Bioenergi på världsmarknaden

Relevanta dokument
Är biomassa lösningen på klimatfrågan?

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Bioenergi Sveriges största energislag!

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Energisituation idag. Produktion och användning

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Växjö

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Kent Nyström Lars Dahlgren

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

Regeringens klimat- och energisatsningar

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Bioenergins utveckling i Sverige

Bioenergin i EUs 2020-mål

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Arbetstillfällen

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Förnybarenergiproduktion

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Konkurrenskraft och Klimatmål

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Forum för hållbara bränslen

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi


Hållbara biodrivmedel

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Vindkraften en folkrörelse

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Utveckling mot storskalig tillverkning av Etanol ur träråvara. Sune Wännström SEKAB E-technology

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Energimyndigheten.

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Omställning av busstrafiken till eldrift

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Transkript:

Bioenergi på världsmarknaden Kolding, 2008-02-04 Kent Nyström, Svenska Bioenergiföreningen, Svebio www.svebio.se

Innehåll Vad är Svebio? Klimatfrågan, IPCC-rapport - Bali COP 13 Nya EU-direktiv Biobränsleutvecklingen I Sverige Heta trender Tillgång på biobränslen Klarar Sverige EUs krav? Internationell utblick Exportmöjligheter www.svebio.se

Klimatfrågan www.svebio.se

FN:s klimatmöte på Bali, 3-14 december 2007 Pressrelease från miljödepartementet 18 december 2007: Klimatkonferensen på Bali - ett genombrott för klimatförhandlingarna Andreas Carlgren: - Klimatkonferensen på Bali var ett genombrott. Nu har klimatförhandlingar inletts som omfattar alla länder, världens länder är eniga om ett enda slutdatum och det finns en fullständig uppslutning för att förhandlingarna ska ske inom FNprocessen. Förhandlingståget har börjat rulla mot slutmålet Köpenhamn 2009.

Inför konferensen angav Andreas Carlgren fyra områden där beslut behövde fattas på Bali: - En gemensam utgångspunkt för de globala utsläppsminskningar som klimatet kräver. - Byggstenarna för vad en överenskommelse 2009 ska innehålla, med en gemensam vision, utsläppsminskningar, åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat, finansiering och tekniköverföring till utvecklingsländer. - En färdplan för förhandlingarna, från Bali till klimatkonferensen i Köpenhamn 2009. - Att förhandlingarna ska vara inledda med Balikonferensen. Klimatkonferensen beslutade om alla områden. "The Bali Action Plan" anger att FN:s klimatpanel ska vara utgångspunkt för de utsläppsminskningar som behöver göras globalt.

USA deklarerade officiellt på konferensen att utsläppen ska halveras till 2050. Länderna under Kyotoprotokollet, däribland Ryssland, Japan och Kanada, beslutade att industriländernas utsläpp ska minska med 25 till 40 procent till 2020, alltså om tolv år. Alla länder ställde sig bakom att det ska säkerställas att alla industriländer står för jämförbara ansträngningar.

Beslutet i Bali Action Plan anger att industrialiserade länder ska stå för utsläppsminskningar; - i form av åtagande eller åtgärder, - som kan mätas, rapporteras och kontrolleras, - bygger på kvantifierbara begränsningar, - säkerställer jämförbara ansträngningar görs av industriländerna. Utvecklingsländerna tar också på sig åtgärder för utsläppsminskningar i samband med hållbar utveckling; - som kan mätas, rapporteras och kontrolleras, - som kombineras med stöd i form av teknologi och finansiering. - Förhandlingarna är inledda. Besluten lägger stort ansvar på Sverige, som ordförande i EU när den nya klimatöverenskommelsen ska slutas i Köpenhamn 2009, säger Andreas Carlgren.

Nya EU- direktiv www.svebio.se

www.svebio.se

EU:s Energipaket Energy policy for Europe Några siffror: 20% energihushållning 2020 20% förnybar energi 2020* 10% drivmedel 2020 (14% ekon möjligt) 20% CO2-reduktion 2020** (30% en option om andra I-länder följer (Kyotoundertecknarna) Lagligt bindande mål (kräver bördefördelning) National Action Plan *Sverige föreslås öka från 39,8% 2005 till 49% **För Sverige 7+0,33x21+0,67x17=26% www.svebio.se

Användning av biobränslen www.svebio.se

Bioenergy use 1970-2005 140 120 100 TWh 80 60 Y Biodrivmedel Bostäder El i fjärrvärme 40 Fjärrvärme 20 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ind för elprod Ind minus lutar Lutar

Mer bioenergi gav lägre klimatutsläpp 200 180 160 140 Index 120 100 80 BNP-utveckling klimatutsläpp bioenergi kärnkraft 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År www.svebio.se

Trender Drivmedel, biokraft och pellets www.svebio.se

Drivmedel www.svebio.se

Biofuel market Bioethanol Biodiesel Biogas Use 376.000 m 3 65.000 m 3 24.000.000 Nm 3 Production 91.000 m 3 160.000 m 3 24.000.000 Nm 3 Production planned Vechicles Ethanol Biogas 500.000 m 3 500.000 m 3 + 20-30%/year 60.000 13.500

Biofuel filling stations October 2007 Ethanol E85 1000 Biogas 82 (+ 27) FAME 16 E85 all Sweden Biogas up to Stockholm most in south east of Sweden FAME up to Stockholm (Map from www.miljofordon.se)

Biokraft utbyggnad www.svebio.se

Sverige har valt elcertifikat för att öka andelen förnybar elproduktion El från förnybara energikällor som biobränsle, småskalig vattenkraft, vind och solceller får ett certifikat per MWh. Certifikaten säjs på en särskild börs med start den 1 maj 2003. Marknaden skapas genom att alla elanvändare måste köpa en viss andel (kvot) förnybar el Kvoten var 7,4% för 2003 (8,1% år 2004, 10,4% år 2005, 12,6% år 2006 och 15,1% år 2007) Den ökar till 17,9% år 2010 I juni 2006 togs ett riksdagsbeslut om att förlänga elcertifikatsystemet till 2016 + 15 år. Andelen ny förnybar el ska öka från 6 TWh 2002 till 17 TWh 2016. Vid sidan av systemet ligger den storskaliga vattenkraften, som ju också är förnybar, med ca 65 TWh.

Elproduktion i kraftvärmeverk inom Skogsindustrin och i fjärrvärmesystem TWh 25 20 15 10 5 0 Kol Olja Naturgas Avfall Torv Bio Övriga bränslen Bortfall -5 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Pellets www.svebio.se

Den svenska pelletsanvändningen ton Källa: PiR, Pelletsindustrins Riksförbund, 2007

Tillgång på biobränslen www.svebio.se

Användning och potentialer för olika biobränslen TWh 160 140 120 100 80 Användning 2004 Potential 60 40 20 0 Torv Avfall Åkergrödor Returlutar Trädbränsle Källor: Användning 2004 : Energimyndigheten. Potential : SGU, Renhållningsverksföreningen, LRF, SLU och Skogsstyrelsen www.svebio.se

Oljekommissionens sammanställning över biobränslepotential 2050 (TWh) Jordbruksmark för energi 11 Trädesareal 10 Restprodukter 11 Tidigare jordbruksmark 12 Skogsmark idag 94 Ökad produktivitet i bef skogsmark 30 Intensivskogsodling 27 Klimateffekter 50 (*) Övr biobränslen inkl avfall och torv 33 Totalt 278 (2006: 116) (*) Svebios beräkning baserad på Riksskogstaxeringen och Klimat- och sårbarhetskomittéen (+20%, måttlig skogsindustriexpansion)

Användning av förnybara bränslen www.svebio.se

Sveriges energianvändning 1970 2005 2020 2020 2020 2020 prop -20% STEM* -20% 375 402 414 331 449 359 TWh Biobränsle 40 106 134 Användningen av förnybara energikällor Vatten (10 år) 50 61 61 Vind 0 1 10 Sol, våg, övr 0 0 1 Summa 90 168 206 TWh * STEMs långsiktsprognos ER 2007:02 www.svebio.se

Sveriges energianvändning 1970 2005 2020 2020 2020 2020 prop -20% STEM* -20% 375 402 414 331 449 359 TWh Användningen av förnybara energikällor max Biobränsle 40 106 134 158 Vatten (10 år) 50 61 61 65 Vind 0 1 10 30 Sol, våg, övr 0 0 1 2 Summa 90 168 206 255 TWh 49% av energianvändningen? 203 162 220 176 2,6 TWh/år biobränsleökning 1996-2005=> 145 TWh biobränsle 4,0 TWh/år biobränsleökning 2001-2005=> 166 TWh biobränsle * STEMs långsiktsprognos ER 2007:02 www.svebio.se

Internationell utblick www.svebio.se

Vad händer i Kina? www.svebio.se

Staplarna visar olika odlingsförutsättningar. De högsta visar resultatet när man har tillräckligt med vatten och kväve-resp fosforgödning. Ger mer än 1400 EJ/år. Pga infrastrukturella och andra skäl räknar vi praktiskt med 250-500 EJ/år. Globalt är det sammanlagda kommersiella energibehovet i dag 360-400 EJ/år.

Transportkostnad: (översiktligt exempel) Lastbil 20 mil 20 Järnväg 60 mil 20 Sjötransport 1000 mil 20 Källa: Bo Hektor, Talloil www.svebio.se

Vad händer i Kina? www.svebio.se

www.svebio.se

25% av Kinas CO2- utsläpp kan tillskrivas deras export av billiga varor till västländerna Source: Tyndall Briefing Note No. 23 University of Sussex, October 2007

SGCC s dedication to develop bio energy 2. SGCC will speed up bio energy for electricity. National Bio Energy company, the largest bio energy company in China with most matured technology background. Currently there are 8 projects under construction with total capacity of 200 MW. There are 40 other projects with total capacity of 800 MW under preparation. National Bio Energy company will own 3000 MW generation capacity fueled by bio energy by 2010

Shanxian

Status november 2007 9 kraftvärmeverk i drift på biomassa + ytterligare 4-6 i år Dvs mer än ett per månad (12 000 anställda). Nästa år ett per vecka (50 000). 25 st i olika stadium av planering/byggande/färdigställande, byggtid 10 mån De flesta 25-30 MW, några 10 MW Plan f.n. 163 st till 2010 Bränsle jordbruksavfall, bomullsbuske, majshalm, vetehalm, etc Pelletsproduktionen startar upp, samma råvara, försöken har gått bra. www.svebio.se

Prosperous future for bio-energy in China 3. Goal of Bio Energy in China to 2020 24 billion m3 bio gas will be used in 2020 50 million tons pellet bio fuel will be used in 2020 to substitute oil of 10 million ton. electricity installed capacity from bio energy will reach 20,000 MW

Kinas satsningar i Sverige www.svebio.se

Den planerade investeringen (drygt 2 mdr kr) syftar till byggande av 3-8 pelletspressar ytterligare (2 finns redan vid torken) Kraftvärmeverk 25 MW el och 50 MW värme (som Enköping) Etanolfabrik med cellulosa som bas Växthus för året runt odling Ägande National Bio Energy 60% Dragon Power 20% Övriga (HMAB+Härj kom) 20% www.svebio.se

Svebio samarbetar med exportrådet och de svenska ambassaderna www.svebio.se

Exportrådets analys Affärsmöjligheter på de hetaste bioenergimarknaderna! Marknadsanalyser och exempel på konkreta projekt i Irland, Kanada, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien, UK, USA och Österrike presenteras!

Slutsatser/rekommendationer efter Svebios USA-resa Det är möjligt att identifiera ett antal områden där svenska bioenergiföretag kan ge bidrag till utvecklandet av amerikansk bioenergi. Här är några sådana områden: Teknologi för bioraffinaderier för produktion av el, värme, biodrivmedel, fasta bränslen och kemikalier. Den starka betoningen i USA på andra generationens flytande biodrivmedel skapar möjligheter för företag som arbetar med förgasning av biomassa och företag som arbetar med cellulosabaserad etanol. Biogas (fermentering) används mycket lite i USA. Forskningen på området är minimal. Lösningar för utnyttjande av biprodukter och avfall inom träindustri och sågverk för att bygga upp ett pålitligt och billigt flöde av fasta biobränslen. Introducera teknik för att ta hand om hyggesavfall efter avverkningar. Konvertering av kol- och oljepannor till biomassepannor i befintliga mindre och medelstora fjärrvärmesystem. Ombyggnad av fjärrvärmesystem från ånga till hetvatten. Byggande av nya fjärrvärmenät och värmeverk, eller kraftvärmeverk, enligt samma modell som i St. Paul. Det finns utrymme för investeringar i pelletsproduktion i USA. Ett stort projekt genomförs nu i Florida. System för att återvinna och hantera hushållsavfall och andra typer av avfall för energiproduktion. Metanutvinning i deponier. Småskalig eldningsteknik för vedvärme, som pelletseldning. Kombinerade system pellets/sol. Vattenburen värme för småhus och flerfamiljshus. Systemkunnande för hela byggprojekt som tar vara på svenskt kunnande kring hållbart byggande, energiteknik, vattenteknik, avloppsteknik, energisnålt byggande mm.

World Bioenergy Association National associations are necessary to influence national decision-makers, to correct wrong behaviour and attitudes, give information to members, politicians and other stakeholders AEBIOM necessary to solve the same tasks on the European level. To fight against and cooperate with the EU- Commission. Time to create a World Bioenergy Association to meet criticism and disinformation from different organisations promoting fossil and nuclear fuels and to represent biofuels and bioenergy on an international stage. Other renewable energy sources have global representation, which strengthen them and give them a stronger voice. A global association has easier to deal with problems in other parts of the world if we get representatives from there. Those problems are often used to give all biofuels bad reputation. We use AEBIOM as a platform and World Bioenergy 2008 as the kick off forum.

World Bioenergy 2006 Taking you From Know-How to Show-How 1168 conference delegates From 60 countries, all continents 4200 visitors to the exhibition 102 exhibitors 64 study visits at 28 different sites 400 delegates at the pre- and post study tours

59

Slutsatser Klimatfrågan inger djup oro. Vi måste anpassa oss till en ändrad livsstil. Orättvisorna ökar. Klimatflyktingar tänkbart. Skapar starkt sug efter biobränslen. Inga problem att uppfylla EU-kraven. Vi kommer att ha avsättning för allt vad vi kan producera i form av bränsle och utrustning i Sverige och utomlands. Av moraliska skäl måste vi öka takten. www.svebio.se