Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2012

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning...13 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden...16 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder...19 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning...20 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m...27 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....36 19:3 Handikappersättningar...48 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m...50 19:5 Ersättning för kroppsskador...54 19:6 Försäkringskassan...56 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..61 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension...63 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna...65 20:3 Bostadstillägg till pensionärer...66 20:4 Äldreförsörjningsstöd...69 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...71 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag...75 21:2 Föräldraförsäkring...77 21:3 Underhållsstöd...86 21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...87 21:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn...89 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...90 21:7 Pensionsrätt för barnår...93 21:8 Bostadsbidrag...94 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2008 Bilaga 4 Försäkringskassans utgiftsprognos oktober 2008, diagram Bilaga 5 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan senast den 30 oktober 2008 redovisa utgiftsprognoser för 2008 2012 för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. 550 Miljarder kronor 500 450 400 350 300 250 200 150 100 428 441 127 130 112 108 189 203 489 503 464 477 143 142 139 137 91 95 100 105 222 238 252 269 50 0 2007 Övriga förmåner Ersättning vid arbetsoförmåga Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 441 miljarder kronor år 2008 till 503 miljarder kronor år 2012. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 33 procent, från 203 miljarder kronor år 2008 till 269 miljarder kronor år 2012. Utgifterna för ersättning vid arbetsoförmåga beräknas minska under hela prognosperioden, från 108 miljarder kronor 2008 till 91 miljarder kronor 2012. För övriga förmåner beräknas utgifterna öka något under prognosperioden. 3

I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 0,5 Anslagna medel 244,9 243,6 Summa tillgängliga medel 244,0 243,1 Prognos, sakanslag 238,0 241,8 238,9 236,8 234,6 Avvikelse från anslagna medel 6,9 1,8 Avvikelse från tillgängliga medel 6,0 1,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,7 222,4 237,6 252,3 268,9 Summa utgifter 440,7 464,2 476,5 489,1 503,4 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 244,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 238 miljarder kronor. Detta är 6,9 miljarder kronor, eller 2,8 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2008 därmed till 440,7 miljarder kronor. I Budgetpropositionen för 2009 (2008/09:1) föreslås anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2009 till 243,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 241,8 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 0,7 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 222,4 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2009 därmed till 464,2 miljarder kronor. Behov av utökad anslagskredit för 2008 och överföring av anslagssparande till 2009 Av prognoserna för budgetåret 2008 framgår preliminärt om tillgängliga medel beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2008 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tillgängliga medel för 2009. 4

För budgetåret 2008 beräknas följande anslagspost överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tillgängliga medel, miljoner kr Överskridande av anslagskredit, miljoner kr 21:2.12 Havandeskapspenning 32,5 9,6 Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökad anslagskredit för 2008 med 9,6 miljoner kronor. Beloppet anger den höjning av högsta tillåtna anslagskredit som fordras för fortsatt utbetalning av förmånen. Anslagsposten Havandeskapspenning ingår i anslaget 21:2 Föräldraförsäkring. För övriga anslagsposter kommer inte hela anslagskrediten att utnyttjas. Det finns således utrymme att fördela om anslagskrediter från andra anslagsposter inom anslaget. För anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden beräknas det bli ett överskott om 17,8 miljoner i förhållande till tillgängliga medel som en följd av att prognosen för 2008 sänkts. Sänkningen av prognosen beror på att dialog fortfarande pågår angående ett antal fakturor som i tidigare prognos antogs komma att belasta 2008, men detta får till följd att utgifterna nu förskjuts till 2009. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse till regeringen hemställa om att få behålla allt anslagssparande från år 2008 till år 2009 för detta anslag. Jämförelse med föregående prognos I tabellerna nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 1 augusti. Prognoserna har sammantaget höjts för åren 2008 2010 men sänkts för år 2011. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget haft en sänkande effekt på prognoserna för de två första åren, men en höjande effekt för åren därpå. För år 2008 är det sänkningen av prognosen för tandvård som haft störst inverkan. Även för år 2009 har tandvårdsprognosen sänkts men lika stor inverkan har sänkningen av prognoserna inom ohälsoområdet haft. För åren 2010 och 2011 är det främst höjningen av prognosen för sjukpenning som påverkat. Ändrade makroekonomiska antaganden har sammantaget haft en sänkande effekt på sakanslagen för de senare åren i prognosperioden, det är främst Konjunkturinstitutets (KI) sänkta antaganden om prisbasbelopp som inverkat. Den sänkta timlöneutvecklingen har också haft en sänkande effekt för prognoserna för bland annat föräldraförsäkringen. För ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten har det höjda inkomstindex för 2009 höjt prognosen för 2009. Även för 2010 antas inkomstindex bli högre vilket höjer prognosen för ålderspensionssystemet medan det motsatta gäller för 2011 (se även avsnittet Prognosunderlag). Det är viktigt att notera att 5

beräkningarna baseras på KI:s prognos från augusti 2008. Se vidare under avsnittet Prognosunderlag samt avsnittet Konjunkturläget. Under rubriken Övrigt redovisas 2008 tilläggsanslaget för den statliga ålderspensionsavgiften för aktivitets- och sjukersättningar. Här finns även som en pluspost förlängningen till 2012 av avtalet för den s.k. Landstingsmiljarden. Sänkningen av prognosen för premiepensionerna inom ålderspensionssystemet redovisas också under denna rubrik. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 440 519 462 228 474 477 492 463 Överföring till/från andra anslagsposter 100 100 Ändrade makroekonomiska antaganden 28 +2 720 +684 3 124 Volym- och strukturförändringar 1 488 1 204 +1 321 +1 198 Nya regeländringar +20 +20 +20 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 1 825 Övrigt +1 715 +401 +142 +421 Ny prognos 440 718 464 165 476 545 489 052 Differens i miljoner kronor +200 +1 937 +2 068 3 411 Differens i procent +0,0 +0,4 +0,4 0,7 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 1 augusti för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 237 809 242 187 237 531 237 826 Överföring till/från andra anslagsposter 100 100 Ändrade makroekonomiska antaganden 28 +181 457 1 647 Volym- och strukturförändringar 1 509 1 194 +1 387 +1 380 Nya regeländringar +20 +20 +20 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 1 825 Övrigt +1 755 +572 +543 +1 100 Ny prognos 238 027 241 766 238 925 236 753 Differens i miljoner kronor +219 421 +1 394 1 073 Differens i procent +0,1 0,2 +0,6 0,5 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Prognosen för tandvårdsförmåner har sänkts kraftigt för åren 2008 och 2009, med 1,1 respektive 0,5 miljarder kronor. I föregående prognos antogs att ett uppdämt behov av tandvård skulle ge genomslag direkt och påverka utgifterna för dessa år. Hittills finns det inget som tyder på att detta skett varför den tidigare prognostiserade utgiftspuckeln nu antas utebli. Utgifterna har i stället förskjutits till 2010 och 2011. 6

Prognoserna för sjukpenning har sänkts marginellt för åren 2008 och 2009 (med 0,1 respektive 0,2 miljarder kronor) medan de höjts för åren 2010 och 2011 (med 1,1 respektive 1,3 miljarder kronor). Antal personer med ersättning från sjukförsäkringen har skrivits ner något för åren 2008 2009 men skrivits upp för 2010 2011. Höjningen är en följd av antagandet om en större uppdämning av långa sjukfall än tidigare. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning bedöms nu bli något lägre än i föregående anslagsuppföljning, vilket har sänkt prognosen för hela perioden. Störst är sänkningen år 2011 med 0,8 miljarder kronor. Prognoserna för garantipension till ålderspension har justerats ner för hela perioden. Störst inverkan har justeringen av inkomstindex och prisbasbelopp haft, som har sänkt prognosen med 0,1 miljarder respektive 0,3 miljarder för åren 2010 och 2011. Antalet yngre personer med garantipension bedöms nu bli något lägre för åren 2008 2010 jämfört med föregående prognos. För år 2011 beräknas antalet bli något högre. De ändrade makroekonomiska antagandena har haft stor effekt på prognoserna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Förändring av inkomstindex har störst inverkan på prognosen. Prognosen har av denna anledning höjts för åren 2009 2010 men sänkts för år 2011. Prognosen för premiepensioner har sänkts kraftigt för 2009 2011 som en följd av utvecklingen på finansmarknaden. Sammanlagt har prognoserna höjts med 2,4 respektive 0,7 miljarder för åren 2009 respektive 2010. För år 2011 har prognosen sänkts med 2,3 miljarder. Prognoserna för föräldrapenning har sänkts främst för åren 2010 2011 som en följd av KI:s sänkta prognos för timlöneutveckling och prisbasbelopp. Sänkningen är 0,2 respektive 0,4 miljarder för dessa år. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, 7

RAPPORT prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2009 2011 I denna rapport redovisas prognoser för åren 2008 2012 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2008 och 2009 redovisas i bilaga 3. Diagrammet Försäkringskassans utgiftsprognoser oktober 2008 återfinns i bilaga 4. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 29 maj 2008 använts. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från KI:s prognos den 27 augusti har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Under september och oktober har den finansiella krisen förvärrats. En betydligt djupare konjunkturnedgång än den som KI förutspådde i augusti bedöms nu följa. Högre arbetslöshet och lägre inkomst- och konsumtionstillväxt kan förväntas. Försäkringskassan gör inga egna antaganden om den ekonomiska utvecklingen utan avvaktar KI:s nästa prognos som publiceras den 19 december. I och med att de förväntade förändringarna av prognosförutsättningarna är av betydande omfattning bör det emellertid poängteras vilken typ av förändringar i utgiftsprognoserna som skulle komma i nästa 8

anslagsuppföljning givet att dagens förväntningar på den ekonomiska utvecklingen då ännu kvarstår. (se vidare avsnittet Konjunkturläget). Försäkringskassan gör dock ett avsteg från principen om att basera utgiftsprognoserna på KI:s beräkningar. Inkomstindex kommer att fastställas till ett betydligt högre värde för 2009 än det som KI beräknat i sin augustiprognos. Försäkringskassan har, liksom tidigare år, i prognosberäkningarna använt det inkomstindex som faktiskt kommer att gälla för 2009. Med anledning av den stora skillnaden har Försäkringskassan därför frångått KI:s prognos och gjort en beräkning av inkomstindex för åren 2010 2012. Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i augusti beskrivs nedan. Det lägre prisbasbeloppet för 2010 2011 har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sänkta timlöneökningen för år 2008 2011 har haft en sänkande effekt på prognoserna för pensionsrätt för barnår och inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli högre för 2009 2010 vilket har höjt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men sänkt prognosen för bostadstillägg till pensionärer. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än 1,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2010, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. Sänkta antaganden om räntan på sex månaders statsskuldväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgifterna. Konjunkturläget Den senaste högkonjunkturen nådde sin topp under våren 2007, mätt med Konjunkturinstitutets s.k. Barometerindikator. Barometerindikatorn sammanfattar svaren på ett antal frågor till företag och hushåll om deras syn på konjunkturläget. Under oktober sjönk indikatorn till 79, där värdet 100 anger en normal konjunktur. Detta är det sämsta som uppmätts sedan beräkningarna startade 1996. Se diagrammet nedan. Nedgången är lika kraftig som efter IT-kraschen i början av år 2000. 9

Diagram Konjunkturinstitutets Barometerindikator. Normalkonjunktur =100 Senaste månad oktober De allra senaste börsrasen och bankfallissemangen i flera länder är uppenbarligen delvis resultat av misskötsel inom finanssektorn med överbelåning av fastigheter, stora aktieköp med lånade pengar, m.m., men börsfallen är också uttryck för konjunkturförsvagning i den underliggande reala ekonomin. Den reala sfären påverkar den finansiella, men den nuvarande finansiella nedgången kan genom sin ovanliga styrka kraftigt återverka på och förstärka den reala tillbakagången. Dessa återverkningar kan fortsätta under lång tid efter att aktie- och fastighetsvärden slutat falla. Hushåll som sett sina förmögenheter sjunka ihop försöker i det längsta bibehålla sin standard, men tvingas så småningom, såvida inte marknaderna snabbt vänder uppåt igen, att minska sin konsumtion, att byta till billigare bostad och till andra reala uppoffringar. Detta leder efterhand till minskad produktion och sysselsättning i samhället och stigande arbetslöshet. De ekonomiska prognosmakarna har sedan ett år tillbaka successivt reviderat ned sina konjunkturbedömningar. Länge gjordes bedömningar om att konjunkturen skulle mjuklanda och att en uppgång skulle ske redan i slutet av 2008 eller i varje fall 2009. Så sent som i augusti räknade Konjunkturinstitutet med att den reala BNP-tillväxten skulle bli 1,5 procent 2007 2008, och lika stor 2008 2009. Man bedömde att konjunkturen skulle vända upp 2010. I prognosen konstaterades att riskerna i förhållande till prognosen främst var koncentrerade på nedsidan, bl.a. till följd av en förvärrad finansiell kris. Efter Lehman Brothers fall i mitten av september har den finansiella krisen förvärrats, och Konjunkturinstitutet redovisade den 29 oktober att en djupare konjunkturnedgång än den man räknat med i augusti var att vänta. Konjunkturinstitutet utgår visserligen från att den amerikanska räddningsplanen och euroområdets koordinerade räddningsaktion kommer att mildra likviditetsproblemen i finanssektorerna och att det mest akuta förloppet i finanskrisen sannolikt passerat. Men tillväxten i bankernas utlåning till företag och hushåll antas ändå komma att minska till låga nivåer under de närmaste åren, samtidigt som riskpremierna på riskfyllda räntebärande 10

tillgångar kommer att bli väsentligt högre jämfört med hur det var innan den finansiella turbulensen inleddes. Både hushållen och företagen kommer att påtagligt påverkas i sina konsumtions- och investeringsbeslut. Konjunkturinstitutet räknar fortfarande i oktober med en viss BNP-tillväxt 2007 2008 men att den 2008 2009 blir noll. Anpassningen mot en balanserad konjunktur riskerar att bli mer utdragen än vad som tidigare förutsetts. Institutet konstaterar vidare att effekterna på arbetsmarknaden kommer med viss fördröjning. Sysselsättningen har dock redan börjat falla. Varslen om uppsägning har ökat påtagligt den senaste tiden och antalet nya lediga platser har minskat. Arbetslösheten väntas öka under de närmaste två åren och uppgå till över 8 procent år 2010 att jämföra med 5,9 år 2008. En lågkonjunkturs effekter på socialförsäkringens utgifter kan beskrivas i generella termer. En ekonomisk lågkonjunktur förväntas få till följd att priser och löner växer långsammare medan arbetslösheten stiger. Denna typ av utveckling medför förhållandevis snabbt en minskad ökningstakt av medelersättningen i de olika dagersättningarna (sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning). Samtidigt ökar dock utgifterna för det behovs- och inkomstprövade bostadsbidraget. Även intjänade pensionsrätter ökar långsammare vilket dock inte påverkar utbetalda ersättningar förrän med viss fördröjning. Då den förväntade lågkonjunkturen ännu inte satt tydliga spår i löneutvecklingen är det främst inkomstindex från 2010 som kan komma att påverkas. Med eventuellt minskad framtida ökningstakt av tilläggs- och inkomstpensionen följer i sig en viss ökning av utgifter för garantipension och bostadstillägg till ålderspensionärer. Den förväntade tillbakagången i inflationen påverkar främst socialförsäkringsutgifterna genom prisbasbeloppet vilket fastställs för 2010 med utgång i prisstegringstakten mellan juni 2008 och juni 2009. En lägre uppskrivning än tidigare förväntat medför minskade utgifter för sjuk- och aktivitetsersättning och dämpar även ökningen av garantipensionsutgifterna. Totaleffekten för garantipensionen av lägre inkomstindextillväxt och lägre inflation är därför svår att uttala sig om och beror till viss del på vald tidshorisont. Förutom dessa relativt direkta effekter av en lågkonjunktur finns även minst två som bör beaktas men där inga enkla förutsägelser går att göra om periodisering och styrka. Den första är det samband som tidigare tyckts kunna konstateras mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och sjukförsäkringen. Detta diskuteras vidare under avsnittet ersättning vid arbetsoförmåga. Den andra är barnafödandet som historiskt visat sig vara konjunkturkänsligt i Sverige. Effekterna av ett lägre barnafödande på utgifterna inom föräldraförsäkringen, allmänna barnbidrag, barnårsrätter, underhållsstöd och bostadsbidrag är tydliga. Barnafödandets beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden är emellertid beroende av flera andra faktorer och Försäkringskassans utgiftsprognoser stödjer sig på SCB:s befolkningsprognos där nästa kommer att publiceras i början av sommaren 2009. 11

Tabeller Den information som tidigare gavs i den tabell som inledde varje avsnitt i rapporten återfinns nu i stället samlat i bilaga 1. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2008 anges för varje anslag och anslagspost följande: Kolumnrubrik Ingående överföringsbelopp från år 2007 Anslag år 2008 Tillgängliga medel år 2008 Prognos 2008 Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga medel Högsta anslagskredit Överskridande av anslagskredit Förklaring Under-/överskott från föregående år, hur stort överskott som får föras över regleras av regleringsbrevet Enligt regleringsbrevet Summan av överföringsbelopp och anslag Försäkringskassans utgiftsprognos Differensen mellan anslag och prognos Differensen mellan tillgängliga medel och prognos Enligt regleringsbrevet I de fall prognosen överskrider tillgängliga medel inklusive medgiven anslagskredit anges här hur mycket I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2009 anges för varje anslag och anslagspost följande: Kolumnrubrik Ingående överföringsbelopp från år 2008 Anslag år 2009 Tillgängliga medel år 2009 Prognos 2009 Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga medel Förklaring Endast eventuellt underskott från 2008 redovisas Enligt förslag i budgetpropositionen Summan av överföringsbelopp och anslag Försäkringskassans utgiftsprognos Differensen mellan anslag och prognos Differensen mellan tillgängliga medel och prognos Anslagsposter som är statlig ålderspensionsavgift återfinns i bilaga 5. I inledningen till bilaga 5 beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är, samt hur de beräknas och redovisas. Avsnittet för de olika anslagsposterna inleds med en Översikt av anslagspost. Denna innehåller samma information som i tidigare anslagsuppföljningar. Strukturen på denna tabell beskrivs i inledningen till bilaga 5. I prognosavsnitten redovisas även tabellen Prognosjämförelse där den nya prognosen jämförs med närmast föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. 12

Övrigt Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 2. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i texttabellerna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till dessa. Därför ser ibland talen i texttabellerna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 5 Tandvårdsersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 4 031 758 6 748 565 6 836 495 6 782 977 6 769 732 Analys I och med införandet av det nya statliga tandvårdsstödet den 1 juli 2008 väntades utgifterna öka kraftigt under 2008 och särskilt under 2009 jämfört med 2007 för att därefter gå ned till vad som beräknas vara en mer normal utgiftsnivå. Det hittills observerade utfallet visar ej att denna ökning kommer att inträffa. Orsaken till detta är att Försäkringskassan tidigare räknat med ett stort uppdämt behov av tandvård som ej varit ersättningsberättigat i det tidigare regelverket. Eftersom behovet finns och det nya tandvårdstödet ger möjlighet till ersättning har i tidigare prognoser detta fått omedelbart genomslag, vilket ej inträffat. Orsaken till detta kan vara dagens finansiella läge som innebär att utrymmet för konsumtion minskar. Ett minskat konsumtionsutrymme borde slå mot tandvård som ofta kan innebära stora utgifter. Det nya tandvårdstödet infördes den 1 juli 2008 vilket gör det till en ny förmån som ger upphov till stor osäkerhet ur ett prognoshänseende. Denna och tidigare prognoser grundas på regeringens bedömning av utgiftsnivån för det nya tandvårdsstödet. Om denna nivå visar sig vara över eller underskattad kommer det att påverka prognoserna. Rapporter från tandläkare tyder på ett omfattande produktionsbortfall på grund av initiala problem och svårigheter med det nya IT-stödet och regelverket. Hur stor denna produktivitetsminskning är och hur länge det dröjer innan produktionen är tillbaka på normal nivå är svårt att säga. Försäkringskassan bedömer att de flesta problemen och svårigheterna är åtgärdade i och med den nya versionen av IT-stödet som blir tillgänglig för tandläkarna i november. 13

Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under de första nio månaderna 2008 var 2 694 miljoner kronor vilket var 20,8 procent högre än under samma period 2007. Ökningen beror på att den nya tandvårdsersättningen nu börjat generera utgifter (275 miljoner kronor till och med september) samtidigt som den gamla tandvårdsersättningen fortfarande genererar utgifter. Samtliga delar av den gamla ersättningen har minskat utom ersättning för protetiska åtgärder för personer över 65 år vilken har ökat med 2 procent. Tabellen nedan sammanfattar utgifterna för gamla tandvårdsstödet under januari september 2008 och jämför med samma period 2007. Utgifter för tidigare statligt tandvårdsstöd under januari september 2007 respektive 2008 Beloppen anges i 1000-tal kronor Period Bastandvård Protetik Förhöjd ersättning Bastandvård, 65+ Protetik, 65+ Förhöjd ersättning, 65+ jan sept 2007 606 650 162 180 10 419 418 467 1 314 182 2 544 jan sept 2008 546 178 124 917 8 742 390 955 1 345 240 2 178 Differens i procent 10% 23% 16% 7% +2% 14% Antal förstagångsbegäran om förhandsprövning i åldersgruppen 65+ ökade under första halvåret 2008 och särskilt under juni då 11 891 ansökningar inkom till Försäkringskassan. Totalt inkom 43 095 förstagångsansökningar om förhandsprövning under första halvåret 2008 vilket är 49,8 procent fler än under motsvarande period 2007. Figuren nedan visar utvecklingen av inflödet av förhandsprövningar under perioden januari 2004 till och med juni 2008. Den kraftiga ökningen förklaras förmodligen av att en del försäkrade i åldersgruppen 65+ som väntas utföra omfattande protetiska behandlingar vill ha möjlighet att använda de gamla ersättningsreglerna vid de tillfällen dessa är mer förmånliga. Om en ansökan om förhandsprövning skickats in innan den 1:a juli 2008 har patienten dessutom möjlighet att välja att inte utnyttja en godkänd förhandsprövning, utan i stället begära ersättning under det nya regelverket. Försäkringskassan bedömer att 80 procent av de personer som fått en godkänd förhandsprövning kommer att utnyttja denna för att begära ersättning från den gamla tandvårdsersättningen på grund av gynnsammare regler. 14

Antal inkomna förstagångsansökan om förhandsprövning 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Inkomna fhp 0 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 5 104 383 7 279 564 6 404 586 6 243 144 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 1 072 625 530 999 +431 909 +539 833 Ny regeländring Övrigt Ny prognos 4 031 758 6 748 565 6 836 495 6 782 977 Differens i 1000-tal kronor 1 072 625 530 999 +431 909 +539 833 Differens i procent 21,0 7,3 +6,7 +8,6 Volym- och strukturförändringar I föregående prognos antogs att ett uppdämt behov av tandvård skulle ge genomslag direkt och påverka utgifterna under 2008 och 2009. Hittills finns det inget som tyder på att detta skett varför utgiftsprognosen sänks markant för 2008 och 2009. Som en följd av att de kostnader det uppdämda behovet tidigare prognostiserats genera missbedömts uteblir således denna utgiftspuckel. För att justera för detta har utgifterna förskjutits så att prognosen för 2008 och 2009 sänks medan det genererat en höjning för 2010 och 2011. Andelen av de förhandsprövningar som blivit godkända som kommer att utnyttjas bedömer Försäkringskassan bli 80 procent, vilket medför att prognosen för år 2008 2009 sänks jämfört mot föregående prognos. I tidigare prognoser har Försäkringskassan räknat med att samtliga inskickade godkända förhandsprövningar kommer att generera utgifter. 15

Initiala problem och svårigheter med det nya IT-stödet har lett till visst produktionsbortfall hos tandläkarna vilket sänker prognosen för innevarande år. Problemen med IT-stödet bedöms av Försäkringskassan vara åtgärdat i och med den nya version som blir tillgänglig för tandläkarna i november. Samtliga faktorer ovan kommer att generera en utgiftsminskning för år 2008 och 2009 jämfört med föregående prognos. Minskningen för år 2008 och 2009 blir mest märkbar eftersom det uppdämda behov som tidigare räknats med nu bedöms förskjutas. De förskjutna utgifterna från utgiftspuckeln kommer att generera en höjning av prognosen för år 2010 och 2011. Övrigt Samtliga inkomna förhandsprövningar från det gamla regelverket beräknas vara beslutade senast vecka 48 år 2008. Sista månad som det teoretiskt kan betalas ut ersättning för protetiska åtgärder för personer över 65 år blir därmed mars år 2011. Utgifter från de andra delarna av det tidigare tandvårdsstödet kan dock förekomma länge eftersom inget slutdatum för detta finns. Dessa utgifter bedöms bli små. Förändring av prognosmodell Viss justering har gjorts för att tillåta modellering av produktionsbortfall. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 400 879 514 600 486 382 505 710 525 687 För anslaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden beräknas det bli ett överskott om 17,8 miljoner i förhållande till tillgängliga medel som en följd av att prognosen för 2008 sänkts. Sänkningen av prognosen beror på att dialog fortfarande pågår angående ett antal fakturor som i tidigare prognos antogs komma att belasta 2008, men detta får till följd att utgifterna nu förskjuts till 2009. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse till regeringen hemställa om att få behålla allt anslagssparande från år 2008 till år 2009 för detta anslag. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en svag svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige antas bli mindre, men resandeströmmarna till Sverige kan å andra sidan antas öka. 16

Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske, men även på grund av det osäkra konjunkturläget. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Konventionsvård 125 101 111 118 146 151 156 162 167 Turistvård 66 46 65 111 88 92 90 95 100 Pensionärsvård 104 155 172 209 115 218 185 193 202 Sjuk- och tandvårdstjänster 1 15 37 34 52 53 55 56 57 Summa 2 296 317 385 472 401 515 486 506 526 1 Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. 2 På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med flera länder. Försäkringskassan betalar landstingen för vården och de fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Utfallen under de första tre kvartalen 2008 blev 103 miljoner kronor vilket är högre än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen höjs därför för innevarande år och förväntas därefter öka med drygt tre procent årligen från 2008 års nivå. Den förväntade ökningen baseras på de senaste årens inflation (KPI för hälso- och sjukvård). Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas kostnaden öka något de kommande åren och prognosen har dessutom anpassats till ECB:s inflationsprognos. Utfallet under de första tre kvartalen 2008 blev 53 miljoner kronor. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrade. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till knappt 190 miljoner kronor 2008 och förväntas därefter öka med fem procent per år. Men utgiften för 2008 beräknas endast bli 115 miljoner kronor. 17

Sjuk- och tandvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av 2004. Antalet beviljade ärenden har planat ut under 2007 men i prognosen för 2008 2012 antas att antalet beviljade ärenden kommer att öka något. Utfallen under de första tre kvartalen 2008 blev 36 miljoner kronor vilket är högre än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen höjs därför för innevarande år och förväntas därefter öka från 2008 års nivå i takt med ECB:s inflationsprognos. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. Förslag till direktiv om patientens rättigheter i gränsöverskridande hälso- och sjukvård har lagts fram av EU-kommisionen. Tillsammans med ny svensk lagstiftning kan det på sikt komma att påverka utgifterna för förmånen. Hänsyn till detta har inte tagits i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 417 476 476 712 476 746 495 531 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden +591 +1 121 +1 598 +2 087 Volym- och strukturförändringar 17 188 +36 767 +8 038 +8 092 Ny regeländring Övrigt Ny prognos 400 879 514 600 486 382 505 710 Differens i 1000-tal kronor 16 597 +37 888 +9 636 +10 179 Differens i procent 4,0 +7,9 +2,0 +2,1 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är förändringar i valutan och antagandet om ECB:s inflationsprognos från tredje kvartalet 2008 som båda höjt prognosen för hela prognosperioden. De valutakurser som används i prognosen är ackumulerade genomsnitt från årets början. I denna prognos antas en euro motsvara 9,41 kr (januari september) till skillnad från i augustiprognosen då en euro antogs motsvara 9,37 kr (januari juni). En känslighetsanalys av valutakursens påverkan på utgiften ger att om euron blir en krona dyrare skulle det genom att storleken på de krav som ställs på Sverige, allt annat lika, innebära att prognosen ökar med omkring 20 miljoner kronor per år för åren framöver. 18

Volym- och strukturförändringar Utfallet per månad avseende konventionsvård varierar kraftigt. Utfallet för de första tre kvartalen 2008 blev högre än vad som prognostiserats tidigare vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. Förändrat antal bosättningsmånader har höjt prognosen något för pensionärsvård för samtliga år. Förändrade antaganden om debiteringstakten har sänkt prognosen med 26 miljoner kronor för 2008 och höjt den med samma belopp för 2009. Det beror på att dialog fortfarande pågår angående ett antal fakturor som i tidigare prognos antogs komma att belasta 2008, men detta får till följd att utgifterna nu förskjutits till 2009. Utfallet per månad avseende sjukvårdstjänster varierar kraftigt. Utfallet för de första tre kvartalen 2008 blev högre än vad som prognostiserats tidigare vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 190 000 236 000 263 000 262 000 273 000 Analys Minskningen av antalet grund- och anskaffningsbidrag förväntas fortsätta även under 2008. Antalet utbetalningar av grundbidrag minskade successivt under 2007, från drygt 500 under det första kvartalet till cirka 250 under årets sista kvartal. Under de tre första kvartalen 2008 var antalet utbetalningar cirka 800 mot 1300 under motsvarande period 2007. Under år 2007 beviljades 1 191 grundbidrag vilket är en minskning från 2006 då 2 230 beviljades. Främst är det antalet återbeviljade bilstöd som minskat. Det är en följd av regeländringen från 2007 som innebar att bilstöd kan återbeviljas först efter nio år mot tidigare efter sju år. Även antalet helt nybeviljade bilstöd har minskat något mellan 2006 och 2007, från 818 till 650. De tre första kvartalen 2008 har antalet helt nybeviljade bilstöd varit lägre än enligt bedömningen i föregående anslagsuppföljning. Prognosen för nybeviljade bilstöd sänks därför till 650, vilket är samma nivå som för år 2007. För följande år får den tidigare bedömningen av något fler nybeviljade bilstöd stå kvar tills det finns säkrare underlag för justering. Från och med år 2009 beräknas utbetalningar av bilstöd börja öka igen på grund av att allt fler mottagare av bilstöd har haft sin bil i nio år och därmed kan återansöka om bilstöd. 19

Utgiften för grund- och anpassningsbidrag beräknas öka från och med 2009 och fortsätta att öka under hela prognosperioden. Däremot förväntas utgiften för de inkomstprövade anskaffningsbidragen fortsätta att minska på lång sikt. Prognosen är behäftad med osäkerhet vad avser bedömningen av antalet helt nybeviljade ärenden samt antalet anpassningsbidrag och reparationer. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 212 000 247 000 266 000 270 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 1 000 1 000 Volym- och strukturförändringar 22 000 11 000 2 000 7 000 Ny regeländring Övrigt Ny prognos 190 000 236 000 263 000 262 000 Differens i 1000-tal kronor 22 000 11 000 3 000 8 000 Differens i procent 10,4 4,5 1,1 3,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för utvecklingen av KPI för åren 2010 2011, vilket har sänkt prognosen för bilstöd för dessa år. KPI används för att bedöma ökningen av medelbeloppet för anpassningsbidraget. Volym- och strukturförändringar Antalet helt nybeviljade bilstöd beräknas nu bli färre under år 2008 vilket sänkt prognoserna för hela prognosperioden. 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 16 076 000 17 706 000 19 385 000 21 107 000 22 086 000 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. 20

Mellan 1998 och 2007 ökade antalet personer med assistansersättning från 7 647 till 14 635, ökningen har varierat med mellan 500 och 1000 personer per år. I prognosen för 2008 2012 beräknas ökningen bli lägre, mellan 400 och 500 personer per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har ökat från 78 till 105 timmar mellan 1998 och 2007 och förväntas fortsätta öka under kommande år. Genomgående är det fler män än kvinnor som får assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnor dominerar. År 2007 var 52,7 procent av de assistansberättigade män och 47,3 procent var kvinnor, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan 1994. Män beviljas också fler antal timmar i genomsnitt. I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Den procentuella ökningen av kostnaderna för assistansersättningen har varierat med mellan 13 och 20 procent mellan åren. Ökningstakten när det gäller såväl antal personer som antal timmar per person har dock dämpats de senaste åren men det handlar fortfarande om kraftiga ökningar. Det som orsakar den kraftiga utgiftsökningen är framför allt att fler ansöker om och blir berättigade till assistansersättning samt att behovet av assistans bedöms större än tidigare. Den regeländring som infördes 2001 som innebär att man får behålla assistansersättningen efter 65 års ålder inverkar också. Utgifterna beräknas fortsätta öka men ökningstakten beräknas avta under prognosperioden. Antalet assistansberättigade beräknas öka med 3,0 procent år 2008 och 1,8 procent år 2012. Det beräknas att antalet beviljade assistanstimmar per månad och person i genomsnitt kommer att öka med 2,2 procent för varje år. Den 1 juli 2008 infördes en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Samtidigt infördes en bestämmelse om att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den delen till Försäkringskassan. De nya reglerna ska tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. Hur stora de ekonomiska effekterna kommer att bli genom denna ändring är svårt att beräkna. En önskad konsekvens är att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Detta kan leda till ökad konkurrens mellan assistansanordnare. Den preliminära bedömningen av regeländringarna är att de inte motiverar någon ändring av utgiftsprognosen under de närmaste åren. 21

Den parlamentariska LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande i slutet av augusti 2008. Förslagen kan (om de genomförs) på sikt komma att påverka utgiftsutvecklingen för den statliga assistansersättningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i augusti. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2008 2009 2010 2011 Föregående prognos 16 133 000 17 857 000 19 550 000 21 285 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 57 000 151 000 165 000 178 000 Ny regeländring Övrigt Ny prognos 16 076 000 17 706 000 19 385 000 21 107 000 Differens i 1000-tal kronor 57 000 151 000 165 000 178 000 Differens i procent 0,4 0,8 0,8 0,8 Volym- och strukturförändringar Utfallet under tredje kvartalet 2008 blev något lägre än vad som antogs i föregående prognos, det gäller både antalet assistanstimmar och antalet personer. Sänkningen av prognoserna är en följd dels av detta, dels av att prognosen nu är uppdaterad med schablonbeloppet för 2009 som sänkt prognoserna ytterligare. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Minskningen av beståndet är snabb och uthållig trots stor osäkerhet kring effekter av nytt regelverk och försvagad konjunktur Inför denna prognosomgång finns det nu utfall för tre månader efter att regeländringarna för sjukförsäkringen trätt i kraft och de bedömningar om en konjunkturavmattning som förelåg redan under sommaren har nu förbytts i förväntningar om en både djupare och mer varaktig lågkonjunktur. Ännu är det dock för tidigt att utifrån dessa omständigheter förändra de antaganden som ligger till grund för beräkningarna av volymutveckling inom sjukförsäkringen. Även om den fortsatta utvecklingen självklart kan medföra förändrade antagande är den övergripande bilden dock fortfarande att en snabb fortsatt volymminskning är att vänta vilken från 2009 främst härrör från sjukersättningen. 22

Ohälsotal utfall och prognos i oktober 2008 RAPPORT 2005 2006 2007 Aktivitets- och sjukersättning 28,9 28,8 28,6 27,8 26,5 24,5 22,4 20,6 Sjukpenning 11,6 10,5 9,1 7,6 6,9 6,1 6,2 6,4 Rehabpenning 0,7 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa 41,3 39,9 38,2 35,8 33,8 31,0 29,0 27,4 utveckling under året SA +1,0 0,1 0,3 0,8 1,3 2,0 2,2 1,7 utveckling under året sjukfall 2,2 1,2 1,4 1,7 0,7 0,8 +0,1 +0,2 De tre första månaderna med det nya regelverket inom sjukförsäkringen sammanfaller med att ohälsotalet minskat snabbare än någonsin. Minskningstakten beräknas inom sjukförsäkringens sjukfallsdel plana ut under 2009 men sedan åter öka något under 2010 då den bortre tidsgränsen inom förlängd sjukpenning i praktiken faller in. Parallellt förväntas minskningen av antal med sjukersättning accelerera under 2009 2010. Minskningen kommer emellertid fortsätta vara snabb även under den resterande delen av prognosperioden. De främsta förklaringarna är ett lågt nybeviljande som följd av det nya regelverket, ett högt utflöde under hela prognosperioden på grund av stora ålderspensionsavgångar samt ett särskilt högt utflöde under 2010 och 2011 på grund av avskaffandet av tidsbegränsad sjukersättning. Beräknad anslagsbelastning för de större anslagen inom ohälsoområdet (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor 2007 Sjukpenning 29,2 24,7 22,8 20,9 21,9 22,6 Rehabiliteringspenning 1,6 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 Aktivitets- och 68,3 69,6 1 68,2 64,7 59,0 55,2 sjukersättning Summa 99,1 95,5 92,1 86,7 82,0 79,0 augustiprognos 99,1 94,0 92,3 85,7 83,5 differens 0,0 1,5 0,2 1,0 1,5 Jämfört med föregående anslagsuppföljning har beräknat antal personer med ersättning från sjukförsäkringen skrivits ned något 2008 2009 men skrivits upp för 2010 2011. Anslagsbelastningen beräknas bli något högre under hela prognosperioden. Anledningen är en lite snabbare beräknad ökning av medelersättningen inom både sjukpenning och sjukersättning än tidigare. Dagens beståndsminskning är uthållig De minskningar av antal startade sjukfall och det snabbare utflödet av sjukfall som pågått under flera år medför i sig fortsatta beståndsminskningar inom hela sjukförsäkringen över lång tid. Under 2007 passerade 60 000 sjukfall sin 365:e dag mot över 100 000 så sent som år 2003. Under 2008 beräknas motsvarande antal bli omkring 41 000 och under 2009 knappt 35 000 även utan fortsatta minskningar av inflödet. Under 2010 kommer antal pågående sjukfall över ett år sedan minska markant som en följd av tidsgränsen för förlängd sjukpenning. 1 Inklusive tilläggsanslag för statlig ålderspensionsavgift om 1 755 miljoner kronor. 23