JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01. Giltighetstid tills vidare
|
|
- Erika Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01 Datum Dnr /633/2001 Giltighetstid tills vidare Upphäver JSM:s föreskrifter nr 51/99, Dnr 1561/633/99 Bemyndigande Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996, ändr. 1286/1997, 350/2001) 6 2 mom. och 7 2 mom. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ARBETEN SOM MED STÖD AV LAGEN OM FINANSIERING AV HÅLLBART SKOGSBRUK SKALL UTFÖRAS FÖR TRYGGANDE AV VIRKESPRODUKTIONENS UTHÅLLIGHET 1 Allmänt Jord- och skogsbruksministeriet har i dag med stöd av 6 2 mom. och 7 2 mom. lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, nedan finansieringslagen, (1094/1996, ändr. 1286/1997, 350/2001) beslutat meddela följande föreskrifter om avgränsning av och innehållet i de arbetsslag som delvis eller helt och hållet finansieras med statsmedel samt om de allmänna kraven på arbetena. Vad som i dessa föreskrifter sägs om statens medel gäller utöver statsmedel som används med stöd av finansieringslagen även de medel som erhålls ur Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Enligt 7 1 mom. finansieringslagen skall arbetena vara ekonomiskt ändamålsenliga, dock med beaktande av att arbetena skall vara ändamålsenliga med tanke på såväl vården av skogsnaturen som miljövården och bevarandet av skogarnas biologiska mångfald och att de för den övriga miljön inte heller får medföra olägenheter som rimligen kan undvikas. Arbetena skall planeras så, att de totala kostnaderna blir så förmånliga som möjligt med beaktande av de faktorer som fastställs i lagen. Planeringen och genomförandet av arbetena skall kvalitetsmässigt uppfylla de krav som är allmänt godtagna inom skogsbruket. Enligt 15 finansieringslagen gäller vård- och underhållsskyldigheten för skogsförnyelse-, iståndsättningsdiknings- och skogsvägsprojekt under 15 år från det finansieringen är slutbetald. Arbetena i fråga skall planeras och genomföras så, att stödtagarna kan fullgöra sin vård- och underhållsskyldighet utan att de blir tvungna att med egna medel i efterhand finansiera sådana
2 2 åtgärder som hade bort vidtas när de i finansieringslagen avsedda åtgärderna ursprungligen planerades och vidtogs. Valet av objekt och arbetsmetoderna i fråga om arbeten som finansieras skall basera sig på de skogsvårdsrekommendationer som allmänt används inom det privata skogsbruket, om det inte nedan i fråga om något slag av arbete särskilt nämns något annat om dessa omständigheter. 2 Skogsförnyelse Som ett sådant i 3 1 punkten förordningen om finansiering av hållbart skogsbruk (1311/1996, ändr.1020/2000), nedan finansieringsförordningen, avsett enhetligt område som är större än en genomsnittlig förnyelseyta betraktas inom de i statsrådets beslut nr 1175/1999 avsedda skärgårdskommuner som hör till stödzonerna I och II enligt 4 finansieringsförordningen ett enhetligt område över 0,5 hektar samt ett enhetligt område över 1,0 ha som finns på en annan plats inom stödzonerna I och II. Som ett enhetligt förnyelseområde inom områden som till sin ägoindelning är ogynnsamma betraktas inom de i i statsrådets beslut nr 1175/1999 avsedda skärgårdskommuner som hör till stödzonerna I och II enligt 4 finansieringsförordningen ett sådant skogsförnyelseprojekt som överstiger 0,5 ha samt annanstans inom stödzonerna I och II ett sådant skogsförnyelseprojekt som överstiger 1,0 ha. I de fall som avses i 3 1 mom. 2-5 punkten finansieringsförordningen skall storleken av ett skogsförnyelseprojekt vara minst 0,5 hektar. Det rotprisvärde på trädbestånd som avses i 3 1 och 2 punkten finansieringsförordningen bestäms på grundval av köpeskillingen eller enligt prisnivån vid tidpunkten för inledandet av avverkningen. Som grund för prissättningen används gängse prisnivå på orten. Som genomsnittliga skogsodlingskostnader används sådana i 3 finansieringsförordningen avsedda och av jord- och skogsbruksministeriet årligen fastställda genomsnittliga förnyelsekostnader som gäller vid tidpunkten för inledandet av en avverkning som syftar till en förnyelseåtgärd. Det odlingsmaterial som används vid skogsodling skall uppfylla kraven i stadganden och bestämmelser om handel med skogsodlingsmaterial. På tvinmark och områden där värmesumman understiger 700 d.d., beviljas inte statsstöd för skogsodling. Om det inte finns förutsättningar för en naturlig förnyelse av skogen i fall som nämns i 3 5 punkten finansieringsförordningen inom områden där värmesumman understiger 700 d.d., kan statsfinansiering dock beviljas. När markytan behandlas i samband med skogsförnyelse skall man för beredning av markytan använda en så lätt metod som möjligt som är lämplig för objektet. I skogsförnyelse som finansieras kan plogning användas på torvmarker samt försumpade mineralmarker eller på mineraljord med tjock råhumus när någon annan resultatrik och ekonomisk markberedningsmetod inte kan användas. På mineraljordar får plogningsdjupet i medeltal inte överskrida 25 cm per behandlingsenhet. Nödvändiga vattenskyddsåtgärder, exempelvis beredningsavbrott och skyddsremsor skall uppmärksammas när beredning genomförs. Främjandet av en naturlig förnyelse kan betraktas som en finansieringsbar åtgärd när på området utförs arbete som främjar förnyelse, exempelvis röjning och behandling av markytan.
3 3 Ett plantbestånd anses ha uppkommit då sådana skogsförnyelsearbeten som krävs med stöd av skogslagen (1093/1996, ändr. 1224/1998) har utförts på ett godtagbart sätt eller när skogsförnyelsen har utförts med iakttagande av en godkänd plan enligt finansieringslagen. När skogsförnyelse övervägs på ett område där plantbeståndet förstörts av någon orsak som inte beror på markägaren, skall man beakta att de orsaker till förstörelsen som inte beror på markägaren inte är exempelvis skador på grund av dåligt odlingsarbete, olämpligt skogsodlingsmaterial eller försummad gräs- och slybekämpning. Om förödelsen i naturen gäller skogsförnyelse som tidigare finansierats med statsmedel, skall det ursprungliga skogsförnyelseprojektet vara genomfört och den verkställighetsanmälan som avses i 26 finansieringslagen vara given och godkänd av myndighetschefen innan medel kan beviljas för planeringen och genomförandet av naturförödelseprojektet. För skogsförnyelse kan finansiering inte beviljas när områdets natur är olämplig för uppdragning av skog, beskogning är förbjuden med stöd av någon annan lag eller när finansieringsansökan som gäller sådant åkerbeskogningsstöd som avses i bestämmelserna om jord- och skogsbrukets strukturpolitiska åtgärder av strukturpolitiska eller landskapsmässiga skäl har avslagits för området i fråga. För komplettering av ett plantbestånd som planterats med stöd av finansieringslagen kan statsstöd användas på samma finansieringsvillkor och enligt samma förutsättningar som i fråga om skogsförnyelse. Statsmedel kan beviljas endast en gång för komplettering eller upprepning av en skogsförnyelse på grund av förödelse i naturen. 3 Hyggesbränning Den som utför hyggesbränning måste försäkra sig om eller se till att en behövlig försäkring har tecknats för hyggesbränningen. Utgifterna för de försäkringar som behövs för hyggesbränning ersätts enligt verifikat. Om den som genomför hyggesbränning skall genomföra många hyggesbränningsprojekt inom skogscentralens verksamhetsområde under samma kalenderår, skall för dessa tecknas en försäkring som gäller hela hyggesbränningsområdet. Om den som genomför hyggesbränning har en tillräckligt täckande ansvarsförsäkring betalas statsstöd för två procent av arbetskostnaderna för hyggesbränningen i ersättning för försäkringspremierna, förutsatt att någon separat hyggesbränningsförsäkring inte har tecknats. Storleken av hyggesbränningsområdet skall vara minst 2 hektar. Om det område där hyggesbränning sker består av två eller flera ägares förnyelseområden, kan en delägare i en samfälld hyggesbränning beviljas stöd, även om hyggesbränningsarealen för delägarens vidkommande understiger 2 hektar. 4 Vård av ungskog Som vård av ungskog enligt finansieringslagen kan finansieras vård av plantbestånd samt gallring av skog av utvecklingsklass 2 jämte sådant avlägsnande av trädbestånd med liten
4 4 diameter som hindrar behandling av skogen och som utförs i samband därmed samt stamkvistning, när det för ett sådant arbete finns ett klart behov med avseende på skogsvården. Enbart röjning som utförs före gallring kan inte finansieras som vård av ungskog. Som vård av ungskog kan även finansieras avlägsnande eller gallring av skärm när vidtagandet av åtgärden inte anses höra till markägarens skyldighet enligt 8 skogslagen att åstadkomma nytt trädbestånd. Storleken av ett projekt för vård av ungskog skall vara minst 1 hektar. Objektet för plantbeståndsvården skall vara utvecklingsdugligt. Röjningen och gallringen av ett plantbestånd skall förläggas till en tidpunkt som är den mest ändamålsenliga med tanke på beståndets utveckling. Statsmedel får användas till beståndsvårdsarbete när ett sådant ekonomiskt utvecklingsdugligt plantbestånd som avses i 8 1 mom. skogslagen har åstadkommits. I plantbestånd som vuxit mycket tätt samt inom områden där det finns avsevärd risk för älg-, snöeller annan förödelse i naturen får plantbestånden, när det är oundvikligt för skogens gynnsamma utveckling, förbli i viss mån tätare än de allmänt godkända kraven förutsätter. Antalet träd är då efter vård av plantbeståndet högst st./ha. Efter sådan gallring av utvecklingsskog av klass 2 som utförs som vård av ungskog får det inte finnas något omedelbart behov av en första gallring. Den med grundytan vägda medeldiametern vid brösthöjd i det kvarvarande trädbeståndet skall efter behandlingen understiga 16 cm. Vid utvärdering av slutresultatet iakttas i tillämpliga delar de gallringsmodeller som ingår i skogsvårdsrekommendationerna. Om trädbeståndet man utgår ifrån är för tätt och gallring förorsakar risk för förödelse får antalet träd som fortsätter att växa vara högst st./ha i objekt som hör till utvecklingsklass 2. Som en säljbar stämplingspost som avses i 6 3 punkten finansieringslagen betraktas ett objekt där trädbeståndets övre höjd efter behandling genom låg- och kvalitetsgallring är över 14 meter i barrträdsbestånd och över 15 meter i lövskogar. Om det virke som tillvaratas i sin helhet används som energivirke, kan trädbeståndets övre höjd vara större än det som nämnts ovan. Den ekonomiska ändamålsenligheten förutsätter att det vid plantbeståndsvård avlägsnas minst stammar per hektar eller att det vid gallring av skog i utvecklingsklass 2 avlägsnas minst stammar per hektar vilka är minst 4 cm i diameter i stubbhöjd, eller att det från en lågskärm avlägsnas minst stammar per hektar. Stamkvistningsobjekt är i första hand tallbestånd på friska och rätt torra moar samt motsvarande dikade torvmarker. Tallbestånd på lundartade moar och motsvarande dikade torvmarker kan väljas som kvistningsobjekt om deras trädbestånd i övrigt uppfyller de krav som ställts på ett stamkvistningsobjekt. För kvistning lämpar sig även tall- eller björkdominerade blandbestånd samt vårtbjörkbestånd på lundartade och friska moar. Kvistning finansieras inte på områden där värmesumman understiger 750 d.d. Trädbeståndet i ett skogsbestånd som skall kvistas måste vara friskt, snabbväxande samt ha en jämn täthet och åldersstruktur. I skogsbeståndet skall finnas kvistningsdugliga träd om minst 350 stammar/ha. Kvistningsobjektet väljs så, att alla träd som skall kvistas i ett skogsbestånd kan kvistas till samma höjd. Kvistningsdugliga träd är härskande och medhärskande träd i trädbeståndet vilkas
5 5 stammar åtminstone upp till kvistningshöjden är raka och felfria. Den lägsta kvistningshöjden är 4 meter. Statsmedel kan på samma område användas för iståndsättning av ungskog endast en gång under beståndets omloppstid. Arbetet kan dock utföras på nytt med statsmedel om det finns risk för att skogsbeståndet ödeläggs på grund av att träden skjuter rot- och stubbskott på nytt eller om det inte är ändamålsenligt att genomföra stamkvistning samtidigt med andra vårdarbeten i en ungskog. Inom områden där vården av plantbeståndet har finansierats enligt skogsförbättringslagen kan vård av ungskog finansieras i det skede när trädbeståndet som stämplingspost ännu inte ger en säljbar mängd virke som fyller måttkraven för massaved. Fällning av skärm eller gallring av bestånd uppfyller inte villkoren för finansiering eftersom det är ett arbete som utförs för andra gången. Onödig upputsning av ett skogsbestånd skall undvikas på grund av jakt- och naturvården. 5 Tillvaratagande av energivirke För hopsamling och skogstransport av virke som fälls i samband med sådan vård av ungskog som uppfyller villkoren i finansieringslagen betalas i 9 1 mom. finansieringslagen avsett statsstöd om mängden virke som levereras är minst 20 kubikmeter fast mått. Energivirkets volym mäts på rotstående träd, trave eller flis. Vid mätningen används gängse mätmetoder. Innan statsstödet betalas ut skall stödtagaren till skogscentralen avge en försäkran om att veden överlåts till energibruk. 6 Skogsvitaliseringsgödsling Skogsgödsling som utförs för att iståndsätta jordmånen är vitaliseringsgödsling. Objekt för vitaliseringsgödsling är barrträdsdominerade skogar av utvecklingsklass 1-3 på torv- eller momarker, på lövträdsdominerade områden som tidigare varit jordbruksmark eller på sumpmarker som till näringshalten är minst sådana att där växer storstarr, vilkas utveckling trots skogsvårdsåtgärder är på tillbakagång på grund av obalans i jordmånens näringssammansättning, men vilka kan fås att återhämta sig genom gödsling. Gödsling av trädbestånd som försvagats av insektskador kan anses som skogsvitaliseringsgödsling. Som skogsvårdsåtgärd betraktas bl.a. beståndsvårdande gödsling. Vitaliseringsgödsling finansieras inte med statsstöd på områden där värmesumman understiger 800 d.d. och inte på områden där jordmånen består av icke genomsläpplig lerjord. Det minsta skogsvitaliseringsgödslingsprojekt som finansieras är 1 ha. Gödslingsbehovet, gödselmängden och gödselmedlets sammansättning skall bestämmas på basis av tillväxtstörningar och färgfel i barren som observeras i trädbeståndet eller vid behov med hjälp av en näringsanalys. Endast sådana gödselmedel kan användas som är lämpliga för skogsvitaliseringsgödsling.
6 6 En förutsättning för gödsling på torvmarker är att områdets dränering är i skick eller att en iståndsättningsdikningsplan har utarbetats för området. När användningen av olika gödselämnen övervägs skall den ekonomiska ändamålsenligheten och vattenskyddsaspekter särskilt uppmärksammas med beaktande av gödseleffektens varaktighet och urlakningsförmågan. Då gödselämnen sprids på vattendragens stränder bör en skyddsremsa lämnas ogödslad. På dikeområdena bör man undvika att sprida gödselämnen direkt i dikena. Gödselmedel sprids under den tid marken inte är frusen, föutom när det gäller askgödsling. 7 Iståndsättningsdikning Iståndsättningsdikning innebär att den försvagade torrläggningseffekten hos ett dikesnät på ett skogsdikningsområde förbättras där så behövs för att inte trädbeståndet skall förfalla. Det sker genom att dikena rensas och/eller nya diken grävs. Objekt för iståndsättningsdikning är dikningsområden, vilkas iståndsättning är ekonomiskt sett ändamålsenlig då man beaktar näringshalten på växtplatsen, värmesumman och trädbeståndets storlek. De positiva verkningarna av en nydikning bör synas som en klar återhämtning i trädbeståndets tillväxt. Iståndsättningsdikning finansieras inte på områden där värmesumman understiger 750 d.d. Statsmedel kan användas för iståndsättningsdikning om dikningen på området har genomförts helt och hållet med markägarens medel eller om tjugo år förflutit från en dikning som fått understöd ur statsmedel. Med anledning av sådan erosionsbenägenhet hos dikesområdet som beror på jordarten eller med anledning av den tidigare dikningstekniken kan iståndsättningsdikning dock finansieras från fall till fall innan tjugo år har förflutit sedan en nydikning som staten understött. Vidare förutsätts att de plantskogsvårdsarbeten som är nödvändiga med tanke på skogens utveckling utförs i största delen av iståndsättningsdikningsområdet och att det mesta av skogarna i området är i skogligt sett tillfredsställande skick, om inte detta krav skall anses oskäligt med beaktande av virkeshandelssynpunkter och lägenhetsbestämda synpunkter. På iståndsättningsdikningsområdena kan skogen med avseende på skogsvården anses vara i tillfredsställande skick, om sådan avverkning som är nödvändig för skogsvården har utförts och skogens skogsvårdstillstånd inte försämras inom 5-10 år även om den inte avverkas. Det minsta iståndsättningsdikningsprojekt som finansieras är 2 hektar. Det eventuella behovet av skogsvitaliseringsgödsling i området skall bedömas och gödslingen vid behov genomföras som ett led i iståndsättningen av området. Objekt för iståndsättningsdikning är inte områden där trädbeståndet har lidit av sådana tillväxtstörningar som inte kan identifieras på basis av synliga symtom eller en näringsanalys och där orsaken till tillväxtstörningarna inte kan undanröjas. 8
7 7 Byggande av skogsväg En skogsväg som finansieras med statsmedel skall till sin struktur uppfylla de krav som ställs av sådana transporter inom skogsbruket som sker året om. När andelen transporter som behövs för skogsbruket utreds, skall i tillämpliga delar iakttas anvisningarna i den handbok om fördelning av enskilda vägars väghållning som lantmäteriverket publicerade 1996 (lantmäteriverkets publikationer nr 79). Beträffande planeringen av skogsvägsbygge iakttas de anvisningar angående byggandet av skogsvägar som Metsäteho Oy gett ut samt beträffande landskapsarkitektur och miljövård Metsäkeskus Tapios publikation 9/1995 "Metsätiet ja metsäluonto". Syftet med byggandet av en skogsväg är på områden som är mest gynnsamma för virkesproduktion att skogstransportsträckan skall vara i genomsnitt 200 meter skogstransportväg och vägtätheten på 15 meter per hektar verkningsområde. På områden där den planerade årliga avverkningskvantiteten är högst 1 m³/ha får vägtätheten vara högst 8 meter per hektar av verkningsområdet. Från vägtätheten kan på basis av faktorer i terrängen som försvårar skogstransporten avvikas uppåt med högst 3 meter per hektar verkningsområde (bilaga). Minimilängden på en skogsväg som finansieras med statsmedel är 500 meter om den uthålliga årliga avverkningsmängden på verkningsområdet är minst 3 m 3 /ha, och 800 meter om den uthålliga årliga avverkningsmängden på verkningsområdet understiger 3 m 3 /ha. Vägar som är kortare än detta kan inte beviljas finansiering, om det inte är fråga om att avlägsna en terrängsvårighet som hindrar skogstransporten. Vid byggandet av skogsvägar skall särskild uppmärksamhet ägnas synpunkter som gäller miljöskyddet och vägområdets landskapsarkitektur. Byggande av nya skogsvägar Med skogsväg avses en privat väg, där över hälften av transporterna utgörs av transporter som behövs för skogsbruket. Grundlig reparation av skogsvägar Förutsättningen för projekt som gäller grundlig reparation av skogsvägar är att skogsvägen har byggts så att den åtminstone motsvarar normerna för en basväg, andelen transporter som behövs för skogsbruket utgör minst 40 procent av transporterna på vägen, beräknat enligt skogsvägens karaktär eller de uppdaterade vägenheterna, vägenheterna beräknas eller uppdateras vid behov i samband med planeringen av projekt som gäller grundlig reparation av skogsvägar, över 20 år har förflutit sedan en skogsväg som har anlagts med stöd av skogsförbättringspengar blivit färdig, och att
8 8 man sörjt för den grusläggning som vägens typklass kräver, för reparationen av trummor och broar samt öppnandet av tilltäppta diken och för att andra arbeten som vägunderhållet kräver har blivit utförda. Undantag från den ovan nämnda tidsfristen på 20 år kan göras, om behovet av grundförbättring beror på att användningen av vägen väsentligt har förändrats antingen så, att ett område, till eller från vilket transporter sker längs vägen, betydligt har expanderat eller kommer att expandera på grund av att vägnätet utvecklas eller att det av andra orsaker har skett betydande förändringar i transporterna, eller vägen med avseende på nuvarande transportmateriel ursprungligen har underdimensionerats i fråga om broar, vägbanans bredd, vägkroppens bärighet eller biområden. I den grundliga reparationen kan ingå byggande av en ny väg om det är ändamålsenligt med tanke på utvecklandet av vägförbindelserna. Den nya vägens andel av ett projekt som gäller grundlig reparation får utgöra högst 10 procent av den totala längden av den väg som finansieras med statsmedel, dock högst 500 meter, om den uthålliga årliga avverkningsmängden på verkningsområdet är minst 3 m³/ha, och högst 800 meter, om den planerade årliga avverkningsmängden på verkningsområdet understiger 3 m³/ha. För genomförande av en plan rörande grundlig reparation av en skogsväg kan beviljas statsmedel endast om bestående vägrättigheter till vägen har upprättats i enlighet med lagen om enskilda vägar. I undantagsfall kan statsmedel beviljas även för projekt som gäller grundlig reparation av skogsväg, om vägrättigheterna i övrigt har fastställts vid en lantmäteriförrättning och markägarna skriftligt har kommit överens om fördelningen av kostnaderna. Särskild upplagsplats som behövs för skogsbruk En särskild upplagsplats kan även byggas i form av en kort sidoväg ( m) till upplagsplats. När trafiksäkerheten så kräver kan sidovägen till upplagsplatsen utrustas med en vändningsplats. Vägtäthetstalet för sidovägen till upplagsplatsen (m/verkningsområdeshektar) får dock inte överskrida det riktvärde på skogsvägstäthet som uppställts för byggande av skogsvägar. Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Överinspektör Marja Hilska-Aaltonen
9 BILAGA 9
10
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08 Datum Dnr 7.2.2008 411/01/2008 Giltighetstid 15.2.2008 tills vidare Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets förordning om finansiering av sådan planering
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015): 1 kap. Allmänna
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med
Läs merLag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk
Lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut upphävs i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 14, ändras 3 3
Läs merByggande av skogsväg och grundlig förbättring av enskild väg Martin Sjölind 2015
Byggande av skogsväg och grundlig förbättring av enskild väg Martin Sjölind 2015 Definition Vägen ska ansluta sig smidigt till ett vägnät som möjliggör skogsbrukstransporter året runt, men trafiken kan
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 31.1.2012 Dnr 273/14/2012 Giltighetstid 1.2.2012- tills vidare Upphäver föreskrift Dnr 495/14/2011, 15.2.2011 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996), 24
Läs merÖvriga grunder för beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stöd för vård av ungskog och tidig vård av plantbestånd
1 (5) Övriga grunder för beviljande, och övervakning av stöd vård av plantbestånd Anmälan om verkställande ska innehålla Den anmälan om verkställande som lämnas in när arbetet är slutfört ska innehålla:
Läs merMed skog avses skogsbruksmark som indelas i skogsmark, tvinmark, impediment och övrig skogsbruksmark.
Utkast 12.6.2014 LAGFÖRSLAG 1 Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syfte Syftet med denna lag är att främja en ekonomiskt,
Läs merTidig skötsel och vård av ungskog
Tidig skötsel och vård av ungskog 1.6.2015 Tidig skötsel av plantbestånd Nytt arbetsslag Slyröjning och gallring av plantbestånd samt avlägsnande och gallring av låg skärm Hopsamling av klenträd möjlig,
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 17/17
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 17/17 20.12.2017 Dnr 2021/01.04/2017 Giltighetstid 1.1.2018 - tills vidare Upphäver föreskriften dnr 146/01.04/2017, 31.1.2017 Bemyndigande Temporär lag om
Läs merNr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998
Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 32 Nr 32 LANDSKAPSLAG om stöd för hållbart skogsbruk Föredragen för Republikens President den 22 maj 2015 Utfärdad i Mariehamn den 28 maj 2015 I enlighet med lagtingets
Läs merFinansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog
Ifylls av Skogscentralen Mottagningsdatum Finlands skogscentral Kemeranummer Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk
Läs merMiljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015
Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större
Läs merRP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS
Läs merRP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 22 i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring
Läs merAnvisningar för fältutvärdering av hjortdjursskador
Anvisningar för fältutvärdering av hjortdjursskador Godkänd 17.4.2019, Anna Rakemaa, skogsdirektör Arbetsgrupp: Heikki Kuoppala, Jani Leivo, Jussi Pirkkonen Foto: Reijo Kellokumpu Innehåll 1 Ersättning
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2001 Nr 872 874 INNEHÅLL Nr Sidan 872 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om när vissa beslut som fattas vid statsrådets
Läs merNYA KEMERA. Martin Sjölind 2015
NYA KEMERA Martin Sjölind 2015 Bestämmelser Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk ( Nya Kemera-lagen, 34/2015) träder i kraft 1.6 finansieringsbeslut fram till slutet av år 2020 och utbetalningar
Läs merVerkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 16/17
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 16/17 20.12.2017 Dnr 2020/01.04//2017 Giltighetstid 1.1.2018 - tills vidare Upphäver föreskrift dnr 145/01.04/2017, 31.1.2017 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996),
Läs merUppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar
Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 januari 2015 34/2015 Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk Utfärdad i Helsingfors den 23 januari 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merRP 174/2004 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås
Läs merRP 198/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 198/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rorslag tilllag om ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs mer2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd
ANVISNING 1 (6) MILJÖSTÖDSANVISNING: SKOGSLAGENS LIVSMILJÖER OCH METSO Den här anvisningen baserar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), (i fortsättningen Kemera).
Läs merFÄLTINSTRUKTION FÖR VILTVÄNLIG SKOGSVÅRD
FÄLTINSTRUKTION FÖR VILTVÄNLIG SKOGSVÅRD Innehåll 1 Skogens viktiga strukturdrag 3 2 Viltbuskage 4 3 Slyröjning och röjning i plantbestånd 5 4 Förröjning 6 5 Gallringsavverkning 7 6 Skogsförnyelse 8 7
Läs merSkogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Läs merVattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland
Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags
Läs merMETSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1308/2013 Statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet
Läs merFinlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård
Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016
Läs merFörhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus
Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella
Läs merSkogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 14
Läs merHUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund
HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000 Giltighetstid 2.1.2001- tills vidare Bemyndigande Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994)
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Utkast 13.12.2016 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentral I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 26 2
Läs merRP 162/2008 rd 2009.
RP 162/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 93 i lagen om enskilda vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 december 2011 1417/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga
Läs merom ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt
Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 26 september 2001 Nr 802 806 INNEHÅLL Nr Sidan 802 Inrikesministeriets förordning om rengöring av ventilationskanaler och ventilationsanordningar
Läs merMARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät
Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2013 1117/2013 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merGallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ANVÄNDNING AV KRANVÅG VID MÄTNING AV VIRKE OCH ÅTSKILJNING AV PARTIER
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 18/08 Datum 2.12.2008 Dnr 2593/01/2008 Giltighetstid 1.1.2009 tills vidare Upphävs Jord- och skogsbruksministeriets föreskrift nr 47/99, Mätning med kranvåg
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merMARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag
Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets
Läs merMETSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen
Läs merSkogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...
INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350
Läs mer1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET ÖRORDNING Nr 99/01 7.1.2002 4575/00/2001. Ikraftträdande och giltighetstid 10.1.
1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET ÖRORDNING Nr 99/01 Datum Dnr 7.1.2002 4575/00/2001 Ikraftträdande och giltighetstid 10.1.2002 - tillsvidare Upphäver jord- och skogsbruksministeriets förordning om de
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,
Läs merSkogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen
Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis 25.5.2016 Antti Leinonen 1 Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som
Läs merUPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog
UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde
Läs merFÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014
FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 Utbildning om skogslagstiftningen Finlands skogscentral Offentliga tjänster Föredragande Jan-Olof Granvik Kustens regionenhet Esbo, 11.2.2014 Uppgörande av anmälan om användning
Läs merSammanställning över fastigheten
Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merTERRÄNGANVISNINGAR för minskning av älgskador i skogsbruket
TERRÄNGANVISNINGAR för minskning av älgskador i skogsbruket Innehåll Inledning 2 Skogsvårdsmetoder på skogsfastighets- och kommunnivå 3 Förnyelse av skog 4 Tidig röjning av plantbestånd 6 Plantskogsgallring
Läs merSkogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om
Läs merSkog över generationer
Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning
Läs merSkogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X
Gällande föreskrift Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SKSFS 2014:3 (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; Utkom från trycket den 18 juni 2014 Omtryck beslutade den 4 juni
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merArbetsslag, stöd- %:er, kostnadsslag, preciseringar, medelkostnader, planerings- och verkställighetsutredningsstöd samt specialkostnadsslag
KEMERA PROGRAMUPPDATERNG 7.15/2010 BLAGA 1 kostnadss 1 KEMERA-SYSTEMET Arbetss, stöd- %:er, kostnadss, ar, medelkostnader, planes- och verkställighetsutredningsstöd samt specialkostnadss Skogsförnyelse
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr Datum 22/VLA/2010 Dnr 30.3.2010 3034/14/2009 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.5.2010 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och
Läs merSödra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6
Södra Fräkne Fiberförening Sida 1 av 6 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark Mellan undertecknande, Fastighetsägaren/Väghållaren(vägförening eller dylikt) nedan benämnda fastighetsägare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429); SFS 2010:930 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen
Läs merSkogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre
Läs merRP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merSkogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser
Läs merFinlands skogscentrals avgiftsfria offentligrättsliga prestationer. 2) avverknings- och förnyelseplan enligt 12 2 mom.
1417/2011 3 Bilaga 1 Finlands skogscentrals avgiftsfria offentligrättsliga prestationer 1) undantagslov enligt 11 i skogslagen 2) avverknings- och förnyelseplan enligt 12 2 mom. i skogslagen 3) beslut
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merSkogsbruksplan. Församling. Dalarnas län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten
Läs merSkogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område
Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Vasa 18.8.2015 Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen Avverkningsmöjligheterna: Tuula Packalen, Olli Salminen, Hannu
Läs merDrivning av okvistade stammar. Fixteri
Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal
Läs merSkogsbruk och viltbruk
Viltbruk som en del av skogsbruket Visa Eronen jaktchef Finlands viltcentral Nyland Den offentliga viltkoncernens målsättningar Mikael Wikström 2016 2 12.2.2016 Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland
Läs merSkogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Del av Guleboda :2 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län Ägare Adress Anders Karlsson Guleboda 2 360 23 Älmeboda Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 12/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Statsrådet fattade den 23 oktober
Läs merSkogsbruksplan. Örebro län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Grythyttan 6:20 Grythyttan Hällefors Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 2017-09-04 2017-09-04-2027-09-04 2017-09-04 Sammanställning
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Mora JÄ s:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2017-2026 2000-2014 Skogsfirma Per Rapp AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Mora JÄ s:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2000-2014 Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Mora JÄ c/o L-O Österström
Läs merAVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet
1 AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet Version 24.8.2016: Produktutveckling av ekosystemtjänster utvecklingsprojekt (Tapio Oy, Jordoch skogsbruksministeriet) Avtalsmodellen
Läs mer9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser
1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska
Läs mer//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn
//t/t/ är tiden inne att föryngra skogar med nedsatt prnduktinn Skogsägare Om Du har boskap, sä vet Du av erfarenhet, att de inkomster den inbringar inte bero på hur stort fähuset är utan på antalet kreatur
Läs merSkogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81 Stavnäs-Högerud Arvika Värmlands län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 2014-08-08 2014-08-08-2024-08-08
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs mer