Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Referenser...5

Relevanta dokument
FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual. Munvårdsåtgärder. och. för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Birgitta Rindborn, vårdenhetschef, Medicinska specialistkliniken 2. Ulf Rosenqvist, överläkare, Medicinska specialistkliniken

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar.

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Vårdprevention för att främja äldres munhälsa

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version senioralert@lj.

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

Information till dig som behandlas med läkemedel som kan leda till biverkningar i munnen

Äldre tänder behöver mer omsorg

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling Källa...8

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6

Särskilt tandvårdsstöd Augusti 2017

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Munvård hela livet PRAKTISKA TIPS TILL DIG SOM UTFÖR MUNVÅRD PÅ NÅGON ANNAN

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Palliativ vård i livets slutskede

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Källor...

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

Äldreomsorgens. värdegrund. Mat i livets slutskede

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

Stroke. Vårdprogram för munvård

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Sengstakensond Ljungby

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Rutin Beslut om vak/ extravak

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET. Munhälsa ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA I MUNNEN

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...

Hos en normal vuxen är esofagus ca 25 cm lång, esofagusvaricer uppträder vanligtvis i distala esofagus.

Vi som arbetar här är

Premedicinering till barn Anestesikliniken

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Mat för äldre inom vård och omsorg

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

NÄTVERK FÖR OMVÅRDNADSFORSKNING MUNHÄLSA TILL CANCERPATIENTER KERSTIN LARSSON LENA NILSSON TORSBY SJUKHUS AVDELNING 4 A

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Munnen- En del av kroppen Tänder, kropp och sinnen. Måltidens betydelse. Friskt tandstatus på 30 årig kvinna

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Palliativ vård och mat i livets slutskede

Strålbehandlade patienter,tandvård

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Keratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

STEMI, ST-höjningsinfarkt

Lyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården. Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.


Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Stroke. Vårdprogram för munvård. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en snabb rehabilitering.

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Status epilepticus, handläggning av

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Transkript:

Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m. 2017-11-30 Faktaägare: Evelina Bodi, tandhygienist, sjukhustandvården Ljungby lasarett Fastställd av: Stephan Quittenbaum, t.f ordförande i Medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Tandvårdscentrum Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Definition...2 2 Behandling...3 3 Referenser...5 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 1 av 6 Page 1 of 6

1 Inledning 1.1 Definition Palliativ vård kallas vården i livets slutskede. Målet med vården i livets slutskede är att lindra lidande och främja livskvalitet. Palliativ vård ska ges med ett holistiskt förhållningssätt, där hänsyn tas till hela människan, ur sociala, psykosociala såväl som fysiologiska aspekter. Det finns en brytpunkt i den palliativa vården och det är när den palliativa patienten går in i livets sista slutskede och den livsförlängande behandlingen inte längre ger effekt. Palliativ munvård God palliativ vård i livets slutskede utgår från fyra hörnstenar: Multiprofessionellt samarbete Delaktighet Stöd till närstående Symtomlindring Multiprofessionellt samarbete Den palliativa vården ska utgå ifrån ett multiprofessionellt samarbete och vara individanpassad. Verksamheter som kan ingå i detta samarbete är sjukvård, tandvård, kommunens aktörer och religiösa samfund. Delaktighet För att främja livskvalitet är delaktighet och självbestämmande viktigt i den palliativa vården, detta inkluderar både barn, vuxna och äldre. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och samtidigt vara lyhörd för vad patienten orkar. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 2 av 6 Page 2 of 6

Stöd till närstående De anhöriga bör inte glömmas bort utan ses som en del av vården kring den palliativa patienten. Stöd kan erbjudas i form av att upprätta kontakt med kurator, eventuell sjukskrivning eller informera om rättigheter som till exempel anhörigvårdare. 2 Behandling Symtomlindring Inspektion av munhålan Inspektera munhålan dagligen enligt ROAG (Revised Oral Assessment Guide) som är ett enkelt riskbedömningsinstrument för att förbättra munhälsan hos äldre. ROAG är en del i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, som är ett gemensamt instrument för att förebygga undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Kontrollera färg, form, blödning, beläggning, saliv och läppar. Vid avvikelser kontaktas tandvården. Ta reda på om patienten har egna tänder, avtagbar/ fastsittande protetik eller implantat. Använd gärna en pennlampa eller ficklampa. En munspegel underlättar insynen och en spatel kan hjälpa till ett exempelvis hålla undan tungan. Munhälsorelaterade problem Sår, skavsår eller blåsor i munslemhinnan Munvinkelragader Svampinfektioner Krustabildningar (intorkat slem) Munvård Tala med patienten och dess anhöriga och berätta vad du ska göra och varför, även om patienten är medvetandesänkt kan patienten uppfatta vad du gör. Försök att få ögonkontakt och klappa försiktigt på patientens kind för att visa att du är där. Avtagbara proteser tas ut och rengörs två gånger per dag. Om protesen är illasittande, ger skavsår eller om patienten är medvetandesänkt sätts protesen inte tillbaka. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 3 av 6 Page 3 of 6

Bitstöd kan med fördel användas om patienten inte orkar gapa eller som hjälpmedel vid munvården Vid skör munslemhinna eller blödningsrisk bör man använda en extra mjuk tandborste t.ex. Special Care eller Gentle Care Alternativ om tandborstningen inte går att utföra kan man göra ren munslemhinnan och tänderna med muntork på skaft och fysiologisk koksaltlösning, 0,1 % Hexident eller 0,12 % Paroex Munslemhinnan bör urtorkas flera gånger per dygn med t.ex. vanligt kranvatten, vichyvatten eller koksaltlösning. Undvik att föra torken för långt bak i svalget. Torka ur munhålan med en isoton 0.1% Klorhexidinlösning vid smärtsamma sår och blåsbildning.(paroex eller Hexident kan svida) För lokal analgetisk effekt t.ex. före måltid kan Lidokainsalva APL 5 %, Lidokainhydroklorid 5mg/ml, eller Xylocain viskös användas, (Andolex kan svida) Vid svampinfektion insätts lämpligt antimykotiskt preparat av patientens läkare eller tandläkare. Droppa Bisolvon 0,8 mg/ ml på en skumgummitork och torka växelvis med vatten och Bisolvon på krustan, tills den löses upp och går att avlägsna. Återfukta alltid munhåla efter munvård och smörj läppar med fet salva eller läppcerat. Lämpliga preparat är fuktbevarande gel eller spray (exempel Proxident eller Biotene). Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 4 av 6 Page 4 of 6

3 Referenser Craig, D., Blinderman, M.D., & J. Andrew Billings, M.D. (2015). Comfort Care for Patients Dying in the Hospital. The New England Journal of Medicine 373(26), 2549-2561. Kvalheim, S.F., Strand, G. V., Husebø, B. S. & Martinussen, M. C. (2015). Endof-life palliative oral care in Norwegian health institutions. An exploratory study. Gerodontology 33(4), 522-529. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede: vägledning, rekommendationer och indikatorer: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4 World Health Organization [WHO] (2016). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 20171005 från http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 5 av 6 Page 5 of 6

Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-12-01 Sida 6 av 6 Page 6 of 6