Bilaga 2 Indikatorer budget 218 med plan för 219-221 Antal kommuninvånare i åldern 16-18 år. (Kolada N1929) Antalet folkbokförda ungdomar 16-18 år började 216 öka igen efter en lång tid av minskning. Antal elever i gymnasieskolan som är folkbokförda i respektive kommun (Kolada N178) Antalet elever i gymnasieskolan började 216 öka igen efter en lång tid av minskning.
Gymnasiefrekvens, andel folkbokförda i åldersgruppen 16-18 som är elever i gymnasieskolan (Kolada N17899) Gymnasiefrekvensen sjönk något från 214 till 216 och ligger lite lägre än i flera av jämförelsekommunerna. Linköpings kommun arbetar aktivt med att eleverna ska välja att göra klart grundskolan genom ett tionde och elfte skolår. Detta innebär en ökad behörighet till nationellt program men även en minskad gymnasiefrekvens. Andel lärare i kommunala gymnasieskolor med pedagogisk högskoleutbildning. (Kolada N17814) Linköping har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Andel elever som uppnått gymnasieexamen inom 3 år inklusive elever på introduktionsprogram på kommunala gymnasieskolor(kolada N17451) Att andelen elever som når examen inom tre år har sjunkit mellan 215 och 216 beror delvis på att 212 var andelen elever som påbörjade ett introduktionsprogram på gymnasieskolan ovanligt låg. Om man tittar på examen inom tre år, exklusive introduktionsprogram, är andelen med examen 74 % (214), 76 % (215) och 75 % (216) (Källa Skolverkets jämförelsedatabas). Det är mycket svårt att nå examen inom tre år om man börjar på ett introduktionsprogram. Gymnasieskolorna arbetar aktivt med förlängd undervisning, det vill säga att eleven går ett fjärde år eller delar av ett fjärde år för att uppnå examen. Andel elever i kommunala gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år. (Kolada N17479) Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitetet inom tre år på de kommunala gymnasieskolorna ligger i nivå med de flesta av jämförelsekommunerna.
Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola kr/elev 3 25 2 15 1 5 213 214 215 Kostnad för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev (Kolada N178) Linköping kommuns kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola är i nivå med flertal av andra kommuner. Sett till andel lokalkostnad av total kostnad per elev kan konstateras att lokalkostnader i Linköping i stort utgör en lika stor del av totalkostnaden per i elev som i övriga kommuner. Kostnad per gymnasieelev i kommunala gymnasieskolor kronor/elev (Kolada N177) Linköping kommuns kostnad per gymnasieelev är i nivå med de flesta av jämförelsekommunerna.
Avvikelse mellan nettokostnaden och referenskostnaden i procent. (Kolada N171) Referenskostnad är en beräknad teoretisk kostnad för verksamheten. Det vill säga en förväntad kostnad enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Grundläggande vuxenutbildning - kostnad (kr) per 215 214 213 heltidsstuderande Eskilstuna 39 7 4 1 37 Helsingborg 46 4 48 3 42 6 Jönköping 45 4 39 53 2 Linköping 46 2 42 7 47 9 Lund 43 1 43 1 3 4 Norrköping 79 7 78 4 58 8 Umeå 45 45 5 49 2 Uppsala 27 6 35 8 34 Västerås 25 9 26 3 28 9 Örebro 46 7 63 51 3 Källa: Skolverkets kommunblad Linköping har en kostnadsnivå som är jämn över åren och i nivå med flera av jämförelsekommunerna. Några kommuner ligger dock betydligt lägre och Norrköping betydligt högre.
Gymnasial vuxenutbildning - kostnad (kr) per 215 214 heltidsstuderande 213 Eskilstuna 39 7 Uppgift saknas Uppgift saknas Helsingborg 32 5 36 9 36 Jönköping 47 1 48 8 59 4 Linköping 4 4 4 37 4 Lund 48 1 59 7 62 6 Norrköping 48 48 9 44 7 Umeå 43 38 3 34 3 Uppsala 38 5 43 3 36 6 Västerås 46 2 Uppgift 42 1 saknas Örebro 42 1 4 3 23 3 Källa: Skolverkets kommunblad Linköpings kostnadsnivå gällande gymnasial vuxenutbildning är jämn över åren och ligger ungefär på genomsnittet av kommunerna i kommungruppen. I kommungruppen är kostnadsbilden ganska samlad och ingen kommun sticker ut. Sfi - kostnad (kr) per 215 214 213 heltidsstuderande Eskilstuna 59 41 1 41 5 Helsingborg 28 8 28 7 42 2 Jönköping 36 1 27 9 49 6 Linköping 39 4 2 52 8 Lund 49 41 6 4 4 Norrköping 3 4 32 9 22 6 Umeå 6 5 64 6 63 8 Uppsala 25 2 32 1 37 4 Västerås 17 4 15 12 8 Örebro 57 1 58 7 8 Källa: Skolverkets kommunblad
Kostnaden för sfi visar en spretig bild där Linköping ligger i mitten. Linköpings kostnad har minskat över åren, vilket beror på att den upphandlade delen av sfi har ett lägre timpris än tidigare. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gymnasial vuxenutbildning 215 214 213 Andel (%) kursdeltagare som slutfört kurs (Skolverkets jämförelsetal) Resultaten i form av slutförd kurs i gymnasial vuxenutbildning är i stort sätt oförändrat för Linköping under 213-215. Resultaten är fortsatt höga i jämförelse med andra kommuner. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Grundläggande vuxenutbildning 215 214 213 Andel (%) kursdeltagare som slutfört kurs (Skolverkets jämförelsetal) Linköping har över åren ökat andel kursdeltagare som slutfört kurs inom grundläggande vuxenutbildning och ligger högt jämfört med flertalet kommuner i kommungruppen.
Utbildning i svenska för invandrare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 215 214 213 Andel (%) elever som godkänts (Skolverkets kommunblad) För Linköping har andelen elever som godkänt i sfi ökat från 59 % 214 till 67 % 215, men Linköping ligger ändå något lägre än snittet för kommungruppen när det gäller andel elever som godkänts i sfi. Det finns en korrelation mellan sjunkande arbetslöshetsnivå bland utrikesfödda och minskat antal studerande som fullföljer SFI. Är avbrotten övergång till arbete eller andra studier så mäter de inte ett misslyckande. Universitetsstäderna påverkas också av antalet minskade utländska studenter. 6 5 4 3 2 1 Särskild utbildning för vuxna 215 214 213 Antal timmar undervisning per elev och vecka (Skolverkets kommunblad) Linköping har en ganska jämn nivå över åren med runt fyra timmar per elev och vecka. Det verkar vara den nivå som flera kommuner i kommungrupper har.
Arbetsmarknad och integration 4 35 3 25 2 15 1 5 A. Börjat arbeta, andel (%) 214-215 - 216 - Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta (Kolada U446) 216 var det 27 procent som började arbeta eller studera vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Av dessa var det 17 procent som arbetade och 1 procent som studerade. Eskilstuna kommun ingick inte i jämförelsen och Helsingborg och Örebro saknar data för 216. Dessutom saknas det könsuppdelad statistik för 216. Däremot finns könsuppdelad statistik för 215. 215 var det 26 procent som började arbeta eller studera vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Av dessa var det 16 procent som arbetade och 1 procent som studerade. 215 var det en större andel män som började arbeta än kvinnor, 2 procent män och 13 procent kvinnor. Det var även en större andel män som började studera, 11 procent män och 9 procent kvinnor. I jämförelse med de övriga kommunerna hamnar Linköpings kommun näst sist 216 vad gäller andelen deltagare som börjat arbeta.
B. Börjat studera, andel (%) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 214-215 - 216 - Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera (Kolada U449) I jämförelse med de övriga kommunerna hamnar Linköpings kommun på tredje plats underifrån 216 vad gäller andelen deltagare som börjat studera.