HUS OCH KÅLGÅRD I KV BYFOGDEN 13

RAPPOR 2017:5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING HUS OCH KÅLGÅRD I KV BYFOGDEN 13 RAÄ 21:1 KV BYFOGDEN 13 VADSENA SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN EMMA KARLSSON

Hus och kålgård i kv Byfogden 13 Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte och metod.......................................................... 6 Resultat................................................................. 7 Slutsatser............................................................... 11 Referenser.............................................................. 11 ekniska uppgifter...................................................... 12 Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl......................... 14 Bilaga 1a. Översiktsplan 2005............................................ 18 Bilaga 1b. Översiktsplan 2015............................................ 19 Bilaga 2. Plan- och profilritning 2015..................................... 20 Bilaga 3. Fyndlista 2015................................................. 22 Bilaga 4. Kalibrerad 14 C-datering 2015.................................... 22 Omslagsbild: Det undersökta schaktet sett från söder. Foto Emma Karlsson, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1

Sammanfattning Östergötlands museum har genomfört två arkeologiska förundersökningar (2005 och 2015) inom fastigheten kv Byfogden 13, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningsresultaten visar att det finns spår efter bebyggelse inom fastigheten. Lämningarna bestod av en tegelmur, ett spis-/ugnsfundament och en träkonstruktion. aktegel av medeltida typ kan indikera en medeltida datering. I anslutning till bebyggelsen har även jord med tydliga spår efter odling påträffats. Huruvida odlingen skett på plats eller om jorden förflyttats hit gick inte att avgöra. Sammansättningen av fröer i jorden pekar på en hushållsnära odling med bland annat kål och kryddor. Ett förkolnat sädeskorn i lagret daterades till 1290-1420 e Kr. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

493500 6479000 Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 9:1 6479000 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 8:1 Vadstena 21:1 Vadstena 5:1 Vadstena 6:1 6478500 Vadstena 4:1 6478500 Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 2. Utdrag ur Digitala fastighetskartan med de båda undersökningsområdena markerade, 2005 i grönt och 2015 i gult. Skala 1:5 000. 493500 3

Inledning Östergötlands museum har genomfört två arkeologiska förundersökningar inom fastigheten kv Byfodgen 13, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Båda undersökningarna föranleddes av schaktningar inom fastigheten, vilken är belägen inom fornlämning Vadstena 21:1 (stadslager). År 2005 lades en ny vattenledning ner och 2015 ny avloppsledning. Sökande var fastighetsägare Lars Bylin (2005) respektive Maria Johansson Gray (2015). Kostnadsansvariga var Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för 2005 års fältarbete var Anders Lundberg. För 2015 års fältarbete och rapportarbetet ansvarade undertecknad. Områdesbeskrivning Vadstena stad Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade från 1370-talet vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas i slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år 1268. Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring detta undersöktes på 1950- och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden framkom ett engelskt mynt daterat till 978-1016 e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Sjöquist 2015). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På 1570- och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Kvarteret Byfogden - vattendrag och expansion Undersökningsområdet ligger i den nordöstra delen av fastigheten kv Byfogden 13. Området motsvaras av det nordöstra hörnet av tomt 193 på 1705 års stadskarta (LMS D121-1:4). I kartans protokoll beskrivs tomten på följande sätt: Borgmästare Jöns Wettermans Ladugård, Bestående av någre sammanlagde ompter, hwar ibland och een till Staden, hemfallen Frelsetompt är inlagd, som honom till Wederlag gifwen är, emot det han mist af sin gårdh N:o 70, till Regulariteten wijd Stadzen Stora gatu, är des Uthan denne Ladugård Nyy och Wählbebyggd på alla sijdor (...) (Eekboum 1979). Beskrivningen berättar alltså att tomten är borgmästare Wettermans. omten har ursprungligen bestått av flera tomter vilka slagits samman. Wetterman har fått tomten i kompensation för tomtmark han gått miste om då Storgatan rätats ut. Med ladugård avses att tomten nyttjas för ekonomibyggnader och att den är välbebyggd på alla sidor betyder att tomten är bebyggd på alla sidor. På samma karta är häradsgränsen mellan Dals och Aska härad markerad. Kartans gränsmarkering motsvarar en plats knappt 20 m väster om det aktuella undersökningsområdet. Sannolikt har gränsen mellan de två häraderna ursprungligen utgjorts av två vattendrag som runnit genom området; från Hovstullen i söder till Helgeandsgatan och Vättern i norr. Stadens gatu- och kvartersstruktur tycks vara anpassade efter dessa vattendrag då såväl riktning som namn på stadens gator med östvästligt orientering ändras här. Gatornas namn ändras där de korsar den nord-sydligt gående gatan som kalllas Nygatan, söder om Storgatan, och orggatan, norr om Storgatan. Vattendragen har studerats utförligt av Rikard Hedvall i artikeln Ett byggnadsverk till värn och tröst (2002). I artikeln har Hedvall sammanställt såväl arkeologiska observationer som skriftliga belägg för dem. En av dessa bäckar/åar tycks ha funnits inom det aktuella undersökningsområdet (Hedvall 2002, med anf litt). 4

Den medeltida staden har omgärdats av en vallgrav, kallad stadens grop. Försvarsverket har minst två faser; en äldre och en yngre. Den äldre av dem finns omnämnd i skriftligt källmaterial och den äldsta notisen är från 1428. Denna anläggning tycks, enligt skriftliga källor, ha legat strax söder om Storgatan, d v s strax norr om det aktuella undersökningsområdet. Staden expanderar dock kraftigt under 1400-talet och år 1467 framför stadens borgare, i ett brev till klosterledningen, att de vill uppföra en ny försvarsanläggning. Den nya gropen (diket), som legat drygt 200 m söder om den äldre, har påträffats vid flertal arkeologiska undersökningar (Hedvall 2002, med anf litt). idigare arkeologiska undersökningar År 1974 utfördes en undersökning inom kv Borgmästaren 10, direkt norr om korsningen Nygatan och Knivsmedsgatan/Fyllagatan. Platsen ligger cirka 20 m nordost om det aktuella undersökningsområdet inom kv Byfogden 13. Här fann man kulturlager och konstruktioner från 0,3-0,4 m djup under befintlig markyta. Lagren var totalt 0,8 m mäktiga. Bland konstruktionerna fanns dels rester efter en smedja, dels en pålrad. Pålraden bestod av cirka 1 m långa och 0,2 m breda kluvor. De framkom på 0,7-1,1 m djup och hade drivits ned 1,2 m i den orörda bottenleran. Figur 3. Utsnitt ur 1705 års stadskarta med den aktuella tomten (nr 193) markerad. Den röda linjen till vänster i kartbilden avser gräns mellan Dals och Aska härad. Skala 1:1500. 5

Anläggningen tolkades som en eventuell åbrink (Rudbeck 1987; Hasselmo 1982). Vid samma undersökning framkom en topografisk svacka som tolkats höra samman med åfåran eller ett dike. yvärr tycks den inte vara dokumenterad med ritning eller foto och den skriftliga beskrivningen är något svårtolkad: den östra [rättelse: västra] delen sluttade brant en meter inom en längd av 6 meter. Denna sluttning som var helt okänd före undersökningen fortsätter mot öster [rättelse: västra] och kan förklaras genom förekomst av en åfåra eller dike (Rudbeck 1987). I kvarteren norr om Knivsmedsgatan/Fyllagatan finns åtskilliga medeltida stenhus bevarade. Rester efter stenhus har även dokumentets vid arkeologiska undersökningar. Vidare finns en stenbyggnad med välvd källare i kv Byfogden 3 och 5 och ett medeltida tvåvåningshus i tegel i kv Byfodgen 15 (Hasselmo 1982). Lantmäteriverket MS2008/06551 Syfte och metod Syftet med de arkeologiska förundersökningarna var att i första hand att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fornlämning som framkom undersöktes avseende karaktär och omfattning samt datering. ill de arkeologiska undersökningarna knöts följande frågeställningar: Finns bebyggelselämningar, såsom hus, gårdsplaner, hägnader etc.? Vilka aktiviteter kan identifieras inom området och till vilka tidsperioder kan de knytas? Finns det spår efter något vattendrag? I sådant fall: vilken karaktär har detta? Går det att tidsbestämma när vattendraget lagts igen? Finns det spår efter konstruktioner som kan kopplas till vattendraget, exempelvis pålning som i kv Borgmästaren? Hur ser konstruktionen ut? Vad har den för datering? Finns det lämningar efter äldre nivåer av gatubeläggningar i Knivsmedsgatan? Förundersökningarna genomfördes i form av en schaktningsövervakning i samband med de planerade arbetena. Fornlämning som påträffades dokumenteras med handritning och fotografering. Schaktens läge har prickats in manuellt på en översiktlig plan. Vid 2015 års undersökning samlades jordprov för makroanalys in. Provet har analyserats av Jens Heimdahl, Arkeologerna. En 14 C-analys, på material från makroprovet, har gjorts av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Dokumentationsmaterialet kommer att förvaras på Östergötlands museum och kommer där att hållas tillgängligt för forskare och andra intresserade. Figur 4. 1974 års undersökning berörde delar av kv Borgmästaren 10. Området är markerad med blå cirkel. Det aktuella undersökningsområdet med svart. Skala 1:1500. 6

Resultat 2005 års undersökning Schaktet var 45 m långt och 1,1 m djupt. Inom vissa partier var schaktet något djupare. Inom hela sträckan var ett 0,5 m tjockt matjordslager. Därunder var sandiga, ostratifierade kulturlager med inslag av raseringsmaterial samt enstaka djurben. Inom det undersökta schaktdjupet framkom inte orörd mark. I den norra delen av fastigheten påträffades, på 0,7 m djup, en grundmur. Den var kallmurad i minst fyra skift. Ovan grundmuren fanns även rester efter dagermuren av tegel. På en kortare sträcka, i den södra delen av schaktet, framkom flera större stenar kring vilka kulturlagren var gyttjiga. Stenarna var slumpmässigt orienterade och de tolkades som möjlig fyllning i ett dike. I anslutning till det presumtiva diket noterades även ett brandlager. Lagret sågs på 1,5 m djup under markytan. På sträckan mellan grundmuren och området för diket och brandlagret fanns två områden med raseringslager. De var cirka 0,15 m tjocka och anträffades på 0,5-0,6 m djup under markytan. Knivsmedsgatan Grundmur Kv Byfogden 13 Nygatan Raseringslager Brandlager V N Område med större stenar, fyllt dike? 0 12,5m Figur 5. Översiktlig plan över 2005 års schakt med påträffade lämningar inprickade. Skala 1:250. 7

2015 års undersökning 2015 års undersökning berörde en cirka ca 15 m lång sträcka. Schaktet var 0,8-1,4 m brett och 1,0-1,2 m djupt. Schaktet följde till största del ett äldre schakt för vatten- och avloppsledningar. Vid undersökning konstaterades att en ny vattenledning, fanns inom en sträcka som inte omfattades av 2005 års undersökning. Mycket tyder på att en del av 2005 års grävning skedde utan arkeologisk medverkan, möjligen innan arkeolog blev tillkallad. Det rör sig om en sträcka mellan Knivsmedsgatan och fastighetens nordligaste byggnad (se figur 6). Den nya vattenledningen ligger intill ett äldre ledningsschakt för vatten- och avlopp. Olyckligtvis har fornlämning berörts av dessa äldre ingrepp. När delar av samma lämning/konstruktion nu delvis åter kom i dagen var de mycket svåra att förstå. Nedan beskrivs schaktet från anslutningspunkten i Knivsmedsgatan i norr till inkoppling till befintlig avloppsbrunn i söder. I Knivsmedsgatan kom schaktningen endast att beröra tidigare urschaktade områden. Strax söder om gatan, gjordes schaktet något större (1,6 m långt, 1,2 m brett). Detta för att återfinna den anslutning som fanns till ledningarna i gatan. Här påträffades flera nivåer med Knivsmedsgatan Profilritning Huslämningar Raseringslager Kv Byfogden 13 Grop för ny brunn Bef brunn Bef brunn Nygatan V N Schakt 2005 0 12,5m Figur 6. Översiktlig plan över 2015 års schakt med påträffade lämningar inprickade. I bakgrunden syns 2005 års schakt. Skala 1:250. 8

kulturlager och rester efter ett hus. På ungefär en halvmeters djup under markytan framkom en första nivå med raseringslager. Lagret dominerades av tegelbrockor och bland dem fanns även ett par bitar taktegel av medeltida typ (L1). Under detta framkom ett tjockare lager med gråbrun, lerig sand (L2). Lagret tolkades som ett utfyllnadslager och/eller odlingslager. På 0,8 m djup under markytan anträffades förkolnat trä. räet, som var horisontellt orienterat i öst-västlig riktning, tolkades som en möjlig syllstock alternativt ett bjälklag för ett trägolv. I botten av träet var det inte förkolnat vilken kan innebära att träet brunnit på platsen. I schaktets östra schaktvägg noterades även tunna sandlager (L5, L6) samt ett sotigt, tunnare, kulturlager (L7) i anslutning till träet. I motstående schaktvägg (västra) sågs tunna lager med sot och orange sand (bränd) (L3, L4) på samma nivå som träet. I den ovan beskrivna, bredare delen av schaktet, grävdes den västra delen djupare än den östra (ca 1,2 m respektive 0,9 m). På 0,9 m djup påträffades ett kraftigt raseringslager med tegelbrockor (L5) (figur 7). I den översta decimetern av lagret fanns kalkbruk. I resterande del av lagret framkom endast lerbruk. I anslutning till lagret anträffades sot-, kol- och asklinser samt en större sten på vilken murbruk avsatts (L7, L8, L9). Prov på kalkbruket togs och en okulär analys har genomförts. Kalkbruket är av ojämn blandning med finkornig ballast. Det finns inget i kalkbruket som motsäger en medeltida datering (Feldt, muntligen). I botten av raseringen kunde delar av en tegelsatt yta anas (L6). Samtliga ovan beskrivna lager tolkades höra samman med en raserad ugn-/spiskonstruktion. Såväl teglet, lerbruket som de brandpåverkade lagret tyder på detta. I ovanstående kontexter påträffades inte några daterbara fynd eller material för 14 C-analys. Inom schaktsträckan grävdes även ett djupare hål för en brunn. Gropen var placerad cirka 10 m söder om fastighetsgräns mot Knivsmedsgatan. Den var 0,8 x 0,8 2,50m 2 6 L Profil mot V 1 L 2 3 4 5 1 8 7 9 10 0m Figur 8A och B. Direkt söder om Knivsmedsgatan hittades rester efter ett spis-/ugnfundament. Lämningen kunde dokumenteras i den västra schaktväggen. A: foto mot väster, Emma Karlsson, ÖM. B: profilritning mot väster, skala 1:30. 9

m stort och 1,6 m djupt (från befintlig markyta). I gropen framkom ett minst 0,6 m tjockt kulturlager med inslag av kol, träfragment och djurben. Lagret, som inte gick att begränsa inom schaktdjupet, höll mycket fukt och vatten trängde upp i botten av gropen. Lämningen tolkades som ett möjligt fyllnadslager i någon typ av nedgrävning (exempelvis dike, avfallbinge, brunn) eller i ett av de vattendrag som antas ha funnits i området. Ett makrofossilprov togs i lagret (på 0,3 m djup från lagrets ovanyta). Innehållet pekar tydligt på att det rör sig om odlingsjord. I jorden fanns såväl stalldynga som ogräs och fröer från odlade växter. De odlade växterna utgjordes av kryddorna oregano och polejmynta (även brukade som medicinalväxter) och av kål. Enligt Heimdahl (2016) förekom oregano allmänt i medeltida och efterreformatoriska odlingar. Polejmynta har därtemot sällan hittats i detta sammanhang vilket gör den anmärkningsvärd. Odlingen har främst gödslats med stalldynga, vilket märks på det stora inslaget av ängsväxter. Även hushålls-/köksavfall, i form av fiskben, träkol, förkolnad säd och hasselnötsskalsfragment förekom också i provet (se vidare Appendix 1). En förkolnad havrekärna har daterats med hjälp av 14 C-analys. Resultatet visar på en datering till 1290-1420 e Kr (Ua-54439, 2 sigma). I övriga schaktväggar var huvudsakligen omrörda jordmassor - fyllning i de äldre schakten - med matjordsliknande lager. Enstaka lösfynd av yngre rödgods och kritpipsskaft gjordes. Fynden tillvaratogs dock inte. I området för ovan beskrivna grop (för brunn) påträffades ett cirka 0,15 m tjockt lager kalkbruk. Lagret framkom på ca 0,5 m djup under markytan. Figur 8. I botten av brunnsgropen trängde vatten upp. Gropen fylldes även med utläckande avloppsvatten. På grund av det senare kom någon profilritning inte att upprättas. Foto mot norr, Emma Karlsson, ÖM. Figur 9. Det upptagna schaktet sett från norr. I schaktets botten syns gamla avloppsrör och den nya vattenledningen. Foto mot söder, Emma Karlsson, ÖM. 10

Slutsatser Undersökningsresultaten visar alltså att det finns lämningar efter bebyggelse inom fastigheten. År 2005 hittades rester efter en mur som sannolikt ingått i ett hus. Även raseringslager med material som kalkbruk, tegel och taktegel pekar på bebyggelse inom området. Vid 2015 års undersökning påträffades sannolikt rester efter en spis-/ugnskonstruktion och en bränd syllstock/ bjälklag. I anslutning till bebyggelselämningarna har inte några daterbara fynd påträffats. Utifrån kalkbruksprov i ugnskonstruktionen kan dock inte en medeltida datering uteslutas. Likaså hittades taktegel av medeltida typ i intilliggande raseringslager. I anslutning till bebyggelsen har även jord med tydliga spår efter odling påträffats. Huruvida odlingen skett på plats eller om jordens förflyttats hit gick inte att avgöra. Lagrets homogena karaktär kan peka på att den avsatts och brukats på plats. Å andra sidan är lagret betydligt mäktigare än vad odlingslager normalt brukar vara. Odlingslagret höll mycket vatten vilket kan vara ett tecken på att det är fyllning i en nedgrävning eller i ett igenfyllt vattendrag. Men förekomsten av fukt kan även bero på andra faktorer. Hur det förhåller sig med detta kan kanske framtida undersökningar klargöra. Ett förkolnat sädeskorn i lagret daterades till 1290-1420 e Kr. Sammansättningen av fröer i jorden pekar på en hushållsnära odling med bland annat kål och kryddor. Enligt historiska källor ska stadens äldre begränsningsdike ha legat norr om det aktuella området. Det har med andra ord legat utanför stadens grop. Jordprovet och dateringen indikerar att odling bedrivits i området före 1420-talet. Ett stor källkritiskt dilemma vad gäller dateringen rör lagrets tillkomst. För att råda klarhet i lagrets datering kan fler fröer och insamlat benmaterial dateras med 14 C-analys. Om jorden har förflyttats borde en relativ stor variation av dateringar förekomma. Prover för eventuella framtida analyser har sparats. Referenser Eekboum, J. 1979. Beskrivning till 1705-års karta över Vadstena. Källor till Vadstenas historia Nr 1 1979. Föreningen Gamla Vadstena. Småskriftserie. Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000d. Staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Hasselmo, M. 1982. Vadstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R. 2002. Ett byggnadsverk till värn och tröst Vadstena medeltida stadsbefästning. I: Arkeologi i Vadstena Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 46. Linköping. Rudbeck, G. 1987. Medeltida kulturlager med byggnadslämningar. Kv Borgmästaren 10, Vadstena, Östergötland. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Sjöquist, M. 2015. Arkeologi kring Rödtornet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2015:60 Stibéus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS). Akt nr D121-1:4. Upprättad år 1705. Vadstena stad. Östergötlands län. Muntligen Feldt, Ann-Charlott. Arkeolog, Östergötlands museum. Februari 2017. 11

ekniska uppgifter 2005 Fastighet kv Byfogden 13 Socken/stad Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Vadstena 21 Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik 64E 7j NV SWEREF 99 M RH70 Manuell inprickning yp av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-15224-05 Länsstyrelsens handläggare Annika oll ÖM dnr 550/05 ÖM projektnr 530381 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Projektledare Anders Lundberg Biträdande projektledare - Personal - Rapportarbete Emma Karlsson Fältarbetstid 2005-10-20 otalt undersöktes 45 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Nej Nej Emma Karlsson, Lasse Norr Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN 1403-9273 Rapport 2017:5 Östergötlands museum 12

ekniska uppgifter 2015 Fastighet kv Byfogden 13 Socken/stad Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Vadstena 21 Digitala fastighetskartans blad Koordinatsystem Höjdsystem Mätteknik 64E 7j NV SWEREF 99 M RH70 Manuell inprickning yp av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-14148-15 Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 307/15 ÖM projektnr 531688, 531707 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Projektledare Emma Karlsson Biträdande projektledare - Personal - Rapportarbete Emma Karlsson Fältarbetstid 2015-09-10 -- 2015-09-14 otalt undersöktes 15 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Ja Ja (digitalt) Ja ( 14 C, makrofossil) Emma Karlsson, Lasse Norr Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN 1403-9273 Rapport 2017:5 Östergötlands museum 13

Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av jordprover från kvarteret Byfogden, Vadstena eknisk rapport Jens Heimdahl, Arkeologerna 2016-08-23 Bakgrund och syfte Under den arkeologiska undersökningen i kvarteret Byfogden, Vadstena, Göteborgs stad togs ett jordprov för makroskopisk analys. Frågeställningarna inför makroskopiska analysen berör vilken typ av verksamhet och miljö som återspeglas i materialet, och vilka aktivititer kan ha gett upphov till det provtagna kulturlagret. Metod Provet, med en torrvolym på 1,1 liter, togs av arkeologen under pågående utgrävning. Provet preparerades genom flotering och våtsiktning (maskstorlek 0,25 mm) enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (främst Cappers et al 2012) och referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, mollusker, kräftdjur, smältor, slagg, ben mm har eftersökts och kvantifierats. Kvantifieringen av frön/frukter skedde genom räkning där summan frön/frukter avrundades uppåt till närmsta heltal. Fragmenterade rester hanterades för sig och uppskattades kvantitativt. Särskild notering gjordes om fröna/frukterna var bevarade som subfossilt eller om de bevarats genom förkolning. Det fragmenterade materialet i proverna som inte är fröer och frukter kvantifierades enligt en relativ skala 1 3, där 1 innebär förekomst av enstaka fragment (ca 1 10) i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det hittas i de flesta genomletningar av de teskedsstora subsamplingar som gjorts. 3 innebär att materialet var ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. För att förenkla tolkningen och göra resultaten mer överskådliga har de identifierade växtarterna grupperats i fyra habitat-tafonomiska grupper, som dels tar hänsyn till den miljö de trivs i, dels till det kulturella ursprungssammanhang de har i det arkeologiska fyndmaterialet. Grupperna är: 1) Äng, betesmark och strandmiljö (i materialet oftast representerat via insamlat foder eller dynga); 2) Ogräs och ruderatmark; 3) Insamlade växter (inte sällan bär, som ofta har ett ursprung i latrin); 4) Odlade växter. Även om indelningen här är hierarkisk i den meningen att en viss art här endast grupperats i en av dessa grupper, är det viktigt att inse att den egentliga tillhörigheten för många arter är heterarkisk. t ex så har smultron grupperats som insamlat (i det arkeologiska materialet ofta med ursprung i latrin), men den kan som bekant också förekomma som ogräs (i ruderatfloran) och även växa i anslutning till betesmarker. Förkolnat växtmaterial har givits en särskild plats i tabellen. 14

Materialets källvärde Det provtagna kulturlagret utgörs av lager med hög organisk halt och välbevarat växtmaterial som uppenbarligen har ett ursprung i en äldre stadsmiljö. Modern, postdepositionell, bioturbation förefaller ha ägt rum i försumbar utsträckning. Materialet antas ligga in situ sedan lagrets tillkomst och omlagring har huvudsakligen skett innan depositionstillfället. Det analyserade materialet visade sig bestå av odlingsjord, som antingen ligger in situ sedan odlingen, eller är återbrukad som fyllnadsmassa. Avgörande för denna tolkning kan vara hur kontakten med underliggande strata ser ut. Om den är stökig /omrörd eller innehåller spår av spadstick så är detta tecken på att odlingsjorden ligger in situ. Om kontakten är skarpare så kan det vara ett tecken på att lagret består av odlingsjord som omlagrats för att användas som fyllnad eller utjämning (men detta är inte säkert, det kan också innebära att den brukade jorden består av pålagrad jord som varit så tjock att den inte brukats i botten). Källvärdet för makroskopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar: En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor, kan den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Jordprovets innehåll Innehållet i jordprovet presenteras i bifogade tabell. Diskussion Som redan konstaterats under diskussionen om källvärde är det tydligt att materialet utgörs av odlingsjord. Sammansättningen av stalldynga, ogräs och fröer från odlade växter. Centralt för tolkningen är att det rör sig om växter där inte själva fröet är en del av produkten. I detta fall kål, mynta och oregano som odlas för blast, blad eller rotdel, tillskillnad från t.ex. dill, kummin, bär och frukter. När det gäller den senare gruppen kan vi inte skilja på vad som varit lokalt odlat och vad som tillkommit via latrin- eller köksavfall, men i gruppen av växter det här rör sig om hanteras fröerna i princip bara i samband med just odling. De odlade växterna utgörs av två kryddor (även brukade som medicinalväxter) oregano och polejmynta, och en grönsak kål. De är karaktäristiska för hushålsnära odlingar, i samtiden benämnda kål- eller örtagårdar men sällan strikt avgränsade vad beträffar grödor. I det som kallades kålgård kunde även medicinalväxter odlas. Kålen har utgjort en av de viktigaste hushållgrödorna i dessa sammanhang. Oregano förekommer allmänt 15

i medeltida och efterreformatoriska odlingar, men polejmynta har sällan hittats vilket gör den anmärkningsvärd i detta sammanhang. Klassade bland ogräsen påträffas även åkermynta, som även den kan ha utgjort en del av odlingen. Odlingen har främst gödslats med stalldynga, vilket märks på det stora inslaget av ängsväxter. Även hushålls/köksavfall förekommer i form av fiskben, träkol, förkolnad säd och hasselnötsskalsfragment, men gödslingen med latrinavfall, som annars ofta påträffas i kålgårdsmiljöer, verkar inte ha förekommit här (endast en hallonkärna påträffades och hallon är annars mycket vanligt förekommande i urbana miljöer generellt). Referenser Cappers, R,.., Neef, R. & Bekker, R- M. 2009: Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590 16

Kv Byfogden Vadstena Provnr 1 Odlat Insaml Ogräs/ruderater Äng/bete/strand Kontextbeskrivning Analyserad vol. l 1,1 Förkolnat växtmaterial räkol räd och buskar träfl is (& bark) Örtartade växter Rottrådar Animalier Fiskben och -fjäll ot ident frukter & fröer 273 Svalting Alisma plantago-aquatica 1 Gråstarr-typ Carex canescens-typ 15 Slankstarr-typ Carex fl acca-typ 18 Knaggelstarr-typ Carex fl ava-typ 52 Hundstarr-typ Carex nigra-typ 2 Blankstarr-typ Carex otrubae-typ 9 Ängsgröe Poa cf. pratensis 19 Smörblomma Ranunculus acris 2 Säv (ospec.) Scirpus/Eleocaris spp. 8 Grässtjärneblomma Stellaria graminaea 1 Ängsruta halictrum fl avum 1 Gatmålla Atriplex cf. patula 8 Lomme Capsella bursa-pastoris 1 Svinmålle-typ Chenopodium album - type 79 Jordrök Fumaria offi cinalis 1 Hamp-/Pipdån Galeopsis tetrahit/bifi da 1 Vitplister Lamium album 1 Rödplister Lamium cf. purpureum 8 Prästkrage Leucanthemum vulgare 2 Åkermynta Mentha arvensis 8 rampört Polygonum aviculare 2 Gåsört Potentilla anserina ssp. anserina 1 iggarranunkel Ranunculus sceleratus 13 Smällglim Silene vulgaris 6 Våtarv Stellaria media 3 Penningört hlaspi arvense 1 Brännässla Urtica dioica 5 Eternässla Urtica urens 1 Hasselnötsskal (fragment) Corylus avelana 1 Hallon Rubus idaeus 1 Havre (ospec.) - förkolnat Avena sp. (charred) 1 Kål (ospec.) Brassica cf. oleracea 2 Polejmynta Mentha pulegium 2 Kungsmynta/oregano Oreganum vulgare 3 Klöver (ospec.) rifolium spp. 1 Mörkt gråbrunt kulturlager 17

Dnr 550/05:1 Bilaga 1a. Översiktsplan 2005 Knivsmedsgatan Grundmur Kv Byfogden 13 Nygatan Raseringslager Brandlager V N Område med större stenar, fyllt dike? 0 12,5m Hofslagaregatan Kv Byfogden 13 18 Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Planritning Skala 1:250 Dnr 550/05 2005-10-20 Anders Lundberg Renritning Lasse Norr

Dnr 307/15:1 Bilaga 1b. Översiktsplan 2015 Knivsmedsgatan Profilritning Huslämningar Raseringslager Kv Byfogden 13 Grop för ny brunn Bef brunn Bef brunn Nygatan V N Schakt 2005 0 12,5m Hofslagaregatan Kv Byfogden 13 Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Planritning Skala 1:250 Dnr 307/15 2015-09-10 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 19

V Dnr 307/15:2 Bilaga 2. Plan- och profilritning 2,50m 2 6 L Profil mot V 1 1 2 3 4 5 L 8 9 7 10 0m rottoar i i rottoar Knivsmedsgatan i Y Y Y Y Y Y i i i ~ i N V i i i i i Y Y ~ VA-ledningar ~ Y Y i V Y i i i i i i i i i 20 V

V 0m Profil mot Ö 1 1,70m r Knivsmedsgatan 1 2 6 5 3 7 8 4 Profil mot öster L1 Rikligt - dominerande med tegelbrockor (bl a taktegel), enstaka kalkbruk. olkning: raseringslager. L2 Gråbrun lerig sand (porös), enstaka tegel. L3 Rikligt med tegelbrockor och tagelkross, enstaka kalkbruk. L4 Förkolnat trä (jämför planritning). L5 Vitgul sand (ren). L6 Orangebrun grov/mellansand (ren). L7 Homogen gråbrun sotig silt, enstaka tegel. L8 Homogen mörk gråbrun silt. Rikligt med sot. Profil mot väster L1 Se L1 i östra profilen. L2 Se L2 i västra profilen. L3 Orange sand (bränd). L4 Kollins. L5 Stora tegelbrockor. Kalkbruk i toppen av lagret, lerbruk i resterande. (se streckad linje) L6 vå tegelstenar intill varandra i plan. Golv alt spisfundament. L7 Större sten (kvarligger) L8 Kalkbruk, dikt av stenen (L7). Kalkbruksprov. L9 Sot-, kol- asklinser. L10 Ljusbeige kompakt silt. (olkning: L5-L10 raserat ugns-/spisfundament) Kv Byfogden 13 0 1m Vadstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profil- och planritning Skala 1:20 Dnr 307/15 2015-09-10 Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 21 V

Bilaga 3. Fyndlista Fnr Föremål Antal Vikt (g) Kontext Beskrivning 1 aktegel 2 1173 L1 i östra profilen Munk- och nunnetegel. Spår efter kalkbruk på teglets konkava sida. 2 Ben 2 99 Lager i grop för brunn (i makroprov) 3 Fröer - 1 Lager i grop för brunn (i makroprov) Kalkbruksprov (L8, västra profilen) har förts till museets referenssamling för kalkbruk. Material för 14 C-analys. Innehåll i makroprov. Material för 14 C-analys. Bilaga 4. Kalibrerad 14 C-datering Radiocarbon determination 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-54439 : 589±29BP 68.2% probability 1310AD (51.1%) 1360AD 1385AD (17.1%) 1405AD 95.4% probability 1290AD (95.4%) 1420AD 300BP 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD Calibrated date 22

Östergötlands museum har genomfört två arkeologiska förundersökningar (2005 och 2015) inom fastigheten kv Byfogden 13, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Undersökningsresultaten visar att det finns spår efter bebyggelse inom fastigheten. Lämningarna bestod av en tegelmur, ett spis-/ugnsfundament och en träkonstruktion. aktegel av medeltida typ kan indikera en medeltida datering. I anslutning till bebyggelsen har även jord med tydliga spår efter odling påträffats. Huruvida odlingen skett på plats eller om jorden förflyttats hit gick inte att avgöra. Sammansättningen av fröer i jorden pekar på en hushållsnära odling med bland annat kål och kryddor. Ett förkolnat sädeskorn i lagret daterades till 1290-1420 e Kr. ISSN 1403-9273 Rapport 2017:5