Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Relevanta dokument
Viktiga nyheter i nya LOU. Mathias Sylvan Upphandlingsdialog Dalarna Upphandling som strategi för hållbar tillväxt

Reserverade kontrakt i LOU samt begreppet IOP

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Nya regler om upphandling av välfärdstjänster Hampus Allerstrand Eva Sveman

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund Mathias Sylwan

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

Upphandlingskonferensen 2017 Välfärdstjänster

Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop?

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull

25 Yttrande över motion 2017:77 av Håkan Jörnehed (V)och Birgitta Sevefjord (V) om idéburet offentligt partnerskap HSN

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION

IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten

Motion 2017:77 av Håkan Jörnehed (V) och Birgitta Sevefjord (V) om idéburet offentligt partnerskap

Är det möjligt att ställa krav på driftsform i offentlig upphandling?

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Kulturdepartementet Vår referens/dnr: 82/2016. Palett för ett stärkt civilsamhälle SOU 2016:13

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Program. Vad är sociala hänsyn och hur kan de tillämpas? Ideburna offentliga partnerskap hur kan de bidra till ett bättre samhälle?

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Riktlinjer för Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Riktlinjer för Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Svensk författningssamling

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Regler om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen EUROPA:

S2006/9394/HS (delvis) Socialstyrelsen STOCKHOLM

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Aktuellt inom upphandlingsjuridiken

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

UPPHANDLINGSKRÖNIKA SOCIALT ANSVARSFULL OFFENTLIG UPPHANDLING

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Policy för socialt företagande

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box 5625; STOCKHOLM; tel: ;

KOMMISSIONENS BESLUT

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola och samhälle, SOU 2006:1

Remissvar. Promemoria, januari 2018; Vissa ändringar i tillstånd att ta emot offentlig finansiering. regleringen om SVENSKT NÄRINGSLIV

Nya upphandlingsregler.

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

TILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

NOU:s remissvar angående Ds 2003:3 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

Mathias Sylvan. Kort om LOU. Upphandlingsdialog Dalarna Borlänge

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

Skillnader mellan LOU och LUF

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Relationer offentlig sektor social ekonomi Sven Bartilsson

Arbetsrättsliga villkor och offentlig upphandling

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955

Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 september 1999 *

Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

Svensk författningssamling

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Svensk författningssamling

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 132,

Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Officiellt namn: Nationellt registreringsnummer: 2

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g n y a j o b b!

Transkript:

Idéburet offentlig partnerskap vad, Hållbar upphandling Stockholm 2017-02-09

Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EUI-rätten? Rapport Forum juli 2016

Med idéburna organisationer avses här organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. (Regeringens skrivelse, Skr 2008/09:207)

Idéburet offentlig partnerskap (IOP), några kännetecken: 1. En samverkansform mellan offentligt och idéburet som ligger i gränslandet mellan upphandling och bidragsgivning. 2. Inom områden där det inte finns någon marknad eller konkurrens att vårda 3. Verksamheten avses att drivas under en längre tid.

Ardalan Shekarabi: Vinst och den offentliga tjänstemarknaden - en rättslig analys. Arena idé Oktober 2012

Den andra och tredje frågan ska således besvaras på så sätt att artiklarna 52 och 58 i fördraget inte utgör hinder för att en medlemsstat endast tillåter privata aktörer som verkar utan vinstsyfte att delta i genomförandet av statens socialtjänstsystem genom att ingå avtal som ger rätt få kostnader för socialvårdstjänster av hälsovårdskaraktär ersatta av de offentliga myndigheterna. (C-70/95 Sodemare, p. 35)

I fråga om bedömningen av huruvida villkoret om avsaknad av vinstsyfte är förenligt med bestämmelserna i fördraget skall först erinras om vad Domstolen har redan fastslagit i dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82 Duphar m.fl nämligen att gemenskapsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas behörighet att utforma sina sociala trygghetssystem. (Sodemare, p. 27)

De bestämmelser som antagits enligt denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas erkända rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och ska inte i väsentlig grad påverka den finansiella jämvikten i dessa, (EUF-fördraget, artikel 153.4)

Är det möjligt att ställa krav på driftsform i offentlig upphandling? Almega december 2012

Vidare ska det erinras om att domstolen i punkt 32 i dom Sodemare m.fl. (EU:C:1997:301) fann att en medlemsstat, inom ramen för sin vidmakthållna behörighet att utforma ett socialt trygghetssystem, kan anse att det för att uppnå målsättningarna, i förevarande fall iakttagandet av systemets uteslutande sociala målsättningar, för ett socialtjänstsystem för äldre

som på grund av sitt tillstånd behöver vård, krävs att anslutningen till systemet av privata aktörer som ska utföra socialvårdstjänster underkastas villkoret att de ska verka utan vinstsyfte. (C-113/13, Spezzino, p. 58)

Den sociala dimensionen i nya LOUdirektivet (2014/24/EU) har tre ben: 1. De sociala kraven 2. De sociala företagen 3. De sociala tjänsterna

Denna lag gäller inte för upphandling av tjänster som avser civilt försvar, räddningstjänst eller förebyggande av fara om tjänsterna 1. tillhandahålls av icke vinstdrivande organisationer eller samman slutningar, och 2. Omfattas av CPV-koderna (3 kap. 26 LOU)

En upphandlande myndighet får för en upphandling 1. reservera deltagandet för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller

2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. En förutsättning för att en leverantör ska få delta i en upphandling enligt första stycket är att minst 30 procent av dem som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leverantören eller i programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. (4 kap. 18 LOU)

Dessa företag [de arbestintegrerande sociala företagen] har som övergripande ändamål att integrera människor, som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle, de skapar delaktighet för medlemmarna och de återinvesterar huvudsakligen sina vinster i den egna eller i liknande verksamhet

Att reservera deltagandet i ett upphandlingsförfarande på detta sätt kan alltså ha betydelse för idéburna aktörer och därmed underlätta för dessa att verka inom den offentliga sektorn. (Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, s. 547)

Medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlandemyndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för de hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster som avses i artikel 74, som omfattas av CPV-koderna

2. En organisation som avses i punkt 1 ska uppfylla samtliga följande villkor: a) Dess syfte ska vara att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållande av sådana tjänster som avses i punkt 1. b) Vinsterna ska a terinvesteras för att uppna organisationens syfte. Vid eventuell vinstutdelning eller omfördelning bör detta ske pa grundval av deltagande

Lednings- och ägarstrukturen i den organisation som fullgör kontraktet ska grundas pa personalens ägande eller deltagande, eller ska kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. d) Organisationen får inte ha tilldelats något kontrakt för den berörda tjänsten av den berörda upphandlande myndigheten enligt denna artikel under de senaste tre a ren. 3. Maximal löptid för kontraktet får inte överstiga tre a r

4. Anbudsinfordran ska innehålla en hänvisning till denna artikel. 5. Trots vad som sägs i artikel 92 ska kommissionen göra en bedömning av effekterna av denna artikel och rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 18 april 2019. (Direktiv 2014/24/EU, artikel 77)

Välfärdsutredningens viktigaste förslag: Endast juridiska personer ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorn Företagen får högst ha ett rörelseresultat som uppgår till statslåneräntan plus sju procent Nya mer flexibla regler för upphandling av välfärdstjänster

Välfärdsutredningens förslag (forts.) Upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger 750 000 euro ska undantas Bestämmelsen om reserverade upphandlingar i artikel 77, direktiv 2014/24/EU införs Ett nytt LOV som tillåter att valfrihetssystem reserveras för idéburna aktörer

Välfärdsutredningen: Utredningen bedömer att det inte är möjligt att i en upphandling generellt ställa krav på att endast idéburna aktörer ska tilldelas kontrakt. (Ordning och reda i välfärden, s. 32)

Kapitel 11.6 i Ordning och reda i välfärden: Vad är ekonomisk verksamhet?

Det är lämpligt att klargöra att ickeekonomiska tjänster av allmänt intresse inte bör omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. (Direktiv 2014/24/EU, beaktandesats 6)

Välfärdsutredningen: Utredningen konstaterar att det finns mycket som talar för att merparten av de tjänster som omfattas av utredningens uppdrag är ickeekonomiska men att det inte kan uteslutas att i vart fall delar av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet är ekonomiska tjänster är ekonomiska tjänster av allmänt intresse. (Ordning och reda ivälfärden, s. 487)

Välfärdsutredningen: Mot bakgrund av den rättsliga osäkerheten på området är det enligt utredningens mening viktigt att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten, och utredningen har därför valt att vid de förslag som lämnats betrakta tjänsterna som om de vore ekonomiska. (Ordning och reda i välfärden, s. 488)

Upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster en utredning för Malmö stad, oktober 2014 Public Procurement Law Review, nr 6-2016: Do EU Rules on Public Procurement Apply to Tax-funded Welfare Services? http://mathiassylvan.se/media

Tack för mig!