Slutredovisning av projektet Lokalt driven landsbygdsutveckling, LDL Projektet har beviljats medel av länsstyrelsen ur programmet Innovativa servicelösningar med Nyköpings kommun som medfinansiär. Projekttiden har löpt från 2013-07-01 till 2014-12-31 men på grund av att kommunens beslut om medfinansiering dröjde något kunde det första informationsmötet om projektet hållas först den 22 augusti 2013 vilket också blev den formella starten av projektet. Projektägare har varit Kommunbygderåd Nyköping som är en paraplyorganisation för hela kommunens landsbygd. Här bor c:a 18 000 personer på en yta av 1 500 kvadratkilometer och med 14 mindre tätorter som omfattas av projektet. Kommunbygderådets styrelse har utgjort styrgrupp för projektet. Ledningsgrupp: Den direkta ledningen av projektet har utövats av en grupp bestående av Larz Johansson, Jacqueline Hellsten och Berit Christoffersson. Larz Johansson har varit projektledare med ansvar för projektets administration, ekonomisk redovisning och dokumentation. Jacqueline Hellsten har varit processledare med ansvar för projektets hemsida, nyhetsbrev och kommunikation. Berit Christoffersson är kommunens landsbygdslots och har svarat för kontakter mellan projektet och kommunens olika förvaltningar. Utöver den formella projektledningen har vi haft ett mycket gott stöd av Marianne Skantz som ansvarar för det regionala serviceprogrammet på länsstyrelsen och kommunalrådet Nicklas Franzén som ansvarar för landsbygdsfrågor inom kommunledningen. Förstudier: Under åren 2013/14 genomfördes en förstudie om Landsbygdsutveckling i regi av Kommunbygderådet och en om Levande landsbygd Stavsjö som var ett Leaderprojekt med Kiladalens Intresseförening som huvudman. Båda hade den karaktären att de lade grunden till det kommande, stora landsbygdsutvecklingsprojektet.
Styrdokument: I inledningen av projektet upprättade vi ett antal styrdokument som angav arbetssätt- och metoder och som också klart angav ansvarsområden för olika aktörer inom projektet. Häri ingick också hur projektet skulle dokumenteras och hur den ekonomiska redovisningen skulle skötas för att ge god kontroll över de medel som ställts till förfogande. Arbetsmetod: Den övergripande utgångspunkten för projektledningen har varit ett tydligt underifrånperspektiv där vi medvetet betonat att varaktiga förändringar bara kan åstadkommas av dem som berörs. Eftersom syftet med projektet har varit att stärka och utveckla serviceutbudet på landsbygden, både kommersiell och offentlig service, så är det bara de som bor på landsbygden som kan beskriva vilka behov som finns. Får man dessutom möjlighet att medverka i förändringsprocessen så blir resultatet så mycket bättre. Till det första mötet den 22 augusti i Runtuna Bygdegård hade vi bjudit in ett antal eldsjälar eller nyckelpersoner som vi identifierat från olika orter eller delar av landsbygden. Vi insåg tidigt att dessa skulle vara våra bästa ambassadörer för projektet och lade därför stor vikt vid att de skulle känna sig väl informerade och delaktiga i projektet. Vi hade också valt ut 10 orter, eller i vissa fall några samverkande orter, så att vi fick en heltäckande kartbild över kommunens landsbygd där utvecklingsarbetet skulle fortgå (se bilaga 1) I nästa steg bjöd vi in till offentliga möten på dessa orter där vi berättade om projektet och dess syften och mål. Det bör redan nu poängteras att arbetet sedan gick fram i olika takt. På vissa orter fick vi stort gehör redan från början medan vi på andra ställen fick bjuda in till fler möten och i vissa fall fick lov att göra fler omtag under projektets gång innan vi nådde resultat. Eftersom projektet handlade om att åstadkomma innovativa servicelösningar möttes vi ofta av frågan vad är det? Och vårt svar fick lika ofta bli det innovativa är att det är ni som skall tala om vad ni vill ha och hur det skall utformas. På de inledande möten lät vi sedan deltagarna arbeta med metoden open space eller brainstorming där alla förslag är lika välkomna och där alla kan bidra. När alla förslag väl kommit upp på bordet, eller på väggen i form av stora blädderblock, så hjälptes man åt att rangordna de olika förslagen genom att markera de man tyckte var bäst med små klisterlappar, eller röda pluppar som benämningen blev. Lokala arbetsgrupper: Efter ett eller flera sådana möten på en ort gjorde vi en sammanställning av resultatet och redovisade på nästkommande möte. ( se bilaga 2) Nu var det dags att ta nästa steg som innebar att det bildades en lokal arbetsgrupp på mellan tio och femton personer på varje ort. I de allra flesta fall uppstod grupperna genom att man spontant anmälde att man ville vara med i arbetet. I några fall ganska många till att börja med men några lämnade och andra tillkom. Efterhand uppstod ganska stabila grupper som har deltagit under hela projekttiden och som sannolikt kommer att fortsätta att arbeta med att utveckla sin ort, även när projektet nu avslutats.
Arbetsgruppernas arbete finns dokumenterat i 63 protokoll/minnesanteckningar som också finns redovisade på kommunbygderådets hemsida under respektive ort. Arbetsgrupperna försågs med underlag för sitt arbete, dels i form av de tidigare nämnda förstudierna, dels i form av översikts- och detaljplaner och statistiskt material i form av befolkningsutveckling och prognoser för den kommande perioden fram till 2030. Grupperna gavs också möjlighet att göra s.k. SWOT-analyser och några valde dessutom att genomföra omfattande enkäter riktade till samtliga hushåll inom respektive område. Det bör noteras att svarsfrekvensen var uppseendeväckande hög, c:a 50 %, vilket är mycket när man ställer många frågor. Även andelen frisvar var mycket hög. Med det omfattande underlag som stod till buds var det några grupper som valde att arbeta med undergrupper som var och en tog ansvar för en eller flera avskiljbara frågor. För att undvika att det uppstod konkurrerade grupper var vi, från projektledningens sida, noga med att det var den lokala arbetsgruppen (huvudgruppen) som var vår motpart och som företrädde ortens intressen. Med några få undantag så var alltid någon från projektledningens sida närvarande vid arbetsgruppernas möten och tog ansvar för dokumentationen. För att ytterligare avlasta grupperna tog projektledningen hand om alla ekonomiska frågor. Fakturor för lokalhyror, förtäring vid möten, annonskostnader etc. skickades direkt till projektledaren för betalning och bokföring. Även när det senare under projekttiden kom till direkta kostnader för att genomföra olika åtgärder gick fakturorna direkt från respektive leverantör till projektledaren. På så vis behövde de lokala arbetsgrupperna inte hantera några projektmedel utan kunde koncentrera sina arbetsinsatser på det praktiska arbetet. Projektets mål: Även om önskemålen var många och det kom upp många goda idéer under resans gång var det viktigt att ha en tydlig målbild av vad som skulle åstadkommas. Följande mål var tydligt angivna i vår projektansökan: Utveckla tre kompletta servicepunkter i olika delar av kommunens landsbygd. Resultat blev fyra stycken. Nävekvarn, Vrena, Jönåker och Tystberga. Inleda arbetet med ytterligare tre servicepunkter (skapa en grund för fortsatt utveckling) Här blev resultatet två, en i Aspa och en i Råby Att börja utveckla tre e-handelspunkter för dagligvaruhandel (klarlägga förutsättningarna på nätet, distributionsformer och distributionsnät) Här har arbetet resulterat i en komplett digital handel i Stavsjö som kommer att beskrivas i detalj här nedan och en påbörjad i Ålberga. Eventuellt kommer de ovan nämnda orterna Aspa och Råby att utvecklas i samma riktning.
Vad är en servicepunkt: Vi har utvecklat våra servicepunkter med utgångspunkt i en befintlig lanthandel och/eller drivmedelsstation. Förutom dagligvaror skall servicepunkten kunna erbjuda apoteksservice, postservice, paketservice, betaltjänster, dator med internetuppkoppling och skrivare, vara en mötesplats med caféhörna och tillhandahålla viss turistinformation. Om det inte finns drivmedelstation i direkt anslutning till servicepunkten skall det även finnas information var närmaste drivmedelsstation finns. Det bör även finnas tillgång till en anslagstavla och en förslagslåda. (exempel på vad som bör finnas vid en servicepunkt framgår av bilaga 3) Digital lanthandel: I vår projektansökan använde vi begreppet e-handel men under projekttidens gång har det vedertagna begreppet ändrats till digital lanthandel. Sedan många år tillbaka är vi bekväma med att handla de flesta varor på nätet, böcker, kläder, skor, fritidsartiklar m.m. och den handeln växer lavinartat. Däremot har det varit mindre vanligt att handla livsmedel på nätet men under senare år har det etablerats handel med matkassar av olika slag. Det är dock en företeelse som endast förekommit i städer och större tätorter och inte på landsbygden med sina långa avstånd. För att det skall fungera på landsbygden krävs en helt annan organisation. Med utgångspunkt från den förstudie som gjorts i det lilla samhället Stavsjö och de behov som framkommit i en efterföljande enkät har följande modell etablerats. Stavsjö som ligger nära gränsen mot Östergötland, c:a två mil norr om Norrköping, har ett stabilt bredband i form av nedgrävt fiber som ger hög tillgänglighet till nätet. Efter att ha träffat avtal med en stor matmarknad i Norrköping kan de som bor i Stavsjö göra sin veckohandling på nätet. Fram till tisdag kväll kl. 23.00 kan man välja sina varor bland butikens 22 000 artiklar och lägga sin beställning. Onsdag morgon plockas varorna i butiken och packas i papperskassar som är märkta med kundens namn. Kl 13.00 levereras varorna med kylbil till Föreningshuset i Stavsjö och körs in i ett därför avsett kylrum. Frysta varor placeras i en frysbox. Lokalen är försedd med ett kodlås som ger kunderna tillträde att hämta sina varor vid den tid på dyngnet som passar var och en bäst. Detta ger en hög grad av tillgänglighet för de boende med minsta möjliga miljöpåverkan. I stället för att 20 bilar skall köra till Norrköping är det en bil som fraktar varorna till kunden. Man spar även kostnader, både för transporten och för tid som man inte behöver lägga på inköpen i butik. Servicestråket i Tystberga: En speciell variant av servicepunkt har etablerats i Tystberga. Utmed Stationsgatan som är det centrala stråket i samhället finns ett antal samverkande servicefunktioner. Här finns en välsorterad COOP-närabutik, café/restaurang, pizzeria, drivmedelsstation med närbutik och post, distriktssköterska, förskola och församlingshem allt inom nära gångavstånd. Inom ramen för vårt projekt har detta nu kompletterats med Träffpunkt Tystberga där en ideell förening nu iordningställt en lokal som är en mötesplats där det finns arbetsplatser med en uppkopplad dator med skrivare, caféhörna, litet bibliotek och plats för utställningar kort sagt en träffpunkt.
Andra resultat av projektet: Utöver alla de åtgärder som ingick i projektets målsättningar har det väckts många goda idéer varav ett flertal också är genomförda eller på väg att förverkligas. I Aspa bygger man en offentlig toalett i anslutning till ett populärt område för fågelskådare. Man ger även ut ett regelbundet nyhetsbrev, anordnar pubkvällar i Bygdegården och arbetar för en snar bredbandsanslutning. I Runtuna samverkar Bygdegårdsföreningen, Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen kring en förstudie som syftar till att utveckla området med nytt kök, stugor för uthyrning och lägerverksamhet. Även teaterföreställningar är ett stående inslag. I Tystberga kommer den nybildade föreningen Träffpunkt Tystberga att utveckla mötesverksamhet kring integration och samtalets betydelse. I lokalen kommer utställningar av konst och hantverk att ha sin givna plats. I Lästringe finns en framgångsrik friskoleförening som utvecklar sin verksamhet och får allt fler elever. Samlingslokalen Lästringelådan och den näraliggande grusplanen har rustats upp med bättre belysning och ett staket mot järnvägen. I Vrena har man byggt ett gym i anslutning till affären och skapat en ny lekplats i anslutning till skolan. Friskoleföreningen har nu även tagit över förskoleverksamheten från kommunen. Den årligen återkommande Vrenadagen samlar ständigt en allt större publik. I Nävekvarn arbetar man med framgång för en bättre mobiltäckning, bredbandsanslutning och bättre bussförbindelser. Man har även lyckats få till stånd byggandet av nya seniorlägenheter. I Stavsjö har man rustat upp ett gym och man arbetar för att kunna ta över den nedlagda skolan för olika ändamål. I Råby/Husby Oppunda har företagarna bildat en ekonomisk förening som arbetar för bredband och idrottsförening är i färd med att iordningsställa ett gym och det finns planer på en kanotled. I Ålberga letar man efter en lämplig lokal för att kunna ansluta till den digitala handel som utvecklats i Stavsjö och i Jönåker arbetar man med att marknadsföra affären som blivit en servicepunkt. Postnummer: För flera av orterna som ingått i projektet är fel postnummer ett påtagligt problem, inte minst för företagare. Det innebär t.ex att Aspa tillhör postnummerområde Björnlunda i Gnesta kommun och att Husby Oppunda tillhör Bettna i Flens kommun. Att tillhöra ett postnummerområde i en annan kommun innebär att man får all kommunal information från en kommun man inte tillhör, att man får hämta sina postpaket i en annan kommun och att man får valsedlar inför valet till kommunfullmäktige från en kommun där man inte är röstberättigad och där man saknar intresse för det lokala valet. Inom ramen för projektet har vi påtalat detta och tillställt Nyköpings kommun en skrivelse med begäran att man hos Posten begär en förändring av detta förhållande vilket av många upplevs som ett påtagligt problem. Det är endast en kommun som kan göra en sådan framställan, inte enskilda eller föreningar eller andra sammanslutningar.
Kiladalens Utveckling AB (svb): Detta är ett bolag som bildats under projekttiden med syfte att aktivera lokalt kapital som kan medverka till en fortsatt positiv utveckling i Kiladalen. Ett stort antal privatpersoner har gått in som aktieägare i bolaget med detta syfte. Beteckningen (svb) i anslutning till bolagsnamnet står för särskild vinstbegränsning vilket innebär att ingen kommer att kunna berika sig på det insatta kapitalet utan all vinst återinvesteras i det lokala samhället. I bolagsordningen finns även regler om hembudsskyldighet som innebär att den som vill sälja sina aktier i första hand måste erbjuda övriga aktieägare att köpa dessa. Vidare finns i bolagsordningen begränsningar i rösträtten vid bolagsstämman som medför att ingen enskild aktieägare kan rösta för mer än 10 % av antalet närvarande röster. Allt detta är till för att undvika spekulation i bolagets aktier. Den vinst som bolagets ägare kan se framför sig är att den egna orten utvecklas positivt med ökande inflyttning, förbättrad service och bibehållna eller stigande fastighetspriser. Bolaget har under året slutit avtal med sin första kund, Migrationsverket, om att tillhandahålla SFI-undervisning för de tillfälligt asylsökande, fn c:a 150 personer som anvisats boende i Stavsjö. Bolaget planerar under våren för en nyemission för att ytterligare bredda ägandet. Landsbygdsmiljonen: Nyköpings kommun har inrättat en landsbygdsfond som går under namnet Landsbygdsmiljonen. Ur denna har föreningar och organisationer möjlighet att söka bidrag för projekt som medverkar till att utveckla landsbygden. Det maximala beloppet för varje ansökan är 75 000 kronor. Möjligheten att söka kvarstår även efter årsskiftet. Leader Kustlinjen: Som ett led att stärka landsbygdens utveckling har Leader Kustlinjen drivit ett paraplyprojekt där föreningar och organisationer haft möjlighet att söka medel till en delaktivitet som syftar till att öka serviceutbudet. Även här har maxbeloppet varit 75 000 kronor och det har varit möjligt att kombinera de båda stödformerna. En skillnad är att Leader Kustlinjens verksamhetsområde är större än Nyköpings kommun och det har därför varit möjligt att söka stödet även i kommunerna Oxelösund och Trosa. Denna stödform upphörde vid årsskiftet då programperioden för Leader avslutades. Nästa programperiod inleds 2015 men det kommer inte att vara möjligt att göra nya ansökningar förrän tidigast under hösten 2015.
Sammanfattning: Som framgått av denna redogörelse har projektet Lokalt driven landsbygdsutveckling lett till en mycket omfattande verksamhet med en hög grad av måluppfyllelse. Projektet har också kunnat uppvisa ett antal sidoeffekter som inte var förutsedda vid ansökningstillfället. Förutom servicepunkter som var huvudsyftet med projektet så har det etablerats nya former som digital handel med dagligvaror, ett lokalt utvecklingsbolag, en ny förening kring Träffpunkt Tystberga, seniorbostäder i Nävekvarn och en ny företagarförening i Råby/Husby Oppunda. Den för landsbygden livsviktiga utbyggnaden av bredband har drivits på av lokala byalag i god samverkan med länsstyrelsen och Gästabudsstaden AB. Allt detta har varit positivt men det viktigaste resultatet är att det skapats en ny framtidstro på landsbygden parat med en insikt om att man kan åstadkomma mycket med gemensamma krafter. Goda idéer finns det gott om och arbetsvilja likaså. Redan ett blygsamt ekonomiskt stöd kan vara det smörjmedel som krävs för att man skall komma i gång och det har det här projektet visat med önskvärd tydlighet! Bilaga 1. Karta över kommunens landsbygd och ingående orter. Bilaga 2. Exempel på sammanställning av resultat från open space. Bilaga 3. Detta bör ingå i en servicepunkt.