Kvinnofridsarbetet i Örebro län - nulägesbeskrivning
Förord 1997 tog Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro läns landsting initiativ till projektet Våld mot kvinnor. 2002 tillkom länsgruppen för kvinnofrid på uppdrag av landshövdingen och landstingsdirektören. Länsstyrelsen har idag regeringens uppdrag att samordna kvinnofridsarbetet Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i länsgruppen för kvinnofrid och tjänsteman på Länsstyrelsen som ansvarig för samordningsinsatserna och projektmedlen i länet. I februari 2009 beslutade landstingsstyrelsen att uppdra till Genusis, landstingets jämställdhetskomitté, att i utarbeta ett förslag till samordnat handlingsprogram för kvinnofrid i Örebro län. I linje med tidigare arbete betonades vikten av att detta sker i nära samverkan och samarbete med övriga aktörer. En första upptaktskonferens anordnades i juni tillsammans med länsgruppen för kvinnofrid för att komma igång med arbetet. Landstingsstyrelsens ordförande och landshövdingen har tagit initiativ till att skapa en styrgrupp för arbetet och också efterfrågat denna nulägesbeskrivning som en utgångspunkt för arbetet. Nulägesbeskrivningen ger en bild av kvinnofridsarbetet i Örebro län så som det presenterats i Länsgruppen för kvinnofrid och vid de samverkanskonferenser som anordnats inom ramen för Länsstyrelsens samordningsuppdrag kring kvinnofrid. Beskrivningen tar också upp viktiga utmaningar inför formandet av ett länsgemensamt handlingsprogram och har sammanfattats av Lilian Iwarson Sporrong, sammankallande i länsgruppen för kvinnofrid. Örebro dec 2009-12-18
Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Uppdrag och syfte... 1 3. Organisation... 2 4. Handlingsplaner i länet... 4 5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och den nationella sammanställningen... 4 6. Utbildningsinsatser... 5 6.1 Läns- och länsdelsgemensamma... 5 6.2 Aktuella kurser på Örebro universitet... 5 6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling... 5 7. Nulägesbeskrivning... 6 7.1 IFO-syds kvinnofridsarbete... 6 7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg... 7 7.3 Kvinnofridsarbetet i Nora kommun... 7 7.4 Kvinnofridsarbetet i Karlskoga-Degerfors... 7 7.5 Kvinnofridsarbetet i Örebro kommun... 8 7.6 Hällefors... 8 7.7 Ljusnarsberg... 8 7.8 Örebro läns landstings kvinnofridsarbete... 9 7.9 Polisens kvinnofridsarbete... 10 7.8. Frivilligorganisationernas arbete... 10 8. Insatser till våldsutövare... 12 8.1 Manfred... 12 8.2 Mansmottagningen i Örebro... 13 8.3 Örebro kvinnocentrums insatser för män som utsätter kvinnor i nära relation för våld 13 8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av våldsutövande män... 14 8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde... 14 9. Insatser riktade till barn som upplevt våld... 14 9.1 Barnahus en länsövergripande resurs... 14 9.2 Kvinnocentrums barnverksamhet... 15 9.3 Kvinnohuset i Örebros barnprojekt Oasen... 15 9.4 Reflektioner från Region Örebros projekt Barn med krångel i familjen.... 15 10. Utvecklingsmedel till utökat stöd... 16 11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan... 16 12. Hedersrelaterat våld... 16 12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld... 16 12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck... 17 13. Prostitution och människohandel... 17 14. Förebyggande arbete... 18 14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och allmänhet... 18 15. Samverkan... 19 15.1 Regional nivå... 19 15.2 Lokal nivå... 19 15.3 Avtal socialjour... 20 15.4 Säkra fortsatt samverkan... 20
1. Bakgrund Under åren 1997 2001 genomfördes projektet Våld mot kvinnor och omhändertagande av dessa brottsoffer i Örebro län. Projektets mål var en ökad kunskap om våldsutsatta kvinnor, ett förbättrat omhändertagande av de utsatta samt att utveckla samverkan i länet. 2002 tillskapades Länsgruppen för kvinnofrid på initiativ av landstingsdirektören och landshövdingen. Varje myndighetschef utsåg en person i sin organisation att ingå i Länsgruppen. Sammansättningen utgick ifrån de myndigheter och organisationer som har ett uppdrag utifrån de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdrag som gavs i Kvinnofrid SOU 1995:60 samt andra organisationer som aktivt verkar runt frågan. Länsgruppen startade med inriktningsmålen; - att det finns handlingsplaner hos alla aktörer - att lokala samrådsgrupper skapas för området eller integreras i befintliga samverkansformer såsom exempelvis hälsoråd eller välfärdsråd - kortare handläggningstider genom en snabb rättsprocess - ökad kunskap hos berörda aktörer - ett förbättrat omhändertagande och skydd - våldsutsatta kvinnor vet vart de ska vända sig vad de kan få hjälp med - informationsmaterial till våldsutsatta kvinnor - att barnen uppmärksammas och erbjuds stöd, skydd och behandling - att de män som använder våld erbjuds behandling. Syftet har varit att kontinuerligt hålla varandra informerade om det som sker inom kvinnofridsområdet inom ramen för respektive aktörs arbete samt samordna länsgemensamma utbildningsinsatser och förslag till utvecklingsområden. Landstingets kvinnofridssamordnare har fungerat som sammankallande i gruppen. 2. Uppdrag och syfte Genusis, landstingets jämställdhetskommitté, har på landstingsstyrelsens uppdrag tagit initiativ till att arbeta fram ett handlingsprogram för kvinnofridsarbetet i Örebro län. Arbetet ska ske i samverkan med andra viktiga aktörer på området. En första upptaktsdiskussion genomfördes i juni 2009 i syfte att beskriva nuvarande kvinnofridsarbete och hur vi går vidare i detta arbete. Deltagarna bestod i huvudsak av Länsgruppen för kvinnofrid och politiker ur Genusis. Erfarenheterna finns sammanfattade i Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Inom ramen för Länsgruppens gemensamma aktiviteter genomfördes i december 2008 en samordnings- och samverkanskonferens med syftet att göra en nulägesbeskrivning 1
och lyfta viktiga utvecklingsområden. De gruppdiskussioner som genomfördes under dagen dokumenterades. Denna beskrivning är en sammanfattning av dessa två dokument samt diskussioner och rapporter i den befintliga länsgruppen. Denna beskrivning är som rubriken antyder endast en kort nulägesbeskrivning och omfattar inte beskrivningar av respektive aktörs myndighetsspecifika ansvar, då detta ligger inom ramen för varje aktörs interna arbete och dessutom finns beskrivet i olika andra rapporter utan syftar framför allt till att beskriva det arbete som gjorts kring samverkan och samordning och hur detta organiserats hittills samt beskriva de befintliga verksamheter och de gemensamma utvecklingsområden för länet som förts fram i de olika forumen ovan. 3. Organisation Länsgruppen för kvinnofrid i Örebro län bildades 2002. Landshövdingen och landstingsdirektören bjöd in aktuella aktörer till en första samverkanskonferens om våld mot kvinnor. Syftet var att stämma av hur de myndighetsgemensamma och myndighetsspecifika uppdragen för kvinnofrid genomförts i vårt län. Mötet enades om att vi behövde fortsätta arbetet med samordning och samverkan kring kvinnofrid i länet. Därför bildades länsgruppen för kvinnofrid. Sedan starten 2002 har landstinget fungerat som sammankallande i Länsgruppen för att det där finns en central kvinnofridsfunktion med uppdrag att just driva och samordna kvinnofridsarbetet. Följande myndigheter och organisationer ingår i Länsgruppen för kvinnofrid: Frivården, Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Regionförbundet, en kommunal representant per länsdel, Åklagarmyndigheten, Örebro läns landsting och Örebro universitet. Dessutom har de två riktade verksamheter som hittills etablerats i länet funnits med: Kvinnocentrum i Örebro och Manfred. Frivilligorganisationerna som funnits representerade är: Brottsofferjourerna i Örebro län, Kvinnohuset i Örebro och RFSL. På nationell nivå har en handlingsplan tagits fram, som dels resulterat i myndighetsspecifika uppdrag och åtgärder och dels myndighetsgemensamma uppdrag kring samordning och samverkan. I denna sammanfattas också viktiga gemensamma utvecklingsområden. Länsstyrelsen har fördelat utvecklingsmedel och samordningsmedel och även genomfört tillsyn av socialtjänstens insatser kring kvinnofrid. Den länsgrupp för kvinnofrid som tillskapades 2002 har varit en plattform för erfarenhetsutbyte och diskussion samt en samordnande funktion kring länsövergripande gemensamma utbildningsinsatser. I länsgruppen för kvinnofrid har frågan om syfte, sammansättning, uppdrag och mandat diskuterats återkommande och gruppen konstaterar att det för det fortsatta arbetet krävs 2
ett förtydligande av organisationen av kvinnofridsarbetet samt en precisering av gruppens fortsatta roll och utformning. En önskan att också få med skola och ungdomsmottagning samt befintliga mansorganisationer i länet har påtalats. Under samverkanskonferensen i juni 2009 lyftes följande områden fram som viktiga förutsättningar för ett fungerande arbete: En länsgemensam kartläggning i syfte att beskriva hur arbetet är organiserat avseende samverkan mellan myndigheter och också samverkan mellan och inom kommunerna. En länsgemensamma inriktning för en klart uttalad gemensam målsättning för länets kvinnofridsarbete. Skapa ett gemensamt dokument som är förankrat och undertecknat av högsta ledningen i berörda myndigheter och länsorganisationer. Se över länsgruppens nuvarande roll och sammansättning samt skapa ett tydligt uppdrag och mandat för fortsatt arbete. Att tydliggöra och särskilja den strategiska och operativa nivån. För att uppnå detta föreslog mötet att en arbetsgrupp tillskapas för att formulera detta måldokument, som ska vara konkret, långsiktigt, tydligt, avgränsat, realistiskt, tidsatt och förankrat, att en styrgrupp för arbetet inrättas av landshövdingen som mottagare av och uppdragsgivare för måldokumentet, att arbetet organiseras via länsgruppen för kvinnofrid. I dagsläget är länsgruppens sammansättning en blandning av operativ och strategisk nivå vilket har både för- och nackdelar. Länsgruppen har därför diskuterat behovet av en uppdelning av det strategiska utvecklingsarbetet som omfattar att arbeta med kunskap och metodutveckling samt att följa upp de länsgemensamma utvecklingsområdena och det operativa arbetet för en fungerande aktörskedja och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer, dels de riktade verksamheterna samt övriga operativa funktioner som arbetar för kvinnofrid i länet. Samordningsfunktionen är idag den sammanhållande länken för både de strategiska och operativa delarna som hittills funnits samlade i länsgruppen. Länsgruppen menar att en förutsättning för ett framgångsrikt fortsatt arbete är att det tydligt framgår vilken aktör som har samordningsansvaret och att samordningsfunktionen knyts dit. Ytterligare en aspekt på kvinnofridsarbetet och hur det organiseras är huruvida det även omfattar ett organisations- och personalperspektiv som beskriver hur vi identifierar och rehabiliterar anställda som utsätts för våld samt hur vi hanterar anställda gärningspersoner och deras tillgång till adekvat stöd och behandling. 3
4. Handlingsplaner i länet I dagsläget har alla aktörer i länet en handlingsplan för kvinnofrid. De är en viktig utgångspunkt i det lokala kvinnofridsarbetet. Planerna är olika utformade beroende av när de skrevs och hur de förankrats och är därmed också olika omfattande. De innehåller rutiner för olika aktörers uppdrag och vilken hjälp och stöd som finns att tillgå för våldsutsatta kvinnor, några har ett bredare fokus där även särskilt utsatta grupper enligt den nationella handlingsplanen: våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättningar, våldsutsatta kvinnor med missbruk, hedersrelaterat och samkönat våld omfattas, och där även förebyggande arbete och utvecklingsområden inryms. Några utmaningar som finns inför revidering av befintliga planer är att säkra ett likvärdigt skydd oavsett var man bor, då särskilt för insatser till våldsutsatta kvinnor och barn som tillhör särskilt utsatta grupper såsom våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik, personer utsatta för hedersrelaterat våld och personer utsatta för samkönat våld, insatser för män (se separat avsnitt om insatser till våldsutövare), att även fortsatt säkra intern och extern samverkan och samarbete, kunskaps- och metodutveckling och förebyggande arbete. 5. Utvecklingsområden utifrån regional tillsyn och den nationella sammanställningen I den slutrapport av tillsyn som sammanställts av Socialstyrelsen Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Alla kommuners ansvar och i den tillsyn avseende arbetet med kvinnofridsområdet som gjorts i vårt län framträder några gemensamma utvecklingsområden: Rutiner och organisation för samverkan och samarbete externt och internt Kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor Bedömning, stöd och behandling till barn som upplevt och bevittnat våld Kvalitetssäkrade risk- och säkerhetsbedömningsinstrument Kvalitetssäkrade metoder för att upptäcka och bemöta särskilt utsatta grupper Behandling av män som använder våld i nära relation Uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Utveckla metoder för att ta reda på om våld förekommer och i vilken omfattning En mer detaljerad beskrivning av tillsynen i vårt län finns att läsa på länsstyrelsens hemsida och den nationella sammanfattningen går att ta del av på Socialstyrelsens hemsida. Vid de samverkanskonferenser som beskrivs i inledningen har vikten av att stöd och skydd till brottsdrabbade samt att stöd och behandling av gärningspersoner säkras 4
utifrån ett lokalt- länsdels- och länsperspektiv påtalats i syfte att erbjuda likvärdiga insatser oavsett var man bor i länet. I Socialstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget Att uppfylla samhällsansvaret beskrivs viktiga utgångspunkter för ett sammanhållet kvinnofridsarbete. Socialstyrelsens allmänna råd som beslutats i november börjar gälla vid årsskiftet 2009/2010. En länsgemensam plan för implementering och kunskapshöjande insatser kopplade till allmänna råd kan vara ett sätt att säkra ett likvärdigt och mer sammanhållet arbete i länet. 6. Utbildningsinsatser 6.1 Läns- och länsdelsgemensamma Länsgruppen för kvinnofrid har återkommande anordnat konferenser och utbildningsdagar som haft fokus på omhändertagande av våldsutsatta kvinnor, behandling av våldsamma män enligt Alternativ til volds modell, hedersrelaterat våld, samkönat våld, våld mot kvinnor med missbruksproblematik och våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, förebyggande arbete och spridande av goda exempel. Även länsdelsgemensamma insatser har genomförts inom dessa områden. (se avsnittet om respektive kommuns arbete) 6.2 Aktuella kurser på Örebro universitet Under 2010 startar två kurser inom området på Örebro universitet: Samverkan praktiker - Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap och Våldsutövande mäns och våldsutsatta kvinnors föräldraskap. Mer information om dessa båda kurser finns att läsa på universitetets hemsida. 6.3 Utvecklingsområden inom utbildning - och metodutveckling Att kontinuerlig bedriva kunskaps- och metodutveckling är angeläget då det fortfarande finns många utvecklingsområden. Några av de idéer som kom upp och diskuterades på samverkanskonferensen i juni kan sammanfattas på följande sätt: Fortsatta utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen hos de aktörer som kommer i kontakt med brott i nära relation Att skapa ett regionalt nätverk av de personer som idag ingår i nationella nätverk och andra sakkunniga i syfte att arbeta med metodutveckling Initiera forskning om våld genom att inrätta en forskartjänst Integrera begreppet i olika akademiska utbildningar som delkurser Erbjuda utbildning för rektorer i grund- och gymnasieskola om våld för att få till stånd att utbildning om våld i nära relationer ska ingå i grund- och gymnasieskola 5
Stöd till genuspedagogisk utveckling för länets skolor Ett önskemål som kommit upp i de lokala samverkansgrupperna är utbildning om hanteringen av skyddade personuppgifter samt bemötande av personer med olika typer av skydd. Länsgruppen för kvinnofrid planerar att anordna en länsövergripande konferens på detta tema under 2010. Vid den länsgemensamma samverkanskonferensen togs även behovet av fördjupad kunskap om våld mot s.k. särskilt utsatta grupper, våld i samkönade relationer samt hur vi når män som använder våld och män som importerar utländska kvinnor upp som förslag. Man önskar en kontinuerlig fortbildning inom området. 7. Nulägesbeskrivning Formerna för kvinnofridsarbete, samarbete och samverkan ser olika ut och har tillskapats utifrån olika förutsättningar, behov, ambitioner och nivå. Allt ifrån gemensamt riktade insatser och åtgärder till nätverk för utbyte av erfarenheter och gemensamma utbildningssatsningar. Nedan beskrivs pågående arbete. 7.1 IFO (Individ och familjeomsorg) - syds kvinnofridsarbete Kommunerna i Sydnärke har gjort en gemensam satsning kring våld i nära relationer genom att anordna utbildningsdagar med Amphi produktion i april, maj och oktober 2009. Sammanlagt har 60 personer deltagit under totalt två och en halv dag. Hallsbergs kommun har gjort en riktad informationssatsning och tagit fram broschyrer och ett kvinnofridsprogram samt ett handlingsplan för IFO. Kumla kommun har en handlingsplan för kvinnofrid och en särskilt program för insatser mot hedersrelaterat våld. Lekebergs kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid och har information på kommunens hemsida. fyra heldagar och åtta halvdagar med utbildning för vårdpersonal och politiker har genomförts. Broschyrer med information om vart man vänder sig samt rutiner för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor har tagits fram. Laxå kommun har sammanställt en handbok för IFO och en handbok för kommunal personal. Man har också gjort en broschyr till kommunal personal om personer som har skyddade adresser eller skyddad identitet. En grupp bestående av olika personalkategorier i vården har tillskapats för att diskutera hur man lämnar information mellan varandra och hur journalföringen ska gå till. I Laxå kommun planeras även en uppföljande utbildningsdag. Askersunds kommun har tagit fram en handlingsplan för kvinnofrid samt information på webben om vart man kan vända sig för hjälp och stöd. För en mer detaljerad beskrivning av varje kommuns ansats och arbete kan man ta del av den lokala handlingsplanen i kommunen. 6
7.2 Kvinnofridsgruppen i Lindesberg I november 2002 startade kvinnofridsgruppen i Lindesberg. Det består av representanter för polis, socialtjänst, vårdcentral, sjukhus och brottsofferstöd. Gruppens syfte är att vara ett forum för erfarenhetsutbyte och även ett lokalt nätverk för att underlätta samverkan och samarbete i konkreta ärenden. En handlingsplan med riktat informationsmaterial har tagits fram och även en lokal kontaktlista att använda i konkreta ärenden. Lindesbergs kommun har slutit avtal med socialjouren i Örebro för kvinnor som behöver fysiskt skydd på jourtid. Ett projekt har också initierats för tillskapande av en lokal brottsofferjour, där en halvtidstjänst finns som kommer att kunna bemanna jouren 2-3 tillfällen varje vecka. 7.3 Kvinnofridsarbetet i Nora kommun Sedan i maj 2008 driver Nora kommun (med projektpengar från Länsstyrelsen i Örebro län) en kvinnojoursverksamhet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Inom ramen för kvinnojoursverksamheten kan kvinnor som utsatts för våld, hot och kränkningar i nära relation få stödsamtal och telefonrådgivning. Projektet kommer att pågå fram till maj 2010. Projektledaren är även sammankallande i Kvinnofridsnätverket i Nora kommun. Kvinnofridsnätverket bildades hösten 2005. Det består av representanter för polis, socialtjänst, vårdcentral, brottsofferstöd, Svenska Kyrkans diakonala verksamhet och Amnestys lokalförening. Syftet med nätverket är att samverkan inom kvinnofridsfrågorna ska bli stark och att de olika aktörerna använder varandras resurser. Projektledaren har under projektets gång arbetat med att sätta fokus på frågan om kvinnofrid inom kommunen både genom ett operativt och strukturellt arbete. Projektledaren har också arbetat mycket med samverkan inom och utom kommunen. Nora kommun har som ett resultat av detta arbete numera ett handlingsprogram för kvinnofrid. Handlingsprogrammet omfattar en resursinventering, bemötande av målgruppen våldsutsatta kvinnor och barn, samt riktlinjer när det gäller handläggning av kvinnofridsärenden. Under projektets gång har också personal inom kommunen utbildats på området våld mot kvinnor. Då projektet nu går mot sitt slut förs en diskussion med socialnämnden angående framtiden för kvinnofridsfrågorna i Nora. Projektledaren hoppas att man hittar en lösning på detta då projektet har visat att det finns ett behov i kommunen att någon driver dessa frågor och att vi kan erbjuda våldsutsatta stödsamtal och hjälp. Arbetet framöver kommer därför att vara fokuserat på hur vi kan lösa dessa behov. 7.4 Kvinnofridsarbetet i Karlskoga-Degerfors Karlskoga-Degerfors arbetar med att revidera sin tidigare handlingsplan med en övergripande handlingsplan för våld i nära relationer. Tanken är att den ska ha ett bredare perspektiv och involvera flera delar i kommunen. Man kommer att arbeta med fokusgrupper bestående av handläggare, brukare och politiker enligt en modell om 7
kvalitetsåtagande som man gjort kring andra områden. Ett första möte där de olika aktörernas roller och ansvar har tydliggjorts har genomförts samt att en aktuell kontaktlista tagits fram. 7.5 Kvinnofridsarbetet i Örebro kommun Som grund för kvinnofridsarbetet i Örebro kommun ligger Handlingsplan för insatser vid våld mot kvinnor och barn. Målet i handlingsplanen är att förebygga och minska våldet, förhindra upprepning av våld samt ge stöd och hjälp till de redan utsatta. Som en del i Örebro kommuns insatser för att förbättra omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och barn bildades Kvinnocentrum som startade sin verksamhet januari 2007. Kvinnocentrum vänder sig till kvinnor över 18 år och hennes barn som är eller varit utsatta för våld av närstående. Kvinnocentrum vänder sig även till kvinnor som är aktiva i ett missbruk och som är eller varit utsatta för våld av närstående. Syftet med verksamheten är att tydliggöra och förbättra insatserna för de kvinnor och barn som behöver hjälp och stöd. Varje kvinna som söker stöd i en misshandelssituation ska välkomnas på Kvinnocentrum. Insatserna består av praktiskt, handlingsinriktat arbete, samtalsstöd till kvinnorna samt att stötta barnen och även stödja mammorna i att se barnens utsatthet och behov. Kvinnocentrum ska informera och sprida kunskap gällande kvinnor och barn som lever i familjer där våld förekommer. Kvinnocentrum ska inventera och kartlägga behov av förbättrade insatser gällande områden som rör kvinnofrid. Kvinnocentrum ska utveckla samverkan med berörda myndigheter och aktörer. Från och med årsskiftet finns en särskild tjänst riktad mot män som använder våld, i syfte att identifiera dessa och erbjuda adekvat stöd och hjälp. Örebro kommun har även sökt medel för utbildning av personal inom äldrevård och omsorg. 7.6 Hällefors I Hällefors kommun finns en handlingsplan för individ- och familjeomsorgens kvinnofridsarbete. Från och med årsskiftet startat man en kvinnofridsgrupp tillsammans med brottsofferjouren. 7.7 Ljusnarsberg I Ljusnarsbergs kommun finns riktlinjer för individ- och familjeomsorgens kvinnofridsarbete. 8
7.8 Örebro läns landstings kvinnofridsarbete I juni 2004 beslutade landstingsfullmäktige att permanenta kvinnofridsprojektet. Syftet med en permanent kvinnofridsresurs är att vara en specialist- och stödfunktion till hälsooch sjukvården och därmed verka för att våldsutsatta kvinnors behov tillgodoses inom ramen för vårt ansvar och uppdrag. Målet med detta arbete är att: Öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor generellt men också specifikt uppmärksamma grupper av våldsutsatta kvinnor med särskilt behov av stöd och hjälp och även öka kunskapen om våld inom samkönade relationer Kontinuerligt erbjuda utbildningar till samtlig personal inom landstinget utifrån aktuell kunskap och forskning inom ämnesområdet Förbättra och utveckla omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor Förbättra och utveckla omhändertagandet den kvinna eller man som utsatts för våld av sin partner All personal ska känna till våra riktlinjer för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor Systematiskt beskriva målgruppens hjälp- och stödbehov genom att få en samlad bild av omfattning och insatser Utveckla spetskompetens i ämnesområdet Utveckla metoder och modeller specifikt riktade mot våldsutsatta kvinnor och våldsutsatta i samkönade relationer Landstinget är en aktiv part i det länsövergripande arbetet för kvinnofrid Landstinget är en aktiv part i det lokala arbetet för kvinnofrid Samverka med universitetets vårdutbildningar för att integrera kunskapen om ämnesområdet inom aktuella vårdutbildningar Kurator för patienter utsatta för våld i nära relation på USÖ. Verksamheten startades januari 2008. Verksamheten riktar sig till kvinnliga och manliga patienter, som är eller har varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld eller hot om våld av nuvarande eller tidigare partner eller familjemedlem. Under 2008 har 19 kvinnor efter inledande samtal, råd och stöd i en akut eller icke-akut situation, avböjt vidare kontakt. Av dessa har 13 kvinnor inkommit akut och kan ha haft förövaren med sig på sjukhuset eller varit omotiverad/oförmögen att förändra sin situation. Tre av kvinnorna har haft pågående kontakt med annan kurator el dyl och återgått till den kontakten efter rådgivning kring misshandelssituationen. Ytterligare 35 kvinnor har återkommit på uppföljande, bearbetande, rådgivande och/eller motiverande samtal. Dessa samtalsserier har bestått i mellan 2 och 14 samtal och flertalet är vid årsskiftet 2008/2009 fortsatt aktuella. Förutom samtal har kuratorn även medverkat som stödperson vid rättegångar, polisförhör, möten med socialtjänst och advokat. 9
Under året har även kliniker på USÖ och olika arbetsgrupper fått utbildnings- och informationsinsatser. Information om funktionen har även spridits via hemsidan på intranätet samt genom artiklar i Nerikes Allehanda och Tebladet. En detaljerad beskrivning av verksamheten återfinns i verksamhetsberättelsen. Utbildningsinsatser Landstingets kvinnofridssamordnare har kontinuerligt föreläst om kvinnofridsområdet på Hälsoakademin, samt återkommande på AT-läkarutbildningen. Mödrahälsovården har återkommande fått utbildning i syfte att ställa rutinmässiga frågor om våld i samband med graviditet. De nätverk för kvinnofrid som finns på respektive sjukhus har kontinuerligt erbjudits utbildning inom området. Den handbok som togs fram av landstinget i Skåne kring Hälso- och sjukvårdens arbete med hedersrelaterat våld har distribuerats till alla enheter inom landstinget och utbildningsdagar har genomförts för all personal. Under året har vårdcentralerna besökts av kvinnofridssamordnaren i syfte att presentera de riktlinjer och den webb som finns inom Örebro läns landsting med aktuella riktlinjer och checklistor samt länkar till externa aktörer och samverkanspartners. 7.9 Polisens kvinnofridsarbete Inom svensk polis är våld i nära relation ett prioriterat område. Stora resurser har satsats i projektet Brott i nära relationer som har genomförts 2007 2009. Projektet har resulterat i en handbok för handläggningen av dessa brott samt hot- och riskanalyser. En rikstäckande informationskampanj Kom till oss, som syftar till att just fler våldsutsatta ska komma till polisen och göra anmälan pågår. En interaktiv utbildning erbjuds till alla inom polisen som kommer i kontakt med dessa brott. I Örebro län har polisen utbildat 400 anställda. I verksamhetsplanen för 2010 prioriterar polisen dessa brott, både vad gäller utredning, skydd- och säkerhetsarbete. Polisen har ett nära samarbete med åklagarna och kvinnocentrum i Örebro. Särskilt lämpade och utbildade utredare handlägger dessa ärenden. Polisen har för avsikt att utöka vårt samarbete med andra aktörer och att arbeta mer med förebyggande insatser. 7.10. Frivilligorganisationernas arbete Kvinnohuset i Örebro Kvinnohuset i Örebro erbjuder professionell hjälp och en fristad åt våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnohuset är en ideell förening med en mångårig erfarenhet av misshandelsrelationer. Den största delen av arbetet består av stödjande och rådgivande samtal via telefon eller vid besök på Kvinnohuset men Kvinnohuset har också ett skyddat boende för hotade kvinnor som tvingats lämna sina hem. Boendet har plats för åtta kvinnor, med eller utan 10
barn. För att stötta de mammor och barn som bor på Kvinnohuset erbjuds mammorna regelbundna samtal med barnpsykolog, då även barnpedagogerna från Kvinnohuset deltar. Kvinnohuset tar i genomsnitt emot en ny kontakt per arbetsdag. Det vanligaste är att kvinnan själv ringer upp, men ibland är det någon annan som tar kontakt. Det kan vara en myndighetsperson, anhörig eller vän som vill ha råd om hur man kan stötta en misshandlad kvinna. Den som ringer till Kvinnohuset får vara helt anonym. Resultatet av en ny kontakt kan se lite olika ut. Några kvinnor återkommer för samtal på telefon eller vid inbokade besök. Några kvinnor flyttar in på Kvinnohuset för skyddat boende. Varje år genomförs cirka tusen samtal på Kvinnohuset. Det är enbart personal med lång yrkeserfarenhet och socionomutbildning eller motsvarande som arbetar med dessa stödsamtal. Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal. Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola, barnomsorg, sjukvård och andra myndigheter. När barnen flyttar från Kvinnohuset finns det möjlighet till fortsatt stöd och samtal med pedagogerna. Kvinnohuset i Örebro driver även en volontärverksamhet till stöd för utsatta kvinnor. Kvinnohuset i Karlskoga Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga-Degerfors är en ideell förening som bland annat driver Kvinnohuset i Karlskoga. Föreningen har både anställda och stödpersoner till stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnohuset i Karlskoga har även ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Örebro tjejjour Örebro tjejjour är en partipolitisk och religiöst obunden feministisk förening, vars huvudsyfte är att skapa en fristad för tjejer som är, eller har varit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexualiserat våld i olika former. Örebro tjejjour vill också stötta de tjejer som känner sig ensamma eller de som har behov av att prata med någon. Alla tjejer är välkomna och inga problem är för små. För jouren är det viktigt att alla tjejer som vänder sig dit själva bestämmer om och när de vill dela med sig av sina upplevelser. Det är viktigt att de tjejer som kontaktar jouren känner sig trygga i att delge sina berättelser, vilket självklart innebär att de som engagerat sig i jouren har avgett ett tystnadslöfte. Jouren har ingen anmälningsplikt men hjälper gärna till vid eventuella kontakter med polis och andra myndigheter. Vid sådana eventuella kontakter tar jouren alltid tjejernas parti och stödjer deras beslut vad som än händer. Tjejjouren har dels en jourkväll (måndagar 18 22) då alla tjejer är välkomna att ringa, chatta eller e-posta och även grupp som möter ungdomsgrupper och diskuterar jämställdhet och könsroller genom värderingsövningar. Medlemmarna är tjejer mellan 20 30 år som arbetar aktivt inom jouren. Alla har deltagit i en studiecirkel för att kunna bemöta de tjejer som kontaktar jouren på bästa sätt. Studiecirkeln omfattar utbildning inom tjejjoursarbete, mäns och pojkars våld mot 11
kvinnor och flickor, feminism och lagar och rättigheter. Tjejerna i jouren fungerar inte som psykologer utan snarare som medmänniskor som lyssnar och stöttar tjejer på deras egna villkor. Brottsofferjourerna Brottsofferjouren (BOJ) arbetar ideellt med att lämna stöd och hjälp till personer som blivit utsatt för ett brott. BOJ har ett antal stödpersoner knutna till sig, som med empati och omtanke kan ställa upp för brottsoffer och som kan få en personlig kontakt med en stödperson som lyssnar och hjälper till. Som brottsoffer hamnar man ofta i en krissituation och behöver hjälp och information om bland annat polisförhör, rättegång, kontakt med olika myndigheter, försäkrings- och skadeståndsfrågor. Varje stödperson ger ett etiskt tystnadslöfte. Ett etiskt tystnadslöfte är ett skriftligt löfte som är personligt bindande. BOJ:s stödpersoner är utbildade och godkända av BOJ:s styrelsen. Kontakten med BOJ är helt kostnadsfri. I samarbete med Karlskoga och Degerfors kommuner har BOJ nu en självhjälpsgrupp för kvinnor som varit utsatta för våld av sin partner. Kvinnorna träffas en kväll i veckan under några månader då de utbyter erfarenheter, tankar och funderingar kring vad de utsatts för. Tjejträffarna är ett samarbete mellan Hällefors kommun och brottsofferjouren och syftar till att stärka tjejernas självkänsla och självbild Tjejer kan och får! Dessutom ska de ge tjejerna utrymme för att mötas och samtal runt allvarliga ämnen som våld, övergrepp, utseende, kompisar och mycket mer. Gruppen träffades under tio veckor. Under höstterminen 2009 startade grupper i Hällefors och i Degerfors. 8. Insatser till våldsutövare 8.1 Manfred Manfred kom till genom en motion i landstinget och beslut av styrelsen för psykiatri och habilitering. Familjerådgivningen fick uppdraget att starta en behandling som riktade sig till män som använt våld i relation till sin kvinnliga partner. En referensgrupp bildades med deltagare från Kommunförbundet, Örebro kommun, Polisen och Frivården samt landstingets familjerådgivning. Frivården har varit en viktig samarbetspartner där man efterfrågade behandlingsplatser för män dömda till kontraktsvård. Våren 2004 startade familjerådgivningen samtalsgruppen och fram t.o.m. hösten 2009 har 27 män deltagit i Manfred. Sex av männen har vänt sig frivilligt till behandlingen medan 19 deltagit som följd av kontraktsvård. Två män har i samband med dom haft föreskrift att vända sig till Manfred. Manfred har sålunda från start varit en verksamhet både för dömda och frivilliga. Rekryteringen av frivilliga har varit synnerligen trög, 12
cirka 80 procent har varit dömda till behandlingen. Det är siffror som är desamma som erfarenheter från bl. a Uppsala. Behandlingsprogrammet har bestått av gruppsamtal en gång i veckan vid minst 20 tillfällen oavsett om man varit dömd eller frivillig. Den uppföljning och utvärdering av behandlingen som funnits har varit det samtal man på Manfred haft med mannen ett halvår efter avslutad behandling. Av de kontraktsdömda har enligt Frivården en man återfallit. En övergripande reflektion och frågeställning blir hur man kan nå och etablera kontakt med män som vill reflektera över och förändra sitt beteende. Manfred anser att det behövs ett regionalt centrum som kan vara en mer kunskapsproducerande och sammanhållen specialitet i behandling av familjevåld. Metodiskt och i frågor som även hänger samman med skyddsaspekter behövs ett professionellt samarbete mellan insatser för såväl offer som förövare. En sammanhållen institution med ett samhälleligt uppdrag skulle också ha gynnsamma effekter vad gäller att kunna nå fram till fler män. Nu spretar insatserna olyckligt och viktiga erfarenheter går förlorade. Från årsskiftet 2010 kommer Frivården själv att sörja för behandling för de män som döms till kontraktsvård utifrån ett särskilt uppdrag från regeringen, som innebär att kriminalvården ska arbeta med våld i nära relation och sexualbrott. Beslutet är att kriminalvården ska bedriva ett program för sexualbrottsdömda och ett program för annat våld i nära relation. Detta är ett nationellt uppdrag som kräver omfattande utbildningsinsatser. Flera enheter har redan börjat arbeta med programmen och kontinuerlig utvärdering sker. Rekryteringen till Manfred förändras därmed drastiskt. Tillsammans med andra överväganden innebär det att Manfred upphör med sin verksamhet. Även kriminalvården anser att det behövs ett länsalternativ för män som använder våld. Det torde utgöra ett mycket bra alternativ för de män som vill förändra sitt beteende i tid och på så vis inte hamna inom kriminalvården. Kriminalvården avser att fortsätta ha en person med i Länsgruppen för att delta i samverkan med övriga aktörer. 8.2 Mansmottagningen i Örebro Mansmottagningen i Örebro har sökt och beviljats medel genom de statsbidrag som fördelats via Länsstyrelsen för att starta en egen mottagning. Mansmottagningen i Örebro vänder sig till män i kris boende i Örebro län. Det är en resurs inom föreningen Mansforum. Verksamheten innehåller telefonmottagning, individuella samtal och gruppverksamhet 8.3 Örebro kvinnocentrums insatser för män som utsätter kvinnor i nära relation för våld Örebro kommun beviljades medel för uppsökande verksamhet gentemot män som utövar 13
utövar våld i nära relation. Kvinnocentrum kommer att vara basen och projekttiden är under ett år med start 1/1 2010. Man har rekryterat och anställt en person vars arbetsuppgift är att genomföra en kartläggning av behov och resurser kring män som utövar våld i nära relation, bedriva uppsökande verksamhet gentemot män som utövar våld i nära relation och upprätta rutiner för intern och extern samverkan kring män som utövar våld i nära relation. 8.4 Länsstyrelsens slutsatser om stöd och behandling av våldsutövande män I Länsstyrelsen tillsyn konstaterades det att bedömningskriteriet Socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående kan anses vara uppfyllt i och med att våldsutövande män hänvisas till Manfred och att socialnämnden även till viss del kan erbjuda en samtalskontakt med nämndens egen personal. Länsstyrelsen anser inte att det är rimligt att mindre kommuner kan ha en egen verksamhet för våldsutövande män, men en sådan verksamhet skulle dock kunna byggas upp gemensamt av flera kommuner. 8.5 Insatser till män ett utvecklingsområde Både vid de samverkanskonferenser som anordnats samt utifrån Manfreds och kriminalvårdens erfarenheter konstateras att behovet av och tillgängligheten till stöd och behandling för män som använder våld i nära relation behöver ses över för att denna målgrupp skall omfattas av stöd och behandling oavsett var de i länet de är bosatta. 9. Insatser riktade till barn som upplevt våld 9.1 Barnahus en länsövergripande resurs Barnahus Örebro län är en samverkan mellan åklagare, polis, socialtjänst, rättsläkare, barnläkare och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Tanken är att barn och unga som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och/eller andra vålds- och fridsbrott endast ska behöva åka till en plats, som i så stor utsträckning som möjligt ska upplevas som välkomnande och trygg. Barnahuset är en resurs för hela Örebro län och ett gemensamt åtagande från alla myndigheter. På Barnahuset finns två samordnare. Deras roll är att samordna arbetet och krisstöd till barn och föräldrar. Detta gäller oavsett om åtal väcks och oavsett om det blir en fällande dom eller inte. När en anmälan om våld och/eller sexuellt övergrepp kommer till polis eller socialtjänst aktualiseras ärendet på ett samråd på Barnahus. Samordnarna på Barnahuset tar inte över de samverkande parternas ansvar. 14
Målgruppen är barn och unga under 18 år som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och andra vålds- och fridsbrott i nära relationer. Barn och unga under 15 år som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp och andra vålds- och fridsbrott utanför nära relationer. Målet med verksamheten är att barnets rättigheter ska sättas i centrum genom ett gemensamt och tydligt barnperspektiv. Verksamheten ska vara ett skydd och ett stöd för barnet. Barnahus ska bidra till att de barn som utsätts för våld och övergrepp i allt större utsträckning blir uppmärksammade och att de får det stöd och den behandling som krävs. Alla insatser ska syfta till att de fysiska och psykiska skador som barnet åsamkats inte ska hindra barnets fortsatta utveckling. Alla involverade huvudmän ska kunna bedriva ett effektivt och korrekt utredningsarbete. Barnahuset finns på Ribbingsgatan i Örebro. 9.2 Kvinnocentrum i Örebros barnverksamhet En heltidstjänst riktad till barn finns inom Kvinnocentrum och inriktas på direkta insatser för barnen men även på insatser till mammorna som bidrar till trygghet, stöd och behandling för barnen. De insatser som erbjuds barnen är i första hand lekarbete, individuella samtal och s.k. Trappansamtal. Det dagliga arbetet består i att samtala och stötta kvinnor och barn, att utveckla metoder och arbetssätt, att förkovra sig och utbilda sig inom området. 9.3 Kvinnohuset i Örebros barnprojekt Oasen Barnprojektet på Kvinnohuset startade i oktober 2006 och har som syfte att både synliggöra och tillgodose barnens behov. Två specialpedagoger har anställts för att stödja barnen som bor på Kvinnohuset genom lek, skapande och samtal. Barnpedagogerna bistår även mammor och barn i kontakter med skola och barnomsorg, olika myndigheter och sjukvård. Det är möjligt att få fortsatt stöd och samtal med pedagogerna när barnen flyttar från Kvinnohuset. 9.4 Reflektioner från Regionförbundet Örebros projekt Barn med krångel i familjen. Projektets två huvudmål var att ge tillgång till kompetens för att driva barngrupper för barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykiskt ohälsa eller andra barn som far illa i hemmet. Dessa båda grupper överlappar till viss del gruppen barn som upplever våld. Under den grundutbildning som genomfördes under tre dagar fanns ett avsnitt om familjevåld. Enligt projektledaren behöver vi fortsatt synliggöra och uppmärksamma barn som upplever och bevittnar våld, då detta inte varit en uttalad målgrupp i detta projekt. 15
10. Utvecklingsmedel till utökat stöd I syfte att på lokal nivå förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har 109 miljoner kronor avsatts 2009 av regeringen. Länsstyrelsen i Örebro län har för 2009 fördelat 3,1 miljoner kronor till länets kommuner för insatser antingen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner eller organisationer. De projekt som fått bidrag under 2009 är: Örebro kommun till projektet Våld i nära relation Kvinnohuset i Örebro till barnverksamhet Örebro Tjejjour till stöd för verksamheten Örebro mansmottagning till projektet Behandling av våldsbenägna män i nära relationer Socialnämnden i Degerfors kommun i samverkan med Socialnämnden i Karlskoga kommun och Brottsofferjouren Västra Bergslagen till projektet Utsatta kvinnor som bevittnat våld Socialnämnden i Karlskoga kommun projektet Utarbetande av kvalitetsåtagande Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga Degerfors till fyra mindre projekt inom verksamheten Socialnämnden i Lindersbergs kommun till ett samverkansprojekt med Brottsofferjouren Västra Bergslagen. 11. Utvecklingsmedel till lokal samverkan Länsstyrelsen har fått i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till länets kommuner för lokal samverkan för kvinnofrid. Länsstyrelsen har fördelat 390 000 kr. Dessa pengar har fördelats till två samverkansprojekt mellan Örebro kommuns kvinnocentrum och Universitetet i Örebro. "Samverkan praktiker Universitetet, Högskolekurs i Kvinnofridskunskap". "Våldsutövande mäns och våldsutsatta kvinnors föräldraskap". 12. Hedersrelaterat våld 12.1 Bidrag till projekt mot hedersrelaterat våld Den satsning som påbörjades 2003 fortsätter fram t o m 2010 och Länsstyrelsen i Örebro har nu fördelat de pengar som anslagits 2009 till olika projekt. De organisationer och kommuner som fått del av pengarna är: 16
Islamiska kulturcentret i Örebro i samarbete med Örebro moské, Shiamuslimska församlingen, Bosniska-Islamiska församlingen och Svenska Kyrkan Kumla kommun, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Örebro kommun, kommunledningskontoret Örebro kommun, Vivallaskolan, introduktionsskolan Örebro kommun, Virginska skolan Hallsbergs kommun, flyktingmottagningen Örebro kommun, Mottagning och integration 12.2 Resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck Flera personer inom olika verksamhetsområden i Örebro län har fått utbildning för att utgöra en resursgrupp. Personerna i resursgruppen kan kontaktas för samråd, stöd och vägledning när det gäller ärenden rörande hedersrelaterat våld, i första hand för sin egen yrkeskår, men också för andra som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Länsstyrelserna i mellansverige har också under våren 2009 genomfört en spetskompetensutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck för nya resurspersoner. Femton personer från olika verksamheter i länet har deltagit i denna utbildning och förstärker nu länets resursgrupp. 13. Prostitution och människohandel Genom regeringsbeslut fick Länsstyrelserna i uppdrag att genomföra insatser för stärkt regional samverkan med syfte att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt öka skyddet och stödet till utsatta. I Regeringens skrivelse, Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, framgår att Länsstyrelsen bör se över möjligheterna att beakta dessa frågor på ett mer aktivt sätt inom sin egen verksamhet. Syftet är att informera om prostitution och människohandel för sexuella ändamål, om gällande lagstiftning och vart man kan vända sig om man tror att någon är utsatt. Förutom utbildning till branschfolk är målet är att etablera ett långsiktigt samarbete med representanter för de olika målgrupperna. Ett annat syfte är att stärka samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting i Örebro län i arbetet med att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Under våren 2010 avser Länsstyrelsen att anordna informationsmöten med olika aktörer på den marknad där prostitution och människohandel förekommer. Särskilt fokus bör ligga på att stärka det förebyggande arbetet på lokal nivå. Det kan ske genom utbyte av 17
erfarenheter av samarbete med olika branscher inom t.ex. taxi, hotell och restaurangnäringen. 14. Förebyggande arbete I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Utveckling pågår En kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner landsting och regioner beskrivs förebyggande arbete för kvinnofrid, dels utifrån insatser som vänder sig till hela befolkningen generellt för att inte våld ska uppstå samt insatser till specifika grupper med gemensamma behov att förhindra våldsutövning eller vidare våldsutsatthet. Dels tar rapporten upp att kvinnors rädsla begränsar det dagliga livet för kvinnor. Var fjärde kvinna uppger att hon känner sig otrygg när hon går ute en sen kväll i sitt bostadsområde (Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar) Att arbeta med att göra miljön tryggare på olika sätt är ett område. Boverket har också fått i uppdrag att fördela medel för projekt kring trygga miljöer, där kommuner i länet kan söka projektmedel. I skrivande stund vet vi inte ännu vilka som erhållit dessa. För att uppnå kvinnofrid behöver vi uppnå jämställdhet. En annat område att arbeta med är därför att förändra normer kring maskulinitet, makt och våld. I de diskussioner som det refererats till tidigare föreslås att det kan ske dels genom att ge personal i skolan ökad kunskap och också att integrera denna kunskap i t.ex. livskunskap, socialt och emotionellt lärande och andra befintliga metoder som används i skolan. Att anställa fler genuspedagoger i skolan är också ett förslag. Till de förebyggande arbetet hör också insatser för att nå en bredare kunskapshöjning hos allmänheten om våld mot kvinnor. Ett exempel på detta är polisens kampanj Kom till oss som dels ger ökad kunskap men också vänder sig direkt till våldsutsatta med uppmaningen att anmäla brottet. Ett annat exempel är temakvällar som anordnats i bl.a. Örebro i samband med att handlingsplanen för kvinnofrid presenterades. 14.1 Information till gärningspersoner, brottsdrabbade och allmänhet Att både våldsdrabbade och gärningspersoner ska ha tillgänglig information och dessutom nås av uppsökande insatser är också något som syftar till att förhindra upprepad utsatthet. Nedan redovisas den information som finns tillgänglig i länet. Länets kommuner Nästan alla hemsidor har någon form av information, i skrivande stund ej alla. Precis som med planerna är de lite olika utformade, har olika struktur, är olika omfattande och vänder sig till olika målgrupper. Några har även tagit fram riktat informationsmaterial. (Se avsnitt nuläget.) 18
Polisen Polisen har riktad information till brottsdrabbad och gärningsperson och genomför även nu en riktad informationskampanj som kommer att bli permanent information på hemsidan. Hälso- och sjukvård Inom landstinget finns idag riktad skriftlig information till den våldsdrabbade kvinnan men ingen landstingsövergripande extern gemensam information till våldsutsatta. Detta är i skrivande stund under utarbetning. Intern information och landstingets kvinnofridsarbete och USÖ kuratorsfunktion finns både på papper och webb. Frivilligorganisationer Kvinnohusen, BOJ, RFSL har både information i form av broschyrer och på webben. Kvinnohuset i Örebros information är också översatt till farsi, sorani, engelska och arabiska. Stiftelsen Tryggare Örebro län bygger upp en brottsofferportal för länet. Utmaningar I diskussioner i Länsgruppen för kvinnofrid och i de diskussioner som refererats till tidigare i detta dokument har dessa utmaningar lyfts fram när det gäller information: - Att utveckla länsgemensam information som våldsutövande, våldsdrabbade/anhöriga lätt hittar, där både ett sammanhållet budskap och aktuellt stöd presenteras. - Information behöver vara tillgänglig för alla genom att den är anpassad till grupper med olika typer av funktionsnedsättning och översatt till de olika språk som finns representerade i länet. 15. Samverkan 15.1 Regional nivå Länsgruppen för kvinnofrid beskrivs i inledningen av detta dokument och har framförallt samverkat kring länsgemensamma utbildningsinsatser och samverkanskonferenser. Delar av Länsgruppen har även fungerat som referensgrupp i arbetet med de två kurser som nu genomförs på universitetet. Se 7.2 Aktuella kurser på Örebro universitet. 15.2 Lokal nivå Samverkansgrupper för kvinnofrid finns i Karlskoga, Lindesberg och Nora. Dessutom har grupper tillskapats i arbetet med handlingsplaner. Samverkan och samarbetet sker också i konkreta ärenden mellan olika aktörer. Detta finns mer utförligt beskrivet i respektive handlingsplan. 19