HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund
Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten Enligt riksskogstaxeringen 2009-12 (Metla) * 141 300 ha eller 28 % av skogsbruksmarken på torvmarker * Av torvmarkerna har 76 % dikats * Försumpade momarker har dikats 48 300 ha * Medelvolymen = 116,7 m3/ha på torvmark * - - = 121 - - momark * Tillväxtökning p.g.a. dikning ~ 350 000 m3/år Medeltillväxt är hög i de österbottniska torvmarksskogarna 2
Trädens rötter behöver syre * 80 % av rötterna finns inom 0 20 cm under markytan * 0 50 cm djupt finns de flesta rötter dräneringsbehovet anpassas till trädbestånden * Flacka, ofta täta marker som lätt försumpas * Skötsel av hela torvmarksskogen omfattar - beståndsvård - främst gallring - iståndsättningsdikning - transportleder för maskiner - väg på dikesren - vitaliseringsgödsling - små arealer 30.10.2014 Finlands skogcentral 3
Sura sulfatjordar dåligt kartlagda på skogsmark en konkret kartering behövs - nu stora variationer på korta avstånd i terrängen schablonmässig kartering räcker ej problemen var? hur djupt? Skogscentralen som myndighet saknar den geografiska informationen svårt att planera och bedöma planerad markberedning, iståndsättningsdikning, mm. 4 30.10.2014 Finlands skogcentral
Riskområden i skog var? Sannolikhet ökar på områden kring sänkta träsk bördiga marker före detta grunda havsvikar skogsbevuxna f.d. åkrar De flesta skogsmarker i regionen är inte riskområden ett faktum som bör noteras fokuserar på karteringsbehovet 5 30.10.2014 Finlands skogcentral
Planering av iståndsättningsdikning resursmässigt utmanande ersättningen för planering ger ej utrymme. för noggrann utredning och markanalys stödet maximalt vid samprojekt ~ 0,60 /m enskilda projekt 0,31 /m förslaget till ny temporär finansieringslag som behandlas av riksdagen ökar kostnadstrycket - markägarens andel av kostnaderna ökar 30.10.2014 Finlands skogcentral 6
Skogscentralens sakgranskning av iståndsättningsdikningsansökningar Planehandlingarna registreras vid ankomsten Alla ansökningars dokument sakgranskas Uppgift om när begäran om utlåtande från NTM-centralen har sänts noteras, efter 60 dagar behandlas ansökan vidare även om NTM:s utlåtande saknas endast sällan saknas utlåtandet i Österbotten Vattenvårdsplan och kartor är viktiga Beslutet om finansiering är normalt i kraft tre år Dikningsaktören ansvarar för anmälan till dikningsregistret det övervakar inte skogscentralen 30.10.2014 Finlands skogcentral 7
Granskning av verkställda iståndsättningsdikningar Enligt Finlands skogscentrals granskningsföreskrifter (fastställda av JSM) granskas årligen minst 4,5 % av slutförda företag få granskningar, 3-4 st/år i Österbotten Verkställda vattenvårdsåtgärder har stor prioritet vid granskningarna Vid granskningarna mäts dikesdjup, utrymmen för slam i bassänger och dylikt Inga mark- eller vattenanalyser görs Överlag har resultaten varit bra 30.10.2014 Finlands skogcentral 8
Vattenskyddsplan Obligatorisk för dikningar som finansieras med stödmedel Innehåller uppgifter bl.a. om planerade vattenskyddsåtgärder - Tidpunkten för grävningen och grävordningen - Skyddszoner, grävningsavbrott, slamgropar - Sedimenteringsbassängernas dimensioner Vattenvårdsplan krävs även vid dikning utan stöd i skogcertifierad skog 30.10.2014 Finlands skogscentral 9
För att minimera riskerna bör grävmaskinsförarna känna till problemjordarna Maskinföraren reagerar Kontaktar arbetsledaren Planen justeras vid behov Utbildningen är viktig 30.10.2014 Finlands skogscentral, foto Kustens bildarkiv 10
Iståndsättningsdikning med stödmedel i Österbotten 1.1 29.10.2014: kompletteringsdikning 3 %, dikesrensning 97 % Detta minskar syreexponeringen av sulfidjordarna, vilket minskar uppkomsten av sura sulfatjordar = bra. Kompletteringsdikningen ökar riskerna mera. 11
SLUTSATSER Riskområden i skogarna borde kartläggas - på ett användbart sätt - för att riskerna skall kunna minimeras Dräneringsdjupet vid markberedning och dikning anpassas Kompensation i form av Kemera -medel för merkostnader åt markägare som drabbas vore en bra ide. om regler och budget skulle tillåta 30.10.2014 Finlands skogscentral, foto Kustens bildarkiv 12