetsbidrag till tidskriftsverkstäder och utgifter för kulturtidskriftskatalogen, marknadsföringsinsatser och särskilt utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. I tabellerna nedan anges denna typ av stöd under Övrigt stöd. En omräkning med konsumentprisindex till fasta priser visar att utbetalade medel inom kulturtidskriftsstödet är 4,4 mkr mindre budgetåret 2002 än 1991/92. Andelen av produktionsstödet som gick direkt till tidskrifterna var 74 procent under 2002 vilket är nio procent lägre än 1991/92. Denna andel har dock ökat varje år sedan Den största posten i det övriga stödet är utvecklingsstöd vilket är avsett för utvecklingsinsatser när det gäller marknadsföring, teknik och utbildning. Kulturrådet förändrade riktlinjerna för utvecklingsstödet 2001 vilket gör att dessa medel numera tilldelas för kortare perioder. Både antalet sökande tidskrifter och antalet tidskrifter som erhållit produktionsstöd har minskat under 90-talet ökade dock antalet tidskrifter som fick produktionsstöd, en ökning som fortsatt under Tabell 9. Produktionsstöd till kulturtidskrifter 1990/ (tkr) 1991/ / / / / Utbetalade medel totalt därav Prod.stöd till tidskrifter Övrigt stöd Antal sökande tidskrifter (prod.stöd) Antal tidskrifter med stöd (prod.stöd) Avser 18 månader SIDAN

21 Tabell 10. Stöd till kulturtidskrifter 1990/ , fasta priser i 2002 års prisnivå (tkr) 1991/ / / / / Utbetalade medel totalt därav Prod.stöd till tidskrifter Övrigt stöd Avser 18 månader Diagram 8. Sökande tidskrifter och antal tidskrifter med stöd 1990/ , produktionsstöd (antal) / / / / / / Antal sökande tidskrifter Antal tidskrifter med stöd SIDAN

22 Utgivningsstöd Utgivningsstödet är en del av litteraturstödet och syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Det kan sökas av förlag/utgivare som är verksamma i Sverige. Det är ett så kallat efterhandsstöd, dvs det ges efter det att boken kommit ut. Det fördelas på de nio stödordningarna ny svensk skönlitteratur, skönlitteratur i svensk översättning, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur, bildböcker och bildverk, klassisk litteratur, tecknade serier, elektroniskt publicerad litteratur samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Från och med 1999 infördes en ny stödform, ett distrubitionsstöd, i syfte att förbättra tillgängligheten av den statligt stödda kvalitetslitteraturen för en bred allmänhet. Distrubitionsstödet innebär att de titlar som får utgivningsstöd kan skickas ut till alla kommunbibliotek. Det ges till alla publikationer som tilldelats litteraturstödstöd och särredovisas därför inte. Med införandet av distributionsstöd tilldelades Kulturrådet mer resurser vilket gör att den sammanlagda stödnivån höjts från och med Kulturrådet ger även stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Detta stöd skiljer sig från övriga litteraturstödskategorier. Dels fördelas stöd till utgivna boktitlar, dels till provöversättning av manus eller böcker på invandrarspråk. Stöd fördelas också till projekt som syftar till utgivning av litteratur på invandrarspråk. Stödet har även förändrats under 1990-talet vilket gör att dess utveckling blir svår att åskådliggöra i en tabell. Kulturrådets sammanlagda stöd till invandrarlitteratur uppgick under 2002 till 2,6 mkr. 1 Sammanställningen som följer beskriver utgivningsstödet i ett tioårsperspektiv. Tabellerna innehåller uppgift om beslutade medel och antal stödda titlar respektive år. Omräkning till fasta priser har gjorts med hjälp av konsumentprisindex. Denna omräkning visar att beslutade medel inom utgivningsstödet minskat något från 1991/92 fram till år Därefter infördes som nämnts ovan distributionsstödet vilket medförde att stödsummorna ökade. Efter 1999 har stödet i fasta priser varit tämligen oförändrat. 1991/92 gick knappt en tredjedel av beslutade medel till ny svensk skönlitteratur, motsvarande siffra 2002 var en fjärdedel. Mellan 1991/92 och 2002 har andelen av beslutade medel till stödformerna facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur ökat med tre respektive fem procent. Antalet bifallna ansökningar har varit ungefär detsamma under 1990-talet. Däremot ökade antalet ansökningar och antalet bifall 2001 relativt kraftigt för att minska igen Antalet bifall var 2002 ungefär detsamma som i början av 90-talet. Mellan 1991/92 och 2002 har antalet ansökningar till ny svensk skönlitteratur minskat med omkring 20 procent. De stödda titlarna har minskat samma omfattning vilket gör att andelen titlar som beviljats bidrag är tämligen oförändrad totalt. Vad gäller facklitteraturen har trenden för antalet antalet ansökningar och antal stödda titlar varit svagt stigande under perioden. Vad gäller barn- och ungdomslitteraturen har antalet bifallna ansökningar visat en något stigande trend sett till hela tioårsperioden. Antalet ansökningar har dock varit relativt konstant. Ungefär hälften av det totala antalet ansökningar bifalls varje år. 1 Stödet fördelar sig på Litteratur på invandrarspråk, Översättning av svenska barnböcker till invandrarspråk, Översättarstöd samt Övriga projekt. SIDAN

23 Diagram 9. Utgivningsstödet Bidragsbelopp fördelat på stödordning (procent) Ny svensk skönlitteratur 26% Skönlitteratur i sv. översättning 10% Facklitteratur 24% Barn- och ungdomslitteratur 19% Bildböcker och bildverk 11% Klassisk litteratur 7% Tecknade serier 2% Elektroniskt publicerad litteratur 1% Diagram 10. Utgivningsstödet Antal stödda titlar fördelat på stödordning (antal) Barn- och ungdomslitteratur Ny svensk skönlitteratur Facklitteratur 152 Skönlitteratur i sv. översättning 80 Klassisk litteratur 62 Bildböcker och bildverk Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur SIDAN

24 Diagram 11. Utgivningsstödet 1990/ Antal ansökningar och stödda titlar (antal) /92 92/93 93/94 94/95 95/ Antal stödda titlar Antal ansökningar Budgetåret 1995/96 avser 18 månader. Tabell 11. Utgivningsstödet 1990/ Beslutade medel fördelat på stödordning (tkr) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Avser 18 månader. SIDAN

25 Tabell 12. Utgivningsstödet 1990/ Beslutade medel fördelat på stödordning i 2002 års prisnivå (tkr) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Avser 18 månader Tabell 13. Utgivningsstödet 1990/ Enskilda serier i serietidningar, beslutade medel (tkr) Stödordning 1991/ / / / / Stödsumma, tkr Stödsumma, 2002 års prisnivå, tkr Antal ansökningar Stöd, antal serier Avslag, antal serier Fram till 1995/96 räknas ansökningarna "pappersvis", från 1997 räknas varje serie som en ansökan. 1 Avser 18 månader. Tabell 14. Utgivningsstödet 1990/ Andel beslutade medel fördelat på stödordning (procent) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Tabell 14 visar hur stor andel av beslutade medel som tillfaller varje enskild stödordning respektive år. 1 Avser 18 månader. SIDAN

26 Tabell 15. Utgivningsstödet 1990/ Antal stödda titlar (antal) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitterat ur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Avser 18 månader. Tabell 16. Utgivningsstödet 1990/ Antal ansökningar (antal) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Avser 18 månader. Tabell 17. Utgivningsstödet 1990/ Andel stödda titlar inom respektive stödordning (procent) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Totalt Tabell 7 visar andelen ansökningar som bifölls inom varje stödordning. 1 Avser 18 månader SIDAN

27 Tabell 18. Utgivningsstödet 1990/ Andel stödda titlar fördelat på stödordning (procent) Stödordning 1991/ / / / / Ny svensk skönlitteratur Skönlitteratur i sv. översättning Facklitteratur Barn- och ungdomslitteratur Bildböcker och bildverk Klassisk litteratur Tecknade serier Elektroniskt publicerad litteratur Projektstöd Summa Tabell 8 visar hur stödda titlar fördelar sig mellan enskilda stödordningar respektive år. 1 Avser 18 månader Tabell 19. De 30 förlag som erhållit mest av utgivningsstödet 2002, beslutade medel (tkr) Förlag Ansökningar Bifall Avslag Belopp Albert Bonniers Förlag Wahlström & Widstrand Rabén & Sjögren Bokförlag Norstedts Förlag Atlantis Brutus Östlings Bokförlag Symposion Alfabeta Bonnier Carlsen Bokförlag Ordfront Natur och Kultur Carlsson Bokförlag Historiska Media Bokförlaget Daidalos Raster Förlag Gidlunds Bokförlaget Opal Ellerströms Förlag Eriksson & Lindgren Bokförlaget Tranan Leopard Förlag Prisma Bokförlaget Nya Doxa Rabén & Sjögren AB/Tiden Bakhåll Optimal Press Bokförlaget Signum i Lund Bokförlaget Max Ström Nordic Academic Press Atlas Sjöstrands Förlag AB SIDAN

28 Läsvanor Böcker Nedan presenteras ett antal tabeller från olika läsvaneundersökningar, Kulturbarometern (Kulturrådet), Undersökningar om levnadsförhållanden (SCB), Mediebarometern (NORDICOM) och Barnbarometern (MMS, Mediamätning i Skandinavien). Olika undersökningar har olika syften, olika metoder, använder olika definitioner och täcker skilda åldersintervall. Det gör att de ibland kommer fram till skilda resultat avseende utvecklingen av läsandet. Samma resultat avseende bokläsning totalt har erhållits i Kulturbarometern 1995, 2000 och Andelen personer som läst en bok under det senaste året vid de tre mätningarna är drygt 80 procent för samtliga, där kvinnor läser i större utsträckning än män. Men uppgifterna i Kulturbarometern 2000 och 2002 skiljer sig från tidigare mätning då frågan om läsning nu endast avser nöjesläsning. Tidigare efterfrågades all läsning, inklusive läxläsning och studier. Det är därför svårt att tolka de förändringar som skett i läsandet över tid. En jämförelse mellan olika åldersgrupper pekar på att nöjesläsningen eventuellt kan ha ökat mellan 1995 och 2000 samt 2002 i gruppen år då läsningen ligger på samma nivå vid de tre mätningarna trots att annan läsning än nöjesläsning ingick i siffrorna för I åldersgrupperna 9-14 och år verkar andelen som har läst någon gång under året minskat under samma tidsperiod. Det är dock oklart hur mycket detta beror på att läxläsning inte inkluderas i undersökningen längre. Sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002, som bland annat syftade till att öka läsandet, gör att eventuella skillnader mellan mätningarna 2000 och 2002 är av stort intresse. Inga sådana effekter går dock att utläsa i Kulturbarometerns undersökningar, varken vad gäller total andel, olika åldergrupper eller kvinnors och mäns läsande. SCBs undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) innehåller den till urvalet mest omfattande läsvaneundersökningen av de som presenteras här. Denna visar på att andelen av befolkningen som läser minskat mellan 1982/83 och 1998/99. Minskningen kan dock härledas enbart till männen, kvinnornas läsande har inte minskat. Skillnader finns dock även i gruppen kvinnor, där kvinnor över 45 ökat sitt läsande medan de yngre kvinnorna minskat sitt läsande. De mätningar som presenteras i Mediebarometern visar på att andelen som en genomsnittlig dag läser en bok uppgår till 39 procent. Denna andel har legat på en stabil nivå sedan mitten av 90-talet. I Mediebarometerns fråga om bokläsning betonas att det är all bokläsning som åsyftas. Läsning som krävs i arbetet samt läxläsning ingår således i resultatet. Som visas i tabell 28 verkar facklitteratur- och läroboksläsning ha minskat i omfattning medan läsningen av skönlitteratur ökat under åren Läsning av både skön- och facklitteratur ökar med utbildningsnivå. Kvinnor läser skönlitteratur i högre grad än män medan läsningen av facklitteratur inte skiljer sig åt mellan könen. Läsning av både skön- och facklitteratur ökar med stigande utbildningsnivå. SIDAN

29 Enligt Barnbarometern 2002/2003 var andelen barn som under en genomsnittlig dag läst en bok eller blivit lästa för 74 procent. Fördelat på kön var andelen för pojkar 70 procent och för flickor 78 procent. Nivåerna i Barnbarometern bör dock tolkas försiktigt på grund av att det är föräldrar som bedömer sina barns läsande och undersökningens urvalsstorlek är relativt liten. Varje fråga har ställts till knappt 400 barn. Med dessa reservationer i åtanke kan det eventuellt vara så att den nedåtgående trend som tidigare kunde anas i barns bokläsande, enligt de senaste två mätningarna har vänt. Tabell 20. Bokläsning i befolkningen 9-79 år under det senaste året (procent) Läst någon gång Samtliga Män Kvinnor Förgymn. utb. Gymn. utb. Eftergymn. utb. Senaste veckan 1994/ Senaste 4 veckorna 1994/ Senaste halvåret 1994/ Senaste året 1994/ Källa: Kulturbarometern Tabell 21. Bokläsning i befolkningen 9-79 år under det senaste året, samtliga (procent) Läst någon gång 9-14 år år år år år Senaste veckan 1994/ Senaste 4 veckorna 1994/ Senaste halvåret 1994/ Senaste året 1994/ Källa: Kulturbarometern SIDAN