Linköpingslöftet Ett förnyat samhällskontrakt för Linköping utifrån idéen att alla människor som bor i Linköping har ett ansvar att bidra, men också ska få chansen att göra det.
Vår syn på Linköping Vi är en tätort på en slätt. Vi är landsbygden som mättar Sverige. Vi är Universitetet som formar framtiden. Vi är företagen som växer. Vi är kommunen med hjärna och hjärta. Hit flyttar många som gör Linköping till sitt hem, för ett par år eller för resten av livet. Det går bra för oss och därför har vi resurser att också bry oss om andra, ligga i framkant på klimatarbetet och göra sociala insatser lätt tillgängliga när man behöver dem. Vårt kunnande gör oss unika i världen, men vi slår oss inte gärna för bröstet. Faktum är att många nog misstar vår blygsamhet för att vi skulle se oss som att vi är förmer. Vi är helt enkelt inte mycket för storslagna gester och överdåd. Vi gör inte allt, vi springer inte på alla bollar, vi satsar inte på allt. Vi är förnuftiga, nästan försiktiga. Men när vi gör något så gör vi det ordentligt. Det är därför som vi byggt Linköping starkt, med en god ekonomi och där det är ordning och reda. Det finns de som kallar Linköping för en tråkig stad, men de har bara inte förstått att vi prioriterar en fungerande vardag före fest. Vi är gärna arena för konserter och evenemang, men först sätter vi en äldreomsorg som tar hand om oss när vi behöver det. Vi är hjärna och hjärta. Vi är platsen där idéer blir verklighet. Vi är samhället där människor förverkligar sina drömmar. Vi är Linköping.
Linköpingsmoderaternas uppdrag En stad, en ort, ett samhälle rymmer många människor. Och varje människa bär på sina drömmar. Drömmar om livet, om sina barns framtid, om jobbet, om träningen och om kärleken. Vi ska vara partiet som fångar upp människors drömmar, om vad de vill åstadkomma och om vad Linköping ska vara för plats. För moderaterna kan det inte finnas någon uppgift som är viktigare än att släppa fram hela Linköping och Linköpingsbornas drömmar. Genom att ge stöd när det behövs och genom att inte vara i vägen när man klarar sig själv. Vår syn på ett samhälle som håller ihop bygger på utbildning och ansträngning, arbete och företagande. Att vi anstränger oss både för vår egen skull och för andras. I Linköping ska du definieras för vad du vill, vad du gör, hur hårt du försöker och vad du åstadkommer. Inte av ditt kön, av din familj, av det bostadsområde där du vuxit upp, det språk dina föräldrar talar eller den funktionsnedsättning som du lever med. I fokus för vår strävan ligger möjligheten till social rörlighet. Att rusta människor för att åstadkomma det som de vill uppnå och för när de möter tuffare tider. Linköping blir starkare om fler vågar drömma, vågar utmana, vågar försöka förverkliga sina drömmar. Tillsammans bygger vi våra drömmars Linköping.
Segregationen biter sig fast Det går bra för Linköping och det är vi glada över. Bostadsbyggandet har tagit fart efter finanskrisens problem, företagen växer och arbetslösheten är lägre än genomsnittet både nationellt och regionalt. Men det är bara ena sidan av myntet. Den andra sidan är att segregation och utanförskap också biter sig fast. Den skarpaste kritiken mot Moderaterna inför valet 2014 var att segregationen ökat under de år som Alliansen styrt. Det var en kritik som sved eftersom den var sann. Trots de många insatser som genomfördes och de stora resurser som sköts till så växte klyftorna. Efter valet blev också kritiken omformulerad till koalitionens 1 viktigaste löfte, att bygga en sammanhållen stad och bryta segregationen i Linköping. Halvvägs genom den nuvarande mandatperioden så får vi konstatera att segregationen och utanförskapet har fortsatt utvecklas åt fel håll. Samtidigt som många i Linköping skördar frukterna av en stark högkonjunktur så står många också längre bort från arbetsmarknaden - sämre utbildade, mer trångbodda och med en sämre hälsa - än för bara två år sedan. Utanförskapet har bitit sig fast i delar av Linköping och risken är stor att utanförskapet också går i arv. Det är tydligt att mer av samma politik inte kommer att bryta utanförskapet. Linköping behöver tänka nytt, lära av andra och införa verksamma insatser och det är bråttom. Liksom resten av Sveriges kommuner står vi inför utmaningen att ta emot många nya Linköpingsbor, som kommer hit som flyktingar. Utan rätt insatser är de människorna dömda till livslångt utanförskap. Ett löfte till Linköpingsborna Moderaternas syn på ett samhälle som håller ihop bygger på utbildning och ansträngning, arbete och företagande. Att vi anstränger oss för vår egen del och för andras. Det vi föreslår är ett förnyat samhällskontrakt med målet om full sysselsättning och där alla delar av den kommunala verktygslådan ska stödja en sådan utveckling. Försörjningsstöd ska aldrig leva till passivitet, utan till aktivitet där egen ansträngning lönar sig. Sociala insatser och språkinlärning ska skapa grundläggande anställningsbarhet. Människor som står långt bort från arbetsmarknaden ska rustas för att kunna delta i utbildning och arbetsliv. Utbildning som leder till arbete, där det finns en efterfrågan bland lokala och regionala arbetsgivare, ska ligga i fokus. Vår idé är att alla människor som bor i Linköping har ett ansvar att bidra, men också ska få chansen att göra det. Vi kallar det Linköpingslöftet, ett löfte mellan Linköpings kommun och oss som bor här men också mellan oss Linköpingsbor. I det behöver vi alliera oss med Linköpings företagare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården så att vi tillsammans gör vårt bästa för att bryta utanförskap och rusta människor för arbetsmarknaden. 1 Koalitionen består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.
Bakgrund: Utanförskapets Linköping Moderaterna menar allvar med oron kring utanförskapet och segregationen. I Linköping ska du definieras för vad du vill, vad du gör, hur hårt du försöker och vad du åstadkommer. Inte av ditt kön, av din familj, av det bostadsområde där du vuxit upp, det språk dina föräldrar talar eller den funktionsnedsättning som du lever med. När livet för en majoritet av de som bor i ett område helt och hållet präglas av socioekonomiska villkor och kulturella referensramar som på ett radikalt sätt skiljer sig från samhället i övrigt omvandlas den individuella utsattheten till kollektiva processer med en egen dynamik. /.../ Detta leder till en process där utanförskapet i sig genererar mer utanförskap och där utanförskapets kultur går i arv. Mauricio Rojas, författare, docent och tidigare politiker inom både Moderaterna och Folkpartiet 2 I fokus för Moderaternas strävan ligger möjligheten till social rörlighet. Att rusta människor för att åstadkomma det som de vill uppnå och för när de möter tuffare tider. Linköping blir starkare om fler vågar drömma, vågar utmana, vågar försöka förverkliga sina drömmar. När vi ser på Linköping konstaterar vi att det finns mycket att vara glad över. Många kurvor pekar i rätt riktning. Bostadsbyggandet har tagit fart efter finanskrisens problem, företagen växer och arbetslösheten är lägre än genomsnittet både nationellt och regionalt. Men det är bara ena sidan av myntet. Den andra sidan är att segregation och utanförskap biter sig fast. Ska Linköping lyckas i kampen mot utanförskapet så krävs en förnyad analys av Linköpings utmaningar, men också en förmåga till omprövning och självkritik. Kritiken om en ökande segregation i Linköping under Alliansens styre sved eftersom den var sann. En del insatser var framgångsrika, medan andra var mindre lyckade. Oavsett vilket så har inte trenden brutits. Problemet är att dagens majoritet egentligen inte gör någonting annorlunda. Det är bara mer pengar till samma projektsjuka som tidigare, inte sällan med fokus på fritidsaktiviteter istället för insatser som för människor närmare arbetsmarknaden och ger förutsättningar för den sociala rörlighet som Moderaterna vill se. Som bakgrund till den här rapporten och våra förslag så har vi valt att titta närmare på Linköpings situation och utveckling inom ett antal områden. Resultaten pekar i lite olika riktningar, vilket också är en del av problemet. Linköping fortsätter att glida isär och mörka moln tornar upp sig inför kommande år: Trångboddheten och segregation ökar i delar av Linköping. En delad arbetsmarknad växer fram där arbetslösheten är rekordlåg, men där utanförskapet biter sig fast hos utsatta grupper på arbetsmarknaden. Försörjningsstödet minskar som helhet, men där gruppen med långvarigt försörjningsstöd är oförändrad. 2 Folkpartiets rapport Utanförskapets karta, 2004.
Flyktingmottagandet riskerar att leda till en kraftigt ökad arbetslöshet, vilket sätter stor press inom försörjningsstödet när Arbetsförmedlingens etableringsansvar tar slut efter två år. Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna fram till 2019 visar på stora glapp mellan intäkter och kostnadsökningar. Knappt hälften av eleverna klarar godkänt i SFI-undervisningen. Linköpings företag går starkt, men det finns ett kraftigt missnöje med den lokala politiska majoritetens engagemang för företagarnas vardag. Segregation I dagligt tal används begreppet segregation för olika saker, men det som har kommit att beskriva Linköpings situation är bostadssegregationen. Bostadssegregationsindex är helt enkelt ett mått på att människor med inhemsk och utländsk bakgrund bor i olika områden. I en jämförelse av statistik från 2011 så hamnade Linköping på en inte särskilt smickrande tredje plats i landet när det gäller bostadssegregation, enbart slagna av Södertälje och Malmö. I en jämförelse från 2013 3 hamnar Linköping istället på 13:e plats i landet. Så pass stora slag på två år antyder att måttet är trubbigt och säger kanske mer om andra kommuners situation än den egna kommunens prestation. Mer relevant för att få svar på frågan om Linköping har problem med bostadssegregation är kanske snarare att titta på utvecklingen i de områden som sticker ut i en jämförelse. De bostadsområden i Linköping som är mest segregerade, enligt ett bostadssegregationsindex, är Skäggetorp, Ryd och Berga. Om man ser tillbaka på 2011, 2013 och 2016 är det svårt att se att utvecklingen har gått i rätt riktning. Snarare ökar inflyttningen av personer som befinner sig tidigt i en tidig fas i migration utan att nya bostäder byggs eller att lika många tidigare boende flyttar till andra områden. Trångboddhet ökar 4 och den faktiska segregationen växer. Det finns samtidigt skäl att ifrågasätta bilden av bostadssegregationen och hur den används som ett mått på segregation i en vidare mening. I ett forskningsprojekt vid Stockholms Universitet pekar man snarare på att den långsiktiga nationella trenden är minskad bostadssegregation genom allt mer blandade områden och ett allt större utbyte mellan personer med inhemsk och utländsk bakgrund 5. Ekonomisk utveckling Sverige kommuner står inför stora utmaningar, både i verksamheten och i ekonomin. Vi går nu in i en tid då kostnaderna ökar kraftigare än intäkterna. De ökade kostnaderna för ökat demografiskt tryck i välfärden, som tidigare prognostiserades till efter 2020, har tidigarelagts på grund av den kraftigt ökade befolkningen. De sänkta prognoserna från Migrationsverket bidrar till att dämpa den prognostiserade utvecklingen en 3 https://politologerna.wordpress.com/2013/11/07/sveriges-mest-segregerade-kommuner/ 4 http://www.corren.se/nyheter/linkoping/trangboddhet-vaxande-problem-8861742.aspx 5 http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-studie-segregationen-har-minskat/
smula, men den samlade bilden är ett kraftigt ökat demografiskt tryck på kostnaderna. Samtidigt väntas den ekonomiska utvecklingen i Sverige återgå till ett normalläge 6. Läget kan beskrivas genom den här tabellen, där gapet mellan prognoserna för real förändring i skatteunderlaget 7 och förändring 8 i utgifter blir tydligt. Kommunal ekonomi 2015-2019: Real förändring i Förändring i utgifter, % skatteunderlaget, % 2015 2,2 5,6 2016 2,1 7,2 2017 1,6 5,8 2018 0,9 3,5 2019 0,5 2,8 När glappet mellan utvecklingen av skatteunderlaget och utvecklingen av kostnaderna är så här pass stort under lång tid påverkar det kommunernas ekonomi kraftigt. Den logiska följden är besparingar i verksamheten eller ganska kraftiga skattehöjningar. Samma utveckling återfinns också i Linköping. Inför 2017 har reduceringar redan gjorts i verksamheten på grund av kärvare ekonomi. För 2018 finns stora glapp i finansieringen som har skjutits till kommande budgetberedningar att hantera. Flyktingmottagande På två år har Sverige tagit emot 240 000 asylsökande. Under 2015 kom det omkring 163 000 asylsökande till Sverige, vilket är det högsta antalet asylsökande i förhållande till antalet invånare som ett OECD-land någonsin har tagit emot under ett enstaka år. En av tre asylsökande till Sverige förra året var från Syrien och en av fyra var från Afghanistan. Av de asylsökande som kom till Sverige förra året var 35 000 ensamkommande barn- och ungdomar, att jämföras med 3 900 under 2013 och 7 000 under 2014. Hela fyra av tio av de ensamkommande barn och ungdomar som anlände till EU förra året valde att komma till Sverige. Omvärlden präglas fortsatt av stor oro och konflikter. Bara 2016 beräknas uppemot 65 miljoner människor vara på flykt, det högsta antalet som någonsin uppmäts. I år räknar Migrationsverket med att det kommer 30 000 asylsökande till Sverige och 36 700 under nästa år. Under de närmaste åren väntas också hundratusentals ansökningar om anhöriginvandring. Linköpings kommun gör återkommande prognoser över befolkning, vilka också uppdaterats med hänsyn till flyktingmottagandet och svängningarna i det. Antalet kommunmottagna i Linköping blev färre än väntat under 2015, vilket beror på att Migrationsverket inte hunnit handlägga så många ärenden som man prognostiserat. Antalet kommunmottagna blev 323 personer, vilket var 227 färre än vad som tidigare antagits. Mottagandet skjuts därför framåt något i tid. Under 2016 och 2017 har mottagandet reviderats 6 SKL, Ekonomirapporten oktober 2016 7 SKL, prognos augusti 2016 8 Finansdepartementet, Budgetpropositionen 2017
upp, vilket gör att det under 2015-2017 sammantaget prognostiseras till 2 423 kommunmottagna personer. I prognoserna över kommunmottagna ingår inte de som bosätter sig i Linköping på egen hand, genom EBO-lagstiftningen. Ett skäl till växande oro är också det skuggsamhälle som sakta växer i Sverige. En stor del av dem som saknar asylskäl, och därför får avslag på sin asylansökan, inte lämnar landet. Det saknas tydliga uppgifter om antalet, men uppskattningar talar om upp emot 50 000 personer som lever i Sverige utan att ha tillstånd att vara här. Det finns en stor risk att många av dem som saknar asylskäl, och därmed får avslag på sina asylansökningar, stannar kvar i väntan på att göra en ny ansökan längre fram. Det skulle på ganska kort tid kraftigt öka antalet människor som lever i ett parallellt samhälle. Arbetslösheten Perioden efter valet 2010 kom att färgas av finanskrisen ett par år tidigare. Världsekonomin och svensk ekonomi hade ännu inte återhämtat sin kraft, vilket gjorde att också många ungdomar med både gymnasie- och högskoleutbildning var arbetslösa. På senare år har arbetslösheten kraftigt ändrat karaktär i Linköping. För den som är född i Sverige och har en utbildning så är arbetslösheten i princip obefintlig. Vi har en arbetslöshet som är lägre än snittet både i regionen och i Sverige. Arbetslösheten är hälften av grannen Norrköpings. Där arbetslösheten är utbredd och dessutom bitit sig fast är framförallt inom fyra grupper, det som brukar beskrivas som människor med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Här finns de med svaga språkkunskaper, låg utbildningsnivå, funktionsnedsättningar eller som är över 55 år. Inte sällan överlappar samma människor flera av dessa kategorier, vilket naturligtvis ytterligare förstärker utanförskapet och svårigheten att komma i arbete 9. I den statistik som nu redovisas så ingår inte de som kom till Sverige som flyktingar under senare år och vars asylansökningar inte behandlats. 9 Arbetsförmedlingen, 2016-08-23
Det finns också betydande skillnader mellan olika stadsdelar i Linköping. Den öppna arbetslösheten minskade i Linköping mellan 2015 och 2016, men bara i 10 av 22 stadsdelar. Högst arbetslöshet finns i Skäggetorp (15,2 procent), Berga (9,7 procent), Ryd (6,0 procent) medan lägst arbetslöshet finns i Skeda Udde (0 procent), Bankekind (0,4 procent) samt Ekängen (0,8 procent). Statistikinfo 2016:03, Arbetslöshet i Linköpings kommuns stadsdelar 2016 Det finns goda skäl att känna en oro över den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden. Sverige bedöms vara långt gången i en högkonjunktur, påeldad av låga räntor och stora stimulanser av ekonomin genom flyktingmottagandet. I det korta perspektivet har det höjt svensk tillväxt kraftigt och förbättrat arbetsmarknaden. Under 2016 börjar inbromsningen och svenska räntor förväntas börja stiga med start under 2017. En avkylning av svensk ekonomi, och därmed arbetsmarknad, infaller då samtidigt som många flyktingar ska få en permanent tillvaro i kommunerna. Mycket talar alltså för att vi kommer att få se en stigande arbetslöshet 2017-2018, eftersom ekonomin mattas av flyktingar som har mycket svaga språkkunskaper och som har en låg utbildningsnivå inte kommer vara anställningsbara. Ekonomiskt bistånd Under de senaste åren har kostnadsutvecklingen inom ekonomiskt bistånd stabiliserats. Efter ett antal år av kraftig uppgång så ligger kommunen i dag på ungefär samma nivå i kostnader sedan 2011. Under 2015 uppgick det samlade försörjningsstödet till 224 873 kr fördelat på 3 988 hushåll som fick försörjningsstöd någon gång under året, en minskning med 96 tkr och 173 hushåll jämfört med året innan 10. 10 Linköpings kommun, Statistikinfo 2016:05
Antalet hushåll med extra långvarigt ekonomiskt bistånd (2 år) är oförändrat och ökar därför som andel av helheten. Totalt är det 1 760 hushåll som berörs. Här är bristande kunskaper i svenska och låg utbildningsnivå ett skäl till att man fastnat i ett långvarigt bidragsberoende 11. I en nationell jämförelse (2016) av långvarigt ekonomiskt bistånd placerar sig Linköping bland de sämre i landet, strax bättre än Södertälje eller Stockholmsstadsdelar som Rinkeby- Kista 12. Utbetalning av ekonomiskt bistånd 2006-2015, tkr. Källa: Statistikinfo 2016:05 Redan innan flyktingkrisen fanns stora utmaningar med den svenska integrationspolitiken. En nyanländ får under två år via arbetsförmedlingen en omfattande introduktion i form av studier och arbetsplatsintroduktioner. Tre månader efter dessa två år har en av 20 en anställning utan subventionerat stöd, en av tre ett subventionerat jobb eller studier och två av tre lever helt på bidrag. Dessa siffror har varit förhållandevis konstanta över tid. Med fler människor som berörs blir dock bristerna i systemet långt mycket mer påtagliga. Det finns goda skäl att anta att många av de flyktingar som kommit till Sverige under senare år, och som generellt har en låg utbildningsnivå, kommer få problem med etableringen på Linköpings arbetsmarknad. När de passerat genom Arbetsförmedlingens två år av insatser, som är de som ansvar för etableringsuppdraget, så landar ansvaret hos kommunerna. 11 Kommunfullmäktiges mål, uppföljning av indikatorer 2016 12 http://www.corren.se/nyheter/linkoping/fler-blir-kvar-i-bidragsberoende-om4516549.aspx
Det är avgörande för Linköpings utveckling, sammanhållning och ekonomi att människor snabbt lär sig svenska, ges relevant utbildning och etableras på arbetsmarknaden. Om inte så kommer Linköping stå inför en kraftig ökning av ekonomiskt bistånd under kommande år. Svenska för invandrare, SFI Under 2015 är det 49 procent av eleverna som blivit godkända i Svenska för invandrare 13. Att bara hälften är godkända är ett misslyckande, men ska ses i ljuset av att det är en kraftig ökning jämfört med 2014 då enbart 30 procent blev godkända. Bakgrunden till den kraftiga ökningen i resultatet bedöms bero på två orsaker. Den enda är insatser med uppskattade konversationsgrupper och studentmedarbetare i verksamheten. Det andra handlar om att man haft fler elever med studiebakgrund än jämfört med 2014. Vilken utbildningsnivå man har med sig in i SFI är alltså viktig för hur utfallet blir. Företagsamhet Linköping är den regionala tillväxtmotorn, med ett näringsliv som mår bra och en stark arbetsmarknad. Det märks inte minst genom en kraftig inpendling av människor som arbetar i kommunen, men som bor i en annan del av Östergötland. Tillväxten är särskilt stark bland småföretagen. Småföretagarbarometern 14 visar också på en fortsatt positiv syn på utvecklingen i hela Östergötland. Även om det går bra för företagen i Linköping så skickar man ett bistert budskap till de styrande genom Svenskt Näringslivs ranking 15. Det kraftiga fallet i betyg, med 62 platser, skickar Linköping från nationell topplacering till medelmåttighet. Ett par av de områden där man skickar tydlig kritik är politiker och tjänstemäns attityd till företagande och tillämpning av lagar och regler. Kort och gott saknar man engagemang från de som styr och kontrollen upplevs som tuffare och fyrkantigare än tidigare. 13 Kommunfullmäktiges mål, uppföljning av indikatorer 2016 14 Företagarnas Småföretagarbarometer 2016 15 foretagsklimat.se
Linköpings utveckling i Svenskt Näringslivs ranking Etableringsprocessen Den som är mellan 20 år och 65 år som beviljas uppehållstillstånd eller är anhörig till person som beviljas uppehållstillstånd omfattas av etableringsprocessen för vilken Arbetsförmedlingen ansvarar. Processen börjar med ett etableringssamtal som så småningom leder till beslut om en etableringsplan. Planen löper under två år och omfattar förutom arbetsförberedande insatser även svenska för invandrare och samhällsorientering. Asylprocessen tar för många en mycket lång tid och präglas inte sällan av väntan och passivitet, vilket i sig är problematiskt. Även inom ramen för etableringsprocessen finns det dock stor potential att tydligare prioritera skyndsamhet för att understryka det samhälleliga intresset i en framgångsrik arbetsmarknadsetablering. Enligt Arbetsförmedlingen tog det i genomsnitt (medianvärde) 52 dagar från det att beslut om uppehållstillstånd fattades tills dess att ett första etableringssamtal hölls, för de som var i etablering i juni 2015. Det tog för samma grupp i genomsnitt 102 dagar från beslut om uppehållstillstånd till beslutad etableringsplan, 123 dagar till påbörjad svenska för invandrare, 126 dagar till påbörjade arbetsförberedande insatser och 180 dagar till påbörjad samhällsorientering. Som framgår avser dessa ledtider personer som beviljats uppehållstillstånd och var i etablering i juni 2015, innan merparten av 2015 års asylärenden ens hunnit registreras.
För att konsekvent hantera frågan om etablering på arbetsmarknaden och strävan mot egen försörjning som angelägen från samhällets sida är det viktigt att inget led i asyl- och etableringsprocessen präglas av passivitet och väntan. Insatser bör därför alltid påbörjas så fort som möjligt, helst inom loppet av några få dagar eller veckor. Vi vill därför att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får ett skärpt uppdrag att verka för att korta ner ledtider i så hög utsträckning som möjligt i samråd och samverkan med övriga berörda aktörer. Nationell utveckling Den nationella trenden och utvecklingen i Linköping går hand i hand. Inom några år riskerar upp emot en miljon människor i Sverige befinna sig i utanförskap och bidragsberoende 16. Statistiska Centralbyrån har på uppdrag av Moderaterna 17 tagit fram statistik kring Sveriges stadsdelar och utanförskap. Av de totalt 9 000 stadsdelarna så har de med en förvärvsfrekvens under 50 procent i befolkningen 20-64 år valts ut. Områden med mer än 20 procent studenter har sorterats bort. Sedan 2008, när motsvarande undersökning gjorde senast, så har utvecklingen gått åt fel håll. Antalet områden där färre än hälften i arbetsför ålder arbetar har ökat från 105 områden till 130 områden. Snittet för Sverige är 77 procent som arbetar i arbetsför ålder, medan snittet för de här 130 områdena är 43 procent. De Linköpingsområden som sticker ut i den här nationella jämförelsen är Skäggetorp 5 (33,6 procent), Skäggetorp 3 (48,2 procent) och Berga 3 (49,5 procent). 16 Regeringens vårproposition 2016 17 Statistiska Centralbyrån, uppgifter från 2014, SAMS-områden
Vårt viktigaste vallöfte: Linköpingslöftet Moderaterna föreslår ett förnyat samhällskontrakt med målet om full sysselsättning och där alla delar av den kommunala verktygslådan ska stödja en sådan utveckling. Försörjningsstöd ska aldrig leda till passivitet, utan till aktivitet där egen ansträngning lönar sig och bygger grundläggande anställningsbarhet. Sociala insatser och språkinlärning ska rusta människor som står långt bort från arbetsmarknaden till att kunna delta i utbildning och arbetsliv. Utbildning som leder till arbete, där det finns en efterfrågan bland lokala och regionala arbetsgivare, ska ligga i fokus. Vi kallar det Linköpingslöftet, ett löfte mellan Linköpings kommun och oss som bor här men också mellan oss Linköpingsbor om att vi anstränger oss både för oss själva och för varandra. Linköpingslöftet baseras på den vägledande principen att alla människor som bor i Linköping har ett ansvar att bidra, men också ska få chansen att göra det. Vilka strategier och insatser som tar oss dit behöver variera över tid. Vi gör inte om misstaget att inte tillräckligt väl anpassa verksamheten utifrån hur arbetslösheten och utanförskapet förändras. I den här rapporten presenteras därför ett antal konkreta förslag inom respektive steg. En del av dem används redan i dag i Linköping som viktiga delar av det sociala arbetet, andra delar är nya verktyg som vi vill tillföra. Vi avser också komma tillbaka med fler insatser under tiden fram till nästa val. För att få kraft i arbetet tycker vi att man ska överväga att samla frågor som rör arbetsmarknad, vuxenutbildning och försörjningsstöd i en nämnd istället för det delade ansvar som finns i dag. För att ge effekt behövs också en nationell politik som stödjer den utveckling vi vill se, inte minst utifrån den stora uppgift som Linköping står inför med flyktingmottagandet. Att få ett effektivt mottagande, tidig kartläggning av förmågor och utbildning, introduktion i samhället och krav på aktivitet och arbete är avgörande. Vi har därför i den här rapporten också inkluderat moderaternas nationella förslag som stödjer vårt arbete.
Aktivitetskrav Den som söker försörjningsstöd ska mötas av en positiv förväntan på arbetsförmåga och målet ska från start vara egen försörjning. Försörjningsstöd ska aldrig leva till passivitet, utan till aktivitet där egen ansträngning lönar sig. Ett aktivitetskrav ska ställas på den som mottar försörjningsstöd att man, utifrån sin situation och förmåga, deltar i insatser, utbildning och praktik som bidrar till att man närmar sig arbetsmarknaden. Ett aktivitetskrav har visat sig bidra till kortare tid i utanförskap. I dag lönar det sig inte alltid att gå från utanförskap till arbete och egen försörjning. Det är naturligtvis förödande för människors motivation, och skapar fel drivkrafter i ett samhälle, om man förlorar på att gå till jobbet. Moderaterna har därför föreslagit ett bidragstak som omfattar den som får etableringsersättning eller försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl. Ett hushåll utan skattepliktig inkomst ska maximalt kunna erhålla 75 procent av lägstalön och bostadsbidrag i samlade bidrag, exklusive barnbidrag och underhållsstöd. Vägledande förhållningssätt: Alla som söker ekonomiskt bistånd ska mötas av en positiv förväntan om arbetsförmåga och från start ska målet vara arbete och egen försörjning. Samtliga som mottar försörjningsstöd ska ha en individuell handlingsplan som syftar till självförsörjning på kort och lång sikt. Ett aktivitetskrav ställs på den som mottar försörjningsstöd att man, utifrån sina förutsättningar, deltar i insatser, utbildning och praktik som bidrar till att man närmar sig arbetsmarknaden. Förslag på insatser: En sjudagarsregel införs där tiden mellan ansökan om ekonomiskt bistånd till deltagande första kompetenshöjande insats ska vara sju dagar. Målet är sedan att korta detta till fem dagar. Hembesök används som verktyg för att fånga upp människor i utanförskap och följa upp insatser och försörjningsstöd. Nationellt stödjande förslag: Jobbstimulans i bidrag och ersättningar. Bidragstak för stärkt arbetslinje. Steg 1: Förbereda för utbildning och arbete För många Linköpingsbor är arbetslöshet en kortvarig situation, medan den för en del innebär ett livslångt utanförskap. Där arbetslösheten har bitit sig fast är framförallt inom fyra grupper, det som brukar beskrivas som människor med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Här finns de med svaga språkkunskaper, låg utbildningsnivå, funktionsnedsättningar eller som är över 55 år. Inte sällan överlappar samma människor flera av dessa kategorier, vilket naturligtvis
ytterligare förstärker utanförskapet och svårigheten att komma i arbete. För den som varit arbetslös under en längre tid eller kanske aldrig kommit i arbete så är steget till utbildning, praktik eller anställning långt. Att gå upp på morgonen, att ha dagliga rutiner, att äta frukost och lunch är inte en självklarhet för alla. De mest grundläggande insatserna måste därför handla om att bygga grundläggande anställningsbarhet, ge personliga verktyg för vardagen och sociala sammanhang. Det är först då som man är redo för nästa steg, där man kan tillgodogöra sig mer kvalificerade insatser. Första steget i Linköpingslöftet handlar därför om att förbereda människor så att de kan ta klivet ut ur utanförskap. I Linköping har vi haft mycket goda erfarenheter av sociala insatser för den som står långt bort från arbetsmarknaden, genom P100-projektet och Team Utreda. Vi vill utveckla arbetet genom fler metoder och mer av en sammanhållen kedja. Vi vill också att kommunen genom forskning utvecklar arbetssätt och stärker förutsättningarna för att kunna arbeta evidensbaserat med socialt arbete i Linköpings kommun. Ett stort skäl till utanförskap är bristande kunskaper i svenska, samtidigt som resultaten från SFI, Svenska för invandrare, är låga. Det här är dessutom en utmaning som kommer växa under de kommande åren, genom det stora flyktingmottagandet. En rimlig utgångspunkt för vår planering är tyvärr att Arbetsförmedlingen inte kommer att lyckas särskilt väl med att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, utan att det är ett ansvar som landar hos kommunen. En central insats är då att snabbt kunna ge grundläggande kunskaper i svenska, så att man i nästa steg kan tillgodogöra sig ytterligare utbildning eller praktik. Vägledande förhållningssätt: Alla människor som bor i Linköping har ett ansvar att bidra, men också ska få chansen att göra det. Exempel på insatser: En individuell handlingsplan ska upprättas som en överenskommelse mellan individen som ges stöd och kommunen. För den som är nyanländ så ska etablering börjas genom etableringssamtal inom 5 arbetsdagar. Sociala insatser för att göra människor redo för utbildningsinsatser eller arbetsmarknaden. Anpassade språkstudier som går att kombinera med praktik eller med mer praktisk utbildning som leder till arbete. Språkstudier måste också kunna genomföras med små barn eller i kombination med någon form av öppen förskoleverksamhet. Forskning kring evidens och effekt sociala insatser så att kan förfina vårt arbetssätt. Nationellt stödjande förslag: Kompetenskartläggning från första dagen asylsökande kommer till Sverige. Obligatorisk samhällsorientering med samhällstest.
Steg 2: Utbildning som leder till arbete Den som kan tillgodogöra sig en utbildning, eller som behöver komplettera med praktik eller praktisk erfarenhet, ska snabbt sättas i aktivitet. Den som inte avslutat en gymnasieutbildning bör i möjligaste mån ges möjlighet att slutföra utbildningen. Det bör också kunna ske i kombination med praktik. Matchning av utbildningar och praktik ska ske utifrån den efterfrågan som finns hos lokala och regionala arbetsgivare. Den kortaste vägen till arbete och egen försörjning ska eftersträvas. Den lokala vuxenutbildningen behöver breddas för att svara upp mot fler branscher där det finns personalbrist. En dyr yrkesutbildning kan vara en bra investering i relation till ett livslångt bidragsberoende och utanförskap. Vägledande förhållningssätt: I fokus för vår strävan ligger möjligheten till social rörlighet. Att rusta människor för att åstadkomma det som de vill uppnå och för när de möter tuffare tider. Tidig arbetsmarknadskontakt i alla insatser. Exempel på insatser: Matchning till yrkesutbildningar där det finns ett behov hos arbetsgivare i Linköping och regionen, gärna i samarbete med grannkommunerna. Korta och riktade utbildningar för att komplettera tidigare kunskaper. Upphandling av insatser genom sociala företag eller civilsamhället. Nationellt stödjande förslag: Utbildningsplikt för nyanlända vuxna som saknar motsvarande grundskoleutbildning. Steg 3: Arbete, praktik eller sysselsättning För den som genomgått tidigare steg i Linköpingslöftet, eller på egen hand är redo för arbete och praktik, är det viktigt att inte fastna i passivitet. Tidig arbetsmarknadskontakt är viktig i de insatser som används så att man får in en fot hos en arbetsgivare. Kommunen behöver arbeta aktivt med det lokala näringslivet. Vi vill se ett närmare samarbete mellan socialtjänst, arbetsmarknadspolitik och näringslivsarbetet. Utgångspunkten vid genom varje steg av Linköpingslöftet och i matchningen med en arbetsgivare måste vara arbetsgivarens behov av kompetens. Det företag som ställer upp måste veta att kommun och arbetsförmedling finns som stöd om det uppstår problem på arbetsplatsen. För att underlätta anställning så kan både praktik och provjobb, där kommunen under en tid står för lönen, användas. Det innebär att man får en tid att lära känna varandra innan anställning.
Om man menar allvar med en ambition om att alla Linköpingsbor ska bidra och få chansen att göra det så måste det också inkludera personer med funktionsnedsättning. Här finns också en stor, och inte sällan välutbildad, grupp som inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Vi ser behov av att utveckla en bättre matchning på arbetsmarknaden där vi slussar människor mot vanliga arbeten med anpassning, offentligt skyddade anställningar och daglig verksamhet. Var och en ska tas tillvara och få möjlighet att bidra utifrån sina förutsättningar. Vägledande förhållningssätt: Vår syn på ett samhälle som håller ihop bygger på utbildning och ansträngning, arbete och företagande. Att vi anstränger oss för vår egen skull och för andras. Vår idé är ett mål om full sysselsättning och där alla delar av den kommunala verktygslådan ska stödja en sådan utveckling. Arbetet ska ske i samarbete med Linköpings företagare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården. Förslag på insatser: Ökat fokus på matchning och arbetsgivarkontakter. Närmare samarbete mellan socialtjänst och kommunens näringslivsarbete. Personligt stöd till arbetsgivare som tar emot praktikanter och nya anställda. Möjlighet att provjobba under en kortare tid, så att arbetstagare och arbetsgivare får en möjlighet att lära känna varandra. Införande av ett Fontänhus i Linköping för personer med psykisk ohälsa. Ökad bredd av insatser genom samarbeten med sociala företag, ex. Linköpings Stadsmission, som kan arbeta med längre insatser för personer som har svårt att komma in på ordinarie arbetsmarknad. En utbyggnad av offentligt skyddade anställningar i kommunen. Nationellt stödjande förslag: Fördubbla RUT-avdraget. Förstajobbet-anställning och Förstajobbet-avdrag. Satsningar på utrikes föddas företagande. Alla människor räknas I Linköping finns det i dag många människor som ingen räknar med, som kanske lever med en sjukdom, en funktionsnedsättning eller har ett kriminellt förflutet. Vi vill inte räkna bort människor. Alla människor ska få möjligheten att göra en insats som betyder något för en annan människa. Det innebär att vi behöver arbeta med andra verktyg, sociala företag, anställningsformer och insatser än tidigare. Tidsaspekten måste också i de här fallen ofta vara längre, ibland kanske med ett livslångt perspektiv. Prova, utvärdera, gå vidare Utanförskapet förändras över tid och därför även målgruppen för Linköpingslöftet. Det är därför viktigt att insatser förändras utifrån behoven och att de utvärderas. Linköpings kommun ska arbeta utifrån evidens eller beprövad erfarenhet och arbetssättet ska tåla
granskning. Insatser och utbildningar som inte är effektiva och för människor närmare arbetsmarknaden ska läggas ned. Tuff mot brott tuff mot bakgrunden till brottslighet Moderaterna tar människors otrygghet och kampen mot brottslighet på allvar. Nationellt har vi lagt ett antal förslag kring en stärkt polisorganisation med 2 000 fler poliser i landet, inte minst kopplat till lokal närvaro i utanförskapsområden. Att bygga upp en närvaro i vardagen är avgörande för att klara tryggheten också i socialt utsatta områden. Vi kommer aldrig ursäkta den som begår brott med social bakgrund. Samtidigt kan inte brottslighet bekämpas långsiktigt utan att man också bekämpar grunden för brottslighet. Därför är kampen mot utanförskapet så viktigt. Den som ingår i en samhällsgemenskap, den som får stimulans genom utbildning eller som är trött efter en dags arbete ställer inte till det i sina bostadsområden eller orkar begå brott.