Marcus Löfverström

Relevanta dokument
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Växthuseffekten och klimatförändringar

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Globala egenskaper i samband med NAO-indexet

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vad hände egentligen när den senaste

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Meteorologi. Läran om vädret

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimat och hållbar utveckling 7A

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Värme, kyla och väder. Åk

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Flervalsfrågor

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

De fyra klimatzonerna

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Havsytan och CO 2 -utbytet

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Klimatet i Skandinavien

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vad händer med jordens klimat?

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Atmosfäriska systemet, väder

Alice och världens väder

Temperatur. Värme är rörelse

Energiomställning utifrån klimathotet

Institutet för rymdfysik Kiruna

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Föreläsning 2 Vädrets makter

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Vilket väder?! Pär Holmgren

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.


David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Klimat, vad är det egentligen?

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Modeller för små och stora beslut

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Bakgrundsupplysningar for ppt1

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2)

Sårbara platser. Sårbara platser

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Min bok om hållbar utveckling

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Vad är vatten? Ytspänning

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Kontroversen om regressionsmetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Meteorologi - översikt

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatförändringar genom jordens historia

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Framtidsklimat i Hallands län

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Allt kallare ju högre vi kommer

Transkript:

Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se

Vem är jag? Utbildad meteorolog och doktorand sedan 2009 Intresserar mig för atmosfärens allmänna cirkulation med specialisering på mellanbreddernas dynamik Nuvarande forskning behandlar: 1) Långa vågors interaktion med latent värme 2) Ickelinjära effekter av topografi på barotropa och baroklina flöden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se

Dagens föreläsning behandlar... Jordens strålningsbalans Begreppet allmän cirkulation Hadleycellen och ITCZ Subtropiska högtryck Cirkulationen på mellanlatituderna

Milankovitchparametrar Olika orbitala parameterar har väldigt olika tidsskala Precession - precision av rotationsaxeln Obliquity - lutning på rotationsaxeln Eccentricity - hur elliptisk jordens bana är

Milankovitchparametrar

Jordens strålningsbalans För ett stabilt klimatsystem måste det råda en balans mellan inkommande och utgående strålning!

Jordens strålningsbalans För ett stabilt klimatsystem måste det råda en balans mellan inkommande och utgående strålning! - Planeten som helhet -

Jordens strålningsbalans För ett stabilt klimatsystem måste det råda en balans mellan inkommande och utgående strålning! In: 342 Wm -2 Ut: (235+107) Wm -2 = 342 Wm -2

Jordens strålningsbalans Enklaste tänkbara strålningsbalansmodell solar radiation longwave radiation S 0 (1 α)πr 2 σt 4 4πr 2 surface S 0 (1 α)πr 2 = σt 4 4πr 2 T = 4 S0 (1 α) = 255 K = 18 C 4σ real value is real value is 288 K = 15 C greenhouse gases accounts for a heating of 33K in greenhouse this simple gases model accounts for a h

Jordens strålningsbalans Hur ser det ut i verkligheten? 150,000,000 km På grund av att jorden är (nästan) sfärisk träffas tropikerna av mer strålning än polerna i medeltal (värdigt stark säsongsvariation)

Jordens strålningsbalans Hur ser det ut i verkligheten?!""#$%&'($")*+!),$-.$/0")123425)6)' Årsmedelvärde av strålning på 78 9) toppen av atmosfären (Wm -2 ) Inkommande strålning!:;0,:(-)<6) (kortvågig) Utgående +#=>0.">)?6) strålning (långvågig)

Jordens strålningsbalans Hur ser det ut i verkligheten? SW - kortvågig (inkommande) LW - långvågig (utgående) Tre viktiga observationer i figuren 1. Mer inkommande än utgående strålning i tropikerna 2. Mer utgående än inkommande strålning på höga latituder 3. Större latitudinal variation hos SW än hos LW

Jordens strålningsbalans Hur ser det ut i verkligheten? on model change För att strålningsbalansen skall gå ihop måste det finnas en transport av energi till högre latituder

Begreppet allmän cirkulation Beskriver... Storskaliga rörelser i atmosfär och hav Energi och masstransport Nederbördsmönster Säsongsvariationer och variationer från år till år Den allmänna cirkulationen är viktig att förstå för att kunna säga någonting om utvecklingen av klimatsystemet

Begreppet allmän cirkulation För att strålningsbalansen skall gå ihop måste det finnas en transport av energi till högre latituder Energi i atmosfären transporteras i tre cirkulationsceller Hadley cellen Ferrel cellen Polar cellen

Begreppet allmän cirkulation För att strålningsbalansen skall gå ihop måste det finnas en transport av energi till högre latituder Energi i atmosfären transporteras av tre cirkulationsceller Hadley cellen Ferrel cellen Polar cellen

Begreppet allmän cirkulation Marktemperatur ( C)!"#$%&'()'*+(,-./01( 2.3( Jan Marktemperatur ( Jul!"#$%"&'%(()%"'*+%(,'-. # /'

Begreppet allmän cirkulation Temperatur & vind *6,78-) Januari Juli

Begreppet allmän cirkulation Nederbörd Årsmedel (mm/dag)

Begreppet allmän cirkulation Termohalina cirkulationen Långsam cirkulation >1000 år!

Hadley cirkulationen & ITCZ Hadley cirkulationen Termiskt direkt cirkulation (varm luft stiger och kall luft sjunker) Direkt resultat av differentiell strålning Upptäckt av George Hadley på tidiga 1700-talet ITCZ - Inter Tropical Convergence Zone Avgör var uppåtdelen av Hadleycellen befinner sig

Hadley cirkulationen & ITCZ Vad är fel med Hadleys idé?!"#$%&'"(#')%**%$$' Hadley 1735! Ferrell 1857!

Hadley cirkulationen & ITCZ Schematisk bild av cirkulationen H L Varmt Kallt H 30S Eq 30N

Hadley cirkulationen & ITCZ Schematisk bild av cirkulationen ITCZ H L Varmt Kallt H 30S Eq 30N

Hadley cirkulationen & ITCZ Markvindar (ms -1 )!"#$%&'()*+,(-./012(3(4 7( Januari ( Juli (

Hadley cirkulationen & ITCZ Vertikala vindar Negativt betyder i detta fall uppåt

Hadley cirkulationen & ITCZ Masstransporten i Hadleycellen Årsmedel DJF JJA

Hadley cirkulationen & ITCZ Numerisk simulering

Högtrycken på södra halvklotet är mer permanenta än de på $ norra halvklotet Azoriska högtrycket är ett exampel på ett kvasipermenent högtryck Subtropiska högtryck Marktryck Jan Notera lågtrycken över Atlanten och Stilla Havet i januari Jul De subtropiska högtrycken ligger över jordens öknar

Subtropiska högtryck Permanenta högtryck i subtropikern (~30 latitud) En direkt konsekvens av Hadley cirkulationen

Cirkulationen på mellanlatituderna Norra halvklotets vinter Över haven finns de så kallade stormtracken $ där lågtrycken föds och tar sig fram Viktiga för transport av värme till höga latituder Jan Jul Ingen riktig motsvarighet på södra halvklotet

Cirkulationen på mellanlatituderna Ferrelcellen Termiskt indirekt cirkulation (kall luft stiger och varm luft sjunker) Drivs av energitransport i lågtryck Dynamiskt komplicerad cirkulation som endast existerar i medelvärdesbildade fält

Cirkulationen på mellanlatituderna Polarcellen Termiskt direkt cirkulation (varm luft stiger och kall luft sjunker) Drivs delvis av energitransport i lågtryck Mycket svag cirkulation

Sammanfattning Atmosfärens allmänna cirkulation drivs av strålningsimbalansen mellan tropikerna och höga latituder Tre stora cirkulationsceller Hadley [30S - 30N] termiskt direkt Ferrel [30S/N-60S/N] termiskt indirekt drivs av energitransport i lågtryck Polar [60S/N-90S/N] termiskt direkt men också bidras från energitransport

Frågor?