En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Relevanta dokument
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

En samlande kraft. Landskapsstrategi för biologisk mångfald i Jönköpings län. Meddelande nr 2014:8

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

ett rikt växt- och djurliv

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Äger du ett gammalt träd?

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Temagruppernas ansvarsområde

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Kommunal Författningssamling

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Livskraftiga ekosystem

Bevara barnens skogar

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Beslut om uppodling av annan mark än jordbruksmark

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Bevarandeplan Natura 2000

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Sveriges miljömål.

16 Ett rikt växt- och djurliv

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Täkternas biologiska värden

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna

Bevarandeplan Natura 2000

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Bilaga 8. Döda och döende träd

EKOLOGISK KOMPENSATION

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Utflyktsprogram 31 maj - 3 juni

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Våra nordiska smådjur

Miljömålen i Västerbottens län

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Funktionsområde Landskap 2013

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

PROTOKOLL. Stationsgatan 12, klockan

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Transkript:

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län

Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska bevaras och utvecklas. Metod Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Foto Niklas Johansson

Vi bor i ett fantastiskt län! Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

27 Utgångspunkt i prioriterade naturtyper och arter Fåglar, insekter, kärlväxter, mossor, svampar, däggdjur, fiskar Fodermarker med mycket gamla, solexponerade lövträd Foto Länsstyrelsens bildarkiv Barbastell 3 Svarthakedopping Foto Lars Petersson Röding Foto Länsstyrelsens bildarkiv Fodermarker med mycket gamla solexponerade ädellövsträd A Slåtterängar A Sjöhjortron Foto Länsstyrelsen bildarkiv Öppen högmosse Foto Linda Hassel Utter Foto Lars Petersson Slåtteräng Foto Ellen Nystedt Väddsandbi Foto Niklas Johansson Skaftslamkrypa Foto David Johansson

Underlag för värdetraktsanalys Östra Vätterbranterna Östra Smålandsprojektet Läge att jobba mer? Vy över Stickelösa, Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Analys av behov - nyckelfaktorer Nyckelfaktor: Företeelse eller struktur som är av avgörande betydelse för den biologiska mångfalden, till exempel återkommande översvämningar, fiskfria småvatten eller hålträd. Nyckelfaktorerna bygger grunden för hela landskapsstrategin. Naturtyper: Hävd, periodvis återkommande störning, naturlig näringsstatus, ursprungliga skogsmiljöer/trädkontinuitet Arter: Ursprungliga skogsmiljöer, ogödslad vall/ängsmark/betesmark, markstörning, ostördhet, blottad sand Svinhultsåsen Foto Johan Rova

Hur når vi en gemensam målbild? Internt samverkansråd, Lst Landskapsstrategi Länsnaturkonferens Samverkansforum Bred inbjudan Information Samverkansråd för biologisk mångfald Lst, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Landsting, Regionförbundet, LRF, Södra, Länsmuséet Kommunrepresentanter, Naturskyddsföreningen Blomjordstjärna Foto Niklas Johansson

Handlingslinjer Hejdad förlust av biologisk mångfald. Mängden nyckelfaktorer ska öka. Inga barriärer ska skapas för grön infrastruktur. Ekologiska, grön infrastuktur Handlingslinje Mål Vision Den biologiska mångfalden, livsmiljöer och arter, har goda förutsättningar att överleva framöver. Ekonomiska, ekosystemtjänster De ekosystem tjänster som naturen ger, levereraras på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Sociala, friluftsliv och tätortsnatur Robusta ekosystem och identifierade ekosystemtjänster som förvaltas och nyttjas hållbart. Ett hållbart landskap där människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa.

Brun kärrhök Foto Lars Petersson

Kommunanalys Vaggeryd

Kommunanalys, Vaggeryd

Kommunanalys, Vaggeryd

Vad behöver göras då? Landskapsperspektiv är nödvändigt. Koncentreras främst på arealkrävande arter och de som har lägst spridningsbenägenhet Skog, ex. hackspettar, skogshöns och lavar Hagmark och ängar kärlväxter, solitära bin, hålträdslevande insekter Tjäder Foto Lars Pettersson

Mindre hackspett Mindre hackspett behöver minst 40 ha lövblandskog inom en total area av 200 ha. (Källa Sven G Nilsson) Mindre hackspett Foto Lars Petersson

Lunglav Lunglav sprider sig 20 75 meter. (Källa Sven G Nilsson) Lunglav Foto Linda Hassel

Läderbagge Läderbaggen sprider sig inte mer än 200 meter. Bara 15 % av individerna lämnar sitt träd. (Källa Sven G Nilsson) Läderbagge Foto Jonas Hedin

Väddsandbi Väddsandbi samlar nästan all pollen inom 50 meter från boet (Källa Sven G Nilsson) Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Vårt landskap är skapat av människan framtidens förvaltning ligger i människans händer! Även om landskapsstrategin fokuserar på att skapa en grön infrastruktur får vi inte glömma bort att de naturvärden vi har är ett biologiskt kulturarv. Vill vi ha några naturvärden i framtiden, finns nyckeln i att skapa en levande landsbygd.