Vattenbrist överutnyttjande resurser eller klimatförändringar?

Konferensprogram Årets program erbjuder två intensiva dagar med ett 40-tal seminarier där du som deltagare får lyssna till aktuella talare och diskussioner. Nedan finner du konferensprogrammet. Talarna kommer att presenteras löpande under hösten på webbsidan. Har du frågor eller förslag på ämnen eller talare som skulle ge ytterligare skärpa i programmet? Kontakta programansvarig Henrik Karlsson! Henrik Karlsson, Programansvarig för mötesplatsen, Folk och försvar henrik.karlsson@folkochforsvar.se 070-733 07 52

Vattenbrist överutnyttjande resurser eller klimatförändringar? Efter ytterligare en vår med låga grundvattennivåer samlades flera myndigheter och varnade för den en alarmerande vattenbrist. I flera län infördes tidigt bevattningsförbud och på olika håll beräknades riskerna och konsekvenserna för såväl människa som industri och näringsverksamhet. Emellertid ser nivåerna olika ut över landet och även om det vittnas om rekordlåga nivåer i söder rådet normalläge i norr. Vad beror låga grundvattennivåer på? Vilka konsekvenser kan låga grundvattennivåer och bevattningsförbud få? Hur kan tillgång och försörjning av dricksvatten säkerställas?

Ett förankrat försvar Kl. 11.30-Kl. 11.30-12.15 Då handlade folkförankring om att skapa försvarsvilja och ge samhället och Försvarsmakten stöd. I det nya totalförsvaret kommer folkförankringen i allt större utsträckning att utgå från individen och hens förmåga och kunskap att stå emot påverkan, klara sig själv trots starka beroenden och vid behov också bistå och erbjuda medmänniskor sitt stöd. Att det nya totalförsvaret är förankrat hos befolkningen kommer vara grundläggande såväl i trovärdigheten som i den faktiska försvarsförmågan. I takt med att osäkerheter i vår omvärld påverkar oss allt mer ökar intresset för att diskutera frågor om vår säkerhet vad som hotar och vilka lösningar som finns. För att förankra kunskapen om vårt totalförsvar krävs en aktiv dialog mellan samhälle och individ. Hur kan samhället bidra till en allmän ökad kunskap om totalförsvaret? Hur kan civilsamhället bidra till att förankra försvaret? På vilket sätt påverkar gråskalekonfliktens dimensioner folkförankringen?

En anpassad kriskommunikation Förutom att hantera krisen måste också bilden av krisen hanteras. I ett digitaliserat medielandskap där klick och sociala delningar är allt mer drivande utmanas myndighetskommunikationen ytterligare. Alternativa kanaler och socialt styrda flöden medför en ökad risk att allmänheten inte får den information som krävs. Dessutom finns det också en risk att bilden av krisen formas i en negativ spiral som kan leda till ökad osäkerhet och en allt mer svårhanterlig krissituation. Därför är en modernt utformad kriskommunikation en central del i samhällets krishanteringsförmåga. Hur har digitaliseringen förändrat hur samhället kommunicerar i krisen? Vilka framgångsfaktorer finns det för en lyckad kriskommunikation? Hur når kriskommunikationen genom informationsflödet?

Hur skyddar vi valet? Återkommande har västvärldens demokratier sett hur yttre krafter försökt påverka demokratiska val och så misstro mot det demokratiska systemet. Allvaret i den situation som utspelar sig i USA är stort och utmanar samhällssystemet i grunden. När förtroendet för den demokratiska processen är lågt riskerar medborgaren, oberoende av valutgången, att på sikt förlora tilltron till systemet i sin helhet. Vilka lärdomar har Sverige dragit av hur demokratiska val påverkats av främmande makt? Hur arbetar de politiska partierna förebyggande för att motverka påverkan och it-intrång? Hur bygger samhället en motståndskraft mot yttre påverkan inför valet?

Ett modernt psykologiskt försvar Psykologiskt försvar handlade förr om att säkerställa befolkningens försvarsvilja för att kunna möta ett väpnat angrepp mot vårt land. Men i takt med att konfliktbilden blir mer komplex måste begreppet omprövas, så att det blir relevant vid andra slags hot och risker. Det kan exempelvis handla om att samlas runt våra grundläggande värderingar när terrorismen utmanar vårt sätt att leva. Eller att enskilt och som samhälle se igenom påverkansförsök och källkritiskt granska det konstanta flödet av information. På så vis blir vi alla en del av det psykologiska försvaret. Om samhället kan skapa motståndskraft och robusthet kommer bland annat att falla tillbaka på hur de ansvariga statliga aktörerna gemensamt kan bidra till stärkt förtroende för en värdegemenskap värd att försvara. Vilka statliga aktörer har ett särskilt ansvar för ett nytt psykologiskt försvar? Hur kan samhället bredd inkluderas för i modernt psykologiskt försvar? Vilka är de största utmaningarna för att skapa motståndskraft i hela samhället mot påverkan?

Ett nytt totalförsvar av Sverige Det är återigen dags att förbereda vårt land för krig. Den ryska regimens militära upprustning gick fortare och var mer effektiv än många kunnat förutse. Dessutom skedde samtidigt som Sverige rustat ner försvaret och vänt blicken bort från vårt eget land och vårt närområde. Trots förhoppningen om ett fredens Europa visade den ryska annekteringen av Krim 2014 att Ryssland är berett att utan respekt för grundläggande internationella konventioner och med militära medel nå sina politiska mål. Det förändrade dramatiskt situationen för vår egen säkerhet. Politiskt finns en stor enighet om att Sverige nu måste rusta upp försvarsförmågan. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra med utgångspunkt i försvaret av det egna landet. Totalförsvarsförmågan ska återupptas, med såväl militära som civila komponenter, men denna gång ska förmågan anpassas till en allt mer komplex hotbild och syftar till att säkra ett samhälle som är allt mer beroende och sårbart. Vilken är den politiska visionen för ett modernt totalförsvar? Hur ska samhällets resurser användas i gråskalan mellan kris och krig? Hur organiseras bäst samhället för att kunna hantera fredstida kriser, gråzonssituationer och krig?

Så gör vi verkstad av civilt försvar Förväntningarna på ett nytt civilt försvar är höga. Inte bara det faktum att förmågan ska skapas med begränsade medel och inom snäva tidsramar utmanar det civila försvaret ska dessutom ska utgå från ett modernt krisberedskapssystem och till del möta nya utmaningar och prövningar än tidigare. I många hänseenden betyder detta att det nya totalförsvaret av landet kommer att se annorlunda ut jämfört med det försvar som funnits tidigare. För att nå framgång i utvecklingen krävs ett politiskt uppdrag och tillräckliga finansiella medel. Emellertid är det sannolikt så att den största utmaningen finns i att samhällets aktörer i alla nivåer bejakar sin roll, utformar sin förmåga robust och effektiv samt att denna utveckling sker i samverkan med andra. Vad betyder en återupptagen totalförsvarsplanering i praktiken? Vilka åtgärder behövs på lokal och regional nivå för att möta den nya politiska inriktningen? Finns det tillräckliga tilldelade resurser för att nå framgång i utvecklingen av civilt försvar?

Trygghet i våra städer Våldet i våra städer skrämmer och i samhällsdebatten utmålas problem framför lösningar. Ökad gängbrottslighet, återkommande skjutningar och våld mot blåljusenheter sprider rädsla och en upplevelse av att våra gemensamma resurser inte räcker till. Under våren 2017 förlängde Polismyndigheten listan på särskilt utsatta områden och utmaningen att åter skapa trygghet för invånarna verkar allt större. Detta till trots arbetar såväl kommuner och myndigheter tillsammans med ideella krafter för att skapa trygghet och säkerhet för alla. Vilka åtgärder vidtar Polismyndigheten för att öka tryggheten i särskilt utsatta områden? Finns det gemensamma bakomliggande faktorer till de ökade antalet särskilt utsatta områdena? Hur kan samhället samverka för att förebygga social oro och skapa trygghet?

Troll och alternativa fakta Informationssamhällets ständiga flöde av nyheter och åsikter prövar oss som samhälle och individ att värdera, granska och försöka förstå den information som når oss. När så vi märker att våra flöden inte längre utgörs av journalistisk objektivitet utan istället färgas av åsikter och medvetna försök att vilseleda väcks frågan om hur vi som medborgare kan skydda oss. För att å ena sidan värnar samhället rätten att tycka och ge utryck för åsikter som en grundläggande och värderad del i vår demokrati. Å andra sidan är det viktigt att också som samhälle kunna skilja åsikt från fakta och att demokratin inte förlorar medborgarens förtroende. Hur använder extremistiska krafter den digitala arenan för att sprida hot, budskap och ideologi? Hur kan journalistiken möta åsiktsrapporteringen och alternativa fakta? Hur försöker trollen att påverka vårt samhälle och hur agerar de?

Cloud Hopper ett molnbaserat it-angrepp Ett omfattande cyberangrepp har riktats mot flera organisationer och myndigheter bland annat i Sverige. Angreppet fick namnet Cloud Hopper och riktades mot i huvudsak offentlig verksamhet, IT, kommunikation, sjukvård, energi och forskning. Det är tydligt att vår ökade grad av digitalisering och it-beroende också medför nya typer av risker och hot. I detta fall pågick troligen angreppet under flera år och möjliggjordes bland annat av bristande rutiner, avsaknad av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete och en allt för låg säkerhetsmedvetenhet hos såväl organisationer som hos enskilda individer. Angreppet var omfattande och mycket sofistikerat och kan lära oss mycket om framtida informations- och cybersäkerhetsarbete och hur vi kan skydda oss. Vilka lärdomar fick vi av att utvärdera Cloud Hopper-angreppet? Hur säkra är svenska organisationer och verksamheter mot cyberangrepp? Vilka åtgärder bör aktörer i olika nivåer ta för att bäst skydda sig mot cyberhot?

Informations- och cybersäkerhet i samverkan I takt med att allt mer kommunikation och informationsdelning sker via nätet ökar kraven på samhällets förmåga att möta och hantera ökade risker med digitalisering. Från den enskildes integritet och säkerhet, via det digitala företagets viktiga know-how till den offentliga verksamhetens funktionalitet, hantering av journaler och annan känslig information. På lika sätt som prövningen skär genom samhället såväl vertikalt som horisontellt måste också våra lösningar för en robust informations- och cybersäkerhet också vara tillgänglig för flera. Samverkan är även inom detta område en förutsättning för att på ett resurseffektivt sätt öka vår motståndskraft. Emellertid är inte cybersäkerhet enbart en fråga för Sverige. Tvärtom finns ett behov av att se utmaningen från ett större globalt perspektiv och genom internationellt samarbete kan kunskapsutbyte och gemensamma standarder vara en lösning. På vilket sätt kompletterar informations- och Sveriges cybersäkerhetsförmågor varandra och hur ser samverkan ut mellan de centrala aktörerna? Hur arbetar kommuner för att säkerställa en hög informations- och cyberssäkerhetsförmåga? Hur bidrar Sverige internationellt för att skapa standarder för cybersäkerhet?

Osäker omvärldsutveckling och Sveriges säkerhet Sveriges säkerhet formas av det som händer runt omkring oss och enligt regeringens säkerhetspolitiska doktrin ska vår säkerhet byggas tillsammans med andra. Sverige är inte längre ett neutralt land som kan välja att stå utanför kriser och konflikter i vårt närområde. Istället säger doktrinen det motsatta Sverige ska solidariskt vara med för att skapa en säkerhetsgemenskap och trygga vår gemensamma fred och i frihet. I den förda politiken betyder detta att Sverige sätter stor tilltro till FN och EU och ett nära samarbete med Nato. Därtill sluts bilaterala samarbetsavtal för att ytterligare stärka våra band med andra som delar våra värderingar och tro på demokrati. Allt detta för att bidra till vår och andras säkerhet. Utvecklingen på många håll runt om i världen är dyster. De allt mer auktoritära regimerna i Ryssland och Turkiet. Ett fruktansvärt krig i Syrien och ett oroligt Mellanöstern. Tiotals miljoner människor är på flykt undan krig och svält. Dessutom ser vi i våra egna gemenskaper en ökad splittring, främlingsfientlighet och populism. Storbritanniens val att lämna EU är ett sår i den europeiska gemenskapen och i USA vänder Trumpadministrationen det amerikanska fokuset och blir allt mer slutet och protektionistiskt. Vilka positiva tecken finns det att pågående stora negativa utvecklingstrender kan vändas? Kan Sverige bidra till att vända den globala negativa säkerhetstrenden? På vilket sätt påverkas Sveriges säkerhet av utvecklingen i omvärlden?

Teknikutveckling och vår framtida krishantering Maktförskjutning, teknikutveckling, klimatförändringar, urbanisering och migration är några av de megatrender som kommer att forma vår framtid såväl globalt som lokalt. Redan nu är symptomen av flera av dessa trender synliga och de kommer bli allt mer tongivande framöver. En sak som är säker är att vårt sätt att förstå, öva och hantera kriser i framtiden kommer att innebära helt nya tekniska hjälpmedel. Nya digitala kartjänster för att underlätta samverkan och förståelse, mer effektiva datorer och metoder för att snabbt kunna hantera stora informationsflöden och smartare kommunikationslösningar till såväl den enskilde som till det stora antalet. Vilka är de främsta trenderna för teknikutvecklingen inom säkerhetsområdet? Vilka typer av tjänster och lösningar kommer användas i framtida krishantering? Vilka nya digitala tjänster är tillgängliga redan idag för att underlätta krishanteringen?

Säkerhet i Östersjöområdet Svaret på den ryska militära upprustningen har inte låtit vänta på sig. Natoländerna upprustar och förstärker sin militära närvaro i Baltikum och vårt närområde. I norr samövar norska förband med amerikanska marinsoldater och likaså de nordiska flygstridskrafterna. Den ökade militariseringen av Östersjön är tydlig om än ännu bara i sin linda. Den svenska försvarspolitiska återgången till ett svenskt nationellt totalförsvar flyttar hem vårt fokus och tydliggör att vi nu också måste värna våra säkerhetsintressen. En återuppväckt totalförsvarsplikt, ökade anslag till försvaret och en återplacering av permanent militär trupp på Gotland är några av de åtgärder som Sverige nu genomför i syfte att öka förmågan och höja tröskeln mot en potentiell angripare. Hur ser Försvarsmakten på säkerhetsutvecklingen i Östersjöområdet? Hur ska Sverige hantera nationella säkerhetsintressen i relation till lokala och regionala behov? Hur agerar en kommun eller en region inför en allt mer osäker utveckling i närområdet?

Näringslivets roll i totalförsvaret Det är dags att upprätta ett totalt försvar av Sverige och återigen förbereda samhällsviktiga verksamheter inför tider av höjd beredskap. I ett dåtida totalförsvar var stora delar av denna verksamhet statligt ägd. Staten kunde även genom särskilda avtal prioritera produktion i utvalda k-företag. Idag har dessa avtal löpt ut och mycket av det statligt ägda har övergått till privata aktörer som inte sällan återfinns i multilaterala företagsstrukturer. Dessutom ställer ett allt mer beroende och sårbart samhälle idag till del andra krav på funktionalitet, inte minst kopplat till teknikutvecklingen. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna i det nya totalförsvaret? Vilka drivkrafter finns inom det privata näringslivet att möta totalförsvarets utmaningar? Hur ska en framtida privat offentlig samverkan fungera?

Att möta våldsbejakande extremism Sedan ett par år är det olagligt att resa för att delta i IS brutala krig i Syrien och Irak. Med stöd av lagen kan Säkerhetspolisen gripa misstänkta personer som påbörjat sin resa och på så vis minska antalet som åker. Antalet personer från Sverige som ansluter sig till IS har minskat. Det beror till del av säkerhetsläget i Syrien. Det är omdiskuterat om den svenska lagstiftningen är effektiv och trots att Säkerhetspolisen är positiv riktar många kritik mot att avsikten med resorna är allt för svårt att bevisa. Totalt har den nya lagen endast inneburit ett åtal som senare ledde till friande dom. När de personer som trots allt åkt för att delta i terroristernas kamp återvänder står vi som samhälle inför en rad utmaningar. I en stundom hätsk samhällsdebatt lyfts såväl krav på skärpt lagstiftning som rehabiliterande åtgärder. Dock är arbetet med att hantera extremism inte bara en fråga om islamistisk extremism. Utmaningarna med extremism finns såväl i den autonoma vänstern som inom den extrema högern och vägarna för att förebygga och hantera frågorna skiljer sig åt i landet. Vilka förebyggande åtgärder gör vi idag för att hindra spridning av, rekrytering till och finansiering av våldsbejakande extremism? Vilka åtgärder görs för att och identifiera och identifiera återvändande extremister? Hur kan en kommun lokalt arbeta för att minska effekterna av våldsbejakande extremism?

Unga offer, förövare och lösning Unga människors säkerhet är särskilt intressant. Inte minst eftersom unga inte sällan är både offer och förövare. Men unga kan också vara lösningen. I den globala arenan är FN:s resolution 2250 om ungas roll i säkerhetsskapande ett erkännande av att unga också måste vara en del i processen för varaktig fred och säkerhet. I det lokala perspektivet innebär detta att en väg mot ökad trygghet för alla i utsatta områden kan vara att låta även unga röster göras hörda. Vilka är drivkrafterna bakom att unga hamnar i kriminalitet? Vad krävs för att samhället ska kunna skapa säkerhet för unga? Hur kan unga vara en del i att skapa säkerhet?

Trygg energiförsörjning Hela vårt samhälle är beroende av energi till vardags i tider av höjd beredskap och krig kommer kraven på en trygg energiförsörjning att öka ytterligare. Sverige har återigen ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, vilket blottar sårbarheter ur perspektiv som i ett par decennier varit lågt prioriterade. Dessutom innebär nya ägandeformer att samhällsviktig verksamhet styrs av rent ekonomiska intressen. Därför krävs nu att nya band knyts mellan privata företag och det offentliga. Till del för att säkerställa totalförsvarets krav på energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet och till del till stöd för Försvarsmakten. Dessutom möjliggör också ett förnyat samtal att utbyta kunskap och erfarenheter om hur ansvariga aktörer på mest effektivt sätt skapar förutsättningar för en robust energiförsörjning för Sverige i såväl kris som krig. Vilka är de grundläggande förutsättningarna för en robust och trygg energiförsörjning? Hur påverkar en mer osäker omvärldsutveckling vår energiförsörjning och vilket stöd och incitament till de privata aktörerna behövs för att möta totalförsvarets krav på energiförsörjning? Hur samverkar kommunen med privata aktörer för att skapa en robust energiförsörjning lokalt?

Hot och våld mot förtroendevalda När en förtroendevald politiker hotas och utsätts för våld är det inte bara en fråga för den enskilda utan hela samhället. Det är grundläggande för vår demokrati att dess företrädare är tryggade och känner sig säkra. Trots det blir det allt mer är hoten allt mer förekommande och många vittnar om att de blivit en del i den förtroendevaldas vardag. Inför valet 2018 är det särskilt viktigt att det finns ett utvecklat stöd till förtroendevalda i alla nivåer. Hur ser problembilden ut för hot och våld mot förtroendevalda? Vilka verktyg finner det för att förebygga, hantera och lagföra hot och våld mot politiker? Finns det behov av särskild lagstiftning för hot mot förtroendevalda?

Upplevd, faktisk och verklig trygghet Var tredje ung kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Och statistiken vittnar om att trakasserier och sexualbrott ökat. Behovet av att skapa faktisk trygghet och verklig säkerhet, i synnerhet för unga kvinnor, är viktigt inte minst för att effektivt kunna hantera den upplevda osäkerheten. Hur påverkas tryggheten av en samhällsdebatt som skiljer mellan upplevd och faktisk trygghet? Finns det faktiska skäl till ökad otrygghet? Hur kan vi som samhälle skapa verklig trygghet?

Hur skyddar vi befolkningen? Var ska befolkningen ta vägen om kriget når också vårt land? Ansvaret för skyddsrummen är emellertid inte samhällets i första hand utan den privata fastighetsägaren. Men efter årtionden av nedrustning och nya prioriteringar riskerar att skyddsrummen inte fått tillräckligt underhåll och blivit obsoleta. Det finns också en risk att dåtidens krav till del skiljer sig från dagens vilket i ett vidare perspektiv prövar om skyddet är tillräckligt. Inte minst i en tid då krigen tenderar att flytta in i städerna och konventionella metoder och krigets lagar negligeras. Och vem vet idag var skyddet finns att få? Uppdraget att inventera, behovsformulera och prioritera för det nya totalförsvarets krav på befolkningsskydd är svårt och omfattande. Och möjligen är det att informera och förankra kunskapen hos den enskilda en än större utmaning. Hur god kunskap finns i kommunerna om tillgänglighet och funktionalitet i de befintliga skyddsrum och beredskapslagerdepåer som fortsatt är tillgängliga i det nya totalförsvaret? Vilket skydd ska individen kunna förvänta sig att få från samhället under kris och krig? Hur lyckas samhället att informera medborgaren om de åtgärder som finns tillgängliga inom ramen för befolkningsskyddet?

Erfarenheter från terrorattacken på Drottninggatan Vi var förberedda på att det skulle kunna hända också oss. Samhället var övat och scenariot inte okänt. Flera hävdade att det inte var en fråga om utan när. Fem personer miste livet och ett femtontal skadades. Många påverkades. Det var en chock för samhället. Terrorattentatet på Drottninggatan visade hur brutalt och urskillningslöst terrorismen kan slå till mitt på dagen, en fredag, i vår huvudstad. Det var också många som agerade. Polisen, räddningstjänsten och sjukvården. Väktare och taxichaufförer. Restaurangägare och butiksbiträden. Röda korsets frivilliga och vanliga människor. Och många fler. Samhället prövades, agerade och hanterade situationen. Med perspektiv på händelsen söker också samhället utvärdera och lära av attentatet. Var samhället förberett för en terrorattack? Vilka är de främsta erfarenheterna från hanteringen av attentatet? På vilket sätt förebygger vi ytterligare attentat i Sverige?

Så övar kommunen för kris Genom övning kan vi pröva, utvärdera och utveckla vår förmåga att hantera krisen. Emellertid är övningsverktyget inte sällan tids- och resurskrävande och det är viktigt att verksamheten genomförs kostnadseffektivt vis. Varför är övning så viktigt för vår förmåga att hantera kris och krig? Hur utformar vi en effektiv övningsverksamhet i kommunen? Vad har övningsverksamheten lärt oss om hur vi bäst möter krisen?

Att öva Sverige för kris och krig Det är återigen dags att förbereda Sverige för krig. Efter den ryska annekteringen av Krim och ett generellt försämrat säkerhetsläge i vår del av världen beslutade regeringen om att återuppta totalförsvarsplaneringen försvaret av vårt land i krig. Beslutet initierade ett stort arbete genom hela samhällets bredd där verksamheter, planering och förberedelser under många år varit nedprioriterat och till del helt avvecklat. Övningen är ett verktyg för att öka förmågan men också ett sätt att pröva samhällets funktioner, utvärdera våra svagheter och skapa forum för samverkan. Inför kommande steg i utvecklingen av totalförsvaret Kan totalförsvarsövningar förbereda oss genom hela samhällets bredd? Hur ser planeringen ut för kommande totalförsvarsövningar i Sverige? Hur kan övningsverksamheten samordnas, utvecklas och utvärderas?

En trygg livsmedelsförsörjning Vi är beroende av att få maten serverad. Och det krävs inte särskilt mycket för att rubba en precis process av just in time -leveranser och högt importberoende. Sanningen är den att Sverige inte är självförsörjande utan importerar stor del av vårt livsmedel, och vi är inte lagerhållande utan beroende av en väl fungerande flöden av logistik, kommunikation, infrastruktur och drivmedel. Svårigheten i systemet är komplexiteten i leveranskedjan, tomma beredskapslager och det delade ansvaret för att få maten på bordet. Vilka förutsättningar finns för en trygg livsmedelsförsörjning? Vilka krav ställer totalförsvaret på samhällets uthållighet? Hur kan näringslivets aktörer ta ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning?

Erfarenheter från AURORA Under två veckor i september genomför Försvarsmakten den största övningen i sitt slag på över 20 år. Totalt omfattar övningen fler än 19 000 personer och syftar till att öva Sveriges förmåga att värna vårt lands gränser mot ett angrepp. Genom övningen stärker Försvarsmakten sin förmåga och påskyndar utvecklingen av ett nytt totalförsvar av landet. Hur väl svarade övningen mot de förväntningar som fanns innan? Vilka var det viktigaste erfarenheter övningen gav? Hur utformar Försvarsmakten kommande övningsverksamhet med lärdom av Aurora?

En gemensam grund i gråskalan I den fredstida krishanteringen utgår de ansvariga aktörerna från gemensamma grunder för samverkan och ledning. Gemensamma utgångspunkter för bland annat kunskap om ansvarsfördelning, prioriteringar och förmåga att arbeta tillsammans i samlade lägesbilder utgör viktiga komponenter i samordningen av krishanteringsinsatsen. Den dåtida komponenten för civilt försvar utgick från en ledningsmodell mer lik den militära linjära beslutsstrukturen. Tydlig ansvarsfördelning och ledning var garanten för klara beslutskedjor där genom samhällets resurser kunde prioriteras och fördelas efter totalförsvarets behov. I utvecklingen av ett nytt totalförsvar, till del baserat på den fredstida krisberedskapen, ska dessa två modeller sammanfogas. Att nyttja ett effektivt och generiskt system i fredstida konfliktskalan utan att riskera skapa allt för stor förändring i steget till krigets krav på ledning och styrning är en stor utmaning för totalförsvaret. Utgör lagstiftningen en begräsning för Sveriges förmåga att möta kris och krig i gråskalan? Hur kan en gemensam grundsyn utvecklas för att minska avståndet mellan fred och krig? Kan de gemensamma grunderna utgöra modell för samverkan också under höjd beredskap och krig?

Hur bygger vi trygga och säkra samhällen? Särskilt utsatta områden, segregation och miljonprogramsområden kan samhällsplanering och nybyggnation bygga in säkerhet i det nya samhället? Genom att planera för att minska segregation kan missförhållanden överbryggas och trygghet skapas. Utöver detta diskuteras i samhället också en möjlighet att privata aktörer kan komplettera polismyndigheten och bidra till ordning och bevakning av offentliga platser för att skapa säkra områden. Hur kan en medveten stadsplanering skapa säkerhet för invånarna? Hur påverkar tillgängligheten och kvalitén på grundläggande samhällsfunktioner såsom vårdinrättningar, skolor och fritidsverksamheter trygghet och säkerhet? Hur kan privata aktörer genom övervakning och bevakningstjänster bidra till ökad säkerhet?

Individens förmåga att hantera kriser Hur vi som enskilda och i grupp agerar när krisen kommer är avgörande för hur snabbt samhället kan återfå funktionaliteten. Genom att vara förberedda kan vi minska effekterna av krisen för oss själva men också tillgängliggöra resurser för varandra. Som komplement till samhällets resurser kan den enskildes stöd också ena och samla oss som samhälle i en prövande tid. Inom ramen för kampanjen Krisberedskapsveckan belystes den enskildes ansvar vid krisen. Över hela landet genomfördes arrangemang och initiativ för att öka kunskapen om och förberedelse inför en samhällskris. Till del handlar individens ansvar i krisen om vår egen krisberedskap i hemmet. En tidshorisont som ofta används som riktlinje för hur länge den enskilde förväntas klara sig utan stöd från samhället är 72-timmar. Tillgång till dricksvatten, värme och mat kommer att vara tre grundläggande områden var och en av oss bör säkerställa att vi kan uppbringa när krisen kommer. Vilka erfarenheter kan samhället ta med sig efter Krisberedskapsveckan? Väderrelaterade händelser, terrorattentat och krig hur kommunicerar man kring den enskildes beredskap ur olika perspektiv? Vad bör individen ha för kunskap och utrustning föra att också klara ett längre oberoende?

Säkerheten först på plats Bilderna från terrorattentatet den 7 april av poliser med dragna vapen som springer genom folkmassan mot Drottninggatan bevisar inte bara situationens allvar utan också behovet av att samordnat minimera riskerna för de blåljusenheter som först når en olycks- eller brottsplats. Tydligt är att samordning mellan ansvariga aktörer är en nyckel för att skapa säkerhet. Genom gemensamma lägesbilder och informationsdelning kan insatsernas kvalité öka och riskerna för den enskilda minska. Vilka är de generella erfarenheter av terrorattentatet på Drottninggatan som kan öka säkerheten för blåljuspersonal på plats? Är blåljuspersonalen förberedd med kunskap och utrustning för att möta särskilt hotfulla situationer? Hur kan säkerheten öka i det operativa skedet med hjälp av ny teknik och utbildning?

Sjukvård i kris och krig En storskalig olycka eller ett terrorattentat ställer krav som vardagens resurser inte är förväntade att hantera. Attacken på Drottninggatan prövades Stockholms sjukvårds förmåga att snabbt agera för att samordna och prioritera sina resurser. I det fullskaliga kriget är bilden än mer komplicerad, behoven större och fördelning av resurser och prioritering av patienter allt mer omfattande. Hur generiskt är det svenska sjukvårdssystemet inför händelser utanför vardagen? Vilka erfarenheter finns i sjukvården efter terrorattentatet 7 april? Vad kommer den återupptagna planeringen för höjd beredskap att innebära för sjukvården?

Hemsida www.samhallssakerhet.se Twitter #samsak17 Öppettider Tisdag 28 november, 09.00-17.00 Onsdag 29 november, 09.00-16.30 Adress Kistamässan Arne Beurlings Torg 5 164 40 Kista