Leader Folkungaland 2007-10-24 2(21)

Leader Folkungaland 2007-10-24 2(21) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Folkungalands sammanhållande krafter... 3 1.2 Processen att bilda Folkungaland... 3 2 Analys.... 5 2.1.1 Folkungalands geografiska omfattning.... 5 2.2 Linköpings kommun... 5 2.3 Motala kommun... 6 2.4 Mjölby kommun.... 6 2.5 Norrköpings kommun... 6 2.6 Folkungalands befolkningssammansättning 2007-01-01.... 6 2.7 Folkungalands geografiska utbredning.... 6 3 SWOT-analys... 7 3.1 Styrkor... 7 3.1.1 Naturliga förutsättningar.... 7 3.1.2 Infrastruktur... 7 3.1.3 Näringsliv... 7 3.1.4 Människorna... 8 3.2 Svagheter... 8 3.3 Möjligheter... 9 3.4 Hot...10 3.5 Beskrivning av områdets likartade förhållanden....10 4 LAG- gruppen och Leaderkontoret...11 4.1 Beskrivning av laggruppen...11 4.2 LAG-gruppens arbete...11 4.3 Leader-kontoret...12 4.4 Initialmobiliserare....12 4.5 Leaderområdets omfattning....13 4.6 Kriterier som ligger till grund för den geografiska avgränsningen....13 4.7 Positiva faktorer som har betydelse för valda strategiska inriktningar....13 4.8 Negativa faktorer som har betydelse för valda strategiska inriktningar....14 4.9 Regional och internationell projektsamverkan...15 5 Strategi...16 5.1 Samband med regionala program...16 5.2 Grundläggande strategi...16 6 Strategins koppling till huvudmålen för landsbygdsprogrammets tre axlar samt mätbara indikatorer....18 7 LAG kriterier för urval och prioriteringar av projekt....20 8 Översiktlig budget....21

Leader Folkungaland 2007-10-24 3(21) Ansökan om bildande av Leaderområde med namnet Leader Folkungaland för perioden 2007-01- 01 2013-12-31 1. Bakgrund 1.1 Folkungalands sammanhållande krafter Norra Götalands slättbygder är historiskt sammanlänkade genom de naturliga gränser som i väster utgörs av Vättern och i övriga väderstreck av vidsträckta skogsområden. Befolkningen i dessa områden har genom historien kämpat mot samma fiender och genom handel och samverkan varit beroende av varandra. En av de mest dominerande släkterna från bildandet av Sverige som nationalstat var Bjälboätten som tillsammans med andra starka släkter i området populärt kommit att benämnas för Folkungaätten. Dessa ätter har sitt ursprung från Norra Götalands slättbygder och deras välkända namn tjänar väl som samlande namn för den bygd varifrån de härstammar. Under senare år har detta område kommit att domineras av de stora och expansiva städerna Linköping och Norrköping som ommunikationsmässigt knyts samman av östra stambanan och europaväg 4. Dessa två städer har tillsammans kommit att benämnas Den fjärde storstadsregionen. Mjölby och Motala har alltmer kommit att knytas till den fjärde storstadsregionen främst genom dubbelriktad arbetspendling. Denna fjärde storstadsregion tenderar att alltmera växa samman till en enhet längs kommunikationslederna. Landsbygden omkring dessa starka städer tillhör den exklusiva andel av Sveriges landsbygd som har en positiv befolkningsutveckling. Denna landsbygd har många gemensamma problem och fördelar som hänger samman med närheten till städerna och det faller sig naturligt för människorna i dessa bygder att söka gemensamma utvecklingslösningar. Att bilda ett Leaderområde med landsbygden omkring den fjärde storstadsregionen, med omnejd, som bas torde vara väl förenligt med Leadertanken om gemenskap inom små geografiskt avgränsade områden. 1.2 Processen att bilda Folkungaland Bildandet av Folkungaland startade under sommaren 2006 när det genom Länsbygderådets och Länsstyrelsens i Östergötlands läns informationsträffar blev känt vad som gällde för det nya Landsbygdsprogrammet. Initiativet togs inledningsvis av Normlösa byalag.

Leader Folkungaland 2007-10-24 4(21) Detta initiativ väckte intresse hos omkringliggande företag och ideella föreningar. Efter hand engagerades även kommunerna. Till en början var det svårt för kommunerna att fokusera på bildandet av leaderområde på grund av efterdyningarna av valet hösten 2006. Det första viktiga beslutet togs på Bjälbomötet januari 2007 då en arbetsgrupp tillsattes. Den 29 januari 2007 hölls ett möte i Klockrike då föreningen Folkungaland bildades och en interimsstyrelse utsågs. Denna interimsstyrelse har sedan dess lagt ned mycket arbete på att förverkliga idén och lägga grunden för bildandet av Leaderområdet Folkungaland. Organisationer och företag från Norrköpings kommun deltog inte i de inledande mötena men efterhand som informationen spreds bestämde sig de delar av Norrköpings kommun som uppfattade att de passade in i Folkungaland att delta i arbetet. Ett stort antal möten har hållits i bygdegårdar och andra samlingslokaler inom hela området där representanter för föreningar, företag och individer deltagit och fått ge sina synpunkter. Vid dessa möten har även lokala SWOT-analyser gjorts som senare använts vid framtagandet av Folkungalands analys. Man kan således med fog hävda att Folkungaland är resultatet av ett idogt arbete underifrån där kommunerna senare anslutit sig till idén om ett Leaderområde i Folkungaland. Interimsstyrelsen med representation från partnerskapets tre delar har varit motorn vid utarbetandet av denna strategi. Enighet kring strategin har mejslats fram under flera möten där åsikter fritt fått brytas mot varandra. Ledamöterna i interimsstyrelsen har mellan mötena förankrat strategin inom respektive organisationer.

Leader Folkungaland 2007-10-24 5(21) 2 Analys. 2.1.1 Folkungalands geografiska omfattning. Figur 1: Leader Folkungalands utbredning markerat med blått 2.2 Linköpings kommun Tätorterna: Rystad, Fjälla/Hulta, Gällstad-Lundby, Örtomta, Ulrika, Sjögestad, Västerlösa, Rappestad, Skeda Udde, Gistad, Nykil, Bankekind, Bestorp, Askeby, Brokind, Slaka/Skeda, Berg, Ekängen, Vikingstad, Sturefors och Linghem. Landsbygdsområdena mellan Stångån och riksväg 35, mellan Stångån och riksväg 34, sydväst Linköping från motorvägen och riksväg 34 till kommungräns, sydost Linköping från Stångån och riksväg 35 söder om Roxen till kommungränsen samt norr Linköping från motorvägen och Stångån till kommungräns. Ljungsbro tätort är med i Folkungaland men ej bidragsberättigad.

Leader Folkungaland 2007-10-24 6(21) 2.3 Motala kommun Tätorterna: Fågelsta, Österstad, Fornåsa och Klockrike. Landsbygdsområdena är följande församlingar utom ovanstående tätorter: Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Älvestad och Klockrike samt delar av Aska församling (Fivelstad, Västra Stenby, Varv och Styra) och delar av Motala församling (Vinnerstad och Vedemö) (statistikområde 1400 på kommunkartan med 4-siffernivå). 2.4 Mjölby kommun. Tätorterna: Mantorp, Skänninge, Väderstad, Spångsholm, Sya och Hogstad. Landsbygdsområdena är alla församlingar i Mjölby kommun utom ovanstående tätorter och Mjölby församling. Mjölby tätort är med i Folkungaland men ej bidragsberättigat. 2.5 Norrköpings kommun Tätorterna: Kimstad och Norsholm Landsbygdsområdena: Borg (del av), Vrinnevi (del av) Skärkind, Kullerstad församlingar. Samt Kimstad församlings landsbygd. Skärblacka tätort är med i Folkungaland men ej bidragsberättigat. 2.6 Folkungalands befolkningssammansättning 2007-01-01. Kommun Boende utom tätort Boende inom tätort Summa bidragsberättigad population per kommun Tätort med i Folkungaland men ej bidragsberättigad Linköping 13650 14825 28475 7210 Mjölby 5435 7970 13405 11834 Motala 3480 1337 4817 Norrköping 2058 3241 5299 4016 Summa 24623 27373 51996 23060 Summa totalt bidragsberättigade inom området: 51 996 Total befolkning i området Folkungaland 75 056 2.7 Folkungalands geografiska utbredning. Områdets yta i km 2 Linköping 1388, Mjölby 550, Motala 232och Norrköping 242. Totalt 2412 kvkm. Genomsnittlig befolkningstäthet 31 innevånare/kvkm.

Leader Folkungaland 2007-10-24 7(21) 3 SWOT-analys 3.1 Styrkor 3.1.1 Naturliga förutsättningar. Stor produktionsareal för jordbruksprodukter, energi och skogsråvara. Stora möjligheter för vindkraftsproduktion. Bördiga jordar är lämpliga för grönsaks-, bär-, och rotfruktsproduktion i stor omfattning. Folkungalands unika naturmiljöer med, bl.a. eklandskapet, innehåller stora och innehållsrika rekreationsområden. Folkungalands urgamla historia tydliggörs genom förekomsten av omfattande fornlämningar i form av gravfält, stensträngar, runstenar, gamla bosättningar etc. Dessa många minnesmärken och sevärdheter av riksintresse liksom områdets specifika kultur och traditioner utgör en rik mångfald av sevärdheter för turister. Området, inklusive städerna, har stort utbud av arbetstillfällen, boendemöjligheter, kultur, sport och fritidsaktiviteter vilket ger Folkungaland attraktionskraft. 3.1.2 Infrastruktur Utmärkta kommunikationer längs axeln E4 Östra stambanan. Närhet till komplett infrastruktur med storhamn, flygplatser, järnvägar och vägknutar för nationella transporter. 3.1.3 Näringsliv Stort antal små företag med differentierad verksamhet Stora jordbruksföretag som har en rationell animalieproduktion inom området utgör en värdefull bas för småskalig livsmedelsproduktion.

Leader Folkungaland 2007-10-24 8(21) En betydande produktion av exempelvis potatis, lök och morötter i Folkungalands västra del utgör en värdefull bas för vidareförädling av dessa produkter. Genom billigt byggande går det att skapa ett relativt billigt boende inom landsbygdsområdet. Hästnäringen är stark och expansiv. 3.1.4 Människorna Det finns en positiv trend att unga resursstaka människor (30-45 år) med små barn söker sitt boende på landsbygden till den fina boendemiljön. Den tätortsnära landsbygden har många som pendlar till arbete i städerna. På detta sätt finns det tillgång till många kompetenser i Folkungaland. 3.2 Svagheter Ojämn organisationsstruktur inom området med bra fungerande ideella organisationer på vissa orter och med få eller inga ideella organisationer på andra orter. Svårigheter att engagera människor ideellt. Svaga kommunikationer mellan Folkungalands norra och södra delar. För liten befolkningstäthet ger för svagt underlag för lokal, offentlig och privat service. Gamla kommunala planer för markanvändning tar ofta inte hänsyn till dagens behov av mark för närvärmecentraler, vindkraftsverk, bostäder, kommunikationer och industrimark. Låg andel nya svenskar i Folkungaland. Avsaknad av en stark marknadsföringsorganisation som kan sälja turistlandet Folkungaland. Bristfälliga telekommunikationer ger Folkungaland sämre konkurrenskraft vid etablering av tjänsteföretag samt begränsar möjligheterna för arbete från hemmet.

Leader Folkungaland 2007-10-24 9(21) Modernisering av infrastruktur och alla nyheter tenderar att nå landsbygden sist. En demografisk skevhet med underskott av ungdomar (under 26 år) och överskott av äldre (över 60 år). 3.3 Möjligheter Stark expansion av sektorn för förnybar energi. Expansionen av frilufts- och turismindustrin. Ett nationellt mål om tiodubblig av vindkraftsproduktionen på 10 år. Stor närmarknad för alla produkter, tjänster, aktiviteter och evenemang som Folkungaland kan erbjuda. En utbyggnad av telekommunikationer inom Folkungaland skulle medge ökade möjligheter för etablering av tjänsteföretag och hemarbete. Grön rehabilitering och hälsosamt boende är trender i samhället som erbjuder företagsmöjligheter och ökning av antalet boende inom området. Differentieringen av turistnäringen möjliggör skapandet av turistpaket innehållande såväl resa, boende som aktivitet. Folkungalands unika naturmiljöer med bl.a. eklandskapet, innehåller stora och innehållsrika rekreationsområden som gör området attraktivt för bosättning och lämpligt för turistsatsningar. Invandringen till Sverige erbjuder möjligheter till befolkningsökning på landsbygden. En sådan utveckling skulle öka Folkungalands kompetens främst i vad avser språkkunskaper vilket skulle gynna turistsatsningar.

Leader Folkungaland 2007-10-24 10(21) 3.4 Hot Pågående nationell och global urbanisering som utarmar landsbygden på människor. Andra omkringliggande områden kan utvecklas snabbare än vårt och kan komma att utgöra svåra konkurrenter. Om inte telekommunikationer byggs ut i något så när samma takt som i tätorter riskerar landsbygdens attraktionskraft att minska. Eventuellt exploderande priser på fossila drivmedel kan i framtiden (inom 5-20 år) starkt begränsa möjligheten för bosättning på landsbygden samt turistandet, så även i Folkungaland. 3.5 Beskrivning av områdets likartade förhållanden. Området kännetecknas av att en stor andel av det lokala näringslivet på Östgötaslätten utgörs av rationella och för svenska förhållanden stora lantbruksföretag med traditionell inriktning mot växtodlings- och animalieproduktion. I de mellanbygder som ingår i området kombineras lantbruket med skogsbruk. Området har ett sort antal små företag med differentierad verksamhet. Under senare tid har vissa lantbruksföretag gjort turistsatsningar främst vad avser övernattning i form av bo på lantgård. Vissa av dessa satsningar har utvecklats till mindre konferensanläggningar. Även enstaka större turistanläggningar har utvecklats som kombinerar aktiviteter, övernattning och mat. Området kännetecknas även av närheten till den fjärde storstadsregionen som erbjuder en stark närmarknad samt goda bosättningsförhållanden för de som vill bo på landet men där endast städerna kan erbjuda konkurrenskraftiga arbeten. I Folkungaland arbetspendlar således relativt många människor. Föreningslivet är splittrat med starka och aktiva föreningar i mellanbygderna men med svagare engagemang på slättbygden. Området är en stor landsbygdsregion där befolkningen på landsbygden ökar men där befolkningen i de små tätorterna minskar.

Leader Folkungaland 2007-10-24 11(21) 4 LAG- gruppen och Leaderkontoret 4.1 Beskrivning av laggruppen LAG-gruppen sammansätts av en representant för företagarna, en för de ideella organisationerna, en för kommunen samt en ungdomsrepresentant för vardera kommunen. Totalt kommer LAG-gruppen att omfatta 16 personer med var sin personlig ersättare plus en arbetande ordförande. På detta sätt säkerställs en tydlig position för de tre kategorierna i trepartnerskapet. Den 21 hölls ett stormöte där alla som tidigare varit engagerade under processen inbjuds (totalt ca 250 personer varav ca 60 personer deltog). Via annonsering inbjöds även andra intresserade att delta. Detta möte var det första som föreningen Folkungaland hållit sedan de konstituerande mötena i Bjälbo och Klockrike och förbereddes av interimsstyrelsen. Medlemskap i föreningen Leader Folkungaland erbjuds boende, företag samt varje demokratiskt uppbyggd organisation inom området som ansöker om medlemskap och som vill verka för Leader Folkungalands mål och verksamhet. Den viktigaste frågan på mötet var valet av 16 ordinarie och 16 suppleanter plus en ordförande i föreningens styrelse. Denna föreningsstyrelse bildar LAG-grupp. Föreningens styrelseordförande valdes även till LAG-gruppens ordförande. LAG-gruppen utser inom sig en beredningsgrupp. En annan viktig fråga för detta första föreningsmöte var att utse en representativ valberedning som har att förbereda val av ny styrelse till 2008 års möte. 4.2 LAG-gruppens arbete Ärenden och projektförslag sänds till verksamhetsledaren (VL) som är administratör på leader-kontoret. Verksamhetsledaren bereder ärendet under dialog med förslagsställaren. Exempelvis kan verksamhetsledaren reda ut om andra stödformer kan komma i fråga. Verksamhetsledaren föredrar ärendet för LAG-gruppens beredningsgrupp som utarbetar förslag till beslut.

Leader Folkungaland 2007-10-24 12(21) Hela LAG-gruppen sammanträder ca 6 gånger per år och beslutar om vilka projekt som skall sändas vidare för prövning i Länsstyrelse. Beslut tas i konsensus. 4.3 Leader-kontoret Leder-kontoret organiseras med en verksamhetsledare (VL). VL skall vara väl insatt även i övriga stödformer inom landsbygdsprogrammet för att vid ärendeberedning snabbt kunna avgöra om annan stödform än Leader kan vara aktuell. VL främsta uppgift är att bereda ärenden och serva LAG-gruppen för att minimera den sammanträdestid som åtgår för LAG-möten, samt att minimera risken för felaktiga beslut i LAG-gruppen. VL skall vidare i det dagliga arbetet tillsammans med ordföranden vara Leader-Folkungalands ansikte utåt, vara anträffbar och kunna svara på frågor från personer med projektidéer. VL skall utbilda på att skriva projektansökan samt på kontoret skapa en träffpunkt för intresserade av landsbygdsutveckling. VL skall ansvara för uppföljningen av projekt och sammanställa årsberättelser och redovisningar. Ekonomiadministrationen genomförs i huvudsak av länsstyrelsen. En summa finns även anslagen för ekonomiadministration vid Leaderkontoret. Detta arbete består av utbildning av projektledare samt mottagande och vidarebefordran av rekvisitioner, ekonomisk uppföljning och slutredovisning av projekt gentemot länsstyrelse och Statens Jordbruksverk. 4.4 Initialmobiliserare. Interimsstyrelsen föreslår att mobiliserare tidigt projektanställs. Mobiliserarna skall kartlägga frågeställningar, driva frågor av betydelse för bygdens utveckling samt att öka den lokala aktiviteten i ideella föreningar och företag. Saknas sådana ideella föreningar skall mobiliserarna försöka att i samråd med bygdens människor väcka sådana till liv. Mobiliserare skall hjälpa bygdens organisationer, företag och enskilda så att de regler som finns inte upplevs som betungande av medborgarna. Interimsstyrelsen ser mobiliserarna som ett viktigt led i att accelerera arbetet i Leader Folkungaland. Detta särskilt med tanke på att huvuddelen av år 2007 redan har gått och att området är nybildat, vilket medför att erfarenhet och rutiner för arbetet måste byggas från grunden. Mobiliserarna skall regelbundet samlas till Leaderkontoret tillsammans med VL och LAG-gruppens ordförande. Vid dessa möten görs planering för kommande verksamhet, utbyts erfarenheter samt görs uppföljning av genomförd verksamhet.

Leader Folkungaland 2007-10-24 13(21) Leaderområdet 4.5 Leaderområdets omfattning. Leaderområdet Folkungaland omfattar delar av Linköpings- Mjölby- Motala- och Norrköpings kommuner enligt p 2 ovan. 4.6 Kriterier som ligger till grund för den geografiska avgränsningen. Folkungaland är ett område som i huvudsak bestå av tätortsnära landsbygd i anslutning till expansiva städer. Området är en stor landsbygdsregion där befolkningen på landsbygden ökar men där befolkningen i de små tätorterna minskar. Det är ideella föreningars, företags, kommunernas och enskilda människors intention att befästa och utveckla dessa bygder. Detta uppnås genom ett nära samspel mellan stad och land där båda drar fördel av varandras resurser. Folkungaland kan beskrivas som landet lagom där det finns lite av varje, inte för mycket men inte heller för lite. Ett land som med fördel skulle behöva synas mera. Detta land har behov av att landsbygdsutveckling genom projekt exempelvis inom turismnäring, näringsliv samt förnybar energi. Detta skulle gynna områdets synlighet på kartan. Avstånden inom området blir små eftersom området är runt 4.7 Positiva faktorer som har betydelse för valda strategiska inriktningar. Stor produktionsareal för jordbruksprodukter, energi och skogsråvara. Stora möjligheter för vindkraftsproduktion. Bördiga jordar är lämpliga för grönsaks-, bär-, lök-, och rotfruktsproduktion i stor omfattning. Folkungalands unika naturmiljöer, såsom eklandskapet mm, erbjuder stora och innehållsrika rekreationsområden för innevånarna i såväl när- som fjärrturister. Folkungalands urgamla historia med många historiska och forntida minnesmärken och sevärdheter av riksintresse liksom områdets

Leader Folkungaland 2007-10-24 14(21) specifika kultur och traditioner utgör en rik mångfald av sevärdheter för turister. Området, inklusive städerna, har stort utbud av arbetstillfällen, boendemöjligheter, kultur, sport och fritidsaktiviteter vilket ger Folkungaland attraktionskraft. Utmärkta kommunikationer längs axeln E4 Östra stambanan. Närhet till komplett infrastruktur med storhamn, flygplatser, järnvägar och vägknutar för nationella transporter. Sort antal små företag med differentierad verksamhet Stora jordbruksföretag som har en rationell animalie-, spannmåls-, oljeväxts-, rotfrukts- och grönsaksproduktion inom området utgör en värdefull bas för småskalig livsmedelsproduktion. Genom billigt byggande går det att skapa ett relativt billigt boende inom landsbygdsområdet. Hästnäringen är stark och expansiv. Det finns en positiv trend att unga resursstaka människor (30-45 år) med små barn söker sitt boende på landsbygden till den fina boendemiljön. Den tätortsnära landsbygden har många som pendlar till arbete i städerna. På detta sätt finns det tillgång till många kompetenser i Folkungaland. 4.8 Negativa faktorer som har betydelse för valda strategiska inriktningar. Ojämn organisationsstruktur över inom området med bra fungerande ideella organisationer på vissa orter och med få eller inga ideella organisationer på andra orter. Svårigheter att engagera människor ideellt. Svaga kommunikationer mellan Folkungalands norra och södra delar. För liten befolkningstäthet ger för svagt underlag för lokal, offentlig och privat service. Gamla kommunala planer för markanvändning tar ofta inte hänsyn till dagens behov av mark för närvärmecentraler, vindkraftsverk, bostäder, kommunikationer och industrimark. Låg andel nya svenskar i Folkungaland. Avsaknad av en stark marknadsföringsorganisation som kan sälja turistlandet Folkungaland.

Leader Folkungaland 2007-10-24 15(21) Bristfälliga telekommunikationer ger Folkungaland sämre konkurrenskraft vid etablering av tjänsteföretag samt begränsar möjligheterna för arbete från hemmet. Modernisering av infrastruktur och alla nyheter tenderar att nå landsbygden sist. En demografisk skevhet med underskott av ungdomar (under 26 år) och överskott av äldre (över 60 år). 4.9 Regional och internationell projektsamverkan Leader Folkungaland ser flera intressanta och önskvärda samarbetsprojekt med angränsande leaderområden. När det gäller turistsatsningar ser Leader Folkungaland en naturlig koppling i området Gränna, Ödeshög, Vadstena, Bjälbo, Skänninge, Vreta Kloster och Linköping. Det borde gå att i samarbete med Östsvenska turistrådet driva framgångsrika turistprojekt med historiska teman omkring Sveriges bildande som nationalstat utifrån dessa platser. Vidare har det under arbetet med att bilda Leaderområden i länet funnits en intressant tanke om en turistsatsning längs Stångåbanan. Det borde gå att förverkliga dessa idéer trots att Stångåbanan nu kommer att gå genom två olika Leaderområden. Inom satsningar på småföretagande finns naturliga kopplingar mellan Skärblackaområdet och upp i Leaderområdet Gränslandet. För närvarande finns inte några konkreta projektidéer omkring internationella Leaderprojekt, men tanken på detta lever i interimsstyrelsen som ser det som en eftersträvansvärt att delta i internationella projekt i syfte att vidga vyerna och att få in nya idéer och tankar i organisationen.

Leader Folkungaland 2007-10-24 16(21) 5 Strategi 5.1 Samband med regionala program För Leader Folkungalands område gäller dels den av regionförbundet Östsam antagna Regionala utvecklingplanen (RUP), dels den av Länsstyrelsen antagna Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet 2007-2013. I RUP:en redovisas sju strategier för Östergötlands utveckling, varav tre har direkt relevans för Folkungalands strategi; 1. Stärka Östergötlands attraktivitet, konkurrenskraft och position 3. Utveckla Östergötland till en region med balans mellan centrum och omland 4. Stärka Östergötland som innovationsmiljö och som region för uppbyggnad och utveckling av företag 5. Stärka invånarnas möjligheter till hög livskvalitet och personlig utveckling Aktiviteter med Leaderstöd som grund kan på ett konkret sätt bidra till att stärka regionens attraktivitet genom utveckling av boendemiljöer, stärka möjligheterna till balans mellan centrum och omland genom stöd till näringslivsutveckling på landsbygden och stötta utvecklandet av den sociala ekonomin. Leaderstöd kan också vara instrumentellt för utvecklandet av såväl nya innovationsbaserade företag som utvecklandet av hälsodrivet företagande på landsbygden. Hög livskvalitet och personlig utveckling stöttas via Folkungalands aktiviteter genom bl.a. stöd till kulturella aktiviteter och utveckling av turism och besöksnäring. I genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet finns två fokuserade geografiska områden skärgården och eklandskapet. Skärgården ligger utanför Folkungalands område men eklandskapet återfinns huvudsakligen inom leaderområdet. I Folkungalands strategi finns utpekat utveckling och exponering av särskilt utpekade biotoper där eklandskapet är en av de viktigaste. 5.2 Grundläggande strategi Folkungalands grundtanke är att genom att uppmärksamma och stödja lokala och samfällda initiativ ge människorna inflytande över sin bygds utveckling och sin egen situation för att därmed skapa engagemang och delaktighet. Leader Folkungaland skall genom att ekonomiskt stödja lokala initiativ förbättra förutsättningarna för företagande och bosättning på landsbygden i syfte att åstadkomma en alltmera ökande befolkning inom Folkungaland. Därigenom ökas bygdens livskraft och människornas livskvalité genom att ekonomin expanderar vilket förbättrar underlaget för offentlig och privat service på de små orterna. Gränsöverskridande samhällsservice mellan kommuner och Leaderområden förbättras. Det lokala företagsklimatet skall stärkas, genom att stimulera bildandet av företagarnätverk. Folkungland skall verka för att förbättra kommunikationerna i

Leader Folkungaland 2007-10-24 17(21) nord-sydlig riktning och områdets telekommunikationer. Det förbättrade företagsklimatet förväntas leda till flera arbetstillfällen genom samarbetsprojekt samt att den lokala sammanhållningen stärks till nytta och nöje för alla på orten. Sektorerna förnybar energi, turism och småskalig livsmedelsförädling gynnas i projektprioriteringen i syfte att öka jord och skogsbrukets konkurrenskraft, men även tjänsteföretag och teknikföretag som kan lokaliseras till landsbygden uppmärksammas i projektprioriteringen. Särskilda informationssatsningar genomförs i området som omfattas av eklandskapet i syfte att väcka engagemang för projekt som tar sin utgångspunkt i denna unika miljö i vad avser att utveckla denna miljö eller ett nyttja densamma för turism och småföretagande. Folkungalands unika miljö bevakas i varje beslut så miljöbelastningen inte ökas som en följd av beslutet. Projekt som förbättrar områdets miljö uppmärksammas. Arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar prioriteras. En strävan skall vara att locka till nyinflyttning till Folkungaland som ökar den kulturella mångfalden och integrationen i samhället. Detta skall ske genom marknadsföring av områdets kvalitéer samt genom att verka för att attraktivt boende kan erbjudas. Nya arbetstillfällen kommer även sekundärt att skapas inom samhällsservice beroende på befolkningsutvecklingen och inom entreprenadverksamhet beroende på utbyggnad av bioenergi och vindkraft. Den lokala samhörighetskänslan på små orter och landsbygdsområden skall stärkas genom samarbetsprojekt där individen känner att han har nytta och nöje av utförda gemensamma ansträngningar. Leader Folkungaland skall verka för att funktionella och moderna kommunala planer för markanvändning upprättas som tar hänsyn till dagens behov av mark för närvärmecentraler, vindkraftsverk, bostäder, kommunikationer och industrimark. Leader Folkungaland skall sträva efter samarbete med främst omkringliggande Leaderområden men även samarbete med andra Leaderområden nationellt och internationellt prioriteras. Kulturprojekt såsom teater, musik, museer, utställningar mm stöds. Ett sätt att snabbt starta arbetet och att sprida kunskap om Leader Folkungaland är att inledningsvis engagera mobiliserare som arbetar lokalt med att stärka partnerskapet så att individerna genom sina ideella organisationer kan tillvarata bygdens intressen.

Leader Folkungaland 2007-10-24 18(21) 6 Strategins koppling till huvudmålen för landsbygdsprogrammets tre axlar samt mätbara indikatorer. Strategin skall leda till att projekt genomförs så att målen med landsbygdsprogrammet kan uppnås lokalt samt att inriktning i Länsstyrelsens genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet samt det av Östsam fastlagda Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) stödjs. Åtgärd Koppling till axel Indikator Verka för förbättrade kommunikationer i nord-sydlig riktning 1 och 3 4 nätverk skapas som möjliggör effektivare utnyttjande av alla transporter som ändå körs. Kommunerna och vägverket har prioriterat upp landsvägsnätet inom området. Verka för förbättrade telekommunikationer. 1 och 3 Kvalificerat bredband utbyggt inom hela området. Nätverksutveckling 1, 2 och 3 30 nätverk bildas som resultat av arbete enligt leadermetoden Kulturutveckling 3 10 kulturbegivenheter skapas inom områdena teater, konst, musik, museum etc. Utbyggnad av vindkraft 1 och 3 10 kooperativa vindkraftverk planerade. Uppvärmning med bioenergi 1 och 3 5 närvärmecentraler uppförda. 5 företag inom områdena flis, pellets, halm, eller ved etablerade. Utveckling av turistnäringen 1 och 3 10 turistföretag inom upplevelse sektorn skapade. 10 turistföretag inom mat och övernattingssektorn skapade. Utveckling och exponering av särskilt utpekade biotoper. Gynnande av företagande och entreprenörskap 1,2 och 3 Flera projekt med syfte att utveckla unika biotoper är genomförda. Flera projekt med syfte att exponera unika biotoper är genomförda. 3 Företagscentrum skapat i på de orter som saknar sådant, där entreprenörer fördelaktigt kan testa sina affärsidéer. En databas har skapats där Folkungalands alla företag finns

Leader Folkungaland 2007-10-24 19(21) med syfte att underlätta kontakter och samarbete mellan företag. Skapande av mikroföretag 3 10 småföretag skapade inom området. Rehabilitering och återanpassning 1 och 3 5 företag inom sektorn grön rehabilitering skapas. Lokal livsmedelsförädling 1 och 3 10 nya företag skapade inom sektorn. (ost, skinka, bageri, slakteri, öl, björkvin, sylt, saft, etc.) Marknadsföring och försäljning av lokalproducerat 1 och 3 5 lokala marknadsplatser skapade där försäljning och marknadsföring av lokalproducerade produkter och tjänster kan ske. Ökad bosättning 3 300 enfamiljshus byggs inom området. Ökad service 3 20 st företag skapade som verkar inom handel, vård, barnomsorg, distribution, kommunikation etc. Integration 1 och 3 Andelen invånare inom området med utländsk bakgrund ökas. Öka trivsel, vikänsla och bygdegemenskap. 3 50 gemensamma lokala trivselbefrämjande projekt genomförda. (bastu, samlingslokal, föreningslokal, idrottsanläggning, badanläggning, hobbylokal mm.) Utveckling av fritids- och sällskapsdjur verksamhet. Transnationella projekt & transnationella kontakter. 3 Djurslagsvisa nätverk för hästar, hundar etc. skapade i syfte att utveckla respektive näring i fråga om exempelvis gemensam marknadsföring och försäljning av djur och tjänster med djur inblandade. 3 Gemensamt/gemensamma projekt genomfört med angränsande leaderområden. Internationell samverkan 3 Folkungaland har deltagit i tre internationella leaderprojekt

Leader Folkungaland 2007-10-24 20(21) 7 LAG kriterier för urval och prioriteringar av projekt. LAG-gruppen kommer vid bedömningen av projektansökningar att jämföra förslagen med kriterier som sammantaget skall leda till att projekten bidrar till strategins genomförande. Kriterium Måluppfyllelse Underifrånperspektiv Realism. Bygdens utveckling. Trepartnerskap Nytänkande Tillvaratas kulturarvet Jämställdhet Nätverk Miljö Bygdesammanhållning. Integration Ungdomsperspektiv Långsiktighet Regionalt och internationellt samarbete. Frågeställning Hur bidrar projektet till måluppfyllelse för Leader Folkungaland? Vem vilka har tagit initiativ till projektet, och är dessa de samma som skall genomföra projektet? Har bygdens folk inflytande på projektet? Är det sannolikt att projektägaren kan genomföra projektet enligt plan. Är medfinansiering ordnad? Hur påverkas antalet arbeten i bygden. Ökas servicen, inflyttningen, kompetensen, - livskvalitén, skapas nya produkter? Uppfylls kraven på trepartnerskap i finansiering och projektledning? Hur ny och unik är projektidén? Utvecklas och utnyttjas gamla kulturbyggnader och miljöer? På vilket sätt förändrar projektet jämställdheten på orten? Hur påverkas bygdens nätverk av projektet? Förändras områdets miljöbelastning av projektet? Hur påverkas vikänslan och bygdeidentiteten? På vilket sätt utvecklas den kulturella mångfalden och ökas integrationen av projektet? Engageras ungdomar i projektet och på vilket sätt kommer nyttan av projektet ungdomarna till del? Vad händer efter projekttidens slut? Genomförs regionalt eller/och internationellt samarbete?

Leader Folkungaland 2007-10-24 21(21) 8 Översiktlig budget. Årliga intäkter: Intäktspost 125 kr x 51 996 bidragsberättigade innevånare Årlig intäkt 6 499 500 kr Årliga kostnader: Kostnadspost Lokaler inkl hyror för tillfälliga möteslokaler. Tele-, data-, porto- och papperskostnader Arvoden till LAG-gruppen Arvode till ordföranden Förtäring vid möten Lönekostnader VL (månadslön 25 000 kr) Kostnader för bokföring, revision och övrig ekonomiadministration. Resekostnader Summa administrationskostnader (16,4 % av 6 499 500 kr ) Projektmedel Årlig kostnad 50 000 kr 38 000 kr 200 000 kr 200 000 kr 20 000 kr 420 000 kr 100 000 kr 40 000 kr 1 068 000 kr 5 431 500 kr Christer Hederberg Föreningen Folkungaland Interimsstyrelsens ordförande