Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1217/2014, ingiven av Florian Bosse, tysk medborgare, om passagerares rättigheter inom och mellan olika transportsätt 1. Sammanfattning av framställningen Framställaren föreslår ett antal förbättringar av passagerares rättigheter inom och mellan olika transportsätt samt belyser brister och problem. För det första hänvisar han till bristen på ett samordnat synsätt när det gäller passagerares rättigheter och ersättningar för intermodala resor. Han vidhåller att passagerare kan missa sina anslutningar i onödan på grund av att det inte finns några biljetter som kombinerar två transportsätt (till exempel järnväg och flyg). Om detta skulle inträffa kan passagerarna, sedan förordningen om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer trädde i kraft, inte längre få full ersättning för sin biljett. Framställaren anser att förordningen bör föreskriva full ersättning om biljetten inte längre behövs eller om passageraren måste använda ett alternativt transportsätt. Han pekar även på att många biljetter inte är kopplade till en särskild restid, något som skapar problem vid intermodala resor. Ett försenat tåg kan till exempel betyda att passageraren missar sitt flyg och måste betala en stor ombokningsavgift. Framställaren föreslår att transportföretag ska vara skyldiga att tillåta gratis ombokning till nästa tillgängliga anknytning om passageraren kan visa att den anslutande transportförbindelsen har orsakat förseningen. För det andra föreslår han att transportföretagen ska tvingas betala ersättning om biljetter inte har kunnat användas för att passagerarinformationssystemet har tillhandahållit felaktiga uppgifter. För det tredje förordar framställaren att om en strejk gör att resan inte kan genomföras ska biljettkostnaden vederbörligen ersättas (månadskort skulle betyda att två enkelresor per strejkdag ska ersättas). För det fjärde klagar han på förfarandet att bötfälla passagerare och indriva dessa böter om passageraren reser utan giltig biljett. Enligt hans åsikt kan de flesta som ertappas utan biljett inte betala alls, har helt enkelt glömt att köpa biljett eller har köpt fel biljett. Han anser att passagerarna borde ha möjlighet att rätta till felet och helt enkelt köpa rätt biljett av konduktören, och kan inte förstå det ekonomiska argumentet för att inte anställa konduktörer. För det femte belyser framställaren problem med ersättning om tilläggsavgifter har betalats för särskilda tjänster som sedan inte utförs. Han anger som exempel höghastighetståget från CM\1085177.doc PE576.729v01-00 Förenade i mångfalden
Köln till Frankfurt, som är 75 minuter snabbare än den långsamma förbindelsen och kostar 66 % mer, men där passageraren endast får ersättning för 25 % av biljettpriset om snabbtåget är 75 minuter försenat. På liknande sätt är Lufthansas Y-priser dyrare än B-priserna. När en passagerare som har en B-biljett åker med ett Y-flyg måste han eller hon betala ett tillägg. Men när en passagerare som har en Y-biljett måste åka med ett B-biljettflyg får han eller hon inte någon ersättning. Framställaren hävdar att tillägget bör ersättas i sin helhet eftersom tjänsten i fråga inte utförs. Slutligen klagar framställaren på förfarandet hos vissa webbaserade resebyråer som enligt uppgift inte bekräftar bokningar förrän i sista minuten. Enligt framställaren erbjuder dessa byråer avsiktligt ett lägre pris än konkurrenterna för att få kunder, men har i verkligheten inte några biljetter att sälja. I stället hoppas de få tag på billiga biljetter och justerar sina bokningsavgifter i enlighet med detta för att kunna ta ut det pris som man har kommit överens om. Om de misslyckas med detta råkar kunden ut för en annullering i sista minuten eller tvingas köpa en biljett i sista minuten, vilket kan bli mycket dyrt. Framställaren föreslår därför att det ska anges tydligt om bokningen hamnar på en väntelista och att kunderna ska ha rätt till att säga upp avtalet (till en låg avgift) fram till dess att bokningen bekräftas. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 13 april 2015. Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel 216.6 i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 27 januari 2016 Framställaren hänvisar till bristen på ett samordnat synsätt när det gäller passagerares rättigheter och ersättningar för intermodala resor när en passagerare missar en anslutning på grund av en försening i ett transportsätt. Han anser att förordningen bör föreskriva full ersättning om biljetten inte längre behövs eller om passageraren måste använda ett alternativt transportsätt. Framställaren pekar även på att många biljetter är kopplade till en särskild restid, något som skapar problem vid intermodala resor, och föreslår att transportföretag ska vara skyldiga att tillåta gratis ombokning till nästa tillgängliga anknytning om passageraren kan visa att den anslutande transportförbindelsen orsakat förseningen. Kommissionen konstaterar att man bör skilja mellan två olika situationer om man använder multimodala tjänster under en resa. Om en passagerare köper olika modala tjänster som är oberoende av varandra, känner ett transportföretag, å ena sidan, inte till de tjänster som tillhandahålls av andra transportföretag och därför kan det endast hållas ansvarigt för den tjänst som det måste utföra. När en passagerare köper en multimodal produkt enligt ett enda avtal utför de olika transportföretagen, å andra sidan, sina tjänster i samverkan och med hänsyn till de andra transportföretagens tjänster. I dessa fall bör en minsta skyddsnivå garanteras för hela resan. Kommissionen håller med om att EU:s nuvarande lagstiftning om passagerares rättigheter, som reglerar de olika kollektiva transportsätten (luftfart, järnvägstransport, vattenvägstransport och busstransport) var för sig, inte alltid tillhandahåller tillräckligt skydd åt de passagerare som använder multimodala resetjänster enligt ett enda avtal. PE576.729v01-00 2/2 CM\1085177.doc
Antalet operatörer som erbjuder multimodala produkter enligt ett enda avtal och antalet passagerare som använder sådana produkter ökar stadigt och därför undersöker kommissionen för närvarande hur passagerare kan skyddas på ett mer lämpligt sätt vid multimodala resor. Problem med felaktiga passageraruppgifter Framställaren föreslår att transportföretagen ska tvingas betala ersättning om biljetter inte har kunnat användas på grund av att passagerarinformationssystemet tillhandahållit felaktiga uppgifter. I detta avseende noterar kommissionen att även om denna situation inte uttryckligen regleras i EU:s lagstiftning om passagerares rättigheter, hindrar det inte passagerare att begära skadestånd i enlighet med nationell lagstiftning för den skada som en sådan situation resulterar i. Ersättning av biljetter i händelse av strejk Framställaren hävdar att om en strejk gör att resan inte kan genomföras ska biljettkostnaden vederbörligen ersättas. Om ett busstransportföretag ställer in en resa på minst 250 km till följd av en strejk ska passagerarna ersättas med hela biljettpriset. Passagerare som har ett periodkort eller abonnemang kan begära en betalning som motsvarar dess proportionella andel av hela kostnaden för periodkortet eller abonnemanget (artikel 19.5 i förordning (EU) nr 181/2011 1 ). Om ett transportföretag ställer in en resa till sjöss eller på inre vattenvägar till följd av en strejk måste det återbetala hela biljettpriset för den eller de delar av resan som inte har genomförts och för den eller de delar som redan har verkställts om resan inte längre tjänar något syfte i förhållande till passagerarens ursprungliga resplan (artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1177/2010 2 ). Vid järnvägstransporter reglerar artikel 16 i förordning (EG) nr 1371/2007 3 ersättningar vid långa förseningar. Om en passagerare försenas med mer än 60 minuter, vilket även skulle kunna orsakas av att tjänsten ställs in på grund av strejk, har passageraren rätt att välja mellan ersättning motsvarande hela biljettpriset, fortsatt resa eller ombokning snarast möjligt eller fortsatt resa eller ombokning en senare dag som resenären finner lämplig. Denna ersättning ska betalas ut på samma villkor som den ersättning som avses i artikel 17 i förordningen. För innehavare av periodkort eller abonnemang, och endast vid upprepade förseningar eller inställd trafik, gäller järnvägsföretagens särskilda ersättningsbestämmelser. Vid flygtransporter får återbetalning ske vid inställda flygningar på grund av strejk, artikel 8 i förordning (EU) 261/2004 4. Att köpa biljetter ombord i stället för att betala böter Framställaren klagar på förfarandet att bötfälla passagerare och indriva dessa böter om passageraren reser med tåg utan giltig biljett. Han anser att passagerarna borde ha möjlighet 1 EUT L 55, 28.2.2011, s. 1. 2 EUT L 334, 17.12.2010, s. 1. 3 EUT L 315, 3.12.2007, s. 14. 4 EUT L 46, 17.2.2004, s. 1. CM\1085177.doc 3/3 PE576.729v01-00
att rätta till felet och helt enkelt köpa rätt biljett av konduktören, och kan inte förstå det ekonomiska argumentet för att inte anställa konduktörer. Kommissionen noterar att artikel 9.2 i förordning (EG) 1371/2007 tillåter järnvägsföretagen att välja mellan olika försäljningsställen, bland annat ombord på tågen. För att passagerarna ska kunna välja det mest bekväma sättet för dem att köpa sina biljetter, föreskriver artikel 9.4 i samma förordning att järnvägsföretagen i princip ska sälja biljetter ombord på tågen, men samma bestämmelse tar även hänsyn till järnvägsföretagens legitima ekonomiska intressen när den tillåter dem att begränsa eller vägra sälja biljetter ombord på tågen för att förhindra bedrägerier eller om det skulle gå emot järnvägsföretagens kommersiella intressen. Ersättning av tillägg som betalats för extra tjänster som inte utförts av transportföretaget Framställaren belyser problem med ersättning om tilläggsavgifter har betalats för särskilda tågtjänster som sedan inte utförs. Kommissionen noterar att ersättningen är kopplad till biljettpriset och förseningen, enligt den nuvarande lagstiftningen om rättigheter för tågresenärer (artikel 17 i förordning (EG) 1371/2007). Om ett tillägg är nödvändigt för att gå ombord på ett tåg beaktas detta tillägg följaktligen som en del av hela det biljettpris som ersättningen utgår från vid en försening. Dessutom föreskriver artikel 6.2 att järnvägsföretagen får erbjuda avtalsvillkor som är förmånligare för resenären än de minimivillkor som fastställs i denna förordning. Problem med webbplatser där bokningar kan göras Slutligen klagar framställaren på förfarandet hos vissa webbaserade resebyråer som enligt uppgift inte bekräftar bokningar förrän i sista minuten. Enligt framställaren erbjuder dessa byråer avsiktligt ett lägre pris än konkurrenterna för att få kunder, men har i verkligheten inte några biljetter att sälja. I stället hoppas de få tag på billiga biljetter och justerar sina bokningsavgifter i enlighet med detta för att kunna ta ut det pris som man har kommit överens om. Om de misslyckas med detta råkar kunden ut för en annullering i sista minuten eller tvingas köpa en biljett i sista minuten, vilket kan bli mycket dyrt. Framställaren föreslår därför att det ska anges tydligt om bokningen hamnar på en väntelista och att kunderna ska ha rätt till att säga upp avtalet (till en låg avgift) fram till dess att bokningen bekräftas. För att kunna komma med fler detaljerade synpunkter på denna del av framställningen skulle kommissionen vilja ha mer exakta uppgifter om de berörda webbaserade resebyråernas affärsmetoder. Under alla omständigheter finns det redan EU-lagstiftning som är relevant i fråga om de metoder som framställaren hänvisar till. Det huvudsakliga problemet verkar vara att de relevanta webbaserade byråerna inte bekräftar bokningar som görs av konsumenterna och att de inte informerar konsumenterna om att de endast tillhandahåller bokningar som hamnar på en väntelista och inte vet om de kommer att kunna upphandla färdbiljetterna för det indikerade priset. Direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter föreskriver att, även i förhållande till tjänster som omfattar passagerartransport, måste webbaserade näringsidkare informera konsumenterna bland annat om varornas eller tjänsternas huvudsakliga egenskaper och sammanlagda pris, inklusive skatter, strax innan konsumenterna gör en beställning. PE576.729v01-00 4/4 CM\1085177.doc
Eftersom den nationella avtalsrätten och de exakta omständigheterna under alla omständigheter avgör huruvida näringsidkare är bundna enligt avtalet att upphandla biljetter till det indikerade priset eller bara erbjuder köpet och fortfarande måste bekräfta bokningen innan de är bundna av det, verkar det som att den påstådda metoden omfattas av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden. Sådana metoder kan till och med utgöra några av de svartlistade metoder som finns listade under punkt 5 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG. Punkt 5 förbjuder s.k. otillbörligt lockerbjudande och innebär att produkter erbjuds av näringsidkare till ett angivet pris utan att näringsidkaren uppger att han har rimliga skäl att tro att han inte kommer att kunna leverera, själv eller med hjälp av underleverantör, dessa eller likvärdiga produkter till det angivna priset inom en tid [ ] som är rimligt. Alternativt kan de metoder som beskrivs i framställningen mycket väl anses vara vilseledande affärsmetoder enligt artikel 6 (vilseledande handlingar) eller artikel 7 (vilseledande underlåtenhet) med tanke på att näringsidkarna verkar dölja det faktum att de inte kan vara säkra på att upphandla en biljett till det indikerade pris som mycket väl skulle kunna vara skälet till att konsumenterna bokar en färdbiljett för en särskild dag, eller eventuellt ger sådan information på ett oklart eller tvetydigt sätt. Under alla omständigheter måste metoderna bedömas av de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna eller domstolarna utifrån fall till fall i förhållande till varje enskild näringsidkare. Framställaren bör därför kontakta de behöriga tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen. I Tyskland skulle detta i synnerhet vara de sammanslutningar och organ som är behöriga att utfärda ett föreläggande vad gäller otillbörliga affärsmetoder enligt 8 i lagen om otillbörlig konkurrens (Gesetz gegen den Unlauteren Wettbewerb UWG), som införlivar direktiv 2005/29/EG i tysk lag. Framställaren bör därför uppmuntras att kontakta Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs, som kan kontaktas enligt nedan: Postadress: Wettbewerbszentrale, Postfach 2555, D 61295 Bad Homburg, Tyskland E-post: mail@wettbewerbszentrale.de Webbplats: http://www.wettbewerbszentrale.de/de/beschwerdestelle/hinweise/ CM\1085177.doc 5/5 PE576.729v01-00