VÅRD & OMSORG OCH MEDIA

Relevanta dokument
Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Beslutat av kommunfullmäktige

1(6) Riktlinjer för kontakter med massmedia. Styrdokument

INFORMATIONS- POLICY

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 171

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige

NLL Att umgås med media

Kommunikationspolicy

Medieriktlinjer. Luleå kommun

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

Tillämpning. Hudiksvalls kommun och. medier

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Kommunikationspolicy

Policy för kommunikation

1(9) Informationspolicy. Styrdokument

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy för Region Uppsala

Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.

Kommunikationspolicy. Dokumentets syfte Syftet är att beskriva vårt förhållningssätt vad gäller kommunikation. 1 Syftet med policyn...

Pressguide - mötet med pressen

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Kommunikationspolicy. Kommunikationsansvar. Ledord. Extern kommunikation Intern kommunikation Massmediakontakter Kriskommunikation Vad säger lagen?

KOMMUNIKATIONSPOLICY

Kommunikationspolicy för Nykvarns kommun

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER

Policy för information och kommunikation

Kommunikationspolicy. Motala kommun

Kommunikationspolicy

KOMMUNIKATIONSPOLICY

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Riktlinjer för Överförmyndarnämndens Eskilstuna Strängnäs information och kommunikation

Kommunikationspolicy

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för sociala medier. 13 Dnr 2017/00021

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Kommunens författningssamling

Riktlinjer för kommunikation

Så möter vi medierna. Din guide för kontakter med press, radio och TV. Arbetsförmedlingens kontaker med media_2015_06.indd :20:30

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Riktlinjer för kommunikation för Norrtälje kommun

Kommunikations. policy. Antagen av kommunfullmäktige

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr F 06:1

Regler för kommunikation

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

halmstad.se/fortroendemannautbildning Basutbildningarna Filmer, bildspel etc Fördjupningsutbildningar

Informations- och kommunikationspolicy

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

Riktlinjer för kommunikation

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kommunikationspolicy. 21 Dnr 2016/00446

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

Riktlinjer för information i Götene kommun

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Informations- och kommunikationspolicy för Tranemo kommun

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Kommunikationspolicy. Antagen av kommunfullmäktige, , 226

Kommunikationspolicy

Kommunikationsstrategi år Samhällsbyggnadsförvaltningen

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting

Uppdaterad Riktlinjer för intern och extern kommunikation

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Riktlinjer för mediakontakter

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade.

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

Policy för kontakter med massmedier

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi för Skurups kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Kommunikationspolicy för Ljusdals kommun

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy

Policy för kommunikation

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicyn ska revideras en gång per mandatperiod och däremellan vid behov uppdateras av informationsenheten på uppdrag av kommunstyrelsen.

Transkript:

VÅRD & OMSORG OCH MEDIA

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ca 2 500 medarbetare Omsätter 1 miljard Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård och biståndskontor Stab Kommunen har arbetat med mediarelationer, utbildat chefer och nyckelpersoner i att möta media, strategier, positiva nyheter under flera år.

VARUMÄRKE Alla företag och organisationer har ett varumärke - vare sig de vill det eller inte. Det är medarbetarna som förmedlar bilden till kunderna. Med god internkommunikation kan du bygga en gemensam värdegrund, förankra målen och skapa dialog bland medarbetarna. Varumärkets styrka = Kännedom x Acceptans

HUR HÄNGER DET IHOP? Profil Image Identitet

EN BILD AV VÅRD & OMSORG Karin tvingas tacka nej till hemtjänst Dementa låstes in trots politikerlöfte Stöld inom hemtjänsten

OCH EN ANNAN BILD Äldre och funktionshindrade nöjda med omsorgen i Karlstad Nobelfest på vårdboende

HUR FORMAS MIN UPPFATTNING Press, radio och TV Hemsida Reklam Personliga kontakter Sociala medier Intern och extern kommunikation - Lika viktigt och hänger ihop! Det går inte att förmedla ett budskap externt om vi inte lever upp till det internt och tvärtom.

VI JOBBAR AKTIVT! Massmedia Kampanj på stan Sociala medier Intranät Hemsida

VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR

INFORMATIONSARBETE INOM OFFENTLIG VERKSAMHET Öppenhet offentlighetsprincipen Service allmänheten givit uppdraget Ärlighet Korrekt saklig, opartisk, relevant Lättillgängligt & lättbegripligt för alla mottagare Enhetlighet lätt att känna igen sig

KARLSTADS KOMMUN SKA Underlätta för medborgare att nyttja våra tjänster Upplysa om medborgares rättigheter och skyldigheter Stödja den demokratiska debatten Öka kunskap om vårt uppdrag och verksamhet Skapa förtroende

LAGAR SOM PÅVERKAR OSS Offentlighets- och sekretesslagen Förvaltningslagen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighetsprincipen Meddelarfriheten

MEDIAS ROLL

MEDIAS SPELREGLER OCH VILLKOR Media ska: Ge korrekta nyheter Vara generösa med bemötande Respektera den personliga integriteten Höra båda sidor Tillmötesgå rimliga önskemål kring att få se uttalanden

VAD ÄR EN NYHET? En nyhet är något som är nytt, som man inte känt till förut och som har betydelse för framtiden. Ju fler människor nyheten angår och ju fler människor den påverkar desto större nyhet. Redaktioner bedömer ofta nyhetsvärdet utifrån: händer nu (ny, het) berör många avvikande människor, djur, natur är oväntad är betydelsefull konflikter sker i vår närhet

SAGAN BLIR NYHET Rödluvan och vargen Det var en gång en liten flicka med röd mössa. En dag skulle hon gå med mat till sin mormor som bodde i sin stuga på andra sidan skogen. På vägen träffade hon en varg som slukade mormor och sedan även Rödluvan. Till slut kom dessbättre en jägare och räddade både mormor och Rödluvan ur vargens mage.

MORMOR OCH BARNBARN MISAKULÖST RÄDDADE AV JÄGARE På fredagen slukade Vargen Wolf 12-åriga Rödluvan och hennes mormor. Pelle Pettersson, jägare, räddade mormor och Rödluvan ur vargens mage i sista stund. Det finns inte ord för vår tacksamhet efter den skräckfyllda upplevelsen, säger mormor Lisa från sjuksängen.

NYHETER INOM VÅRD- OCH OMSORG Nya arbetssätt Nya beslut Människor som inte får den omsorg som samhället förväntar Missförhållanden (Lex Sarah, Lex Maria) Sånt som påverkar människor är oftast en nyhet.

EXEMPEL Ny metod för att diagnostisera demens prövas i Vålberg Internt utvecklingsprogram ska få medarbetarna att växa Sinnenas trädgård öppnar i Väse Fixarservice och hälsosamtal för alla äldre Personal hämtad av polis på väg till jobbet, handikappad stod ensam Handikappad kvinna nekad hemtjänst 83-årig kvinna fick fel medicin

OM JOURNALISTER Är oftast allmänvetare Arbetar ofta under tidspress Kräver tillgänglighet, ärlighet och exakta fakta Förenklar, dramatiserar och personifierar nyheten

3 GRUNDREGLER Göm dig inte Var väl förberedd Tala sanning

FÖRBEREDELSER Ha en proaktiv beredskap Tänk igenom innan! Ta initiativet heller än att avvakta Nyheten är din media är kanalen Sätt på dig journalistens ögon - vilka frågor kan komma Budskap vad vill du förmedla

BUDSKAP VAD VILL DU FÖRMEDLA? En känslomässig del och en faktadel Tänk igenom argument för ditt budskap, skriv gärna ner budskapet Ha svar på frågorna: Vad, Var, När, Hur, Vem/vilka och Varför

BUDSKAP VAD VILL DU FÖRMEDLA? Exempel på frågor Varför görs det här? Vem drabbas eller gynnas av en nedskärning, förändring eller nyöppnande av en verksamhet? Vad blir effekten? Varför har det blivit som det blivit? Vad ska vi göra för att det inte ska kunna hända igen?

ÖVNING

FAKTA Antalet skriftliga negativa synpunkter till vård- och omsorg har ökat med 15 procent under förra året.

FAKTA Alla synpunkter som kommer in behandlas av ansvarig chef som svarar på synpunkten. Chefen beskriver hur man ska göra för att rätta till eventuella misstag eller förhindra att det händer igen. Vi tror att en anledning till ökat antal synpunkter är att kunskapen ökat om möjligheten att ge synpunkter denna väg. Våra kundundersökningar visar att de allra flesta är nöjda med omsorgen.

ÖVNING - Vad vill vi förmedla? - Vilka frågor kan komma? Fundera en stund

VAD VILL VI FÖRMEDLA? Tusentals personliga möten varje dag det kan bli mindre bra ibland Bra att få in synpunkter ger möjlighet till förbättringar Positivt att fler känner till möjligheten att tycka till Gärna ännu fler synpunkter

VILKA FRÅGOR KAN KOMMA? Varför har synpunkterna ökat? Har vården blivit sämre? Inom vilket område finns de flesta synpunkterna? Skiljer det sig något mellan olika utförare? Vad gör ni för att förbättra verksamheten?

KONKRETA TIPS! 1. Om du känner dig osäker, be att få återkomma. 2. Samla in fakta om aktuell frågeställning 3. Använd ett enkelt språk, du berättar för Elsa vid frukostbordet, ej journalisten 4. Be att få läsa artikeln innan den går till tryck 5. Påpeka eventuella faktafel och felaktiga citat 6. Initiativ bättre än passivitet 7. Det finns inget Off the record

VILKA KRAV KAN JAG STÄLLA? Vilket syfte har journalisten, vad vill han/hon veta Fråga om du kan få läsa artikeln, åtminstone dina citat Begär rättelse via redaktionschefen vid felaktigheter

VAD FÅR JAG SÄGA, ELLER INTE SÄGA?

MEDDELARFRIHET Alla offentligtanställda har rätt att uttrycka sin åsikt för media. Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska källan. OBS! Gäller ej sekretessuppgifter.

HUR KONTROLLERAR VI MEDIAFLÖDET? Ta reda på vilka frågor som journalisten vill ha reda på. Be att få återkomma. Gör klart vem som ska uttala sig. Den som är mest insatt brukar oftast vara mest lämplig. Förbered personen som ska svara med vilka frågor som journalisten vill ha svar på och gå igenom hur vi ska bemöta den. Hänvisa alla samtal till den personen för att undvika att fler uttalar sig med olika svar.

FRÅGOR? Evelina Karlsson Kommunikatör Vård- och omsorgsförvaltningen Tel. 054-540 56 33 evelina.karlsson@karlstad.se