Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion

Högskolan I Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson Handledare: Bengt Hjort Examensarbete Halmstad 2011

Abstract This thesis has been developed in association with Strängbetong AB, Sweden. A few years back Cementa AB introduced a new type of cement on the Swedish market: Byggcement, which is a Portland Limestone Cement. This type of cement is better for the environment and cheaper than Rapid Hardening Cement which is used today at Strängbetong AB. Strängbetong AB is very interested in a change of cement in the factory and wants to know what it takes to make a transition from Rapid Hardening Cement to Byggcement. This final project aims at investigating how the workability and strength development are affected by a transition from the existing cement to Byggcement and how we can change the properties of the concrete by adding different types of superplasticizers. Laboratory and factory experiments were made, to investigate the transition. 1

Förord Detta examensarbete har utförts vid Sektionen för Ekonomi och Teknik på Högskolan i Halmstad, och i samarbete med Strängbetong AB, Veddige. Arbetet har varit intressant och lärorikt och vi vill passa på att tacka de personer som har hjälp oss att genomföra arbetet. Vi vill tacka våra handledare: Bengt Hjort, Högskolan I Halmstad och Örjan Petersson, tekniska avdelningen på Strängbetong AB. Vi vill även tacka Annika Nilsson, Kjell Nilsson och Erik Månsson på Strängbetong AB, Veddige, för deras hjälp i samband med våra mätningar i Strängbetongs laboratorium. Halmstad, Maj 2011 Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson 2

Innehållsförteckning Abstract... 1 Förord... 2 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 7 1.3 Metod... 7 1.4 Begränsning... 8 2. Håldäcksproduktion vid Strängbetong AB En översiktlig beskrivning... 9 3 Utförda studier... 12 3.1 Inledning... 12 3.2 Använda Material... 12 3.2.1 Cement... 12 3.2.2 Tillsatsmedel... 13 3.3 Testade egenskaper... 14 3.3.1 Arbetsbarhet... 14 3.3.2 Hållfasthet... 17 3.4 Utförda tester och provningar detaljerade beskrivningar... 19 3.4.1 Allmänt... 19 3.4.2 IC-tester... 20 3.4.3 Hållfasthetstester... 22 3.5 Erhållna Resultat redovisning, analys och diskussion... 23 3.5.1 Resultat från IC-test... 23 4 Sammanfattande diskussion slutsatser och rekommendationer... 37 5 Referenser... 39 Bilaga A1 Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 325 kg... 40 Bilaga A2 Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 345 kg... 41 Bilaga A3 - Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 375 kg... 42 3

Sammanfattning Byggcement (CEM II) är ett cement som används mycket i fabriksbetong men ej i prefabindustrin eftersom det har en långsammare hållfasthetsutveckling än Snabbhärdande cement. Genom att använda värme för härdningen kan härdningsprocessen accelereras. Då CEM II Byggcement är bättre för miljön och prismässigt också är billigare är det ett intressant alternativ för Strängbetong. Strängbetong AB använder idag CEM I (Snabbhärdande cement), men är mycket intresserade av en övergång till CEM II (Byggcement). Fullskaletester har utförts på håldäck med olika blandningar av betong i produktionen för att se ifall den Snabbhärdande cementen går att ersätta med Byggcement. Ett antaltester har utförts, varvid de faktorer som presenteras i sammanställningen nedan har varierats. Faktorer Variationer Cementhalter: 325 Kg/m 3, 345 Kg/m 3 och 375 Kg/m 3 Tjocklek på håldäck: Tillsatsmedel: 20, 27, 32, 38 och 40 cm Chryso Plast XP, Chryso Lab EPB 834-001, Sika Paver SD 22, BASF RheoFIT 700 Blandningsproportioner: 100 % Byggcement, 100 % Snabbhärdande cement, 50 % Byggcement + 50% Snabbhärdande cement Arbetbarheten hos betongen med olika blandningar mättes i laboratorierummet med hjälp av en mätutrustning, ICT-100TE. Denna utrustning ger som resultat mätvärden bestående av antal cykler samt mängd slurry i gram. Med ständig kontakt med personal ute i produktionshallen fick vi ett samband mellan uppmätta värden, erfarenheter och iakttagelser i produktionen. Hållfastheten testades genom kubprovning. Hållfasthetsutvecklingen dokumenterades och vi erhöll resultat som vi kunde använda till bestämning av tendenskurvor. 4

För en god arbetbarhet hos betong med Byggcement och en fin yta på håldäcket krävdes att antalet cykler låg mellan 14 och 20, och att slurryvärdet låg mellan 17 och 22 gram. Med en betongblandning som uppfyllde dessa krav blev håldäcket bra och kunde gjutas som det skulle. Den blandning med Byggcement som visade sig vara bäst lämpad som ersättare för betong med Snabbhärdande cement innehöll det nya tillsatsmedlet Chryso. Denna blandning gav bra värden i labbet och fungerade bra ute i produktionen på alla produktionshöjder. Dock visade sig håldäcket HD 40 vara en svår platta att gjuta och en ändring i doseringshalten av tillsatsmedlet ökades ifrån 0,40 till 0,45 procent av betongvikten och cementhalten ökades till 350 Kg/m 3, då fungerade betongblandningen även i produktionen för denna svåra platta. Hållfasthetsutvecklingen var något sämre för betongblandningen med byggcement än vad det var för betongblandningen med Snabbhärdande cement. Betongblandning med det Snabbhärdande cementet uppnår 30 MPa på 15 timmar, medan betongblandning med Byggcement uppnår samma hållfasthet på 23 timmar utan någon värmetillförsel. Genom värmetillförsel kan Byggcementet fås att härda snabbare och klara ungefär samma tid som det Snabbhärdande cementet. Betongblandningen med det snabbhärdande cementet går att ersätta företrädesvis betongblandning med Byggcement och det nya tillsatsmedel Chryso. Men även tillsatsmedel Sika Paver SD 22 fungerar med viss justering. 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Idag har byggindustrin en mycket stor inverkan på klimatet, eftersom att årligen konsumerar byggsektorn tre miljarder ton råmaterial. Detta är siffror som påverkar alla inom byggsektorn. (14) Cementa AB sätter press genom sin prispolitik på sina kunder angående riktvärden på miljöverkan och koldioxidutsläpp. Detta har lett till att det vanliga cementet som Strängbetong AB tidigare använt inte längre är det optimala miljömässigt eller prismässigt. Byggcement ger lägre koldioxidutsläpp vid tillverkning och har ett lägre pris som gör det attraktivt för produktionsföretag såsom Strängbetong AB att köpa in och börja använda. Inom Strängbetong AB idag används i huvudsak Snabbhärdande cement (CEM I R). Produkter tillverkade med Byggcement måste dock ligga på produktionssträckan (bädden) en längre tid för att uppnå samma hållfasthet som den Snabbhärdande cementen. Detta kan leda till högre kostnad för företagets produktion och då kan det visa sig vara olönsamt att byta cementsort. Man vet samtidigt inte om Byggcementen har samma arbetbarhet som den Snabbhärdande cementen eller ifall en övergång till Byggcement kan medföra andra produktionstekniska problem. Cementa AB sätter årligen upp nya mål och förväntningar på produktionsföretag om att sänka koldioxidutsläppen på betongen, Strängbetong AB försöker uppnå de högre kraven genom att försöka gå över från CEM I R till CEM II A LL. Ett sätt att bemästra de problem som kan uppkomma vid övergång från Snabbhärdande cement till Byggcement är att använda nya tillsatsmedel. I och med detta är det av intresse att testa tillsatsmedel från följande tillverkare: BASF, Chryso och Sika. 6

1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka och testa om det är möjligt att ta fram nya betongblandningar med Byggcement och olika tillsatsmedel för att ersätta det Snabbhärdande cementet som används idag i produktionen. Syftet är att vidare ta fram underlag för den framtida produktionen baserad på Byggcement. 1.3 Metod Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge en uppfattning och insikt hur betong fungerar, vad som påverkar betongens egenskaper och vad som tidigare dokumenterats. I litteraturstudien har publicerade vetenskapliga artiklar, hemsidor, produktblad, böcker och tidigare examensarbeten studerats. Samtal och intervjuer har genomförts med de anställda vid Strängbetong AB. De har därigenom bidragit med förklaringar och förtydligande om hur produktionen fungerar och hur betongen används i produktionen. För att få fram värden för det nya materialet har fullskaletester i laboratorierummet på Strängbetong AB utförts. Del av den betong som skulle ute i produktion till håldäcken togs ut och olika tester utfördes på den. När arbetbarheten testades utfördes IC Tester på olika blandningar av betongen med olika tillsatsmedel och på olika håldäckshöjder. För att få en uppfattning om hur produktionen av håldäck påverkats av de olika betongblandningarna har en ständig kommunikation upprätthållits med de anställda ute vid produktionssträckan (bäddarna). Vid framtagning av tendenskurvor för de olika betongblandningarna har hållfastheten testats genom kubtryckning och med hjälp av datorprogrammet ConReg System har tendenskurvor framställts. För att klargöra och tydliggöra resultat och påverkande faktorer har detta utvärderats genom en sammanfattande bedömning. När tydliga svar och värden inte funnits har antaganden gjorts utifrån de tester som gjorts under arbetets gång. 7

1.4 Begränsning Arbetet har begränsats tillhålldäcksproduktion. Vid de tester som utförts har faktorer varierats enligt nedanstående översikt: Faktorer Variationer Cementhalter: 325 Kg/m 3, 345 Kg/m 3 och 375 Kg/m 3 Tjocklek på håldäck: Tillsatsmedel: 20, 27, 32, 38 och 40 cm Chryso Plast XP, Chryso Lab EPB 834-001, Sika Paver SD 22, BASF RheoFIT 700 Blandningsproportioner: 100 % Byggcement, 100 % Snabbhärdande cement, 50 % Byggcement + 50 % Snabbhärdande cement 8

2. Håldäcksproduktion vid Strängbetong AB En översiktlig beskrivning Håldäcken som är förspända, se figur 2.1, produceras i olika höjder. Höjderna avser tjockleken på håldäcket. De höjder som finns inom Strängbetong är 20, 27, 32, 38 och 40 cm. För var och en av dessa höjder finns det en speciell maskin. Figur 2.1 Ett antal håldäck. Figur 2.2 Anställda producerar ett håldäck. Figur 2.3 Produktionsmaskin under arbete. Varje maskin tar 1,4 m 3 betong/sats. Maskinerna är uppbyggda att pressa betongen neråt mot produktionsbädden genom vibration. För att kunna åstadkomma hålen i håldäcken används skruvar som skruvar sig igenom och pressar betongen mot sidorna så att det blir tätt packat och stabilt. Maskinerna har olika skruvar beroende på antalet hål för håldäcken eller hur hålet är dimensionerat. Figur 2.4 Skruvar som används i produktionsmaskinerna 9

Det används också speciella maskiner till att kapa håldäcken i de mått som är beställda. Dessa maskiner är en som kapar tvärs håldäcken och en som kapar längs med håldäcken. Produktionssträckan (gjutbädden) för håldäcken är dryga 200 m. För en maskin att gjuta hela denna sträcka tar det i snitt 2 2,5 timme. Men med den lättare 20 cm plattan, kan det ta ungefär 1,5 timme för att gjuta 200 m. Innan betongen läggs på produktionssträckan är det flera moment som måste genomföras. Det första är att rengöra banan innan betongen appliceras. Detta görs genom att spola av banan med vatten. Figur 2.5 Produktionssträcka ut i produktionshallen. När produktionsbädden är rengjord dras armeringslinor ut och fästs i ena änden på banan. Nu skall linorna spännas, men innan dragspänningen sker läggs, säkerhetskedjor ut över linorna på flera olika ställen, för att förhindra att olyckor sker ifall någon lina ger med sig. När säkerhetskedjorna är utlagda spänns armeringen med hjälp av en maskin som spänner linorna i två steg tills de är tillräckligt spända och har avsedd spännkraft. Därefter kan betongen placeras på produktionsbädden. Figur 2.6 Armeringslinorna är spända och säkerhetskedjorna är på. 10

När håldäcken är färdiggjutna sätts etiketter ut på håldäcken och ett skyddande täcke för härdning läggs ut över hela plattan. Nu väntar man på att betongen skall hårdna och uppnå en viss hållfasthet. För att påskynda härdningen har man varmvattenslingor under bädden som värmer betongen. Det tar ungefär 7 timmar för betong med Snabbhärdande cement att uppnå 30 MPa så att man skall kunna ta bort håldäcksplattan från produktionsbädden. Det tar 11 12 timmar för betong med Byggcement att uppnå samma hållfasthet. Figur 2.7 Etikett som visar information om just detta håldäck. När plattorna har uppnått avsedd hållfasthet kapas de i olika längder och bredder beroende på hur detaljprojekteringen ser ut. 11

3 Utförda studier 3.1 Inledning Betong är ett byggnadsmaterial som består av tre huvudbeståndsdelar: cement, vatten och ballast. Utöver detta kan man tillföra olika tillsatsmedel och tillsatsmaterial. Betongens egenskaper kan variera inom vida gränser beroende på ingående material och relationer mellan dessa. Den betongen som används på Strängbetong AB vid tillverkning av håldäckselement är en så kallad jordfuktig betong. Detta innebär en betong med mycket styv konsistens. De utförda studierna har genomgående utförts på betong med denna konsistens. 3.2 Använda Material 3.2.1 Cement Cement är det hydrauliska bindemedlet i betongen. Vid kontakt med vatten reagerar cementet så att det hårdnar och tillsammans bildar cementpasta. Cementpastan är bindemedlet i betongen eftersom ballasten binder sig med pastan. Cementpastans egenskaper bestäms av vattencementtalet dvs. proportionen mellan vatten och cement. Ju lägre vattencementtal man har desto högre blir hållfastheten. (1) = (3.1) W = mängden vatten kg/m 3 C = mängden cement kg/m 3 På Strängbetong idag används vct 0,4 eller vct 0,45 på de olika håldäckplattorna. Vid tillverkning av cement finmals råmaterialet kalksten med lera till ett fint pulver. Pulvret bränns i roterugn med en temperatur på ca 1400 grader. I ugnen smälter pulvret ihop till små kulor eller klumpar även kallat cementklinker. Cementklinker kyls ned och mals ner till ett fint pulver och blandas med lite gips. (1) Vid förbränning av kalkstenen kommer koldioxiden avges ifrån kalken och i förbränningen kommer cirka 30 % av allt material bli en flytande smälta. Klumpar som blir efter förbränningen har en diameter ifrån 3 mm till 25 mm. (2) Cement delas in i olika typ av klasser efter standarden SS-EN197-1. Här de vanligaste. CEM I Portlandcement CEM II Portland-kompositcement CEM III Slaggcement 12

Snabbhärdande cement (CEM I R) är ett Portlandcement och tillsammans med anläggningscement det som är vanligaste inom prefabindustrin. Snabbhärdande cement används när man vill ha en snabb hållfasthetsutveckling och används ofta i betongindustrier och vid tidig formgivning. (3) Byggcement (CEM II) är en Portland-kompositcement och håller idag på att ersätta standard portlandcement. Byggcementen innehåller 14-15% kalkstensfiller som sammals och då ger en lägre CO 2 mängd än rent Portlandcement. Byggcement ger alltså en mindre mängd koldioxid vid tillverkning och detta är bättre ur miljösynpunkt. (4) 3.2.2 Tillsatsmedel Man kan anpassa betongens egenskaper på många olika sätt genom att använda olika tillsatsmedel. Flyttillsatsmedel påverkar betongens konsistens, vilket medför att betongens vattenhalt kan minskas vid oförändrad arbetbarhet och att i sin tur kan hållfastheten öka. Vattenreducerande tillsatsmedel, även kallat plasticerande medel, har samma egenskaper som flyttillsatsmedel men är inte lika kraftiga. Det plasticerande medlet gör att vattenbehovet minskar och den ger en ökad arbetbarhet och hållfasthet. Acceleratorer används för att få en snabbare hållfasthetstillväxt och även för en snabbare härdning av betongen (1) De tillsatsmedel som vi har studerat är speciellt framtagna för jordfuktig betong. Dessa beskrivs i det följande: Chryso Plast XP är det tillsatsmedlet som används till Snabbhärdande cementen. Den är ett vattenreducerande tillsatsmedel som ökar packningsgraden i jordfuktig betong. Den har torrhalten ca 31,5 % och densiteten 1,085 kg/m 3. (5) Torrhalten betyder hur mycket av tillsatsmedlet som inte avdunstar vid uttorkning. Chryso lab EPB 834-001 är ett av de tre tillsatsmedlen som vi testade för Byggcementen, som vi kallar Chryso nya. Det är en blandning mellan en polymer och en accelerator. Denna produkt finns inte i produktion ännu. Vi har fått använda oss av en laboratorieprodukt så namnet kommer kanske ändras i framtiden. Torrhalten är ca 39 % och densiteten är ca 1,2501 kg/m 3. Sika Paver SD 22 ett av de tre tillsatsmedlen som vi testade för Byggcementen. Det är ett plasticerande tillsatsmedel. Torrhalten är ca 6 % och densiteten är ca 1,01 kg/m 3. (6) BASF RheoFIT 700 ett av de tre tillsatsmedlen som vi testade för Byggcementen. Det är plasticerande tillsatsmedel baserat på polykarboxylateter. Den har Torrhalt ca 35 % och densitet 1,25 kg/m 3.(7) 13

3.3 Testade egenskaper 3.3.1 Arbetsbarhet 3.3.1.1 Allmänt Arbetbarhet hos betong omfattar den färska betongens egenskaper att formas enligt önskade krav och dess möjlighet att uppnå ett bra slutresultat, med andra ord en god gjutbarhet. För att få en uppfattning om arbetbarhet mäts betongens konsistens, som används för att beskriva flytegenskaper. (11) Glanville, Collins & Matthews definierade år 1947 arbetbarhet: Arbetbarheten är den egenskap hos betongmassan som bestämmer den mängd inre arbete som är nödvändig för att man skall kunna åstadkomma fullständig komprimering (12) En fullt komprimerad och homogen betong bestäms inte enbart av ovan definerade egenskaper. Arbetbarheten anses även vara ett mått på följande egenskaper, (12): Komprimerbarhet Betongens förmåga att avlägsna lufthåligheter. Mobilitet Betongens förmåga att formas, fyllas ut i formar och omsluta armeringsstänger Stabilitet Betongens förmåga att förbli homogen under produktionsprocessen. Fagerlund definierade år 1990 arbetbarhet: Arbetbarheten definieras som ett mått på en arbetsinsats maskinell eller manuell som krävs för att överföra den färska, ogjutna betongmassan till en byggnadskomponent av önskad kvalitet (12) Betydande för en god arbetbarhet är att betongmassan har en bra blandning med följande faktorer: vattenhalt, cementhalt, ballastgradering, finmaterialhalt i ballast, ballastens kornform, tillsatsmaterial och tillsatsmedel. En otillräcklig arbetbarhet kan ge sänkt hållfasthet och kan även medföra minskad täthet och poriga eller skadade ytor. Samtidigt kan en alltför bra arbetbarhet göra att det förekommer bruksseparation och stenseparation vilket gör att betongmassan blir inhomogen. (12) 14

3.3.1.2 Metoder För att mäta betongmassans arbetbarhet finns ett flertal metoder. Dock har ingen riktigt noggrann mätmetod tagits fram än idag trots att många studier har utförts. För våra mätningar använde vi oss av en metod som kallas IC-Test och som är en NordTest Method. En apparat av typ ICT-100TE användes, Se figur 3.1. Denna fylls med en viss mängd betongmassa. IC-Testen kompakterar betongmassan genom ett kontinuerligt knådande. Både tryck och cyklisk skjuvning appliceras på betongmassan. I slutet av mätningen ges ett ICT-index som visar mängden arbete som maskinen var tvungen att utföra för att kunna kompaktera massan till en viss densitet. Detta mäts i antal cykler. Man kompakterar betongmassan i en testcylinder med oscillerande ändplattor som gör att betongmassan utsätts för cyklisk skjuvning. När kompaktionen av betongmassan sker, pressas vatten och tillsatsmedel ut från betongmassan. Detta definieras som slurry. (8)(9) Bra värden för antal cykler presenteras i Tabell 3.1: Figur 3.1 Bild på en ICT- 100TE. Tabell 3.1 Samband mellan applicerat tryck, ICT cykler och ICT index. Tryck (bar) ICT cykler ICT index 0,5 6 -> 25 3 -> 12 1 8 -> 40 8 -> 40 2 12 -> 80 24 -> 160 4 25 ->128 100 -> 512 6,3 64 -> 403 -> Vid provningarna på Strängbetong användes ett tryck på 1,5 bar. Enligt denna tabell ser vi genom enkel interpolation att för 1,5 bar, som används inom Strängbetong AB, ger ICT cykler: 10 60 och ICT index: 16 100. Detta menas att för 1,5 bar med cykler inom intervallet 10 60, så får betongblandningen ett bra slurry värde och då också en bra arbetbarhet. 15

3.3.1.3 Kombinationer För att testa arbetbarheten använde vi oss av olika kombinationer. Vi testade olika cementblandningar: 100 % Snabbhärdande cement, 100 % Byggcement och 50 % Snabbhärdande cement + 50 % Byggcement. På Strängbetong använder de sig av tre olika cementhalter vid produktion av håldäckselement: 325 kg/m 3, 345 kg/m 3 och 375 kg/m 3. Vi testade också tre olika tillsatsmedel ifrån Chryso nya, Sika och BASF. Tabell 3.2 visar kombinationsschemat vi använt oss av. Tabell 3.2 Kombinationsschema över de tester som utfördes på arbetsbarheten Cementhalt (Kg/m 3 ) 100 % SH 100 % Bygg 50 % SH 50 % Bygg Chryso Sika BASF 325 x x (XP) 345 x x (XP) 375 x x (XP) 325 x x 345 x x 375 x x 325 x x 345 x x 375 x x 325 x x 345 x x 375 x x 325 x X 345 x X 375 x X I tabellen använder vi oss av förkortningarna SH för Snabbhärdande cement och Bygg för Byggcement. 16

3.3.2 Hållfasthet 3.3.2.1 Allmänt I betong så är tryckhållfastheten den viktigaste parametern för att bestämma kvaliten. Tryckhållfasthet är den tryckspänning som ett material kan motstå innan brott sker. För att mäta tryckhållfastheten så använder man sig av en metod där man gör kuber på 10 cm eller 15 cm. Kuberna läggs sedan i ett vattenbad i 5 dagar och sedan i lufttemperatur 20 grader i 23 dagar. Därefter sker provtryckning. Man kan även trycka kuberna tidigare för att man ska få resultatet på den tidiga hållfastheten. Den tidiga hållfastheten är den som är av störst betydelse i olika produktioner. Det är viktigt att veta när en viss hållfasthet uppnåtts så man kan släppa ned armeringslinor eller helt enkelt börja belasta betongen. Inom betongtekniken finns det ett antal standardiserade hållfasthetsklasser med beteckningar som C12/15, C25/30 osv. Den första siffran visar tryckhållfastheten i MPa som är bestämd genom en tryckprovning av en cylinder och den andra siffran är kubhållfastheten. Idag på Strängbetong har man kravet på hållfasthetsklassen C40/50.(1) 3.3.2.2 Conreg Conreg-boxen är en mognadsmätare som följer temperaturutvecklingen i betongen och räknar ut hållfasthetsutvecklingen i betongen. Temperaturmätningen i betongen har en stor betydelse eftersom betongen därmed påverkar sin egen hållfasthetsutveckling. Hållfastheten utvecklas snabbare vid en högre temperatur och låg temperatur ger en långsammare utveckling av hållfastheten. (10) När produktionsbädden av håldäck är färdiggjuten sätts en anslutning till ConReg-box i konstruktionen. ConReg-boxen ställs in efter en tendenskurva för vilken betongsort som används för håldäcket. Ifrån Conreg-boxen går det två mätkanaler som mäter temperatur: en för mätning i betongen och en som mäter lufttemperaturen. En hög temperatur i betongen säkerställer att hållfastheten är tillräcklig för nedspänning av linor och utlyftning av elementet. Figur 3.2 en Conreg-box. 17

För att kunna spänna ner armeringslinorna så måste håldäcksbetongen uppnått en hållfasthet på 30 MPa. Detta kontrolleras genom Conreg-boxen som uppdaterar hållfasthetsvärdet i betongen kontinuerligt. När hållfastheten uppnått rätt värde så indikeras detta på en display varefter produktionsarbetarna kan börja släppa ner armeringslinorna, dvs. armeringslinorna kapas. 3.3.2.3 Tendenskurvor En tendenskurva är en kurva för tryckhållfasthetsutvecklingen i betongen. Den visar hållfasthetstillväxten i relation till mognadsålder för betongen. På Strängbetong AB är det viktigt med den tidiga hållfastheten. Därför strävar man efter att få en så brant tendenskurva som möjligt. Detta visar att hållfastheten utvecklas snabbt i betongen och detta i sin tur leder till att håldäckselementen inte behöver ligga lika länge på produktionsbädden. I provtryckningen på Strängbetong AB används kuber på 100 mm och inte ICT cylindrarna på grund av att de är ojämna och får lätt sprickor medan kuberna får finare former och jämnare ytor. När tendenskurvor görs så gjuter man ett antal kuber som sedan förvaras i ett rum med samma förhållanden som för produktionen. Två kuber kopplas samman med en ConReg-box för att registrera temperaturutvecklingen i kuberna. Sedan provtrycks kuberna vid olika tidpunkter för se hur hållfasthetsutvecklingen har utvecklas. Detta ger en grund till hur tendenskurvan kommer se ut för den aktuella betongen i produktionen. Tendenskurvorna läggs sedan in i Conreg-boxarna och används sedan för att mäta när en viss hållfasthet är uppnådd, i detta fall en hållfasthet på 30 MPa. 3.3.2.4 Kombinationer I testet av hållfasthet testade vi cementhalten 325 Kg/m 3 för 100 % Snabbhärdande cement och för 100 % Byggcement. Tabell 3.3 Kombinationsschema över de tester som utfördes på hållfastheten Cementhalt (Kg) 100 % Snabbhärdande Cement 100 % Byggcement Tillsatsmedel 325 x x Chryso (XP) 18

3.4 Utförda tester och provningar detaljerade beskrivningar 3.4.1 Allmänt De tester som gjorts har till viss del utförts i laborationssalarna i Strängbetong AB. Där har vi haft tillgång till maskiner och material att arbeta med. De tester som vi har utfört i laboratoriemiljö är IC-tester samt hållfasthetsmätningar på olika recept av betong. De tester som vi utfört har emellertid också utförts som fullskaliga produktionstester. Detta innebär att vi har provat nya recept genom att ändra betongens innehåll under produktionen. De recept som vi har studerat har använts i produktionen och vi har genom kommunikation med personalen ute i produktionshallen kunnat bestämma ifall receptet fungerat bra eller dåligt. Vi har på så sätt kunnat skapa en uppfattning om hur betongen beter sig i produktionen jämfört med hur IC-testerna ser ut i labbet. På detta sätt har vi kunnat sätta en gräns på ett bra ICT värde. En jämförelse av hållfasthetsvärdena för de olika recepten har utförts och vi har på så sätt kunnat fastställa ett bra resultat. 19

3.4.2 IC-tester För att testa arbetbarheten fick vi använda oss av Nordtest metoden genom använda en ICT- 100TE. När vi började testa arbetbarheten fick vi börja testa SH-cementen med det nuvarande använda tillsatsmedlet Chryso Plast XP. Efter SH-cementen testade vi Byggcementen med de olika tillsatsmedlen ifrån Chryso, Sika och BASF Eftersom de tillsatsmedel som vi skulle testa inte fanns i produktionen fick vi hjälp med att mäta upp rätt mängd och hälla tillsatsmedlet i betongblandaren. Tillsatsmedlet tillsattes efter vattnet har tillförts till betongblandningen. Vi använde oss av doseringen 0,40 av tillsatsmedlet för alla plattor förutom 40 plattan där vi hade doseringen 0,45. En mindre del av den blandade betongen användes för IC-testet. Resten av blandningen användes ute i produktionen för håldäckselementen. För att mäta arbetbarheten fylldes en metallcylinder med 1900g betong. Figur 3.3 Tillsatsmedlet Chryso mäts upp för att blandas i betongblandaren. Figur 3.4 Metallcylidern som används till IC-testet. Figur 3.5 1900g betong uppvägt i metallcylindern. 20

Därefter placeras cylindern i ICT-100TE, som är inställd på att mäta antal cykler som måste användas för att betongen ska uppnå densiteten 2470 kg/m 3. Det tryck ICT-100TE applicerade på betongen uppgick till 1,5 bar. Efter att IC-testet gjorts tog vi ut cylindern och tog ut betongen som nu hade pressats ihop till en cylinder. Där efter vägdes betongcylindern för att se hur mycket slurry som hade försvunnit ifrån cylindern. När IC-testet var färdigt pratade vi med produktionspersonalen om hur resultatet hade blivit med de olika betongsorterna. För att få så noggrant resultat som möjligt gjorde vi tre IC-tester för varje betong med olika cementsorter och tillsatsmedel. Figur 3.6 Detta är ICT-100TE där arbetbarhet testades. Figur 3.7 På denna cylinder saknas 17 gram slurry. 21

3.4.3 Hållfasthetstester När hållfastheten skulle testas använde vi oss av kubtryckhållfasthet. Kuberna göts i metallformar med måttet 100mm x 100mm x 100mm. Betongen komprimerades med hjälp av en tryckluftsvibrator. Betongen till kuberna togs ifrån samma betongblandning som vi tog betongen ifrån till ICtestet. När man testade hållfastheten gjordes det tester på två olika hållfastheter, den hållfasthet kuberna har efter 28 dagar och korttidshållfastheten. När man testade hållfastheten efter 28 dagar sänktes kuberna ner i ett vattenbad efter kuberna hade blivit komprimerade och låg där i fem dagar. Därefter flyttades kuberna till ett rum där lufttemperaturen är runt 20 grader, där de härdades i i ytterligare 23 dagar. För att testa den tidiga hållfastheten så förvarades kuberna i ett rum med en lufttemperatur runt 20 grader. Där låg kuberna till den första tryckningen gjordes. Första tryckningen gjordes efter 10 timmar och nästa 2 timmar senare. Därefter gjordes inte nästa tryckning förrän efter 21 timmar och därefter ett dygn efter kuberna tillverkades. Av de värden som tryckningen gav gjordes en tendenskurva. Tendenskurvan gjordes i datorprogrammet i Conreg System. Tendenskurvan används sedan i mognadsmätare ute i produktionen. 22

3.5 Erhållna Resultat redovisning, analys och diskussion 3.5.1 Resultat från IC-test Det som undersöktes under IC-testerna var arbetbarheten för de olika betongrecepten. Undersökningarna nedan visar grafer för olika typer av håldäck med medelvärden av cykler och slurry efter IC-testet. De mätningar som gjorts är för olika håldäckshöjder: 20, 32, 38 och 40 cm Dessa mätningar har utförts på olika cementhalter: 325, 345 och 375 Kg/m 3 För mer ingående resultat se bilagor avseende arbetbarhet. De värden som indikerar en tillfredställande arbetbarhet är de värden som ligger nära de medelvärden som den nuvarande SH betongen med Chryso Plast XP har. För att få fram värdena gjordes tre IC-tester för varje betongblandning och där efter togs medelvärden fram ut av testet. I figurerna 3.8 3.12 används förkortningarna: SH = Snabbhärdande cement Bygg = Byggcement XP = Chryso Plast XP Chryso = Chryso lab EPB 834-001 Sika = Sika Paver SD 22 BASF = BASF RheoFIT 700 23

HD 20 Följande figur 3.8 visar medelresultatet för cykler och slurry för håldäck 20 med cementhalt 325 kg/m 3. 30 HD20-325 25 20 15 20 17 23 19 27 20 26 21 23 18 Medelcycler 10 Medelslurry 5 0 SH XP Bygg Chryso Bygg Sika Bygg BASF SH/Bygg Chryso Figur 3.8 Diagram för cykler och slurry för en HD20 HD 20 är en relativt lätt platta att gjuta. Det är därför värdena på alla recept ser ungefär lika ut. Dessa värden anses som bra värden. De värden som ansågs bäst på HD 20 är Byggcement med Chryso och SH/Bygg med Chryso. Plattan såg bra ut ute i produktionen med alla recepten, så alla tillsatsmedel kunde användas. IC-testen i laboratoriet visade: Bygg Chryso var lite blöt och mjuk Bygg Sika var lite kletig Bygg BASF var lite mjuk 24

HD 32 Följande figur 3.9 visar medelresultatet för cykler och slurry för håldäck 32 med cementhalt 345 kg/m 3. HD32-345 30 25 27 20 15 22 21 19 19 Medelcycler 10 14 Medelslurry 5 0 Bygg Chryso Bygg Sika Bygg BASF Figur 3.9 Diagram för cykler och slurry för en HD32 För detta håldäck var det större spridning på värdena av slurry och cykler. Men på grund av antalet cykler är Byggcement med nya Chryso det bättre alternativet. Plattan visar sig fungera bra ute i produktionen. Byggcement med nya Chryso får en finare yta och upplevs lite blötare än de andra recepten. Vid IC-testen i labbet visade sig alla recepten fungera bra och se bra ut. 25

Följande figur 3.10 visar medelresultatet för cykler och slurry för håldäck 32 med cementhalt 375 kg/m 3. 25 HD32-375 20 15 17 15 15 20 19 22 18 18 Medelcycler 10 Medelslurry 5 0 SH XP Bygg Chryso Bygg Sika Bygg BASF Figur 3.10 Diagram för cykler och slurry för en HD32 Här ser vi att spridningen mellan cykler fortfarande är relativt hög, medan slurry - värdet är ganska jämna. Byggcement med Chryso är den som är närmast Snabbhärdande cement med Chryso plast XP, och är då det bättre alternativet. Men även Sika ger bra resultat och kan med viss justering vara ett annat bra alternativ till ersättning. Plattan visar sig fungera bra ute i produktionen, flyter på precis som det skall. Vid IC-testen i laboratoriet visade sig Bygg BASF ha lite sprickor i sig. 26

HD 38 Följande figur 3.11 visar medelresultatet för cykler och slurry för håldäck 38 med cementhalt 345 kg/m 3. 30 HD38-345 25 20 15 10 20 20 16 25 20 20 18 21 Medelcycler Medelslurry 5 0 SH XP Bygg Chryso Bygg Sika Bygg BASF Figur 3.11 Diagram för cykler och slurry för en HD38 Byggcement med Chryso är det recept som har bäst värden om man vill jämföra med Snabbhärdande cement med Chryso plast XP. Men för just HD 38 är Byggcement med BASF det recept som har lägst cykler men samtidigt håller en relativt låg slurry, vilket gör att den passar bättre för denna platta. Plattan fungerar bra ute i produktionen. Vid Byggcement med tillsatsmedlet ifrån Sika upplevs bruket torrare då maskinen börjar skaka något. Vid IC-testen i laboratoriet visade sig alla recept fungera bra. 27

HD 40 Följande figur 3.12 visar medelresultatet för cykler och slurry för håldäck 40 med cementhalt 375 kg/m 3. 25 HD40-375 20 15 10 11 18 20 19 15 15 15 20 14 18 Medelcycler Medelslurry 5 0 SH XP Bygg Chryso Bygg Sika Bygg BASF SH/Bygg Chryso Figur 3.12 Diagram för cykler och slurry för en HD40 HD 40 är en platta som är mycket svår att gjuta. Den rasar lätt, vilket innebär att betongen har en för liten spännvidd vid vissa ställen eller att betongen inte har bra arbetbarhet och därför rasar samman. Det visas lätt då vi ser att värdena skiljer sig mycket åt jämfört med SH cement med Chryso plast XP. Inget av värdena är riktigt nära nuvarande receptet, men en blandning av SH/Bygg cement med Chryso är den som passar bäst in. Plattan ute i produktionen visar sig vara bra. Bygg Chryso ger dock en lite finare och blötare yta. Bygg Sika ger en lite ojämn yta. Vid IC-testen i laboratoriet visade: Bygg Chryso var bra Bygg Sika var lite kletig SH/Bygg Chryso var lite kletig 28

Finmaterial Finmaterial i betong är allt material som har en kornstorlek mindre än 0,125 mm i detta ingår även cement. Vi har gjort studier för att se om mängden finmaterial påverkar antalet cykler under IC-testet. I tabellen nedan visar vi mängden finmaterial och antalet cykler för betong med Snabbhärdande cement. Tabell 3.4 Antalet cykler i relation till mängden finmaterial för Snabbhärdande cement. Finmaterial Cykler SH 325 1255 20,3 SH 345 1285 20 SH 375 1302 13 Värdena visar medelvärdet för antal cykler och vi ser att med mer finmaterial så får betongen lägre värde på antal cykler. I tabellen nedan visar vi mängden finmaterial och antalet cykler för betong med Byggcement. Tabell 3.5 Antalet cykler i relation till mängden finmaterial för Byggcement. Finmaterial Cykler Bygg 325 1250 25,4 Bygg 345 1276 20,9 Bygg 375 1296 17,1 Även för byggcementen är det medelvärdet för antal cykler och även här ser vi att medelvärdet blir lägre med en större mängd finmaterial i blandningen. I tabell nedan visar vi hur stor mängd finmaterial som finns i betongrecepten. 29

Tabell 3.6 Procenthalt finmaterial. Totalmängd Finmaterial Finmaterial (Kg) (Kg) (%) SH 325 2457,8 1255 51 SH 345 2458,7 1285 52 SH 375 2452,5 1302 53 Bygg 325 2448,4 1250 51 Bygg 345 2443,1 1276 52 Bygg 375 2441,7 1296 53 Ur tabellen ser vi att det är en större mängd finmaterial i betongrecepten med en cement halt på 375 kg. För 375 receptet ligger finmaterial mängden på 53 % medan för 325 ligger det på 51 %. I Figur 3.13 nedan visar vi antal cykler i relation till mängden finmaterial. Cykler 30 25 20 15 10 5 Antal cykler i relation med mängden finmaterial 0 1240 1250 1260 1270 1280 1290 1300 1310 Finmaterial (Kg) SH 325 SH 345 SH 375 Bygg 325 Bygg 345 Bygg 375 Figur 3.13 Diagram för finmaterial och cykler. Ur diagrammet ser vi helt tydligt att ju högre mängd finmaterial ju lägre värde får vi på antal cykler ifrån IC-testet. Detta visar att mängden finmaterial påverkar betongblandningens arbetbarhet. Detta påverkar på så sätt att när IC-testen pressar ihop betongblandningen så gör en större mängd finmaterial det enklare för maskinen att pressa ihop materialet till en viss densitet, och på så sätt uppnår vi lägre antal cykler. Men att öka mängden finmaterial i betongblandningen är dyrt och därför försöker man hålla nere på finmaterialen och bara använda sig av så lite finmaterial som möjligt för att uppnå en god arbetbarhet. 30

Diskussion Enligt våra tester har Byggcement med nya Chryso visat sig vara en bra ersättare till det nuvarande Snabbhärdande cementet med Chryso plast XP. På plattorna HD 20, HD 27, HD32 och HD 38 har Byggcement med Chryso visat sig fungera bra och vara en bra ersättare. Även BASF och Sika fungerar bra ute i produktionen också, men behöver dock justeras lite för att uppnå bättre egenskaper, t.ex. genom högre dosering. På HD 40 fungerade det betydligt sämre, eftersom denna platta är mycket svår att ändra recept på. På Strängbetong AB hade man sedan tidigare testat Byggcement på denna platta och misslyckats. Man visste därför att en höjning av doseringen på tillsatsmedlet hade gjort att det fungerade bättre. Efter en höjning på tillsatsmedlet till 0,45 på tillsatsmedlet Chryso för recept med Byggcement så fungerade HD 40 plattan betydligt bättre. Under provningen när det visade sig att betongcylindrarna under IC-testerna var fuktiga, så hade produktionspersonalen tyckt att håldäcket ute i produktionen fått en fin yta och som fungerade bra att gjuta. Ett samband kan dras att då slurry värdet ligger mellan 17 22 då visade sig plattan få en fin yta. Men för att plattan skulle kunna gjutas utan problem, eller för att personalen skulle märkta någon skillnad krävdes också att cyklerna låg på: 14 20 cykler. Med ett slurry värde: 17 22 och cykler: 14 20 så hade plattan en fin yta och bra sammanhållning. Med värden över intervallerna så kunde plattan visa sig få en sämre yta och maskinen fick jobba mer med betongen för att få en bra yta under gjutningen. 31

3.5.2 Resultat från hållfasthetstester För att kunna göra tendenskurvor behöver vi ha brottlastsvärden för att se hur hållfastheten utvecklas i betongen. Eftersom Strängbetong har en tidsanpassad produktionslina så är de tidiga värdena ifrån hållfastheten viktigast på grund av att man skall kunna spänna ner armeringslinorna. Armeringslinorna spänns ner (kapas) när betongen uppnår 30 MPa. När en snabbare hållfasthetsutveckling sker i betongen leder det till att produktionstiden för håldäcken blir kortare. Byggcement I tabell 3.7 nedan visar vi hållfasthetsvärden för betongen med Byggcement. Tabell 3.7 Resultat från hållfasthetstester, Byggcement. Cementhalt 325 Kg/m 3. Byggcement 325 kg Kl Tid(h) Mpa Medel (Mpa) 19.06 10 11 11 21.06 12 15 15 06.06 21 34,5 34,5 09.06 24 39,5 39,5 Efter 10 timmar har en hållfasthet på 11 MPa utvecklas i betongen och efter 24 h har en hållfasthet på 39,5 MPa erhållits. Snabbhärdande cement I tabell 3.6 nedan visar vi hållfasthetsvärden för betong med Snabbhärdande cement Tabell 3.6 Resultat från hållfasthetstester, Snabbhärdande cement. Cementhalt 325 Kg/m 3. SH-cement 325 kg Kl Tid(h) Mpa Mpa Medel (Mpa) 17:00 8 7 6,8 6,9 19:00 10 14,8 15,5 15,15 21:00 12 24 23,9 23,95 07:00 22 43,7 43,7 09:00 24 45,5 46,7 46,1 På 10 timmar har en hållfasthet på 15 MPa utvecklas i betongen och efter 24 timmar har hållfastheten kommit upp i 46,1 MPa. 32

Tendenskurva På basis av hållfasthetsvärdena ovan har en tendenskurva tagits fram med hjälp av programmet Conreg. Med hjälp av mognadsmätare har tendenskurvan senare använts för att mäta hållfasthetsutvecklingen i håldäcken i produktionen. I Figur 3.14 nedan visar vi tendenskurvor för hållfasthetsutvecklingen för SH-cement och byggcement. Figur 3.14 Tendenskurvor för Byggcement och Snabbhärdande cement. Av figuren ovan ser vi att hållfastheten har en snabbare utveckling med Snabbhärdande cement än med Byggcement. Efter ca 15 timmar har Snabbhärdande cement uppnått 30 MPa medan Byggcementen uppnår 30 MPa efter 20-25 timmar. 33

I Figur 3.15 nedan visar vi hållfasthetsutvecklingen för betong med Snabbhärdande cement ifrån ett håldäck i produktion som är mätt med en mognadsmätare ifrån ConReg. Figur 3.15 Hållfasthetsutvecklingen ifrån ett håldäck med Snabbhärdande cement i produktion. Av mätningarna kom vi fram till att det tog 10,1 timmar för betongen att uppnå en hållfasthet på 30 MPa. 34

I Figur 3.16 nedan visar vi hållfasthetsutvecklingen för betong med Byggcementen ifrån ett håldäck i produktion som är mätt med en mognadsmätare ifrån ConReg. Figur 3.16 Hållfasthetsutvecklingen ifrån ett håldäck med Byggcement i produktion Av mätningarna kom vi fram till att det tog 14,7 timmar för betongen att uppnå en hållfasthet på 30 MPa. I båda mätningarna har vi inte information om vilken värme som var tillförd till betongen och hur länge man tillförde värme. Men båda har samma förutsättningar och har haft samma starttemperatur på 17-18 grader. Resultaten visar att vi, vid användning av Byggcement, behöver tillföra mer värme i bäddarna för att uppnå samma hållfasthet vid samma tid som för recept med SH cement. 35

Diskussion Enligt våra tester har vi kommit fram till att byggcement har en långsammare hållfasthetsutveckling än Snabbhärdande cement och det leder till att byggcementen måste ligga längre på produktionsbäddarna. Man kan påverka produktionstiden genom att tillföra mer värme i produktionsbäddarna. När betongen uppnår en hållfasthet på 30 MPa så kan armeringslinorna spännas ner. För Byggcementen uppnås hållfastheten på 30 MPa efter ca 23 timmar utan värmetillförsel och med Snabbhärdande cement uppnås samma hållfasthet efter ca 15 timmar. Ute i produktionen användes mognadsmätare för att bestämma när hållfastheten blivit tillräckligt hög. Här tillfördes värme. Normalt tog det ca 10 timmar med Snabbhärdande cementen och ca 15 timmar med Byggcement. 36

4 Sammanfattande diskussion slutsatser och rekommendationer För en fungerande platta ute i produktionen visade sig IC-testet ligga i intervallet 14 20 cykler. Detta medförde att plattan i produktionen fick en god arbetbarhet och kunde gjutas som vanligt. Om IC-testet låg över detta intervall visade sig betongen få sämre egenskaper gällande arbetbarheten. För att också få en fin och blöt yta på plattan i produktionen krävdes också att slurry värdet låg innanför intervallet 17 22 gram. Detta gav en fin och fungerande platta ute i produktionen på alla håldäckshöjder. För Byggcementen har vi kommit fram till att den har en långsammare hållfasthetsutveckling än Snabbhärdande cementen. Betong med Byggcement uppnår 30 MPa efter 23 timmar medan betong med Snabbhärdande cementen uppnår samma hållfasthet efter 15 timmar. Dessa värden gäller utan värmetillförsel. Man kan påverka härdningsutvecklingen genom att tillföra värme ute i produktionen. Då blir produktionstiden kortare. Man kan få ner härdningstiden för betong med Byggcementen till ca 15 timmar och härdningstiden för betong med Snabbhärdande cement till ca 10 timmar, detta genom värmeslingor i produktionsbädden, varmare luft i lokalen eller liknande. Den blandningen som fungerade bäst som en ersättare till betong med Snabbhärdande cement var betong med Byggcement och med det nya tillsatsmedlet ifrån Chryso. Den visade ge bra egenskaper gällande arbetbarhet och gav ett relativt låg slurry-värde som gjorde att plattans yta såg fin ut. För betong med Byggcement tar det längre tid att uppnå den hållfasthet som krävs för att kunna ta bort plattan från produktionsbädden, än vad det tar för betong med Snabbhärdande cement. Detta är något som måste undersökas, då en bättre värmekälla kan vara lösningen för att få betong med Byggcement att härda fortare och på så sätt spara tid och tid är pengar. Dock var det ett problem med HD 40 som inte riktigt fungerade med den normala blandningen och med Byggcement och nya Chryso. För att kunna få HD 40 plattan att fungera var en ökning av doseringen av tillsatsmedlet ett faktum. Efter ökningen fungerade plattan som den skulle och allt såg bra ut, även på denna mycket svåra tjocklek, fungerade Byggcement som en ersättare. Alla andra håldäck fungerade som de skulle och inga problem uppstod. Men på HD 38, så började håldäcket svälla efter att gjutning gått bra och enligt plan. Detta märktes då en produktionsmaskin gick över håldäcket för att skrapa bort överflödigt material. På grund av okänd anledning svällde plattan efter gjutningen och håldäcket blev förstört. 37

Ett antal veckor efter att våra mätningar genomförts och vi dragit slutsats om att det fungerar så skedde det en olycka. Alla produktionsmaskiner ute i produktionen lämnades in för reparation och byte av delar. När maskinerna kom tillbaka till produktionen skulle en håldäcksplatta köras med Byggcement. Resultatet blev att betongen rasade under gjutningen och recept som fungerat tidigare nu inte fungerade längre. Detta beror antagligen på att maskinerna är reparerade och då oljas delar av maskinen in. Detta kan medföra att betongen inte håller samma arbetbarhet då det blandas med lite insmörjningsolja eller liknande, vilket resulterade i ras ute i produktionen. Vi tog upp detta genom en diskussion med anställda vid Strängbetong och vi fick då svaret att maskinerna är mycket känsliga mot ändringar. Detta har hänt tidigare med fullt fungerande blandningar av betong som efter att maskinen varit på reparation inte fungerat precis som det gjorde innan reparationen. För att kunna få håldäcksplattan att fungera gjordes en ändring av vårt recept och istället för att använda sig av cementhalter på 325, 345 Kg/m 3 användes istället en cementhalt på 350 kg/m 3 cement och nu fungerar det som det skall, håldäcksplattan blir bra och fungerar. Slutsats Vi har kommit fram till att en alternativ ersättare för Snabbhärdande cement är Byggcement med tillsatsmedlet Chryso lab EPB 834-001. Detta är en ersättare som fungerar bra ute i produktionen på alla håldäcks höjder men är dock långsammare på att uppnå tidig hållfasthet. Den tidiga hållfasthetsutvecklingen kan man skynda på genom att använda någon alternativ värmekälla för att öka värmen vid produktionsbädden. Strängbetong AB är väldigt intresserade av ett utbyte av Snabbhärdande cement till Byggcement. Anledning är att Byggcementet är billigare att köpa in och att det är bättre ur miljösynpunkt. Man kommer spara pengar på att ersätta Snabbhärdande cement med Byggcement eftersom det är så pass mycket billigare. Med en större dosering av tillsatsmedel så uppnådde betongblandning med Byggcement ungefär samma egenskaper som betongblandning med Snabbhärdande cement. Tillsatsmedlet är väldigt billigt sett i det totala betongpriset eftersom man använder en så pass liten dosering för varje betongblandning. En höjning av doseringen för att uppnå bättre egenskaper är väldigt billigt jämfört med kostnaderna för de olika cement sorterna. 38

5 Referenser 1) Burström P-G, (2007) Byggnadsmaterial Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 2) Neville A.M. & Brooks J.J., (2004) Concrete Technology. 3) Cementa AB, (Dec 2010) Produktblad SH-cement. 4) Cementa AB, (Juni 2007) Produktblad byggcement. 5) Betongkemi Nordic AB, Produktblad Chryso Plast XP. 6) Sika Sverige AB, (Juni 2010) Produktblad Sika Paver SD 22. 7) BASF AB, () Produktblad BASF RheoFIT 700 8) Invelop oy, (2009) ICT-100TE, www.invelop.fi/ict100te 9) NORDTEST, (1994) NT BUILD 427. 10) CMT International, (juli 2010), Produktblad System ConReg. 11) Burström P-G,(2001) Byggnadsmaterial Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. 12) Ljungkrantz C, Möller G, Petersons N, (1997) Betonghandbok Material, Andra upplagan. 13) Ljungkrantz C, Möller G, Petersons N, (2000) Betonghandbok högpresterande betong Material och utförande. 14) Bonde M, Lind H, Lundström S, (2009)Energieffektiva och miljöanpassade kommersiella fastigheter klassningssystem och värdering. 39

Bilaga A1 Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 325 kg 40

Bilaga A2 Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 345 kg 41

Bilaga A3 - Tabellvärden ifrån IC-tester med cementhalt 375 kg 42

43